Bilaga 6 Samrådsredogörelse

Bilaga 6 Samrådsredogörelse

Bilaga 6.1 Remisser Bilaga 6.2 Samråd

Bilaga 6.1 Remisser

Bilaga 6.1.1 Försvarsmakten Bilaga 6.1.2 Luftfartsverket Bilaga 6.1.3 E.ON Elnät Sverige AB Bilaga 6.1.4 3GIS Bilaga 6.1.5 Telenor Sverige

Bilaga 6.1.1 Försvarsmakten

Bilaga 6.1.2 Luftfartsverket

Bilaga 6.1.3 E.ON Elnät Sverige AB

From: To: Subject: Date: Attachments: Datum 2010-06-30 Winblad, Pernilla Kransby, Ted Vindkraftsetablering i Rosenholm den 30 juni 2010 10:49:22 Picture (Metafile) 1.jpg Kartbilaga I.pdf B2010 93 vindkraft Rosenholm Uppvidinge.pdf Arkivnr B2010 93 Yttrande över samråd av vindkraftsetablering i Rosenholm, ca 1,5 km öster om NorrhultKlavreström, Uppvidinge kommun. E.ON Elnät Sverige AB har tagit del av inkomna handlingar i ovan rubricerat ärende och har följande synpunkter. Inom det planerade området för vindkraftsetableringen har E.ON Elnät bland annat hög- och lågspänningsluftledning samt hög- och lågspänningsjordkablar, se kartbilaga I. Samt även påverkas planen av E.ON Elnäts regionledningar, 130 kv Myresjö-Sävsjöström samt 50 kv Klavreström-Åseda, se kartbilaga B2010 93 För att kunna göra en bedömning av lokalieringen av de planerade vindkraftverken är det nödvändigt att känna till avståndet mellan vindkraftverkets torn och yttersta fasledare på närliggande kraftledningar. Vi ser fram i mot att man återkommer till oss när man vet lokaliseringen av verken för att då kunna göra en slutlig bedömning. Men rent allmänt så följer E.ON Elnät transportstyrelsens rekommendationer. Elförsörjningen är av mycket stor betydelse för det moderna samhället. Ett strömavbrott kan därför medföra att stora delar av samhället lamslås. Riksdagen har betonat leveranssäkerhetens stora vikt genom att lagstifta att en nätkoncessionsinnehavare ska se till att avbrott vid överföring av el till en elanvändare aldrig överstiger 24 timmar. En viktig förutsättning för att E.ON Elnät ska kunna efterleva lagstiftarens krav på leveranssäkerhet är att snabbt kunna lokalisera var eventuella skador skett för att sedan åtgärda avbrottet, vilket ofta sker med helikopter. Helikopter används också för att kontinuerliga besiktiga kraftledningar med en spänning på 10 kv och uppåt. För att upprätthålla en god flygsäkerhet vid besiktningar enligt ovan anser transportsstyrelsen det eftersträvansvärt ur flygsäkerhetssynpunkt att vindkraftverk placeras minst 100 meter från kraftledning vid master med en höjd under 50 meter, och minst 200 meter från kraftledning vid master över 50 meter och master med stag. Avståndet beräknas med utgångspunkt från kraftverksrotorns periferi. Följer man luftfartsinspektionens rekommendationer så behövs inte skyltning av ledningen om masten placeras längre bort än 200 meter. När vindkraftverk uppförs anläggs också tillfartsvägar. Om en väg anläggs under en kraftledning gäller särskilda regler, varför det är viktigt att kontakta nätägaren i god tid. E.ON Elnät förutsätter att luftledningarna även i fortsättningen kan vara kvar i nuvarande sträckning och att ovan nämnda restriktioner följs samt att eventuella kostnader står exploatören för.

Med Vänlig Hälsning/With kind regards Pernilla Winblad Anläggning Tillstånd & Rättigheter Tfn +46-70-3214557 Fax +46-480-25346 pernilla.winblad@eon.se E.ON Elnät Sverige AB Esplanaden 27 392 34 KALMAR www.eon.se

Bilaga 6.1.4 3GIS

Bilaga 6.1.5 Telenor Sverige

Bilaga 6.2 Samråd

Bilaga 6.2.1 Samrådsunderlag LST & KN Bilaga 6.2.2 Protokoll från samråd Bilaga 6.2.3 Synpunkter från LST Bilaga 6.2.4 Samrådsunderlag Öppet hus Bilaga 6.2.5 Annons inför Öppet hus Bilaga 6.2.6 Adresslista inför Öppet hus Bilaga 6.2.7 Inbjudan till Öppet hus Bilaga 6.2.8 Utställning Öppet hus Bilaga 6.2.9 Bilaga 6.2.10 Bilaga 6.2.11 Deltagarlista Öppet hus Inkomna synpunkter Öppet hus Kommentarer till inkomna synpunkter

