Växtpressen Nr 2 september 28 Årgång 37 Kan vi använda generella rekommendationer? Sidan 4 och 5 Kvävegödsling och hållbarhet, sidan 8 och 9 Genombrott Yara N-Sensor, sidan 11 Yara 1
Ledaren. Samarbete för framtiden Jordbruket har flyttat fram sina positioner. För ett par år sedan var det framförallt låga spannmålspriser, att lägga mark i träda, bidragssystem, intervention, m.m. som gav rubriker i lantbrukstidningarna. Idag har fokus flyttats över till mera positiva saker som höga spannmålspriser, produktion av bioenergi och annat. Detta ger rubriker, inte bara i lantbrukstidningarna, utan nu även i våra stora dags- och affärstidningar. Råvarubörserna, inklusive spannmålsbörserna, är idag minst lika spännande som de traditionella aktiemarknaderna. Det finns idag tydliga signaler från samhället, i Sverige och i EU, att vi skall minska vårt beroende av fossil energi och att jordbruket är en viktig resurs, inte bara för att producera mat till en växande världsbefolkning, utan även för att producera bioenergi. Samtidigt ställer samhället allt tuffare miljökrav på lantbruket. Detta är naturligtvis målsättningar som inte är lätta att kombinera, det gäller att både gasa och bromsa, men helst inte samtidigt. Att utnyttja de nya marknadsmöjligheterna och samtidigt minska den totala miljöbelastningen är en utmaning, men det är möjligt. Samverkan mellan olika intressenter är en beprövad svensk modell. Myndigheter som Jordbruksverket och Naturvårdsverket, intresseorganisationer som LRF och WWF, affärsdrivande företag som t ex Yara, har olika dagordningar och intressen. Men genom dialog och samarbete mellan intressenterna går det att identifiera många områden där vi faktiskt drar i samma riktning. Vi på Yara driver frågan att kvävegivan skall anpassas! Vårt budskap är att justera kvävegivan efter skördepotential och årsmån, och att utnyttja de hjälpmedel som vi har utvecklat, t ex Yara N-Sensor. Utvecklingen går hela tiden framåt och vi på Yara satsar hela tiden på att bli ännu bättre och vi är i högsta grad delaktiga i de samarbeten som finns. För att producera effektivare och för att värna vår gemensamma miljö. Mogens Erlingson Marknadsdirektör mogens.erlingson@yara.com Växtpressen nr 2 September 28 Årgång 37 Ledaren... 2 Ren fosfor från Finland... 3 Alltid fel att följa generella rekommendationer... 4 OptiCrop byter namn till YaraMila... 5 Fältanpassad kvävegödsling ger bäst lönsamhet och klarar miljökraven... 6 Borgeby Fältdagar, en allt viktigare mötesplats... 7 Kvävegödsling och hållbarhet... 8 Innehåll Stor efterfrågan på mineralgödsel ger rekordhöga priser... 1 Genombrott för Yara N-Sensor... 11 Erfarenheter från en ny sensoranvändare... 12 Kalium - ett viktigt makronäringsämne... 14 Yara AB Box 516, 261 24 Landskrona Tel: 418-761 Fax: 418-583 46 E-post: yara.sverige@yara.com Internet: www.yara.se Redaktör: Inger Hyltén-Cavallius Redaktionskommitté: Mogens Erlingson, Gunilla Frostgård, Magnus Huss, Inger Hyltén-Cavallius, Carl-Magnus Olsson Layout: KjellGRAPH, Ramlösa Tryck: JMS, Helsingborg Tryckt på Scan matt som uppfyller miljökraven för ISO 141. ISSN 346-4989 Omslagsfoto: Yara 2 Yara
Ren fosfor från Finland I Finland och på andra sidan ryska gränsen finns världens renaste fosfor. Genom köpet av Kemira GrowHow i fjol, fick Yara tillgång till de finska fyndigheterna. Våra NPK-produkter för svensk marknad kommer nu att produceras i fabrikerna Siilinjärvi och Nystad i Finland. För 2,6 miljarder år sedan bildades den fosforhaltiga apatiten då het magma stelnade under jordskorpan. Miljontals år passerade och så en dag 195 upptäcktes fyndigheten då en järnväg byggdes i Siilinjärvi. Ytterligare en fyndighet upptäcktes 1967 i Sokli nära ryska gränsen. Denna är dock inte exploaterad ännu. Vad som är unikt för både Siilinjärvi och Sokli är att de båda fyndigheterna erbjuder det absolut renaste tänkbara råmaterial som kan uppbringas. Apatiten är i stort sett fri från föroreningar och tungmetaller, t ex kadmium, bly, krom etc. Kemira började utvinna fosfor i Siilinjärvi 1979. Gruvan är idag Västeuropas enda gruva för fosfor. Dagbrottet är imponerande i sin storlek; 3 km långt och 1 km brett med ett djup av 17 meter. Fosforhalten är 4 %, vilket är relativt lågt. Den låga halten uppvägs av dess renhet samt att det finns brytvärd malm ner till 8 meters djup. Gödsel och mineralfoder I Siilinjärvi bryts 85 ton apatit per år. Efter att malmen krossats i flera steg blandas den till en slurry. Luft blåses genom slurryn underifrån och luftbubblorna binder då apatiten medan övriga bergarter som t ex granit och gnejs stannar kvar. Fosforn löses sedan ut med hjälp av svavelsyra till fosforsyra. Fosforsyran används bland annat som fosforråvara i Siilinjärvis NPK-fabrik där man producerar ca 5 ton NPK. Man skickar också fosforsyra till gödselfabriken i Nystad (Uusikaupunki) samt till fabriken i Kokkila som gör mineralfoder för djur av syran. Fosforgruvan i Siilinjärvi NPK-produkter till Sverige Tack vare Yaras köp av Kemira GrowHow kommer Sverige från och med i höst att få NPK-produkter huvudsakligen från de finska fabrikerna i Siilinjärvi och Nystad. Förutom att produkterna håller hög kvalitet så ligger dessutom fabriken i Nystad bra till för gödseltransport till Sverige. Justering av vår kadmiumgaranti Den starkt ökade efterfrågan på fosfor i världen (se sidan 1) gör att fosforn från Siilinjärvi för närvarande inte räcker till. Man kommer därför att importera fosforråvara för att öka gödselproduktionen. Den importerade varan har inte samma renhetsgrad som den finska. Detta innebär att vi inte längre kan garantera 5 mg kadmium per kg fosfor. Gränsen har därför höjts till max 12 mg per kg fosfor i vår 4-punktsgaranti. Sannolikt kommer dock de flesta av våra NPK-produkter ligga kvar under 5 mg. Men några partier kommer att ligga högre. Tyvärr har vi ingen möjlighet att särskilja dessa partier i vår hantering utan vi måste höja gränsen för alla. Trots höjningen kan maxgränsen på 12 mg kadmium per kilo fosfor betraktas som en mycket låg halt. Exempelvis ligger gränsen för odling till Svenskt Sigill på 12 gram och Lantmännen klassar produkter under 12 mg till den lägsta kadmiumklassen. Maxgränsen för försäljning i Sverige ligger på 1 mg kadmium per kilo fosfor. Planer på ökad fosforproduktion I Siilinjärvi planeras en ökad produktion i två steg: från dagens 85 ton till 1 miljon ton år 29 och sedan ytterligare en ökning 21-211 till 1,3 miljoner ton. Yara i Finland kommer då att bli mindre beroende av import av fosforråvara. Utöver detta tittar Yara även på möjligheten att utvinna fosfor från den stora fyndigheten i Sokli i finska Lappland. Om man beslutar sig för att öppna en gruva här innebära det stora investeringar. Det tar också många år innan anläggningen kan tas i drift. Inger Hyltén-Cavallius inger.hylten-cavallius@yara.com Yara 3
