1 Förekomst och prevention av psykisk ohälsa hos unga Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med.dr. Psykisk Hälsa, Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin, SLSO (CES) kyriaki.kosidou@sll.se
2 1. Trender i psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd på befolkningsnivå 2. Hur ska man tänka preventivt? Vilka evidensbaserade metoder finns för att förebygga psykisk ohälsa hos unga?
3 1. Trender i psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd på befolkningsnivå - Självrapporterad psykisk ohälsa - Vårdkonsumtion för psykiatriska tillstånd och diagnoser som ökar bland unga - Suicid och suicidförsök
4 Förekomst av självrapporterad psykisk ohälsa Samlingsbegrepp för depression, ångest, reaktioner på svår stress common mental disorders I Stockholms folkhälsoenkät (FHE) har man sen 1990 använt frågeinstrumentet General Health Questionnaire (GHQ-12)
5 Förekomst av självrapporterad psykisk ohälsa ( common mental disorders ) bland män mätt med GHQ-12 i Stockholms län, 1990-2014 (%) 50 40 30 20 21-24 år 25-44 år 45-64 år 65-84 år 10 0 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Källa: CES, Folkhälsoenkäter SLL
6 Förekomst av självrapporterad psykisk ohälsa ( common mental disorders ) bland kvinnor mätt med GHQ-12 i Stockholms län, 1990-2014 (%) 50 40 30 20 21-24 år 25-44 år 45-64 år 65-84 år 10 0 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Källa: CES, Folkhälsoenkäter SLL
7 Besvär av ängslan, oro eller ångest bland män och kvinnor i Sverige, mätt med intervju SCB, 1989-2015 Källa: ULF-data, SCB
8 Andelen (%) 15-åriga flickor och pojkar som uppgett att de känt sig nere mer än en gång i veckan under de senaste sex månaderna, 1985/86 2013/14 Källa: Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten 2014.
9 Förekomst av självrapporterad psykisk ohälsa, sammanfattning Kvinnor anger mer psykisk ohälsa jämfört med män, flickor mer än pojkar Väldig ökning under 1990-talet och de första åren under 2000-talet- därefter viss stabilisering- senaste mätningen viss ökning igen
Vårdkonsumtion för psykiatriska tillstånd 10
11 Andel av befolkningen i Stockholms län som får vård inom psykiatrisk öppenvård; vuxenpsykiatri (>18 år) och barnoch ungdomspsykiatri (0 17 år). Källa: VAL-databaserna, SLL, bearbetat av CES
12 Andel av den vuxna befolkningen i Stockholms län som får vård inom psykiatrisk slutenvård. Källa: VAL-databaserna, SLL, bearbetat av CES
13 Vårdkonsumtion för psykiatriska tillstånd Väldig ökning av psykiatrisk vårdkonsumtion bland barn och unga Mindre ökningar eller stabila trender bland äldre åldersgrupper
14 Ökande vårdkonsumtion bland unga- möjliga förklaringar fler vågar/vill söka vård (minskande mörkertal) bland de yngre p.g.a. ändrade attityder, minskad stigmatisering, bättre utbud (unga vuxna mottagningar, neuropsykiatriska utredningar) att samhällets krav ökat så att vid en given problemnivå är andelen som upplever ohälsa större än tidigare f.f.a. bland de yngre
Vilka diagnoser ökar bland unga 18-24 år? 15
16 Vilka diagnoser ökar bland unga 18-24 år? Psykiatriska diagnoser för män i ålder 18-24 år i Stockholms län 2006-2004, i procent av befolkningen. Källa: VAL Källa: VAL-databaserna, SLL, bearbetat av CES
17 Vilka diagnoser ökar bland unga 18-24 år? Psykiatriska diagnoser för kvinnor i ålder 18-24 år i Stockholms län 2006-2004, i procent av befolkningen. Källa: VAL Källa: VAL-databaserna, SLL, bearbetat av CES
18 Vilka diagnoser ökar bland unga 18-24 år? Depression och ångest utgör den största diagnosgruppen bland unga, ökat mellan 2006-2014. År 2014 hade 5.9% av länets 18-24 åringar en ångestdiagnos och 3.6% en depressions diagnos (totalt 8%) ADHD och autism spektrum tillstånd (AST) ökat kraftigt bland unga. År 2014 hade 1,2 % av länets 18-24 åringar en AST diagnos och 2,5 % en ADHD diagnos. De övriga psykiatriska diagnoserna har legat stabilt bland unga män under 2006-2014. Bland unga kvinnor har diagnoserna ätstörning och emotionellt instabil personlighetstörning ökat.
