Anteckningar från Vervas seminarium med samtliga samverkansgrupper den 29 augusti 2007



Relevanta dokument
Nya grunder för IT-baserad verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning

Digital strategi för Uppsala kommun

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Kommittédirektiv. Delegation för e-förvaltning. Dir. 2009:19. Beslut vid regeringssammanträde den 26 mars 2009

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige

Yttrande över Finansdepartementets remiss av betänkande digitalförvaltning.nu, SOU 2017:23

Myndigheten för digital förvaltning

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Yttrande över delbetänkandet Digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23)

eförvaltning - Har Sverige något att bidra med?

Kommunerna är på e! Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

E-program för Jönköpings kommun

Riktlinjer för redovisning av myndigheternas pågående och planerade åtgärder inom e-förvaltningsområdet under perioden

Föredragande borgarrådet Jan Valeskog anför följande.

Remiss av SOU 2017:23 Betänkande digitalförvaltning.nu

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

SKL. 1. Vad gör vi bra idag? 2. Vad kan vi göra bättre? Brittmarie Boman

Nationell geodatastrategi

Lokal digital agenda för Bräcke kommun

E-strategi för Strömstads kommun

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

Offentliga rummet 3 juni 2008 Håkan Sörman VD Sveriges Kommuner och Landsting

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

E-förvaltning under lupp Offentlig sektors högsta chefers syn på e-förvaltning

Föredragande borgarrådet Kristina Axén Olin anför följande.

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby

IKT-strategi för Sjöbo kommun

Förnyelse och innovationskraft i offentlig sektor

Betänkandet SOU 2017:23 digital forvaltning.nu

Yttrande till kommunstyrelsen över förslag till ny kommunallag (SOU 2015:24)

Göteborgs universitets IT-strategiska plan

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

Finansdepartementet. Magnus Enzell Finansdepartementet

Nya grunder för IT-bas erad verks amhetsutveckling. M agnus E nzell. Finans departementet

Huddinge kommuns yttrande över remissen digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23)

Revidering av Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun

Enklare i esamhället. Inge Hansson, Karlstads kommun

Yttrande över SOU 2014:10 - Ett steg vidare

Gemensam upphandling och samverkansavtal inriktning och vägval för en gemensam vuxenutbildningsregion

SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner. Anna Gillquist

Riktlinjer för redovisning av myndigheternas åtgärder inom e-förvaltningsområdet

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Information om regeringens handlings-plan för Agenda 2030 och kommunens kartläggning 8 KS

Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU 2019:13) KSN

Strategi för digital utveckling

Vägledning för kanalstrategi

Betänkandet SOU 2017:23 digitalforvaltning.nu (Fi2017/01289/DF) Sammanfattning 1(10) Yttrande /112. Finansdepartementet

Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning

Borås Stads remissyttrande över Remiss av slutbetänkandet reboot - omstart för den digitala förvaltningen

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

E-delegationens arbete. Claes Thagemark

Effektiv vård (SOU 2016:2)

IT-strategi-Danderyds kommun

Förvaltningskommitténs slutbetänkande: Styra och ställa - förslag till en effektivare statsförvaltning (SOU 2008:118)

Efter 100 arbetsdagar på DIGG. Anna Eriksson

Fi2007/ Delvis Fi2004/4657 Verket för förvaltningsutveckling Magnus Enzell

Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer:

IT-policy för Växjö kommun

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna

Remiss av SOU2015:66 En förvaltning som håller ihop

Geodata utvecklar e-förvaltningen

Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80)

Uppdrag om säker och effektiv tillgång till grunddata

En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9)

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

Tjänster som skapar nytta i esamhället? Jörgen Sandström

Samordningsplan. Vision e-hälsa Version

Dagen e. Mats Östling, Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateger Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Meddelande från Europeiska kommissionen: På väg mot en inre marknadsakt

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden

Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (SOU 2017:36) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 24 augusti

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 Dnr: RFUL 2013/59

Program för digitalisering

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge Sara Persson, Region Skåne

Yttrande över delbetänkandet digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) 13 LS

Remiss av slutbetänkandet reboot - omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)

1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen

SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

PTS synpunkter på remissen av digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) Delbetänkande av Utredningen om effektiv styrning av nationella digitala tjänster

Myndigheten för digital förvaltning

Förenklad förstudie och samarbetsförslag

Yttrande över remiss av slutbetänkandet reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)

Yttrande över slutbetänkande Reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)

Vad händer med översynen av Svensk e-elegitimation?