Alltid fel att följa generella rekommendationer! Dagens rekommendationer för gödsling med kväve bygger på genomsnittsberäkningar av många års försöksresultat. Det känns tryggt och säkert. Men ett genomsnitt är alltid just bara ett genomsnitt. Och i det enskilda fallet stämmer det aldrig med verkligt behov. Självklart har de generella rekommendationerna sitt berättigande genom att de kan användas som riktvärden. Men om inte hänsyn tas till år och plats blir det aldrig riktigt rätt. Hur fel kan det bli? Det är viktigt att inse hur stor variationen är i kväveoptimum mellan olika platser och olika år. I figur 1 ser vi hur mycket ekonomiskt optimum i försöken skiljer sig från rekommenderade givor baserade på skördenivå, läge, förfrukt m m. Variationen i gödslingsoptimum mellan fält kan vara upp till 1 kg vid samma skördenivå. Även inom samma fält kan variationen vara stor över åren. Oacceptabelt att gödsla efter generella rekommendationer Priser på insatsmedel och avsalugrödor har betydelse för var ekonomiskt optimum hamnar. Om man använder den generella medeltalskurvan, kan man lätt beräkna vilket som är ekonomiskt optimum i medeltal för olika skördenivåer och vid olika prislägen. Men eftersom medeltalskurvan inte stämmer med verkligheten i det enskilda fallet, ska man vara försiktig med att höja eller sänka givan beroende på prisförändringar. Enligt figur 1 hamnar man i 5 % av försöken mer än 2 kg fel om man baserar sin giva på rekommendationerna. I så stor Figur 1. Avvikelse mellan ekonomiskt optimum och rekommenderad kvävegiva. Varje stapel representerar 1 försöksplats. Avvikelse kg/ha N 1 8 6 4 2 2 4 6 8 1 Rekommenderad giva för hög Rekommenderad giva för låg del som 26 % av försöken var rekommendationerna över 4 kg fel. Detta visar att det är viktigare att försöka anpassa givan efter skifte och årsmån än efter prisförändringar. Kan vi lita på skörderelaterade gödslingsråd? Dagens gödslingsråd bygger på att det för en viss skördenivå krävs en viss mängd kväve. Naturligtvis gäller följande samband: Kväve som marken levererar + tillförd mängd kväve = växtens behov vid en viss skördenivå Problemet är att vi är dåliga på att förutsäga hur mycket kväve marken levererar. Om man bara använder förväntad skörd är sambandet ganska svagt. I figur 2 ser vi att det kan vara stor skillnad i optimal gödsling vid en och samma samma skördenivå. Om man däremot tar hänsyn till markens leverans blir sambandet betydligt starkare (figur 3). (Mer om försöken som ligger bakom diagrammen finns i förra numret av Växtpressen och i Försöksrapport 27 för mellansvenska försökssamarbetet och Svensk Raps.) Figur 2. Sambandet mellan optimal kvävegiva och skördens storlek är ganska svagt. (15 försök i Mellansverige) Figur 3. Sambandet blir betydligt starkare om man kan ta hänsyn till den mängd kväve som marken levererar. (15 försök i Mellansverige) Figur 4. Genom att mäta med handsensor i ogödslade led kan man få ett mycket gott mått på markens leverans. (18 försök i Mellansverige) Figur 2. Figur 3. Figur 4. 3 33 25 Optimal N-giva kg/ha 25 2 15 1 5 y =,163x + 34,67 R 2 =,4265 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Skörd vid optimum Kvävebehov = gödsling + markleverans 31 29 27 25 23 21 19 17 y =,184x + 89,631 R 2 =,7262 15 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Skörd vid optimum N-sensorvärde, Sl1, i DC 37 24 23 22 21 2 19 18 17 16 y =,615x + 18,22 R 2 =,822 15 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Kväve i kärna i ogödslade led 4 Yara
Nollrutor och handsensormätningar! Det som behövs är pålitliga metoder för att bedöma markens leverans av kväve i praktisk odling. Det hittills bästa sättet att få grepp om markens förmåga att leverera kväve har varit att anlägga Nollrutor (ogödslade rutor i fältet) och mäta i dessa med en handburen Yara N-Sensor. Överensstämmelsen mellan sensormätningar i stadium 37 och markens kväveleverens är mycket stark! (se figur 4) Optimera ekonomin och tag största möjliga miljöhänsyn Höga spannmålspriser gör att vi strävar efter högsta möjliga skörd. Men kvävet kostar pengar och priset har ökat under det senaste året. Liggsädesrisken måste beaktas. Miljödiskussionen är het. Målen för begränsad kvävetillförsel till Östersjön är mycket stränga. Att sträva efter högsta möjliga kväveeffektivitet är enda sättet att uppnå de viktiga målsättningarna; bästa möjliga ekonomi och minimerad miljöbelastning. Genom att använda kombisådd och genom att dela och anpassa kvävegivan med hjälp av de redskap som finns har man goda chanser att nå en hög kväveeffektivitet. I artikeln på nästa sida ger agr dr Göte Bertilsson sin syn på hur kvävegivan kan och bör anpassas efter rådande förhållanden. Gunilla Frostgård gunilla.frostgard@yara.com OptiCrop byter namn till YaraMila OptiCrop har fått ett nytt namn - YaraMila. Innehållet i produkterna är dock precis samma som förut anpassat för att ge dig bästa lönsamhet. Nytt namn Yara har över åren växt till ett globalt företag. Inom koncernen finns det idag hundratals produktnamn. För att bli tydligare och göra vår hantering enklare delas nu produkterna in i familjer beroende på vilken typ de tillhör. T ex kommer de flesta NPK-produkter att ha samma namn i alla länder. På svenska gårdar står det därför snart YaraMila på säckarna med OptiCrop. Gamla och nya säckar under en övergångstid Av både miljö- och kostnadsskäl kommer vi inte att kassera några säckar. Därför kommer både gamla och nya säckar att finnas under en övergångsperiod. Inger Hyltén-Cavallius inger.hylten-cavallius@yara.com Samma innehåll Innehållet har vi självklart inte ändrat på. Sortimentet består av samma NPK-produkter som tidigare. Varenda ett har tagits fram för att passa grödor och förhållandena här hemma. Så har det alltid varit och så vill vi att det ska förbli. Den svenska växtodlarens lönsamhet står alltid i fokus. I YaraMila-sortimentet kommer även Pro- Magna och ProBeta NPK att ingå. Dessa produkter får dock behålla sina gamla namn. Men det kommer att stå YaraMila ProBeta respektive YaraMila ProMagna på säckarna framöver. Andra familjenamn kommer också att finnas Även de olika Kalksalpeter-produkterna kommer att marknadsföras under ett och samma familjenamn världen över, nämligen YaraLiva. De gamla produktnamnen kommer dock att finnas kvar i Sverige och skrivs efter familjenamnet. På säckarna kommer det därför att stå YaraLiva Kalksalpeter, YaraLiva Nitrabor (f d Bor- Kalksalpeter) och YaraLiva Calcinit. Yara 5