Bilaga 6.2.1 Samrådsunderlag LST & KN

Vindpark Rosenholm Samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken Uppvidinge kommun, Länsstyrelsen Kronoberg 2010-03-04

2 (15) Länsstyrelsen i Kronobergs län Uppvidinge kommun Samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken Förprojektering av vindkraftverk norr om byn Rosenholm i Nottebäcks församling, Uppvidinge kommun Ärendet Södra och Statkraft håller samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken i samband med förprojektering av vindpark Rosenholm preliminärt omfattande 15 vindkraftverk i Uppvidinge kommun. Vindkraftverken har en märkeffekt på ca 2-3 MW och den installerade effekten beräknas uppgå till ca 30 MW. Lokaliseringens yttergränser framgår av figur 1. Verksamhetsutövare Statkraft Södra Vindkraft AB Organisationsnummer 556091-8772 351 89 Växjö VD: Bengt Vernmark Kontaktperson: Thomas Nordling Telefon: 0470-855 61 e-post: thomas.nordling@sodra.com Statkraft Södra Vindkraft AB är ett bolag som till 90,1 % ägs av Statkraft AS (987 059 699) och till 9,9 % ägs av Södra Skogsägarna ekonomisk förening (729500-3789). Statkraft är störst i Europa inom förnybar energi och Sveriges fjärde största elproducent. Koncernen producerar och utvecklar vattenkraft, vindkraft, gaskraft och fjärrvärme och är en betydande aktör på de europeiska energibörserna. Statkraft utvecklar också solenergi, havsenergi, saltkraft och andra nya energilösningar. Statkraft har närmare 3 200 medarbetare i mer än 20 länder. Södrakoncernen ägs av 52 000 sydsvenska skogsägare och har 3 700 anställda. Södra bedriver handel med skogsråvara och har en omfattande industriell verksamhet med bland annat produktion av pappersmassa, konstruktionsvirke, interiörträprodukter och grön energi. Statkraft Södra Vindkraft AB bildades 1 oktober 2009. Projektet kommer att drivas av Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB som till 60 % ägs av Södra Skogsägarna Ekonomisk förening och till 40 % ägs av Statkraft AS.

3 (15) Innehållsförteckning ÄRENDET...2 VERKSAMHETSUTÖVARE...2 1. PROJEKTOMRÅDET OCH URVALSKRITERIER...4 2. AKTUELLT PROJEKT...4 3. TEKNISK BESKRIVNING...5 4. VÄGAR...6 5. ELNÄTSANSLUTNING...6 6. ELPRODUKTION...7 7. MILJÖPÅVERKAN I STORT...7 8. MILJÖPÅVERKAN I SAMBAND MED ETABLERING...7 8.1. Riksintressen...7 8.2. Naturvärden...7 8.3. Kulturmiljövärden...8 8.4. Störningar för närboende...8 9. MILJÖPÅVERKAN UNDER DRIFT...8 9.1. Ljud...8 9.2. Skuggor...9 9.3. Fåglar & fladdermöss...9 9.4. Landskapsbild...9 10. RISKER...10 10.1. Brand...10 10.2. Utsläpp till mark...10 11. ALTERNATIV LOKALISERING...10 12. ALTERNATIV UTFORMNING...10 13. SAMRÅD...11 14. TIDPLAN...11 15. BILAGOR...11

4 (15) 1. Projektområdet och urvalskriterier En förutsättning för att kunna projektera vindkraftverk är att markägare frivilligt avsätter mark till arrende för vindkraft. Marken i projektområdet ägs av medlemmar i Södra Skogsägarna. Vid utvärdering och val av projektområde har nedanstående kriterier använts: - Huvudkriteriet vid val av lämpligt projektområde är goda vindförhållanden. Lönsamheten i ett vindkraftprojekt är helt beroende av detta. Som hjälpmedel används här den vindkartering Uppsala universitet gjort på uppdrag av Energimyndigheten. Vinddata verifieras sedan med vindmätningsmaster placerade i projektområdet. - Nästa kriterium är att det skall finnas ett område tillräckligt stort för tre eller flera vindkraftverk där minsta avstånd till bostadshus är mer än 500 m. - Området ska vidare visa på låga eller måttliga motstridiga intressen. - Det skall finnas goda möjligheter avseende vägar och elanslutningar. Det arrenderade vindkraftsområdet framgår av karta nedan. Figur 1. Blå linje visar yttergräns för arrenderat område 2. Aktuellt projekt Statkraft Södra Vindkraft avser att etablera och driva en vindkraftspark preliminärt omfattande 15 vindkraftverk. De fastigheter med vilka markarrende har upprättats framgår av tabell 1.

