Vad vet vi om rutinerna vid rörbrott och vilka riskerna är för konsumenters hälsa?

Transkript

1 Vad vet vi om rutinerna vid rörbrott och vilka riskerna är för konsumenters hälsa? Annika Malm, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten Melle Säve Söderbergh, Livsmedelsverket Rörnät och klimat, Malmö, 2 april 2014 Innehåll Rekommenderade riskreducerande rutiner Exempel från verkligenheten Hur ser rutiner ut i Sverige? Vetenskapligt underlag för hälsorisker Hur får vi bättre kunskap? 1

2 Vilka riskreducerande rutiner rekommenderas vid rörbrott? [Water UK: 1000 mg/l fritt klor på rördelar, senok.] Större ledningsarbeten, alltid trycklöst WHOs rekommendation: Säkra delar ändar, på backen och i schakten Se till att det finns plats under ledningen för en pumpsump Skydda obemannade schaktet från vandaler och djur Om en sträcka tagits ur drift för en tid, behandla sträckan som en ny ledning med spolning, desinefektion och provtagning Se till att ha möjlighet att spola när man bygger nytt. Så långt det är praktiskt, se till att ha fordon som inte använts till avlopp och sånt... 2

3 Större ledningsarbeten, alltid trycklöst Personal Utbildning! Personlig hygien, och att man ska rapportera om man har symptom själv Medicinsk status och enkät Före drifttagning: Se till att röret är tomt, även på sediment Spola Desinfektera Utbildning hur gör ni? Sydvatten en föregångare! (och vattenverken, anläggningar) Hur gör ni? Vi har börjat utbilda.. 3

4 Vid upphandling: All berörd som utför vattenrörläggning åt kretslopp och vatten ska genomgå en av kretslopp och vatten hållen information om ledningshygien vid vattenrörläggning. Informationen tar cirka två timmar, varje part står för sina kostnader. Svetsad vägg System 2000 Ändhuv Om det ändå händer, när ska man koka? (enligt vägledningen till föreskrifterna) allvarligt fel i beredningen sjukdom, där epidemiologiska studier visar att dricksvattnet troligen är orsaken otjänligt prov pga. sådan lukt eller smak som indikerar fekal förorening (i första prov) otjänligt prov som innehåller två eller fler parametrar som indikerar ökad risk för vattenburen smitta (i första prov) otjänligt prov som innehåller en parameter som indikerar ökad risk för vattenburen smitta (i första prov och i omprov) otjänligt prov som innehåller en parameter som indikerar ökad risk för vattenburen smitta (i första prov) + "annan faktor" fynd av mikroorganism i enlighet med tredje stycket 12 i en halt som kan utgöra en fara för människors hälsa (i första prov och i omprov) + "annan faktor" prov som innehåller onormalt höga halter eller är tjänligt med anmärkning på grund av sådana bakterier som indikerar en ökad risk för vattenburen smitta (i första prov och i omprov) + "annan faktor". 4

5 Hur ofta kokas det? SLV, Torbjörn Lindberg Kokning ca en gång i veckan, i medeltal 16 dagar Riskreducerandeåtgärder vid rörbrott i Sverige? Riskreducerande åtgärder vid ledningsbrott på (a) huvudledning (Ø >150 mm) (b) distributionsledning (Ø 150 mm) (c) servisledning Svar från totalt 165 kommuner ingår i resultaten. Säve Söderbergh, et al., Mikrobiologiska risker vid dricksvattendistribution översikt av händelser, driftstörningar problem och rutiner 5

6 Största mikrobiologiska riskerna på ledningsnätet? Vilken ser ni som den största mikrobiologiska risken (som kan leda till sjukdomsfall) på distributionsanläggningen i ert verksamhetsområde? Svar från totalt 165 kommuner ingår i resultaten. Säve Söderbergh, et al., Mikrobiologiska risker vid dricksvattendistribution översikt av händelser, driftstörningar problem och rutiner Rörbrott vad vet vi om hälsorisker? Dricksvattenrelaterade utbrott: Backflöde, arbeten på ledningsnätet, rörbrott, lågt tryck, spolning/rengöring, förorening på reservoarer, m.fl. Kan inträffa vid ett rörbrott Dricksvattenrelaterade sporadiska sjukdomsfall: Studier: Tryckfall, avstånd till vattenverket och sporadiska sjukdomsfall generellt Kan inträffa vid ett rörbrott 6