Fältanpassad kvävegödsling ger bäst lönsamhet och klarar miljökraven Kvävetillgången bestämmer skörden. Åtminstone är det lätt att tycka så både när man ser resultat i fält och räknar på försöksresultat. Men det är inte helt sant. Det är egentligen så att kvävet gör nytta bara om andra omständigheter inte lägger hinder i vägen, säger Göte Bertilsson som författat denna artikel. Hur tillfört kväve kan utnyttjas beror bl.a. på tillgång till andra växtnäringsämnen, vattentillgång, väder, markstruktur, grödans hälsotillstånd, beståndet osv. Dessa olika faktorer varierar inte bara mellan fält, utan också inom fält och mellan olika år. Varför anpassning? Att anpassa kvävegivan mellan och inom fält samt mellan år, är viktigt av flera skäl. Med höga spannmålspriser är det viktigt att optimera skörden. Kvävetillgången är en styrande faktor. Men kvävet har ju som bekant också ett annat ansikte, oönskade miljöeffekter. Kraven på minskad miljöbelastning är hårda. Med högre kvävepriser följer också ambitionen att öka effektiviteten av insatta medel. Att generellt öka givan är miljömässigt fel! Vi har kanske vant oss vid att kvävegödslingen är någorlunda under kontroll, med Greppa Näringen och andra insatser. Men de nya priserna gör det intressant att utnyttja gödslingens möjligheter fullt ut och att nu öka insatsen. Budskapet är inte entydigt, viktiga aktörer som Jordbruksverket talar för att man inte ska öka jämfört med tidigare. Medan andra menar att nu bör kvävegödslingen öka. Att generellt öka kvävegivan jämfört med prisläge och rekommendationer år 26, Figur 1. Medeltalskurva för sambandet mellan skörd och kvävegiva. Genomsnitt av 115 försök i vete under perioden 1995-26. Skörd, kg/ha 1 9 8 7 6 5 Ekonomiskt N-optimum = 155 kg N/ha 4 3 2 1 3 6 9 12 15 18 21 24 Kg N/ha vore miljömässigt fel. Det ökar utlakningen, det försämrar växthusgasläget, det ökar den allmänna kvävetillgången i vatten och mark, även naturmarker. Om en ökning av kvävegivan skulle ske över hela jorden skulle det bli fel. Den globala miljön har inte råd med detta. Men ska då inte jordbruket utnyttja de produktionsmöjligheter som står till buds? Ska inte ekonomin styra inom de ramar som ges av regler och skatter? Detta är, eller borde vara, en mycket stor fråga för världens miljö- jordbruks- och handelspolitik. Vi kan ju här notera att Sverige har kväveskatt till skillnad från nästan alla andra länder. Men vi lämnar den diskussionen eftersom det finns positiva möjligheter som ligger närmare till hands. För det första bör både rådgivare och jordbrukare räkna fullständigt på försöksresultat och produktionskalkyler. Må vara att försöksresultatens medelkurva flyttar optimum något uppåt i den nya prissituationen. Utbytet för de sista kilona kväve upp till ett högre optimum är litet. Men liggsädesrisken ökar. Vad kostar liggsäd? Det ska inte mycket störning till för att merintäkten ska försvinna. Och alla andra kostnader för merskörden ska med i kalkylen. Det finns andra möjligheter att års- och platsanpassa gödslingen på olika sätt. Vinsten av anpassning Den optimala kvävegivan beror av bl a kvävetillgången i marken som i sin tur beror Figur 2. Exempel på kväveoptimum i ett enskilt fält. Jämfört med medeltalskurvan i figur 1, är sambandet mellan skörd och kvävegiva mer linjärt upp till en brytpunkt där kurvan planar ut. Optimum avviker också oftast från medeltalskurvans optimum. (Försök: M3-2271-A, R-län, 25) Skörd, kg/ha 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Ekonomiskt N-optimum = 1 kg N/ha Skörd i försöket Medeltalskurva (Figur 1) 3 6 9 12 15 18 21 24 Kg N/ha av förfrukt, tidigare gödsling, klimat och mark. Detta tar man i viss mån hänsyn till i gödslingsråden. Den optimala givan är också årsmånsberoende. Årets väder styr beståndsutvecklingen och därmed möjligheten till uppbyggandet av en kärnskörd. Årsmånsvariationen kan bara hanteras genom gödslingsåtgärder tämligen sent på säsongen då åtminstone en del av årets beståndsutveckling kan bedömas. Det blir då fråga om kompletteringsgödsling. Dagens rekommendationer Det svenska systemet för rekommendationer bygger på analys av sambandet mellan skörd och kvävegiva från fältförsök. Man grupperar så gott det går olika regioner och jordarter. Man får då en medeltalskurva, se figur 1, som ska gälla denna grupp. Denna kan analyseras matematiskt för olika prisförhållanden. Det finns kritik mot systemet: I ett enskilt fält är sambandet mellan kvävegiva och skörd mer linjärt upp till en brytpunkt där kurvan planar ut, se figur 2. Hur medeltalskurvan ser ut beror mycket på vilken matematisk modell man använder. Ett medeltal är aldrig rätt i det enskilda fallet. Är det möjligt att komma ifrån medeltalen? Ja, det finns ju bra möjligheter för årsmånsanpassning och anpassning till förutsättningarna på det enskilda fältet genom sensormätningar m.m. Vilken vinst kan det ge? Hur inverkar de nya priserna? Detta är frågor bakom en genomgång av Bördighetsförsöken som redovisas i slutet av min andra artikel på sidan 9. Agr. Dr. Göte Bertilsson, Greengard bertilsson@greengard.se 6 Yara
Borgeby Fältdagar, en allt viktigare mötesplats 1-årsjubilerande Borgeby Fältdagar fortsätter att växa. Drygt 11 3 personer besökte mässan i år. Det är nästan 2 fler än i fjol! Yara, medarrangör till Borgeby Fältdagar, hade flera intressanta aktiviteter under de två mässdagarna. Goda råd i vårt tält Ett aktuellt ämne i vårt tält var det ökande kostnadsläget för mineralgödsel i världen (se sidan 1). Informationen handlade därför om hur man ska gödsla för att grödan ska utnyttja så mycket som möjligt av tillförd växtnäring. Det ger bäst ekonomiskt resultat samtidigt som det ger minst påverkan på miljön. Ett diagram i jätteformat fick illustrera hur otroligt mycket ekonomiskt kväveoptimum varierar mellan åren och mellan olika platser. Det visade på nödvändigheten av att anpassa kvävegivan till fältet och till året. Ekonomiska beräkningar utifrån de senaste fosforförsöken kunde man också studera. De visade att det fortfarande är lönsamt att fosforgödsla i de lägre fosforklasserna. Demonstration av Yara N-Sensor Ett bra sätt att utnyttja växtnäringen maximalt är ta hjälp av Yara N-Sensor. Många intresserade spekulanter tog därför tillfället i akt och besökte Yaras och Lantmännens gemensamma demonstration av sensorn. En bekväm guidad tur runt området var ett bra sätt att få en överblick över det 5 ha stora området. Borgeby Fältdagar arrangeras årligen av HIR Malmöhus veckan efter midsommar. Mässans utveckling från en ordinär fältvandring med 15 odlare för 1 år sedan, till årets publikrekord är anmärkningsvärd. Det tydliga fokuset på proffesionella lantbrukare är en starkt bidragande orsak. Likaså den välorganiserade planeringen och genomförandet. I perfekt väder strövade besökarna i två dagar runt på det 4 hektar stora området. Över 19 utställare visade allt från de nyaste maskinerna och senaste forskningsrönen till demonstrationsodlingar och maskinuppvisningar. Kunniga rådgivare guidade besökarna i visningsfälten, diskuterade odlingsstrategier och gav goda råd. Precis som tidigare år, var Yara medarrangör till hela mässan. Vi hade också ett Gunilla Frostgård, Yara, berättar i Gropen bl a om gödsling till majs. antal uppskattade aktiviteter som lockade många besökare: Gropen Den alltid lika populära Gropen är ett samarbete mellan Yara, Greppa Näringen, Odling i Balans, Nordkalk och HIR Malmöhus. I årets upplaga demonstrerade Yara bland annat majsens rotutveckling och fosforbehov samt effekten av kombisådd NPK. Andra ämnen som avhandlades var effekten av strukturkalkning, olika etableringsmetoder för höstraps, tillförselmetoder för stallgödsel till vall med mera. Grattis till vinnaren i vår tävling Vi fick in många svar i vår tävling som bestod av 12 växtnäringsfrågor med svarsalternativ. Fyra personer fick 11 rätt. Genom lottdragning bland dessa utsågs en vinnare Thomas Persson, lantbrukare utanför Sölvesborg. Vi gratulerar och hoppas att du har tid att njuta lite i din nya hängmatta i sommar! Inger Hyltén-Cavallius inger.hylten-cavallius@yara.com Nästan 15 vetebullar bakades i Löddeköpinge till våra glada besökare. Carl-Magnus Olsson, Yara, diskuterar fosforgödsling med en besökare. Yara 7
