Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander

Relevanta dokument
Risig i kistan kan det vara kranvattnet?

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och distribution av dricksvatten. Jonas Toljander

Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka. Jonas Toljander & Magnus Simonsson Livsmedelsverket

Ökad risk för magsjuka

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden

VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

Nationella Dricksvattenkonferensen, Annika Malm, SP Urban Water Management SMITTRISKER VIA LEDNINGSNÄTET

Mikrobiologiska dricksvattenrisker

Andreas Tornevi Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet. Miljömedicinskt möte 14 September Umeå

Nationell Dricksvattenkonferens

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare

Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort?

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Rörnät och klimat 2016, Annika Malm, SP Urban Water Management BEDÖMNING AV HÄLSORISKER PÅ LEDNINGSNÄTET SAMT STRATEGIER FÖR FÖRNYELSEPLANERING

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

Mikrobiologiska risker vid dricksvattendistribution

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Norovirus i vatten - vad vet vi och hur kan kunskapen användas?

INBJUDAN OCH PROGRAM. Svenskt Vatten. inbjuder till. Nationella Dricksvattenkonferensen. Chalmers tekniska högskola, Göteborg april 2017

Utdrag ur VA-Faktas rapport: Vi lagar när det går sönder : Riskerna med ett otillräckligt underhåll av de svenska VA-systemen

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan

Vattenburna utbrott 1980-aug 2010

Dricksvattenburna sjukdomsutbrott

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning (QMRA) Thomas Pettersson Chalmers tekniska högskola, Göteborg

Vattenkvalitén i våra unitar. var står vi idag/ i morgon

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel

Behovsanalys för svensk dricksvattenförsörjning

Risken att bli magsjuk av dricksvatten

Vad är vatten egentligen?

Nationella dricksvattenkonferensen i Göteborg den april 2013

Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter

YTTRANDE. Ert diarienummer: KS 2016/ Näringsdepartementets betänkande En trygg dricksvattenförsörjning,

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

Vatten Avlopp Kretslopp

Kartläggning av virusförekomst i Göta älvregionen

Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016

Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter

Östersunds tingsratt. Box Östersund. Göteborg den 20december2013

Per Ericsson Görvälnverket

Dricksvattenburen smitta Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna

Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta

RSA Risk- och sårbarhetsanalys. Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Innovativa online sensorlösningar för säker dricksvattenleverans

UV-desinfektion och återväxt vid mindre vattenverk

Utbrottsutredning av magsjukeutbrottet i Sollentuna, april 2016

Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB

Riskbaserat beslutsstöd

Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten. Pär Aleljung 11 mars 2014

Fekal källspårning i ytråvatten

Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält

HANDBOK Hur man arbetar för att minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar

Att arbeta med och koordinera ett Interreg finansierat projekt VISK

UPPSALA UNIVERSITET 1(6) UFV 2016/1027. Näringsdepartementet

Cryptosporidium och Giardia

Ultrafilter som barriär mot smittspridning i dricksvatten

Vad vet vi om rutinerna vid rörbrott och vilka riskerna är för konsumenters hälsa?

Tidsmässiga samband mellan nederbörd, råvattenkvalitet och magsjuka

Måns Lundh : Dricksvatten - strategier och lösningar NYA VATTENVERK FÖR NYA UTMANINGAR

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län

VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan. Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare

Dagvattenåtgärder i den befintliga staden. Sara Malmroth Hilde Hagen Björgaas

Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser

Analys av råvatten och dricksvatten vid oväntad mikrobiologisk förorening

Förstudie: förnyelse. Krokoms kommun. Johan Lidström. Januari 2013

Att utreda mikrobiologisk påverkan på ytråvatten

Att analysera väntade och oväntade kemiska ämnen i dricksvatten

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten

Så här gör vi för att säkra upp vårt vattenskyddsområde BIRGER WALLSTEN, MÄLARENERGI AB AO VATTEN

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt. Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning

Vad gör Livsmedelsverket? Christina Nordensten Rådgivare och VAKAs projektledare

Vad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/ / Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun

1 (6) Dnr 3378/2013. Vattenmyndigheten i Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten via e-post:

Kontrollprojekt 2015

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Svenskt Vatten Utveckling

Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen.