5 (15) Rosenholm 1:2 Rosenholm 2:2 Rosenholm 3:3 Rosenholm 3:4 Granhult 2:3 Horshaga 1:19 Horshaga 1:20 Norrhult 2:4 Norrhult 5:2 Norrhult 2:18 Norrhult 3:61 Norrhult 3:23 Tabell 1. Fastigheter som ingår i projektet 3. Teknisk beskrivning Statkraft Södra Vindkraft avser att etablera och driva en vindkraftspark preliminärt omfattande 15 vindkraftverk. Några vindkraftverk har ännu inte upphandlats för det aktuella projektet, men vi räknar med att välja verk med en märkeffekt omkring 2-3 MW. Den totalt installerade effekten beräknas därmed bli omkring 30 MW. För att möjliggöra en god elproduktion i skogsterrängen så kommer verken att ha en navhöjd, höjden från mark till navet på rotorn, på ca 100-140 m och en längd på rotorbladen på ca 40-60 m, se figur 2. Den maximala höjden kommer troligtvis inte överstiga 180 m. Beroende på val av fabrikat på vindkraftverken kommer vid behov en mindre transformatorbyggnad att placeras på marken utanför vindkraftverket där transformering sker från 690V upp till 36kV. Figur 2. Måttskiss

6 (15) De valda placeringarna av vindkraftverk är i dagsläget preliminära men syftar till en bra elproduktion med hänsyn tagen till natur- och kulturmiljövärden och övriga intressen. Motstående intressen kommer att kartläggas under arbetets gång med miljökonsekvensbeskrivningen för vindpark Rosenholm. Även myndigheters bedömningar kan påverka den slutliga placeringen. En vindmätningsmast kommer att resas inom området för att mäta vinden under minst ett års tid. Information som framkommer från denna vindmätning kan motivera högre verk än 150m som vi i dagsläget har tagit fram en layout för. Erfarenheter från andra mätmaster visar generellt på högre turbulens i skogsområden vilket väl motiverar en höjning av tornhöjden. Vid en senare diskussion med utvald leverantör av vindkraftverk kan ytterligare justeringar behöva göras. Vi vill därför betona att vindkraftverkens antal och placeringar kan komma att ändras som en följd av information som framkommer under samrådsfasen. Anläggningsytan kring varje vindkraftverk kommer att uppgå till ca 2 500 m 2. Förutom plats för själva verket så krävs också utrymme för fordon och montagekran vid resning och även vid framtida underhållsarbeten. Varje vindkraftverk kommer att stå på ett fundament som gjuts på platsen eller förankras i berggrunden. Schaktmassor från byggnationen kommer att användas för att jämna till områdena runt anslutningsvägar och vindkraftverken. 4. Vägar 5. Elnätsanslutning Vägarna in till projektområdet är i huvudsak bra, och kan efter mindre justeringar användas för transport av vindkraftverk och byggmaterial. Viss breddning och rätning av befintliga skogsvägar kommer att ske samt en mindre mängd nya skogsbilvägar kommer att behöva anläggas. Dessa vägar kommer att projekteras tillsammans med berörda markägare efter de krav som ställs från tillverkare och transportörer. Hänsyn kommer att tas till natur- & kulturmiljövärden på samma sätt som för vindkraftverken. Så långt möjligt kommer befintliga skogsbilvägar att användas. Befintliga vägar inom området visas på bilaga 1. Den producerade elen kommer troligtvis att levereras till Eons regionnät. Fram till transformatorstationen läggs ett produktionsnät, med spänningsklass 24-36 kv. Detta nät kommer mestadels att följa vägar eller befintliga kraftledningar. Nedgrävd markkabel kommer att användas i första hand. Beroende på val av fabrikat kommer en mindre transformatorkiosk att placeras på marken utanför vindkraftverket där transformering sker från 690 V till 24-36 kv. Svenska Kraftnät planerar i dagsläget att bygga ut stamnätet i Uppvidinge som ett svar på det ökade intresset av vindkraft i kommunen; det så kallade Uppvidingeprojektet. Därför är det svårt att på ett så tidigt stadium, med någon större säkerhet, säga var man kommer att

7 (15) koppla in sig. En tidigare möjlig anslutningspunkt var vid det befintliga ställverket i Norrhult, se figur nedan. Figur 2. Tidigare möjlig inkoppling för elen 6. Elproduktion Den beräknade elproduktionen beräknas för ett normalår bli omkring 75 GWh. Uttryckt på annat sätt så motsvarar det förbrukningen av hushållsel för ungefär 15 000 familjer (vid 5 000 kwh per hushåll). 7. Miljöpåverkan i stort Miljöpåverkan från etablering och drift av vindkraftverk består främst i påverkan på natur- och kulturmiljö, störningar genom ljud och skuggbildning samt förändringar i landskapsbilden. Vindkraftverken kommer inte att orsaka några utsläpp till vare sig luft eller vatten. Förutsatt att elproduktion från vindkraftverk på marginalen ersätter fossil elproduktion så innebär etableringen att den globala miljöbelastningen kommer att minska. 8. Miljöpåverkan i samband med etablering 8.1. Riksintressen 8.2. Naturvärden Större delen av projektområdet är identifierat som riksintresse för vindbruk, se bilaga 1. Runt husen i Rosenholm, söder om projektområdet, finns ett område utpekat för naturvård. Inom projektområdet finns några små områden som är utpekade som naturvärden. Inget av dessa områden kommer att beröras av vindkraftverk. Hänsynsskikt för naturmiljön framgår av bilaga 2.