Det konventionella jordbruket med kvävegödsling släpper inte ut mer växthusgaser än ekoodling, räknat per kilo producerad skörd. Men vi har inte råd ur miljösynpunkt att använda kvävet ineffektivt. Både odlare och rådgivare har här ett stort ansvar. Kvävegödsling och hållbarhet Kvävegödsling kostar energi och ger växthusgasutsläpp. Samtidigt försörjer kvävegödslingen minst 4 % av mänskligheten och sparar en annan viktig och begränsad resurs - mark. I en ny rapport har Göte Bertilsson tagit fram en helhetsbild kring kvävegödsling och framtida hållbarhet. Aktuella data behövs som underlag Tekniken går framåt, både inom jordbruket och inom industrin. När man räknar på vad olika alternativ betyder för framtiden, är det viktigt att underlaget är aktuellt. Som beskrevs i förra numret av Växtpressen introducerar Yara teknik som reducerar växthusgasutsläppen vid tillverkningen till en tredjedel jämfört med normal teknik. Detta är mycket betydelsefullt och leder till att alla studier över gödslingens klimateffekter som publicerats före 28 bör räknas om, om de ska användas för framtidsbedömningar. Utvecklingen inom praktisk odling har också gått framåt. Kvävestyrningen har utvecklats (kvävesensor m.m.), radmyllning har fått större utbredning, spridningen kan varieras under gång osv. Detta är exempel på framsteg som lett till att kväveeffektiviteten ökar. Alternativ till kvävegödsel Många tänker på stallgödsel som ett alternativ till mineralgödsel. Men stallgödsel är en biprodukt som kommer fram i en mängd som inte styrs av odlingens behov. Stallgödseln ska givetvis användas på ett bra sätt. Detsamma gäller utnyttjande av annat kretsloppskväve, något som behöver utvecklas. Men även om dessa organiska gödselmedel utnyttjas fullt ut, räcker kvävet inte till för att försörja våra grödor. Som nämndes inledningsvis är ju 4 % av världens befolkning idag försörjd med hjälp av mineralgödsel, och andelen växer. Det enda reella alternativet till mineralgödselkväve är biologiskt fixerat kväve, i första hand från baljväxter. Jämförelser mellan olika system Odlingssystemförsöken i Skåne har pågått sedan 1987. I dessa försök kan odlingssystem med och utan kvävegödsling jämföras. I försöken ingår även ekologiska system, där man gjort ansträngningar att försörja odlingen med baljväxter och kväve i kretslopp. Andra försök i Sverige och utomlands samt produktionsstatistik ger ytterligare bakgrundsinformation och referenser. Bilden blir mycket samstämmig och stabil. Beräkningarna ger följande resultat: Produktion I odling utan kvävegödsling blir produktionen ungefär: 55 % på en växtodlingsgård jämfört 8 Yara
med konventionell odling 75 % på en djurgård jämfört med konventionell odling Växthusgasverkan Räknat per hektar blir det mindre utsläpp av växthusgaser vid odling utan kvävegödsling (men samtidigt får man en starkt minskad produktion). Räknat per kilo producerad skörd blir utsläppen av växthusgaser ungefär lika för konventionell odling och odling utan kvävegödsling. Vidare finns följande praktiskt möjliga alternativ: om produktionen av livsmedel kan tillåtas att minska, kan en del av arealen odlas konventionellt med gödsling, medan den övriga arealen kan användas till bioenergiodling. Då kommer bioenergigrödan att ge energi och därmed minska utsläpp från fossila bränslen. Detta kombinationsjordbruk kommer att bidra med energi till samhället och minska växthusgasutsläppen, jämfört med att odla hela arealen med lägre medelskördar. Sedan är frågan om vi i framtiden har råd att producera bioenergi på åkermark eller att i stor skala använda odlingssystem med väsentligt mindre produktion? Minst 4 procent av världens befolkning är idag försörjd med hjälp av mineralgödsel. Vad ska man nu dra för slutsatser? Rätt utförd är kvävegödsling en del av lösningen för framtiden. Energiförbrukningen och utsläppen vid tillverkningen kompenseras mer än väl av den ökade produktionen från marken, egentligen ett bättre tillvaratagande av solenergi. Men, och detta är ett viktigt villkor, förutsättningen är att kvävegödslingen används i miljöanpassade system, ungefär som dagens svenska jordbruk. (Foto: Yara) Kvävets dubbelspel Det är kvävegödslingens skördeökningar som uppväger energiåtgång och utsläpp vid tillverkningen och vid omsättning i marken. Men vid höga givor blir skördeökningarna små och då får man inte längre full kompensation. Gränsen går ungefär vid ett marginalutbyte av 1 kg kärna per kilo ökad kvävegödsling. Med dagens priser räcker det med 6-7 kg kärna för att betala ett kilo kväve. Gödslar vi efter detta har vi kommit för högt miljömässigt. Det är inte så att allt blivit negativt, men den sista gödslingen på toppen har gett miljöförsämringar. Betyder det något? Vi gör ett överslag. Om vi skulle öka med 15 kg N jämfört med läget 26 blir det ca 5 kg koldioxidekvivalenter som vi inte kan kompensera ens med merskördens bioenergi. Det är detsamma som utsläppen från 16 liter diesel. Om det skulle gälla hela Sveriges jordbruk blir det ca,15 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Som jämförelse: svenska flyget släpper ut,6 miljoner ton. Det skulle behövas ca 1 hektar etanolvete för att kompensera effekten av denna ökade gödsling. Detta blir resultatet om vi använder de emissionsfaktorer som Naturvårdsverket använder i dag. Men vi har en skärpt diskussion om kvävets roll i den globala miljön. Det är inte troligt att räkningen för kvävegödslingen blir gynnsammare framöver, tvärtom. Det är kvävet på toppen som är negativt för miljön. Nu är ju inte den allmänna rekommendationen att öka med 15 kg på grund av höjda priser, men tankarna finns på flera håll. Och om det nu är lönsamt, varför skulle jordbrukaren avstå? Är det verkligen lönsamt att öka kvävegivan? Om man ökar med 15 kg N från nivån med marginalutbyte 1 kg kärna per kg N, till en nivå med 6 kg kärna per kg N, får vi en merskörd på ca 11 kg kärna, värde ca 22 kronor. 