ESS projekt för utbrottsdetektion och lägesbilder

INBJUDAN OCH PROGRAM. Program. Nationella Dricksvattenkonferensen. Malmö april 2016

Handbok om mikrobiologiska risker i ytråvatten

Att använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen

BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN

Utmaningar för branschen: mikrobiella risker Olof Bergstedt, Kretslopp och vatten, Göteborgs stad, Johanna Ansker, Stockholm Vatten

Transkript:

Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander

Tack till Jonas Toljander Livsmedelsverket Melle Säve-Söderbergh Livsmedelsverket /Karolinska Institutet John Bylund Livsmedelsverket Annika Malm Chalmers DRICKS/SP Sveriges Tekniska Forskninginstitut Andreas Tornevi Umeå Universitet Bertil Forsberg Umeå Universitet

Dricksvatten smittar Många kända utbrott i Sverige Lilla Edet (2 400) Östersund, Skellefteå (> 20 000 var) Endast utbrott av magsjukor och dess följdsjukdomar Norovirus, campylobakter, cryptosporidium, patogena E.coli I andra länder förekommer vid sidan av magsjuka t.ex. hepatit Bild: Monica Olsen Även smittspridning som inte är utbrott

Sporadisk smitta Vad är sporadisk smitta? Störningar och otillräcklig rening kan vara orsaken En rad internationella studier pekar på sådan smittspridning även i höginkomstländer Enlig dessa kan mellan 0 och 35 % av all magsjuka tillskrivas dricksvatten Stor osäkerhet i resultaten och sannolikt stor variation mellan platser Dryselius (2012). SLV rapport nr 6 2012 Den mesta av denna forskning har gjorts i USA och Canada Vad behöver vi veta i Sverige?

Behovsanalys Utreda hur många som årligen drabbas av dricksvattenburen smitta i Sverige samt Undersöka vilken betydelse enskilda riskfaktorer har Vattenkonsumtionsmönster Förekomst och variation av patogener i råvatten Klimat och andra faktorer som påverkar förekomst av patogener Barriärverkan Händelser på ledningsnät Hur många smittas av dricksvatten? Hur mycket påverkar olika faktorer?

Hur många får magsjuka av dricksvatten? Vi undersökte en representativ kommun Ale är en genomsnittlig svensk kommun Ettårig kohortstudie Telefonintervjuer och SMS-frågor om vattenkonsumtion och magsjuka

Hur många smittas? Den vuxna befolkningen i Sverige upplever 5,4 miljoner fall av magsjuka varje år (Årlig incidens 0,7) 2,9 miljoner av dessa är definierad AGI (Kräkning och/eller tre eller fler diarrétillfällen under en 24-timmarsperiod) (Årlig incidens 0,39) 175 000 av dessa kan relateras till dricksvattenkonsumtion (ca 6 % av all AGI) (Årlig incidens 0,024) Toljander J, Säve-Söderbergh M, Simonsson M. SLV rapport nr 15 2016 Vilka faktorer bidrar till dessa sjukdomsfall?

Väder och klimat Höga nederbördsmängder har undersökts i Göta älv-regionen Försämrad råvattenkvalitet (Tornevi et al, 2014) Ökat antal magsjukefall i primärvården och ökat antal samtal till 1177 Vårdguiden gällande magsjukesymtom (Tornevi et al 2013, 2015) Tornevi A, Axelsson G, Forsberg B (2013). PLoS One 8: e69918 Tornevi A, Bergstedt O, Forsberg B (2014). PLoS One 9: e98546 Tornevi A, Barregård L, Forsberg B (2015). PLoS One 10: e0128487 Tiden mellan regn och 1177-topp indikerar virussmitta (Tornevi et al, 2013) Räcker inte barriärerna till?