Handlingsplan för EU-och internationellt arbete i Kristinehamns kommun

2 VP 08 (8)

Redovisning av Kalmar kommuns arbete med Öppna data

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

Remiss: En svensk strategi fö r standardisering

Transkript:

PM 1 (5) Utvecklingsstöd 2007-08-29 ÄNDRAD Anteckningar från Vervas seminarium med samtliga samverkansgrupper den 29 augusti 2007 Syfte med dagen Syftet med detta möte är att skapa gemensamma utgångspunkter för det fortsatta arbetet med samverkansgrupperna samt att diskutera frågor kring Sveriges ordförandeskap i EU 2009. Standardiseringsutredningens förslag Utredaren Arne Granholm, redogör för standardiseringsutredningens förslag som lämnades den 30 juni 2007 och nu är på remiss. Se även bifogad ppt. Utredningen föreslår att myndigheter skall använda öppna standarder för att undvika att bli alltför beroende av företagsspecifika standarder och att myndigheter i större utsträckning skall anlita SIS, ett av de erkända svenska standardiseringsorganen, vid utveckling av nya standarder. För att effektivisera e-förvaltningen föreslår utredningen att varje myndighet ska utse en informationsutbytesansvarig person som skall bevaka att myndighetens IT-system kan kommunicera med omvärlden genom att använda enhetliga standarder. Både medborgare och kommuner har idag problem att kommunicera med statliga myndigheter genom att dessa använder olika system och begrepp. Informellt är det många som uppfattar Verva som organet med uppgift att samordna standardiseringsfrågorna. Utredningen föreslår att Verva tillförsäkras resurser för detta arbete. Verva föreslås också ges en tydlig roll när det gäller informationssäkerhet och förbättrat informationsutbyte, bland annat genom att utarbeta en för förvaltningen gemensam arkitektur på ITområdet. Slutligen anser Arne att expertstöd behövs för att hjälpa myndigheter välja standardiseringsmetoder och att detta bör ingå i den centrala samordningen där Verva är en viktig del. Detta finns dock inte med i betänkandet. Vad innebär EU:s tjänstedirektiv Magnus Rydén, Utrikesdepartementet konstaterade inledningsvis att tjänsterörligheten är svårare att genomföra än andra delar av gemenskapen. Se även bifogad ppt. admin C:\Documents and Settings\cala\Skrivbord\Minnesanteckningar 2007-08-29 (2).doc