15 kg kväve kostar ca 18 kronor. Gödslingsvinsten är således 4 kr. Men har inte liggsädesrisken ökat något? Vad kostar liggsäd? Om vi säger att det blir liggsädesproblem som kostar 1 kronor vart tionde år blir medelkostnaden 1 kr/år. Det äter ju upp vinsten med råge. Årmånsanpassad gödsling och precisionsgödsling allt lönsammare Vi vet alla vilka variationer vi har i fält och hur odlingsförutsättningarna skiljer mellan olika år. I tillägg till ovannämnda rapport har jag gjort en genomgång av årsvisa resultat från Bördighetsförsökens höstvetegröda 1983-23. På en och samma plats blir det olika optimum varje år. Jag har beräknat en medelkurva för varje enskilt fält. Om man grundar kväverekommendationerna på dessa kurvor skulle det betyda att gödsling blir lika varje år på en och samma plats, medan givan varierar mellan platserna. Om det var möjligt att varje år gödsla efter årets optimum, skulle vi få en merinkomst netto på 148 kr vid prisläget 26 och 465 vid prisläget 27, jämfört med medeltalskurvan. Men optimum är ju omöjligt att pricka så rätt på förhand. Om man i stället gör en praktisk årsmånsanpassning med hjälp av kompletteringsgödslingar får man ytterligare 6 respektive 242 kr/ha. För sensorstyrd komplettering bör siffrorna bli ännu högre. Det finns alltså utrymme för den kostnad som den extra körningen medför vid kompletteringen samt för användning av en sensor. Det blir också en miljövinst för denna praktiska årsmånsanpassning. Vid det högre prisläget sparas nämligen växthusgasutsläpp motsvarande 24 liter diesel. Jordbrukets ansvar Det är möjligt att ovanstående vinster, då man är mer omsorgsfull vid kvävestyrningen, inte syns attraktiva nog för en stressad jordbruksmanager. Men kvävefrågan kommer att bli mycket viktig globalt, inte bara genom den växthusgasräkning jag har använt. Vi har inte råd att använda kvävet ineffektivt. Jordbruket, både odlare och rådgivare, har ett stort ansvar här. Svenskt jordbruk har en mycket bra kväveeffektivitet genom en samverkan av flera omständigheter. Låt oss fortsätta på den vägen och vidareutveckla med den teknik som står till buds. Agr. Dr. Göte Bertilsson, Greengard bertilsson@greengard.se Yara 9
Stor efterfrågan på mineralgödsel ger rekordhöga priser Vi har under det senaste året upplevt oerhört stora prisförändringar på alla växtnäringsämnen. Stora och snabba förändringar gör alltid att det finns risk för fortsatt stora fluktuationer, både uppåt och nedåt. Men, de flesta är överens om att marknaden för spannmål kommer att vara bra under de närmaste åren, och om detta stämmer, kommer även efterfrågan på mineralgödsel att fortsätta vara hög. Fortsatt stark spannmålsmarknad Börspriserna för spannmål har efter det senaste årets rekordnivåer sjunkit under våren, men när USDA (USAs lantbruksdepartement) i början av juni släppte sin rapport för världens spannmålsskörd så vände priserna åter uppåt. Priset på majs är nu tillbaka på rekordnivåer, vilket dragit med sig priserna även på andra grödor som vete och sojabönor, se figur 1. Figur 1. Prisutveckling under 1 år för vete och majs. (Källa: World Bank) USD/ton 5 4 3 2 1 Vete -98 99 1 2 3 4 5 6 7 juni -8 USD/ton Majs 25 2 15 1 5-98 99 1 2 3 4 5 6 7 juni -8 Genomsnittligt pris 1998 27 Kallt och regnigt väder gör att USAs majsskörd, enligt USDA, förväntas bli 1 % lägre än förra året. Värdens veteskörd förväntas å andra sidan att bli 1 % högre än förgående år då det producerades 61 miljoner ton i världen. Ökad produktion i USA, Kanada och Kina står för en stor del av ökningen, tillsammans med Ukraina och Ryssland där väderförhållande varit mycket bra. I vår del av världen ser det just nu (mitten av juni) inte så bra ut beroende på torka, men det har i dessa globala sammanhang ganska marginell betydelse. Alla prognoser pekar idag på en stark marknad för spannmålsprodukter under flera år framåt, men detta hindrar naturligtvis inte att vi under tiden får kraftiga prisfluktuationer både uppåt och nedåt. Och när du läser detta så vet marknaden också mycket mer om hur årets skörd verkligen blev. Marknaden för mineralgödsel En fortsatt stark spannmålsmarknad gör att världens lantbrukare vill odla mycket spannmål. Detta resulterar i att lantbrukare över hela världen vill köpa mer mineralgödsel och idag är det därför efterfrågan som styr priserna. Det investeras i ny produktionskapacitet men det tar flera år att bygga en ny gödselfabrik, så ökad produktion får inte någon snabb effekt på balansen mellan tillgång och efterfrågan. Kväve I Sverige kostade ett kg N som N27 cirka 9 kronor när försäljningen startade hösten 27. I skrivande stund (juni) är motsvarande pris cirka 15 kr/kg. Det kan dock hända mycket under sommarmånaderna, så när du läser detta kan priserna vara både högre och lägre. Prisutvecklingen på kväve beror på en mycket stor internationell efterfrågan. Globalt är Brasilien och Indien exempel på marknader som de senaste fyra åren importerar alltmer kväve, framförallt i form av urea. Även Kina, världens största ureamarknad, har stor påverkan på världsmarknadspriset och att Kina höjde sina exporttullar med 1 % gör naturligtvis att exporten från Kina minskar kraftigt med högre världsmarknadspriser som följd. Fosformarknaden Fosfor bryts i gruvor runt om i världen. Till Europa kommer fosfor framförallt från Nordafrika och Kolahalvön (Ryssland och Finland). Det berg man bryter förädlas till fosforsyra som är en råvara till gödselproduktionen, t ex för NPK. Men en stor del förädlas till fosforprodukter som MAP, DAP och TSP (TSP = P2) och det är dessa produkter tillsammans med fosforsyra som bestämmer fosforpriset på världsmarknaden. DAP fob (fritt på båt) i Marocko kostade våren 27 cirka 275 USD/ton. Idag har priset ökat till över 12 USD/ton, en fyrdubbling. Under samma period har TSP ökat i pris från 25 till 175 USD/ton, se figur 2. Figur 2. Fosfor, världsmarknadspriset under 1 år. USD/ton 14 DAP fob Marocko 12 TSP fob Marocko 1 8 6 4 2 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 Kalimarknaden Kalium som råvara till NPK-produktionen hade ett stabilt pris på 15-11 USD/ ton från 1997 fram till i början av 24. Därefter har priset haft en jämn stigning upp till 175 USD/ton i början av 27. Vid årsskiftet 27/8 hade priset ökat till 285 USD/ton och i juni är priset uppe i 75 USD/ton. De flesta bedömare förväntar att priset fortsätter att stiga under 28. Se figur 3. Figur 3. Kalium, världsmarknadspriset under 1 år USD/ton 8 7 6 5 4 3 2 MOP std fob Vancouver MOP std fob Västeuropa 1 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 Mogens Erlingson mogens.erlingson@yara.com 1 Yara
Genombrott för Yara N-Sensor TM! Det är nu 1 år sedan Yara N-Sensor som prototyp dök upp i Sverige, men först i år har den slagit igenom ordentligt. Antalet sensorer på svensk marknad ökade från 27 till 28 med 5 procent! Och ökningen hade kunnat bli ännu större om det funnits fler sensorer att sälja. När den första tämligen klumpiga versionen av Yara N-Sensor dök upp i Sverige för 1 år sedan, väckte den stor uppmärksamhet och många - inklusive vi själva - förväntade sig att den snabbt skulle bli ett självklart hjälpmedel för svenska växtodlare. Vi såg sensorn som ett viktigt redskap för att förbättra odlingsekonomin samtidigt som man skonade miljön genom att bara använda så mycket kväve som verkligen behövdes. Det visade sig dock vara betydligt svårare än förväntat att etablera den på bred front. Först i år har man börjat köpa sensorer i större omfattning. Den här utvecklingen är inte unik för Sverige, även i övriga Europa har försäljningen ökat kraftigt inför årets säsong. Det som till slut begränsade ökningen var tillverkningskapaciteten. Det fanns inga fler sensorer att sälja. Varför har det tagit sådan tid och varför händer detta nu, år 28? Allt fler användningsområden Till att börja med har naturligtvis Yara N-Sensor utvecklats och förbättrats väsentligt under åren som gått. De första versionerna vi såg i Sverige var prototyper och inte alls anpassade