Barriärverkan Ett par studier har undersökt detta i Sverige Händelser i dricksvattenproduktionen (Malm et al, 2013) Låg barriärverkan ger fler samtal till 1177 Vårdguiden om magsjuka (Tornevi et al, 2016) Malm A, Axelsson G, Barregard L, Ljungqvist J, Forsberg B, Bergstedt O & Pettersson TJ (2013). Water Res 47: 4474-4484. Tornevi A, Simonsson M, Forsberg B, Säve-Söderbergh M & Toljander J (2016). Water Res102: 263-270. 20 större kommuner undersöktes

Varje 10-log barriärverkan påverkar I genomsnitt minskade samtalsfrekvensen om magsjukesymtom med 4 % för varje 10 log ökad barriärverkan Störst skillnader under vintern indikerar att virus är största problemet Grundvatten en underskattad risk Tornevi A, Simonsson M, Forsberg B, Säve-Söderbergh M & Toljander J (2016). Water Res 102: 263-270. Andra studier pågår

Före... och efter Många förändringar/förbättringar på svenska vattenverk -UV, nanofilter, byte av råvattenkälla SMS-frågor före och efter Fem kommuner SMS cohort före...och efter Insamlingen av data är färdig Sammanställning pågår Otillräckliga barriärer bidrar till sporadisk magsjuka - gäller detta också för vattendistributionen?

Händelser på ledningsnät I en norsk studie visade man på en ökad risk för AGI (RR = 1,58) vid ledningsbrott med tryckfall (Nygård et al, 2007) En senare publicerad svensk studie kunde inte visa på ett sådant samband (Malm et al, 2013) Händelserna som studerades var dock få och inte så allvarliga - Fortsatta studier rekommenderades Vi kopierade det norska försöksupplägget (Nygård et al, 2007) och undersökte fem svenska kommuner under 2014-2015 Nygård K, Wahl E, Krogh T, Tveit OA, Bohleng E, Tverdal A & Aavitsland P (2007). Int J Epidemiol 36: 873-880. 69 händelser följdes upp med telefonintervjuer

Vissa händelser ökar risken för AGI Ledningsbrott ökar risken för AGI (RR = 1,60), (Säve-Söderbergh et al) Närliggande och läckande avloppsledningar är viktiga riskfaktorer Vi uppskattar att 3 300 blir sjuka p.g.a. ledningsbrott varje år i Sverige Andra faktorer vi inte undersökt kan bidra till att dricksvattendistributionen orsakar magsjuka. Till exempel diffust inläckage, kortvariga tryckfall, korskopplingar, tryckslag, biofilm etc. Foto: Göteborg Stad Kretslopp & Vatten Säve-Söderbergh, Bylund J, Malm A, Simonsson M, Toljander J (In Prep)

Slutsatser om dricksvatten och sporadisk magsjuka Folk blir sjuka av dricksvatten i Sverige även när det inte är ett frågan om ett registrerat utbrott Barriärverkan är på många håll otillräcklig Klimatförändringarna kommer att öka kraven för att uppnå en säker dricksvattenproduktion Grundvatten är ett underskattat problem (noro)virus är troligen det största problemet Underhåll av VA-nät är viktigt...och det är också fortsatt forskning

Några nystartade projekt på Livsmedelsverket Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning (2016-2018) - Projektet kommer att utvärdera effekten av utvalda barriärer för att minska kemiska och mikrobiologiska risker. (Kontakt: Rikard Dryselius) Kombinerade mikrobiologiska och kemiska hälsorisker av dricksvatten med fokus på perinatala effekter och barns hälsa (2016-2019) - Projektet kommer att undersöka dricksvattenrelaterad magsjuka hos barn och förhållandet mellan kloreringsbiprodukter och fosterskador Kontakt: Melle Säve-Söderbergh (Livsmedelsverket/Karolinska Institutet)

Och så tar vi den en gång till.. Tack för att ni lyssnat magnus.simonsson@slv.se