PM 2 (5) ÄNDRAD EU-kommissionen ville därför driva på dessa frågor och man definierade ett 100-tal legala och administrativa hinder. Kommissionens slutsats av rapporten vara att området måste regleras och utarbetade därför förslaget till tjänstedirektiv som antogs 2006. Det blev en del i Lissabonprocessen, som ska bidra till att EU blir den mest konkurrenskraftiga marknaden i världen. Direktivets syfte är att säkerställa etableringsfrihet och fri rörlighet för tjänster mellan medlemsstaterna, dvs. en kodifiering av de principer som redan gäller enligt Romfördraget och domstolspraxis. Många frågor är förknippade med detta, bl a hur vi hanterar språkbarriärer, hur administrationen ska arbeta och utöva tillsyn över andra länders tjänster och medborgare med hänsyn till landets egna lagar etc. Direktivet syftar också till administrativ förenkling. Det gäller samtidigt att den nationella administrationen ska ha reda på olika länders förhållanden, lagar och regler. Direktivet ställer också krav på allas rätt till information och att den är strukturerad och tillhandahållas på myndighetsnivå till den som vill ha information. Den 28 dec 2009 ska direktivet vara genomfört. UD ansvarar för samordningen av arbetet inom regeringskansliet. Tidplanen är mycket knapp. Tjänstedirektivets genomförande hör ihop med e-förvaltningens införande avslutar Magnus sitt anförande. Arbetet med regeringens e-handlingsplan Magnus Enzell, Finansdepartementet, redogör för arbetet med regeringens e-handlingsplan. Han inleder med att Nu stänger vi ner 24- timmarsmålet. Utvecklingen har sprungit ifrån detta och nu satsar regeringen på något mer ambitiöst och därför gäller Enkelt och Effektivt. Regeringen har tagit ett starkare grepp kring dessa frågor genom bl. a. tillsättande av en statssekreterargrupp med statssekreterare från ett antal departement. Gruppen kommer att ledas av Dan Ericsson, som är statssekreterare hos statsrådet Mats Odell. Gruppens främsta uppgift är att samordna regeringens arbete och snabba på utvecklingen av ett genomförande av e-förvaltning. En e-handlingsplan är under utarbetande i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting och den kommer att presenteras i november. Just nu är arbetet inne i en lyssnande process. Man ska reda ut ansvaret och driva på arbetet i regeringskansliet. Handlingsplanen blir ett departementsbeslut. Den kommer att peka ut de insatsområden inom vilka regeringen avser att fatta beslut för att påskynda

PM 3 (5) ÄNDRAD e-utvecklingen. Målgrupp är verkschefer och utvecklingsansvariga och planen ska uppdateras årligen. Målet till 2010 är att Sverige har världens enklaste och effektivaste förvaltning. Den är tillgänglig och öppen, stöttar företagare och attraherar kompetent personal. Exempel på mål som diskuteras är 95 % av tjänsterna utförs elektroniskt och 95 % av användarna är nöjda med e-tjänsterna. Företagens regelbelastning ska minska med 25 % och myndigheternas administrativa kostnad ska sänkas med 20 %. Samverkan sker inom utpekade områden. En prioriterad insats är att ta fram handlingsplan för en nationell användarfokuserad funktionsorienterad portal, någon form av ersättning för dagens sverige.se. Vervas Elsarapport utgör ett diskussionsunderlag i detta avseende. Offentlig sektor ska bli bättre på att förenkla för sina avnämare och öka sin produktivitet. Medborgare ska få enklare tillgång till förvaltningen, företagarna ska få minskad regelbörda, medarbetarna ska få bättre verksamhetsstöd. Myndighetschefen har ansvar för att - ta tillvara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet genom att samarbeta med myndigheter och andra. - främja utvecklingen av ett säkert och effektivt elektroniskt infoutbyte, vi ska kunna plugga in i helheten. Regeringen ansvarar för det som faller mellan stolarna. Under september genomför Finansdepartementet en rad workshops med olika intressentgrupper för att lyssna in om regeringens tankar går i rätt riktning. Gruppvisa idédiskussioner kring Vilka frågor ska Sverige driva inom området förvaltningspolitik under ordförandeskapet 2009? Magnus Enzell, finansdepartementet redogjorde för tankarna kring frågeställningarna. Sverige ska anordna en ministerkonferens hösten 2009 i samband med ordförandeskapet inom området förvaltningspolitik. Syftet är att får till en Stockholmsdeklaration med verktyg för att bygga ihop medlemsländernas e-förvaltningar. En sådan kommer att ha verkan minst fram till 2015. Grupperna kom fram till följande frågeställningar: Inledningsvis konstaterades behovet av att styrningen uppifrån ska ta hänsyn till de olika myndighetsnivåernas olika förutsättningar och behov. Alla kan