för gårdsbruk. Dessutom var sensorn inledningsvis inte Användningsområden för Yara N-Sensor Det finns många användningsområden för Yara N-Sensor. Här är några av de vanligaste. Gödsla kväve med Yara N-Sensor Spannmål: 1:a givan i höstsäd på våren 2:a och 3:e givan i all spannmål Oljeväxter: 2:a givan på våren i höstraps (med behovsrekommendation!) Potatis: Kompletteringsgiva 4-5 veckor efter uppkomst Spruta med Yara N-Sensor Spannmål: Stråförkortning efter biomassa Svampbekämpning efter biomassa Potatis: Blastdödning efter beståndstäthet Gödsla P och K efter markkartan Behovsanpassad fosforgödsling i höstspannmål Kvalitetsstyrning med kalium i potatis fullt utvecklad för användning i olika grödor eller till olika tillväxtstadier. Det var främst vid kompletteringsgödsling i höstvete som den kom till användning. Nu, tio år senare, kan sensorn användas till oljeväxter, till potatis samt till all stråsäd. I höstvete, som fortfarande är den gröda där sensorn används mest, kan Yara N-Sensor användas under hela vårsäsongen, från en eventuell bestockningsgiva, till huvudgiva och slutligen till kompletteringsgödsling. I höstraps kan sensorn till och med avgöra det absoluta kvävebehovet. Man behöver alltså inte använda Kalksalpetermätaren för att få en rekommendation på kvävegivans storlek. Denna funktion kommer till säsong 29 att introduceras även för höstvete. Övergången till Windows har varit ytterligare en viktig förbättring som har gjort Yara N-Sensor mer lättanvänd och flexibel. Skördeökningarna är mer värdefulla Trots alla de förbättringar som gjorts, är det nog ändå de stora förändringarna av såväl spannmåls- som gödselpris som varit avgörande för försäljningsökningen. I gårdsförsök har man visat att man med hjälp av Yara N-Sensor kan öka skörden samtidigt som man sänker kvävegivan. Det kraftigt höjda spannmålspriset gör naturligtvis en skördeökning mycket mer värdefull än tidigare, samtidigt som man inte har råd att använda kvävegödsel på ett sådant sätt att man inte får full effekt av det man tillför. Sammantaget har de här förändringarna lett till att man nu kan räkna hem ett köp av en Yara N-Sensor på en betydligt mindre areal än tidigare. Du kan själv räkna på lönsamheten med dina egna förutsättningar om du går in på POS (PrecisionsOdling Sverige) hemsida www.agrovast.se/precision/ och tittar under Ekonomi, kalkyler. I Sverige har Yara N-Sensor utvecklats i samarbete med Lantmännen som tillsammans med Dataväxt fungerar som återförsäljare. Magnus Huss magnus.huss@yara.com Yara N-Sensor har utvecklats mycket sedan den första modellen kom 1998. Den senaste modellen Yara N-Sensor ALS som lanserades i Sverige i fjol, kan användas även nattetid. 1998 1999 2 27 Yara 11
Erfarenheter från en ny sensoranvändare Inför säsongen 28 har intresset för Yara N-Sensor ökat. Växtpressen besöker Bränninge gård utanför Habo där man under våren tog steget att investera i en sensor. Hur gick resonemanget före investeringsbeslutet och hur har det gått hittills under den första säsongen? Ändrad driftsinriktning bakom investeringen Bränninge gård har främst varit inriktad på mjölkproduktion, men håller som bäst på att byta driftsinriktning. Nichlas Johansson, som driver företaget tillsammans med sin bror Martin och far Bengt, beskriver bakgrunden: Gården ligger nära Habo, där bebyggelsen expanderat kraftigt på senare tid. Då man stod inför beslut om att bygga ett nytt kostall vägrade kommunen ge tillstånd. Mjölkgrenen av företaget blev en återvändsgränd och man beslöt att helt sluta med mjölkproduktion. Efter nedläggningen blev växtodlingen betydligt mer omfattande och den ekonomiska optimeringen av odlingen blev viktigare. Maltkorn-, höstsädes- och oljeväxtarealerna ökade kraftigt, samtidigt som driften utökades med en del arrendemark. I det här läget tittade man på vad som kunde göras och började intressera sig för en Yara N-Sensor. Vi använde den typkalkyl som finns på POS hemsida och kom fram till att sensorn skulle vara lönsam för oss, säger Nichlas. Samtidigt har vi diskuterat en hel del om sensorn med vår växtodlingssäljare Ulf Kvarnström på Lantmännen. En betydelsefull faktor är också att det historiskt har funnits ganska stora mängder stallgödsel på gården. Fälten har därför en hög kvävemineralisering som måste utnyttjas, men även ojämnheter i fälten behöver bemästras. I maltkornodlingen, som har blivit en viktig del av växtodlingen, är man extra intresserad av att pröva om Yara N-Sensor kan ge en ökad odlingssäkerhet. Användarvänlig teknik När vi fick kontakt med Knud Nissen på Lantmännen Precisionssupport, resonerade vi tillsammans fram en kombination av sensor med dator och GPS som passar våra behov, berättar Nichlas. Man använder en Vicon tallriksspridare, som man hittills varit mycket nöjd med och som, precis som övriga elektroniskt reglerbara spridare, enkelt kan anslutas till Yara N-Sensor. Lantmännen Precisionssupport hjälpte till att installera och koppla ihop sensor, GPS och dator så att det fungerade, berättar Nichlas. Det enda problem vi hade var en trilskande kommunikation mellan datorn och GPS:en, vilket ledde till att kartor inte kunde göras från de första körningarna. Sedan detta lösts har allt fungerat bra och enheterna har fungerat problemfritt tillsammans. Det är enkelt och lätthanterligt att använda sensorprogrammet tycker Nichlas Johansson. Överhuvudtaget har vi haft bra stöttning från Knud och programmet har fungerat bra, säger Nichlas. Många tycker nog att det är komplicerat med precisionsodling och svårt att sköta sensorns dator, men så är det inte! När väl sensorn samt datorn är monterade, så är programmet enkelt att ställa in. Det är inte mycket mer avancerat än att lära sig hur man ställer in själva spridaren och det är nästan svårare att bestämma grödans utvecklingsstadium, tycker Nichlas. Årets körningar Yara N-Sensor kan användas för att styra gödslingar i många olika grödor, men det första året brukar de flesta vilja testa sig fram. Nichlas har kört höstrapsens första- och andra giva med absolut kalibrering, dvs sensorn föreslår själv en kvävenivå utifrån förväntad skörd, utvecklingsstadium och mätresultat. Han har också använt sensorn till höstsäden. Det mesta av höstvetet har körts på normalt vis, dvs Nichlas har själv beslutat vilken genomsnittlig kvävegiva som sensorn skall lägga. På ett fält har man dock provat en testversion av absolut kalibrering som fungerar på samma sätt som i höstraps. I skrivande stund (midsommar) råder torka och det är svårt att bedöma om det skall köras en axgångsgiva i höstsäden eller inte. I ett maltkornfält har man dock provat att kompletteringsgödsla med sensorn. Nichlas väntar till nästa år med att använda Yara N-Sensor för att styra svampbekämpningen. Men kanske körs en sista bekämpning i potatisen åt grannen. Om det finns intresse, tror Nichlas att man framöver även kör åt grannar i området. Första säsongens intryck Bränninge Gård odlar ca 5 hektar fördelat på olika platser, dels kring Habo och dels i Skärstadalen nordost om Huskvarna. Inom samma fält kan jordarten variera från mullrik lera till sand. I vissa fall har man också extrema höjdskillnader, uppemot 5 meter inom samma fält. Spridningen och kartorna stämmer överens med vår uppfattning om hur det bör vara, säger Nichlas. Det är roligt att se hur de stämmer med den kuperade terrängen och med hur jordarterna varierar. 12 Yara