8 (15) 8.3. Kulturmiljövärden Inom projektområdet för Rosenholm finns ett flertal fasta fornlämningar i form av röjningsrösen, se bilaga 2. En del vindkraftverk är planerade i eller närheten av sådana områden. En noggrannare utredning av kulturmiljövärdena inom projektområdet och tillfartsvägarna kommer att göras av en sakkunnig inom ämnesområdet och sammanställas i miljökonsekvensbeskrivningen. 8.4. Störningar för närboende 9. Miljöpåverkan under drift 9.1. Ljud I samband med byggnationen kan störningar från arbetsmaskiner och transporter tillfälligt upplevas. Det rör sig främst om gräv- och schaktarbeten, transport av grus, jordmassor och betong samt intransporten av vindkraftverkens delar. Genom god planering och avisering i lokalpressen innan arbetena inleds kan olägenheterna mildras. Vindkraftverken genererar ljud från rotor och maskinhus som kan upplevas störande i vindkraftverkets närhet. Merparten av ljudet från ett modernt vindkraftverk alstras av turbulens kring rotorbladen. Detta är ett bredbandigt svischande ljud. Naturvårdsverkets rekommendationer innebär en maximal ljudnivå på 40 db(a) vid bostad, vilket kräver ett minsta avstånd på omkring 500 m för ett enskilt vindkraftverk och 500-600 m för en grupp av verk. Med hjälp av beräkningsprogram kan utbredningen för 40 db(a) modelleras i förväg för en viss modell av vindkraftverk. Av bilaga 3 framgår hur den teoretiska ljudutbredningen (analyserat med Naturvårdsverkets modell i programmet WindPro) ser ut för det aktuella projektet om det bebyggs med verk av modell Vestas V90 med 105 m tornhöjd (2 MW, rotordiameter 90 m). Oavsett vilken layout eller vilken typ av verk som blir aktuella för området kommer den maximala ljudnivån vid bostad att klara de gällande ljudkraven som finns. Naturvårdsverkets beräkningsmodell är i två avseenden konservativ: dels utgår den från att det blåser 8 m/s mot en ljudkänslig punkt från alla väderstreck samtidigt och dels så tar den inte hänsyn till att barrskog ger en viss dämpning av ljudutbredningen. Utgångspunkten att det blåser från alla håll samtidigt innebär i praktiken att ljudet från samtliga vindkraftverk adderas i alla beräkningspunkter, vilket inte inträffar i verkligheten. Detta medför att det finns en buffert i beräkningen av ljudet.

9 (15) 9.2. Skuggor Modellering av rörliga skuggor utgår från sannolikheten av att solen skiner under olika tider på året och förväntad driftstid på vindkraftverken. Däremot tas ingen hänsyn till att skog kan skymma sikten till vindkraftverken, vilket gör att den verkliga skuggutbredningen i många fall blir lägre. Den beräknade skuggutbredningen med förväntad skuggtid (analyserat i programmet WindPro) från vindkraftverken framgår av bilaga 4. Av denna framgår att inga bostäder kommer att exponeras för rörliga skuggor mer än 8 tim per år, vilket är den maximala nivå som Boverket har i sina riktlinjer för etablering av vindkraftverk. Skuggor kan uppstå när solen står lågt på himlen, vid upp- och nedgång. Om risk skulle uppstå för att en bostad håller på att överskrida riktlinjerna från Boverket med maximalt 8 timmars skuggtid per år stängs vindkraftverken av automatiskt till dess att risken för skuggbildning vid den berörda bostaden är över. 9.3. Fåglar & fladdermöss Ett antal studier av vindkraftverks påverkan på fåglar har gjorts, bl.a. inom kunskapsprogrammet Vindval. De studier som har gjorts, bland annat av fågelstreck, visar på små konsekvenser. Vad gäller fladdermöss så är flertalet arter knutna till bebyggelse och hagmarker snarare än ren barrskog, varför vi bedömer att risken för mer än marginell påverkan på dessa är liten. Studier visar att fladdermöss är aktiva vid låga vindhastigheter och vid låga vindhastigheter står vindkraftverken som oftast stilla. En extern resurs kommer att anlitas för att kartlägga fåglar och fladdermöss i det aktuella området och resultatet av kartläggningen kommer att bifogas i miljökonsekvensbeskrivningen. 9.4. Landskapsbild Landskapsbilden kommer att påverkas genom att vindkraftverken kommer att synas mer eller mindre över trädtopparna olika mycket från olika håll. I närområdet till de 15 vindkraftverken är det troligt att man kommer att se ett eller flera vindkraftverk från ett antal platser. Ett antal fotomontage kommer att göras för att i förväg visualisera vindkraftverkens påverkan. Dessa kommer att visas vid samrådet med allmänheten. Fotopunkter tas fram i samråd med myndigheter. Det bör också påpekas i sammanhanget att många människor som störs av anblicken av vindkraftverk har erfarenheter av mindre verk med högre rotorvarvtal än de verk som planeras i det aktuella området. Vi gör bedömningen att den högre höjden mer än väl kompenseras av det lugnare intryck som rotorn till ett modernt 2 MW-verk ger under drift. Varvtalet på de flesta fabrikat är 6-19 varv per minut. Höjningen av verkens totalhöjd medför även att anläggningen inte längre behöver hysa ett lika stort antal verk som tidigare. Detta kan i sin tur medföra att den visuella påverkan som anläggningen medför