PM 4 (5) ÄNDRAD inte dras över kam! Samtidigt är det viktigt med samverkan mellan de olika nivåerna. Det finns behov av en övergripande infrastruktur som möjliggör individuell anpassning. Den som är bäst på att tillhandahålla en tjänst eller en del av en tjänst också ska få tillhandhålla den. Det är också viktigt att tydliggöra ansvarsfördelningen för utvecklingen av e-förvaltningen och samordning av begreppsapparaten. Följande frågor är viktiga att driva inför ordförandeskapet: - Förenkling för medborgaren --- vilka ärenden och processer kan man ta bort? Fokusera på medborgare, företag (glöm inte SME) och geografiska förutsättningar. Utgå ifrån Var är vi?, Vart ska vi? och Hur kommer vi dit? Sätt en grundnivå för vad man kan förvänta sig. - Samfällt system för informationsutbyte mellan bidragsgivande myndigheter för att förhindra bidragsmissbruk och system för att kunna driva in offentliga skulder. Dessa system förutsätter att man talar om integritet och säkerhet för att skapa tillit till dessa. Vilka informationsmängder (om individ, företag) är strategiska? Vilken information behöver samlas in av förvaltningen? Interagera och integrera gentemot medborgare och företag. Vi har nu i många fall en myndighetsstruktur med stuprör och låsta strukturer. - Ett tydligt medborgarperspektiv måste finnas vid utvecklingen av e- tjänster - Etiska frågor vem äger/disponerar information om den enskilde medborgaren? Gemensamma system som garanterar identiteten hos enskilda medborgare. Informationssäkerhet - Standardisering och rationalisering för ökad rörlighet på inre marknaden -- den obrutna processen (Samhället garanterar kvaliteten oavsett vem som levererar den). Gemensamma standarder och grundförutsättningar för t.ex. e-id, e-faktura. Interoperabilitet, ordna bättre samordning för standardiseringsarbetet inom EU. Diktera hur gränssnitten ska se ut. - Förtroendet och tilliten för e-handel, e-tjänster. - Underlätta tjänsterörligheten genom att se över legala krav. Vilken nivå av kontroll är tillräcklig? - Gemensamma funktionsportaler. - Finansieringsfrågorna, kalkylbedömningar, samhällsnytta, nationellt- och internationellt perspektiv på investeringar och rationaliseringar. Sektoriseringen hämmar strukturutvecklingen. Hitta ett system som kan

PM 5 (5) ÄNDRAD slussa pengar över förvaltningsgränserna. Incitament behövs för att åstadkomma samordning och samverkan. - Strukturella förändringar mot regional samverkan vad gäller utveckling inom e-förvaltning. - Övergången till digital TV frigör analoga frekvenser. Hur ska dessa användas för ökad mobilitet? - Vad är offentlighetens ansvar för stabilitet och säkerhet i stora infrastruktursystem? Ansvaret för likvärdig geografisk utveckling, tillgänglighet och tillgång. Krisberedskapen när det inte fungerar. Gruppdiskussioner kring Samverkansgruppernas framtida arbetsformer Grupperna är eniga om att det är ett bra förslag från Verva. I hittillsvarande arbete har de gemensamma mötena gett mest. Viktigt att deltagandet är högt vid de olika mötena, så att olika synpunkter kan speglas. Vid dagens möte var deltagandet förhållandevis lågt. Därför är det bra att Verva försöker utveckla denna samarbetsform och arbeta mer temainriktat. Synpunkter i sak på olika förslag kan ges via remissvar eller genom enkla frågor med e-post. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har blivit mer aktiva på kommunsidan och ev räcker det med SKL som representant i samverkansgruppen. Samverkansgruppen med näringslivet funkar sämre. Var är Företagarna och Svenskt näringsliv? Det finns ett behov av samverkansforum för små myndigheter. Därför är det viktigt att Verva hittar bra former för att förankra och bereda frågor inom sitt uppdrag även i detta avseende. För anteckningarna svarar och Désirée Veschetti Holmgren