Det som är skoj är också att det inte går åt mer gödsel, men att den hamnar där den bäst behövs. Den första givan i höstvetet varierades mellan och 3 kg N/ha, men andra givan som var satt till en medelgiva på 8 kg N/ha gavs ett större spann; från 2 till 11 kg N/ha. Resultatet är ju så klart inte färdigt, men man kunde klart se att där den lade lite kväve var beståndet tjockt och där den lade mycket var grödan i behov av mer kväve, konstaterar Nichlas. Variationerna stämde med hur man hade justerat kvävegivan manuellt om man kunnat, men man hade inte alls varierat givan lika mycket som sensorn gör. -Då hade man fått kramp i fingrarna, säger Nichlas. På mycket lätta områden, t ex utefter sjön där man av erfarenhet vet att vattnet kommer att ta slut, har man ändå varit aktiv och skruvat ned kvävegivan. Detta för att man vet att grödan kommer att drabbas av torka och att om man gödslade utifrån hur grödan såg ut vid spridningstillfället, skulle onödigt mycket kväve ha lagts. Yara N-Sensor har redan nu en funktion som gör att man på en elektronisk karta kan markera var den skall dra ned, men den funktionen är det ännu inte så många som börjat använda. Ännu har man på Bränninge Gård inte satsat på att styra svampbehandlingen i spannmålen efter sensorns kartor över biomassan. Det skall man försöka jobba med nästa år, när man skaffat sig lite mer erfarenhet av hur sensorn fungerar. Något som kanske är negativt, och som man inte tänker så mycket på innan man skaffar Yara N-Sensor, är att man har begränsat med tid när den kan användas. När solen går ned för lågt över Yara N-Sensor är enkel att ställa in. På Bränninge Gård har Nichlas använt Yara N-Sensor i både raps, vete och maltkorn. horisonten varnar Yara N-Sensor föraren eftersom mätvärdena inte blir tillförlitliga. Det fungerar alltså inte att köra långa kvällar med den sensormodell som man valt på Bränninge. Support och utbildning Nichlas tycker att supporten har fungerat bra detta första år och att Knud Nissen på Lantmännen Precisionssupport har varit en mycket stor tillgång. Utan den supporten och möjligheten att snabbt kunna få hjälp per telefon hade det känts osäkrare i början. Varje vårvinter anordnar Lantmännen Precisionssupport en kurs för användare av Yara N-Sensor. För nya användare går man då igenom hur sensorn fungerar. Gamla och nya användare får också information om nyheter i sensorns programvara och nya tillämpningar i olika grödor. Nichlas och Martin tyckte att mötet var väldigt bra och det gav bra diskussioner med andra deltagare. -Man fick del av andras erfarenheter, vilket gjorde att man hade en bra uppfattning om vad som väntade när man skulle köra igång med sensorn praktiskt där hemma. Anders Anderson anders.anderson@yara.com Yara 13
Kalium ett vikigt makronäringsämne Kalium spelar en viktig roll i växtens livscykel. Vid en balanserad kaliumtillgång fungerar transport av vatten och näring i växten optimalt. Genom att styra kaliumgödslingen utifrån en färsk markanalys är det möjligt att anpassa givan efter behovet. Ordet kalium härstammar från arabiskans alkali och betyder aska. Om vi blickar tillbaka i historien, framställdes kaliumkarbonat ur träaska, (pottaska). Träaskan användes då som rengöringsmedel. Vid slutet av 18-talet utökades användningsområdet till växtnäring och då främst till uppodling av näringsfattiga myrmarker. Idag framställs kaliumgödsel ur mineral som vidareförädlas. Kalium är ett viktigt makronäringsämne och har stor betydelse för grödans utveckling. I samband med skörd kan i vissa fall flera hundra kilo kalium borttransporteras från fältet. Det är därför viktigt att en tillräcklig mängd kalium återförs till marken. En för låg kaliumgiva resulterar i skördeförlust, försämrade kvalitetsegenskaper och ett försämrat utnyttjande av kväve och fosfor. En för hög kaliumgiva är inte ekonomiskt försvarbar. En för hög giva kan också leda till obalans med andra positiva joner, vilket kan medföra för lågt upptag av magnesium (Mg ++ ) och kalcium (Ca ++ ). Kalium i växten Till skillnad mot många andra näringsämnen som t ex fosfor, kalcium och bor, ingår inte kalium som byggnadsmaterial i växtens organiska föreningar. I stället förekommer kalium som en positivt laddad jon i cellsaften (K + ). Kaliumjonen har där en viktig funktion vid regleringen av salthalten i växten. Salthalten styr växtcellernas ämnestransport och bildningen av socker och stärkelse. Med andra ord fungerar kalium som en katalysator som påskyndar processer utan att själv förbrukas. Kaliumhalten i växter är mellan,5-3, % av ts, men varierar mellan utvecklingsstadier och växtslag. God tillgång till kalium ger förhöjd sockerhalt och därmed lägre fryspunkt, vilket resulterar i förbättrad vinterhärdighet för höstsådda grödor. Kalium har även positiv inverkan på växternas stödjevävnad, vilket ger ökad stråstyrka i spannmål och i potatis minskad risk för stötskador. Brist på kalium kan leda till stora skördebortfall, inte minst vid vallodling. I stråsäd visar sig kaliumbrist ofta som ljusa eller bruna fläckar på de äldre bladen. Bladen vissnar från spetsen eller i kanterna. Stråstyvheten försämras också. Kaliumbrist förkommer framförallt på sandiga eller lätta jordar, där risken för utlakning är stor. Markförhållanden med lågt ph stärker effekten. Kaliumbrist är också vanlig efter vallbrott på många jordar, eftersom vallen tar upp stora mängder kalium. Kalium i marken Trots att kaliumhalten i mineraljordar uppgår till 1,5-2,5 % vilket innebär 1 ton kalium eller mer i rotzonen, så är större delen svårtillgänglig eller otillgänglig för växterna. Grödans behov ligger mellan 5 och 3 kg per hektar. I marken finns kalium som: löst kalium i markvätskan (fria kaliumjoner, K + ) utbytbart kalium fixerat kalium mineralbundet kalium Det är främst de fria kaliumjonerna i markvätskan som växten tar upp. Det finns dock relativt lite kalium löst i markvätskan, bara ca 1-5 kg/ha. Denna mängd räcker inte för en optimal tillväxt. Å andra sidan är en högre kaliumhalt i markvätskan skadlig för rötterna eftersom risken för saltskador ökar. Det är i stället det utbytbara kaliumet som levererar den huvudsakliga mängden kalium till växten. Utbytbart kalium kvarhålls av elektrostatiska krafter hos ler- och organiskt material och överförs lätt till marklösningen genom utbyte med andra positivt laddade joner, t ex vätejoner (H + ) som växten utsöndrar. Man kan säga att växten byter vätejoner mot kaliumjoner vid upptag av kalium. Det sker därmed ständigt en naturlig försurning i marken när grödorna växer i samband med utsöndringen av vätejoner (ph-värdet är ju ett mått på mängden vätejoner i marken, ju fler vätejoner desto lägre ph). Med fixerat kalium menas de kaliumjoner som sitter inklämda mellan lerskikten och håller samman dessa i lerpartikeln. Detta