10 (15) kan upplevas som mindre påtaglig. Samtidigt innebär en höjning att verken utrustas med vit istället för röd hinderbelysning. Den hindersmarkering som gäller ovan 150 meter är vit högintensiv belysning för verken som står ytterst i parken. Det vita ljuset lyser med en högre intensitet under dagtid men kan nattetid dimmas ner till betydligt lägre intensitetsnivåer. Därtill ska belysningen skärmas av så att den ej blir synlig på fem km från verket. På så vis blir upplevelsen av hinderbelysningen inte heller lika påtaglig. 10. Risker 10.1. Brand Under drift är risken för brand liten och som skydd mot brandtillbud förekommer både åskledare i rotorbladen och ljusbågvakter. 10.2. Utsläpp till mark I vindkraftverk och transformatorer används oljor. Dessa utrymmen är dock täta så att läckage inuti maskinhus, torn eller transformatorkiosk stannar i utrymmet till dess omhändertagande kan ske. I vindkraftverk och transformatorer används också oljor. Dessa utrymmen är dock täta så att läckage inuti maskinhus, torn eller transformatorkiosk stannar i utrymmet till dess omhändertagande kan ske. 11. Alternativ lokalisering Under punkt 1 finns beskrivet de kriterier som använts för att välja lokalisering/projektområde. De projekt som Statkraft Södra Vindkraft valt att arbeta vidare med utgör en liten del av den stora mängd förfrågningar som inkommit. Om området Rosenholm inte bedöms vara lämpligt för vindkraft så kommer Statkraft Södra Vindkraft istället att arbeta vidare med övriga projekt i södra Sverige. 12. Alternativ utformning Det är troligt att den tekniska utvecklingen mot större och allt effektivare vindkraftverk fortsätter de närmaste åren. Valet av vindkraftverk baseras på många parametrar, inte minst vinddata från egna mätningar, och kan påverka utformningen när upphandlingen närmar sig avslut. Detta i sin tur kan påverka ljudutbredning, minsta avstånd mellan verk och annat som gör att verk kan behövas flyttas eller tas bort för att klara villkor i tillståndsgivningen. Leverantören av vindkraftverken kommer att göra en verifiering av placeringen av vindkraftverken inom parken. Denna verifiering kommer att baseras på mätdata från vindmätningsmasten i närområdet samt på den för området unika topografin. Detta kan också medföra att vissa verk kommer att flyttas. På samma sätt kan myndighetens bedömning av hur t ex riksintresset för vindbruk bör vägas i förhållande till områdets naturvärden eller

11 (15) kulturvärden påverka parkens utformning i en eller annan riktning. Eftersom det är svårt att förutse summan av alla dessa faktorer ser vi inte att det i dagsläget går att redovisa en alternativ utformning som är trovärdig. Istället räknar vi med att kunna redovisa en sådan längre fram i processen när förutsättningarna klarnat. 13. Samråd Statkraft Södra Vindkraft kommer att kalla till samråd med närboende samt berörda sakägare. Mötet kommer att genomföras i form av öppet hus. För att så många som möjligt skall kunna få information om, samt ha möjlighet att inkomma med synpunkter på projektet kommer det även att annonseras i lokala dagstidningar i god tid före mötet. Samråd har även hållits med Försvarsmakten, vilken inte har någon invändning mot projektet. Post- och Telestyrelsen har aviserat att 3GIS och Telenor har varsin radiolänk i området. LFV har lämnat besked om att de inte påverkas. Växjö flygplats har också sagt att de inte har något att invända mot projektet. Ett öppet samråd kommer att hållas i andra kvartalet av 2010, med allmänhet, närboende, lokala föreningar och andra intresserade. 14. Tidplan 15. Bilagor Vid en smidig förprojektering så bedömer vi att projekteringen med byggnadsarbeten kan inledas under 2012. Vi kommer under våren 2010 att resa en vindmätningsmast i området för att klarlägga vindresursen och de vindtekniska kraven på anläggningen. 1. Aktuell parkkonfiguration med riksintressen 2. Aktuell parkkonfiguration med hänsynsskikt avseende natur och kultur 3. Ljudberäkningar från WindPro 4. Skuggberäkningar från WindPro