7 Rörbrott vad vet vi om hälsorisker? Förekomst av virus i dricksvatten 1 : Signifikant större risk för virusförekomst när nya ledningar sätts in Mindre risk för virusförekomst när ledningar spolas Rutiner vid tryckfall i samband med ledningsarbeten och hälsorisker 2 : Rengöring, nederbörd och trycklöst under lång tid ökar hälsorisken Klorering och spolning minskar hälsorisken 1 Lambertini, et al Virus contamination from operation and maintenance events in small drinking water distribution systems. J Water Health 9(4): Nygård et al., Breaks and maintenance work in the water distribution system and gastrointestinal illness: a cohort study. International Journal of Epidemiology 2007; 36: Vid tryckfall var kommer patogener in? 1 Från rörgraven Från anordningar (exempelvis luftningsanordningar) Från korskopplingar/felkopplingar Från ledningsnätets omgivning 2 (genom exempelvis läckande skarvar) Från externa källor utan backventil eller luft avbrott Även patogener internt (exempelvis biofilmen)? Dags att tänka om: ledningsnätet är en barriär! Där det läcker ut kan det läcka in och vad som läcker in vet vi inte 1 Kirmeyer, et al., Pathogen Intrusion Into the Distribution System, AWWA Research Foundation and American Water Works Association. 2 Karim, et al., Potenial for pathogen intrusion during pressure transients. American Water Work Association, Journal 95:5, p

8 Hur mycket vatten kan komma in? Där V int är inträngande volym, C d konstant som beror på hålkantens skarphet (sätts oftast till 0,6), T, tiden, A arean på hålet och ΔH skillnaden i tryck på rörets insida och utsida. Flödet multiplicerat med tiden ger inträngande volym. Formeln gäller runda hål. Hur mycket vatten kan komma in? I Sverige läcker det i snitt (VASS) ca 4,6 m 3 /km, dygn eller 0,053 l/s, km. Om trycket är ca 50 mvp i snitt blir arean (A) totalt på en km ca 2,8 mm 2 (0,053/[0,6*rot (2*10*50)] Om trycket sänks av (till 0,5 m undertryck) och inträngning sker blir den inträngande volymen 0,0053 l/s, km (0,6*0, *rot(2*10*0,5). Om det tar 2 timmar att laga och sträckan som stängs är 200 meter blir den inträngande volymen: 8 liter 8

9 Ledningsnätets längd hälsorisker? Studier visar säger både ja och nej: Ökad hälsorisk: Förhöjd virusfrekvens ju längre ut på nätet man kommer, har påvisats 1 Minskad hälsorisk: Ökad magsjukefrekvens om man dricker vatten från kran med konstant flöde i jämförelse med vatten från kran som bara tillfälligt öppnas 2 Vad är orsaken till detta? Biofilmen ha en roll (exempelvis i att inaktivera patogener)? Sjunkande halter av desinfektion ju längre ut på ledningsnätet man kommer? Ledningsnätets storlek och tillstånd? Eller något helt annat? 1 Lambertini et al., Risk of acute gastointestinal illnass from nondisinfected drinking water distribution systems. Environ. Sci. Technol. 2012, 46 (17): Payment et al., A prospective epidemiological study of gastrointestinal health effects due to the consumption of drinking water. International Journal of Environmental Health Research 7(1): 5 13 Hur kan vi få bättre kunskap? Miljontals kronor sätts årligen på ledningsnätet som skall hålla länge, så det viktigaste är att fokusera rätt redan nu! Dela med er av de studier ni gör i er egen verksamhet! Även små undersökningar kan ge intressanta resultat. Mera forskning: var finns föroreningskällorna där det verkligen finns patogener, hur ser rätt rutiner ut vid rätt tillfälle? 9

10 Ny kohortstudie, som skall studera händelser på ledningsnätet för Svenska förhållanden under Deltagande områden från årsskiftet: Sundsvall, Gävle, Jönköping/Huskvarna, Karlskrona, Landskrona, Mora/Orsa/Älvdalen (ytterligare områden kan komma att inkluderas) Händelser som följs upp: ledningsarbeten (med och utan tryckfall), tryckfall på grund av annan orsak (ex. stort vattenuttag), andra intressanta händelser Planerat att upp till 100 händelser skall följas upp, med en förhoppning att intervjua totalt upp till 7000 personer Tack! för att ni lyssnade! till alla er som har bidragit med kunskap eller er tid för att vi skall lära oss mer om dricksvattenledningsnätet! 10