kalium är en övergångsform mellan utbytbart och mineralbundet kalium och kan nästintill vara lika växttillgängligt som utbytbart kalium. Den största kaliummängden i marken är mineralbundet kalium, denna form är däremot otillgänglig eller svårtillgänglig för växterna. I marken sker kaliumtransporten främst genom två olika mekanismer. Antingen genom ett massflöde, vilket innebär att jonerna följer den vattenström som finns i marken, eller genom diffusion. Vid diffusion förflyttar sig molekylerna i upplöst saltform till den plats i marken där koncentrationen är som lägst, vilket ofta är intill rötterna. Växtens upptag av kalium sker genom en energikrävande rotaktivitet. Upptaget är energikrävande eftersom kaliumkoncentrationen är lägre i marklösningen än vad den är i växtcellen och jonupptaget sker därför i motsatt riktning till koncentrationsgradienten. K/Mg-kvoten K/Mg-kvoten är ett mått på balansen mellan näringsämnena. Finns det gott om kalium, kan växternas upptag av magnesium försvåras. Kalium och magnesium tas upp som positiva joner och konkurrerar med varandra vid rotupptaget. Magnesium behövs i mindre mängd än kalium, men är inte desto mindre viktigt, eftersom båda ämnena måste finnas för att bland annat fotosyntesen ska fungera. Kvoten mellan K-AL och Mg-AL bör inte överskrida de rekommendationer som anges i tabellen nedan. K-AL-talet avser endast den lättillgängliga fraktionen i marken. Vid K/Mg-kvoter lägre än 1 är kaliumgödsling ofta positiv och skördeökning uppnås även på jordar med relativt bra kaliumtillstånd. Ökar däremot K/ Mg-kvoten, minskar kaliumgödslingens positiva inverkan och vid kvoter över 3 kan en gödsling med kalium utan kombinerad magnesiumgödsling resultera i en obalans så att skördeminskning uppnås. K/Mg-kvoten bör inte vara högre än värdena i tabellen. K-AL-tal < 8 8-16 16 K/Mg-kvot 2,5 2 1,5 14 Yara
Hur läggs gödslingen upp? Eftersom det ständigt sker en mobilisering av kalium i marken genom vittring, påverkas gödslingsbehovet av hur mycket som vittras. Trots mobiliseringen är ändå förlusterna av kalium genom utlakning små på lerjordar eftersom fixeringsmekanismen i marken hindrar att det oftast inte läcker mer än 1-3 kg/ha. Andelen förrådskalium ökar proportionellt med lerinnehållet och kaliumhalten varierar med mineralens art. Grundläggande för en effektiv gödsling är en aktuell markkarta som visar hur näringsstatusen ser ut i marken. Fattas eller finns det kalium i överskott? Enligt våra rekommendationer för kalium ska man sträva efter att bibehålla klass III, oavsett gröda. Kalium till vall Kaliumbehovet är störst hos de grödor där man skördar de vegetativa delarna av växten, t.ex. vall, potatis och sockerbetor. Bortförseln av kalium vid en vallskörd på ca 8 ton ts/ha uppgår till 2-25 kg/ha. Även om man följer rekommenderade kaliumgivor till vallen kommer kaliumhalten i marken att sjunka med vallens ålder, se figur 1. Eftersom vallen lyxkonsumerar kalium finns det ofta inte tillräckligt med kalium kvar i marken till andra och tredje skörd. Gödsla efter aktuell kaliumklass, ta hänsyn till stallgödsel, skördenivå, delskörd och vallålder. Optimal kaliumhalt i fodret är ca 25 g/kg ts. Om halten är under 2 har man tappat i skörd. Överstiger halten 3 g/kg ts ökar risken för försämrad djurhälsa, se figur 2. För att kaliumhalten ska bli jämn i fodret, bör kaliumgivan delas mellan första och andra skörd. Är totala kaliumbehovet lägre än 6 kg, läggs all kalium till återväxten. NK 2-15 (YaraMila 2--15) är ett lämpligt gödselmedel till vallåterväxten. Kalium till stråsäd I nyligen genomförda fältförsök i stråsäd har vi sett positiva gödslingseffekter av kalium. NPK har gett högre skörd än NP i flera av försöken. Tydligast effekt av kaliumgödslingen har vi på marker med riktigt låga K-AL-tal. Gödslas dessa jordar med kalium ökar förutsättningarna för en god skörd. Även på jordar med hög lerhalt och därmed stort innehåll av kalium har kaliumgödsling höjt skörden om K/Mg-kvoten varit låg. Fördelar med att dela kaliumgivan till potatis Eftersom potatisplantan tar upp kalium under hela tillväxten fram till det stadium då knöltillväxten är avslutad, har tillgången till kalium stor betydelse. Kalium är rörligt i marken och lakas lätt ut, speciellt på lätta jordar. För att undvika förluster är det en god idé att dela givan. Givan bör också delas med tanke på att konkurrensen med andra baskatjoner t ex kalcium och magnesium ökar om hela givan ges vid sättning. En delning av kaliumgivan skapar ett balanserat förhållande mellan baskatjonerna i marken. Unika Kali och Unika Calcium möjliggör en effektiv kaliumkomplettering samtidigt som kvävet kompletteringsgödslas. Produkterna innehåller både kväve och kalium. Unika Calcium innehåller dessutom, som namnet antyder, även kalcium som gynnar lagringsdugligheten. För att näringen ska komma växten till godo på ett så effektivt sätt som möjligt myllas gödseln i samband med slutkupning och bevattning. Rätt kaliumgödsling till potatis har betydelse för både skörd och kvalitet. Bilden visar kaliumbrist i potatis. Utifrån försök med kaliumgödsling visar det sig att även knölkvaliteten i flera avseenden förbättras med en delad kaliumgiva. Är kaliumtillgången för liten medför det förutom sänkt skörd, en ökad risk för mörkfärgning och försämrad stärkelsehalt. Är däremot kaliumtillgången för stor, medför det bl a sänkt torrsubstanshalt och risk för blötkokning. Läs gärna mer om kaliumgödsling till olika grödor på www.yara.se. Carl-Magnus Olsson carl-magnus.olsson@yara.com Figur 1. Kaliumhalten i marken sjunker vid vallodling. Efter en 3-årig vall är kaliumförrådet ofta tömt. Kaliumhalten sjunker även vid optimal K-gödsling men inte lika snabbt, se röd linje. Exemplet är från 2 försök i Skåne 1986-1988. K-HCl var ca 5 i båda försöken. K-AL-tal 16 12 8 4 Vallår 1 Vallår 2 Vallår 3 Efter Vallår 3 NP: kg K NPK: 163 kg K Klass III Klass II Klass I Figur 2. Kaliumhalten i din grovfoderanalys ger ett besked om din kaliumgödsling varit lagom. Kaliumhalten bör ligga mellan 2 och 3 gram K/kg ts. Av diagrammet framgår att 3 % av alla fält i Sverige får för lite kalium med sänkt grovfoderskörd som följd. 1 % får för mycket kalium, vilket kan ge negativa effekter på djurhälsan. (Källa: 7 grovfoderanalyser utförda av AnalyCen) Andel vallanalyser % 35 3 25 2 15 1 5 3 % 1 % -1 1-15 15-2 2-25 25-3 3-35 över 35 Kalium i vallfodret, g/kg ts Yara 15
Världsnyhet! Annars är allt sig likt i Lövestad. Hilanders foto Pär Bäckstrand Ann-Margreth Assarsson och Kjell Nilsson på Björkeröds Gård i Lövestad, Skåne, odlar spannmål, raps och konservärt på sina 16 ha. Som du säkert vet, finns Yara över hela världen. Sammanlagt har vi hundratals produkter. Nu delar vi in dem i familjer för att bli tydligare och göra vår hantering lite enklare. Så på svenska gårdar står det snart YaraMila på alla säckar med OptiCrop, ProMagna och ProBeta. Innehållet är dock precis som förut vad gäller spridning, innehåll, miljö och säkerhet. Och det, det är garanterat bra för din lönsamhet. Vissa saker ändrar vi aldrig på. Läs mer på www.yara.se.