Bilaga 1. Vindparkområde med Riksintressen 12 (15)

Bilaga 2. Vindparkområde med Hänsynsskikt 13 (15)

Bilaga 3. Ljudutbredning 14 (15)

Bilaga 4. Rörliga skuggor 15 (15)

Bilaga 6.2.2

Tjänsteställe, handläggare Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB Ted Kransby PROTOKOLL Utskriftsdatum 2010-03-04 Projekt Rosenholm, Uppvidinge kn Sidnr (-antal) 1 (3) Rosenholm - Samrådsmöte LST Kronoberg, Uppvidinge kn Informationsmöte Sammanträdesdatum 2010-03-04 Plats Närvarande Länsstyrelsen i Kronoberg Uppvidinge kommun Annica Carlsson, miljö- och hälsoskyddsinspektör Ingemar Hugosson, ordf. Miljö- och byggnadsnämnden Bernt Adolfsson, Miljö- och byggnadsnämnden Länsstyrelsen i Kronoberg Kaisa Sandstedt, Miljöskyddshandläggare Maria Lönnqvist, Naturvårdshandläggare Marion Jannes, Praktik Lars Erik Englund, fornminnen arkeologi Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB Marie Strandberg, projektledare Gustav Tibblin, vd Thomas Nordling, bitr. projektledare Ted Kransby, projektledare Överenskommet o Länstyrelsen och Uppvidinge kommun skall skicka inkomna handlingar för andra projekt i närområdet som kan påverka projektet i Rosenholm. o Vid mötet fastställdes punkter för fotomontage, se sida 2. o Tillstyrkandet av länsstyrelsens beslut sker av kommunstyrelsen i Uppvindinge kommun. o Södra ska inventera natur samt forn- och kulturminnen. Mötesanteckningar Efter en kort presentation om Södra och samarbetspartnern Statkraft beskrevs erfarenheter från vindkraftsparker i den norska kommunen Smöla Södra kommer att ansöka om tillstånd för ca 15 verk med en totalhöjd upptill 180 m för att optimera produktionen. Sökväg C:\Users\u34713\AppData\LocalLow\eRoom\eRoom Client\V7\EditingFiles\2010-03-04 Protokoll LST Rosenholm.doc

Tjänsteställe, handläggare Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB Ted Kransby PROTOKOLL Utskriftsdatum 2010-03-04 Projekt Rosenholm, Uppvidinge kn Sidnr (-antal) 2 (3) Verkens antal kommer troligen inte att öka i antal. Däremot så kan antalet minska och de kan komma att flyttas. Orsaken är omkringliggande aktörers vindkraftverk och deras ackumulativa effekt på ljud- och Skuggberäkningar, samt myndigheters synpunkter. Därtill kommer de eventuella parkoptimeringar som görs när upphandling av verken är klara. Många faktorer spelar in, inte minst de olika naturvärden och kulturhistoriska värden som framkommer under utredningarna och de som framkommer under samråden. Nuvarande underlag vad gäller natur- och fornminnen behöver kompletteras. Även floran i området behöver inventeras av länsstyrelsen godkänd konsult. Nuvarande vägar som leder genom Natura2000-området norr om Rosenholm behöver inventeras för att överblicka påverkan vid eventuell breddning eller sträckning av befintlig väg. En möjlig lösning är en ny väg öster om Natura2000-området vilket skulle minimera påverkan. Girovind har ansökt om ett verk som kan komma att påverka ljudutbredningen för Södras projekt i Rosenholm. Girovinds anmälan och andra aktuella ansökningar som inkommit till kommunen och länsstyrelsen skall göras tillgängliga för Södra så kumulativa effekter för ljud kan utredas. Punkter för fotomontage diskuterades. För landskapsbildens påverkan bör fotomontage göras från följande platser; o Norrhult-Klavreström Golfklubb o Norrhult-Klavreström kyrka, o Höjden vid infart till Norrhult-Klavreström, o Rastplats vid Sjöatorpasjön, Skruv, o Vildmarksleden som går genom området, o Oxberget motorklubb, Norr om området Horshaga, o Öster om området Älmedal, från byn Rosenholm. I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) måste hinderbelysning och intensitetsnivåer/dimning beskrivas. Alternativ utformning av parken skall Sökväg C:\Users\u34713\AppData\LocalLow\eRoom\eRoom Client\V7\EditingFiles\2010-03-04 Protokoll LST Rosenholm.doc

PROTOKOLL Utskriftsdatum 2010-03-04 Tjänsteställe, handläggare Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB Projekt Rosenholm, Uppvidinge kn Ted Kransby även visas med karta. Kartor bör även visa hänsyn som tagits till fornminnen samt bebyggelsen i Rosenholm. Sidnr (-antal) 3 (3) Kostnad för återställandet av marken efterlyses av länsstyrelsen i MKB. Motivering till prioritering av vindkraft inom ett område som innehåller andra riksintressen och värden skall även beskrivas i MKB. Kabeldragning och vägar kring Rosenholm bör utredas och belysas i MKB. Länsstyrelsen påpekar att stenmurar är biotopskyddade vilket kräver tillstånd för flyttande. E.ON planerar eventuellt en breddning av elkabeln från 130kv till 400kv i närområdet vilket kan påverka säkerhetsavstånd i parken. Ett nytt samråd behövs eftersom verken kan bli 180m höga. Södra ser gärna att kommunen medverkar vid samrådet. Samråd kommer att hållas i folketshus i Norrhult. Roger Wilsborn vid Uppvidinge kommun kan hjälpa till med fastighetsregister för kallelse till samråd. Särskilt berörda är boende inom 1000m från området. Viktigt att inte dela på byar och sammanhållen bebyggelse. Kallelsen till samråd bör även innefatta fågelsällskap, lokala naturskyddsföreningen, ansvariga för vandringsleden samt ridleden, Motorklubben vid Oxberget, berörda orienteringsklubbar, Kronobergs lax AB Inbjudan till samråd i tidningarna Smålandsposten, Uppvidinge Tidning samt Vetlanda Posten Södra har som rutin att skicka ut ett brev till de närboende efter det första samrådet med kommun och Länsstyrelse. Närboende är de som är särskilt berörda, föreningar, kyrkor o dyl. I detta tidiga brev berättar Södra att vi undersöker möjligheterna att bygga vindkraftverk i området och om närboendes möjlighet att köpa närproducerad, Grön El från Södras elhandelsbolag. Ett tag senare skickas en inbjudan ut för samrådet. Annonser sätts in i lokalpress både på ett tidigt stadium och närmare samrådets datum. Sökväg C:\Users\u34713\AppData\LocalLow\eRoom\eRoom Client\V7\EditingFiles\2010-03-04 Protokoll LST Rosenholm.doc

Bilaga 6.2. Synpunkter från LST

Bilaga 6.2.4 Samrådsunderlag Öppet hus

Vindpark Rosenholm Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 Miljöbalken Särskilt berörda, allmänhet, organisationer och föreningar Förprojekt vindbrukspark Uppvidinge kommun 2010-06-14

2 (18) Länsstyrelsen i Kronobergs län Uppvidinge kommun Samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken Förprojektering av vindkraftverk norr om byn Rosenholm i Nottebäcks församling, Uppvidinge kommun Ärendet Södra och Statkraft håller samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken i samband med förprojektering av vindpark Rosenholm preliminärt omfattande 14 vindkraftverk i Uppvidinge kommun. Vindkraftverken har en märkeffekt på ca 2-3 MW och den installerade effekten beräknas uppgå till ca 30 MW. Lokaliseringens yttergränser framgår av figur 1. Detta samråd är en del i processen att få tillstånd att bygga och driva vindkraftverken. Samrådet syftar till att ge berörda möjlighet att påverka innehållet i miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och därmed kommande beslut. Södra Vindkraft AB hade den 4 mars 2010 ett samråd med berörd kommun och länsstyrelse. Nästa steg är detta öppna samråd för särskilt berörda, organisationer och allmänhet. Verksamhetsutövare Statkraft Södra Vindkraft AB Organisationsnummer 556785-3873 351 89 Växjö Kontaktperson: Ted Kransby Telefon: 0470-855 77 e-post: ted.kransby@sodra.com Statkraft Södra Vindkraft AB är ett bolag som till 90,1 % ägs av Statkraft AS (987 059 699) och till 9,9 % ägs av Södra Skogsägarna ekonomisk förening (729500-3789). Statkraft är störst i Europa inom förnybar energi och Sveriges fjärde största elproducent. Koncernen producerar och utvecklar vattenkraft, vindkraft, gaskraft och fjärrvärme och är en betydande aktör på de europeiska energibörserna. Statkraft utvecklar också solenergi, havsenergi, saltkraft och andra nya energilösningar. Statkraft har närmare 3 200 medarbetare i mer än 20 länder.

3 (18) Södrakoncernen ägs av 52 000 sydsvenska skogsägare och har ca 4000 anställda. Södra bedriver handel med skogsråvara och har en omfattande industriell verksamhet med bland annat produktion av pappersmassa, konstruktionsvirke, interiörträprodukter och grön energi. Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB bildades 1 oktober 2009. Projektet kommer att drivas av Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB som till 60 % ägs av Södra Skogsägarna Ekonomisk förening och till 40 % ägs av Statkraft AS. Synpunkter Synpunkter på projektet lämnas skriftligen senast den 12 juli 2010 till adress: Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB Ted Kransby 351 89 Växjö E-post Ted.Kransby@sodra.com

4 (18) Innehållsförteckning ÄRENDET... 2 VERKSAMHETSUTÖVARE... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 1. PROJEKTOMRÅDET OCH URVALSKRITERIER... 5 2. AKTUELLT PROJEKT... 6 3. TEKNISK BESKRIVNING... 6 4. VÄGAR... 8 5. ELNÄTSANSLUTNING... 8 6. ELPRODUKTION... 9 7. MILJÖPÅVERKAN I STORT... 9 8. MILJÖPÅVERKAN I SAMBAND MED ETABLERING... 9 8.1. Riksintressen... 9 8.2. Naturvärden... 9 8.3. Kulturmiljövärden... 9 8.4. Störningar för närboende... 10 9. MILJÖPÅVERKAN UNDER DRIFT... 10 9.1. Ljud... 10 9.2. Skuggor... 11 9.3. Fåglar & fladdermöss... 11 9.4. Landskapsbild... 11 10. RISKER... 12 10.1. Brand... 12 10.2. Utsläpp till mark... 13 11. ALTERNATIV LOKALISERING... 13 12. ALTERNATIV UTFORMNING... 13 13. SAMRÅD... 13 14. TIDPLAN... 14 15. BILAGOR... 14

5 (18) 1. Projektområdet och urvalskriterier En förutsättning för att kunna projektera vindkraftverk är att markägare frivilligt avsätter mark till arrende för vindkraft. Marken i projektområdet ägs av medlemmar i Södra Skogsägarna. Vid utvärdering och val av projektområde har nedanstående kriterier använts: - Huvudkriteriet vid val av lämpligt projektområde är goda vindförhållanden. Lönsamheten i ett vindkraftprojekt är helt beroende av detta. Som hjälpmedel används här den vindkartering Uppsala universitet gjort på uppdrag av Energimyndigheten. Vinddata verifieras sedan med vindmätningsmaster placerade i projektområdet. - Nästa kriterium är att det skall finnas ett område tillräckligt stort för tre eller flera vindkraftverk där minsta avstånd till bostadshus är mer än 500 m. - Området ska vidare visa på låga eller måttliga motstridiga intressen. - Det skall finnas goda möjligheter avseende vägar och elanslutningar. Det arrenderade vindkraftsområdet framgår av karta nedan. Figur 1. Blå linje visar yttergräns för arrenderat område

6 (18) 2. Aktuellt projekt Statkraft Södra Vindkraft avser att etablera och driva en vindkraftspark preliminärt omfattande 14 vindkraftverk. De fastigheter med vilka markarrende har upprättats framgår av tabell 1. Rosenholm 1:2 Rosenholm 2:2 Rosenholm 3:3 Rosenholm 3:4 Granhult 2:3 Horshaga 1:19 Horshaga 1:20 Norrhult 2:4 Norrhult 5:2 Norrhult 2:18 Norrhult 3:61 Norrhult 3:23 Tabell 1. Fastigheter som ingår i projektet 3. Teknisk beskrivning Statkraft Södra Vindkraft avser att etablera och driva en vindkraftspark preliminärt omfattande 14 vindkraftverk. Några vindkraftverk har ännu inte upphandlats för det aktuella projektet, men vi räknar med att välja verk med en märkeffekt omkring 2-3 MW. Den totalt installerade effekten beräknas därmed bli omkring 30 MW. För att möjliggöra en god elproduktion i skogsterrängen så kommer verken att ha en navhöjd, höjden från mark till navet på rotorn, på ca 100-140 m och en längd på rotorbladen på ca 40-60 m, se figur 2. Den maximala höjden kommer troligtvis inte överstiga 180 m. Beroende på val av fabrikat på vindkraftverken kommer vid behov en mindre transformatorbyggnad att placeras på marken utanför vindkraftverket där transformering sker från 690V upp till 36kV.

7 (18) Figur 2. Måttskiss 4. Layout, placering av vindkraftverken De valda placeringarna av vindkraftverk är i dagsläget preliminära men syftar till en bra elproduktion med hänsyn tagen till natur- och kulturmiljövärden och övriga intressen. Motstående intressen kommer att kartläggas under arbetets gång med miljökonsekvensbeskrivningen för vindpark Rosenholm. Även myndigheters bedömningar kan påverka den slutliga placeringen. En vindmätningsmast kommer att resas inom området för att mäta vinden under minst ett års tid. Information som framkommer från denna vindmätning kan motivera högre verk än 150m som vi tidigare har tagit fram en layout för. Erfarenheter från andra mätmaster visar generellt på högre turbulens i skogsområden vilket väl motiverar en höjning av tornhöjden. Vid en senare diskussion med utvald leverantör av vindkraftverk kan ytterligare justeringar behöva göras. Vi vill därför betona att vindkraftverkens antal och placeringar kan komma att ändras som en följd av information som framkommer under samrådsfasen. I den layout som visas på detta samråd har vindkraftverk av typ Enercon E82 med 138 m tornhöjd och 82 m rotordiameter använts.