Självmord och självmordsförsök 19
20 Självmord och självmordsförsök Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland män 15-44 år och den nästvanligaste bland kvinnor 15-44 år De starkaste riskfaktorerna för fullbordat självmord är psykisk sjukdom och tidigare självmordsförsök Självmord vanligare bland äldre och bland män, självmordsförsök vanligare bland yngre och bland kvinnor
21 Självmord i Stockholms län per 100 000 invånare i olika åldersgrupper Källa: NASP
22 Självmordsförsök och självskadehandlingar i Stockholms län per 100 000 invånare i olika åldersgrupper. Antal personer som skrivits ut från slutenvård Källa: NASP
23 Självmord och självmordsförsök Självmorden i Stockholms län har halverats sedan 1980, nedgången har dock planat ut under det senaste decenniet Samma klara trend syns inte i åldersgruppen 15-24 år År 2014 var självmordstalet i Stockholms län 18,1/100 000 för invånare 15 år och äldre, totalt 322 självmord Ökning av självmordsförsök/självskadehandlingar i åldersgruppen 15-24 år sedan slutet av 1990-talet, medan övriga åldersgrupper har en oförändrad nivå under samma period
24 1. Trender i psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd på befolkningsnivå 2. Hur ska man tänka preventivt? Vilka evidensbaserade metoder finns för att förebygga psykisk ohälsa hos unga?
25 2. Hur ska man tänka preventivt? Vilka evidensbaserade metoder finns för att förebygga psykisk ohälsa hos unga?
26 Prevention att förhindra uppkomst av psykiska problem primär prevention att i tidigt skede påverka förlopp av psykiska problem sekundär prevention
27 Psykisk ohälsa/psykiatriska tillstånd 75% har symtom innan 18 års ålder insatser under barndomen och tonåren bör prioriteras utifrån ett folkhälsoperspektiv (Annual Report of the Chief Medical Officer 2012, Our Children Deserve Better: Prevention Pays)
28 Påverkbara bestämningsfaktorer för psykisk ohälsa Obstetriska komplikationer Alkohol/Narkotika Kost Motion Uppväxtvillkor Socioekonomiska resurser Psykosocial miljö Trauma
29 Prevention Insatser inriktade mot individ, grupp/befolkning, struktur Om ett tillstånd är vanligt lönar det sig med universella insatser. Om ovanligt; selektiva eller indicerade insatser (Rose, 1993)
30 Är det möjligt att förebygga? exempel från forskning Bucharest Early Intervention project (barnhemsbarn jämfördes med fosterhemsplacerade) visar att om man skapar en bättre omgivning påverkar det barnens framtida psykiska hälsa (Science, Nelson 2007) Adoptionsstudier i Finland och Sverige visar att barn som växer upp i dysfunktionella/socioekonomiskt utsatta familjer har ökad risk för psykos jämfört med barn i välfungerande/välbärgade familjer (Wicks 2010)
31 Är det möjligt att förebygga? exempel från forskning Emotionella problem Norwegian Mother and Child Cohort Study (MoBa), N=75 296 (Zachrisson & Dearing, 2015)
32 Hur förebygga psykisk ohälsa på landstingsnivå? Den perfekta arenan inom vården för selekterad och indicerad prevention är MVC/BVC - satsa på ökade psykosociala insatser under foster- nyföddhetsperiod och tidig barndom: Identifiera föräldrar med psykisk ohälsa och barn med avvikande anknytningsmönster/beteendeproblem - psykologer, föräldrastödsprogram ( t.ex. De otroliga åren, Cope, Komet, Connect) - stöd till barn till psykiskt sjuka - Det behövs en remissinstans för att orka se
33 Hur förebygga psykisk ohälsa på landstingsnivå? Utveckla omhändertagandet ytterligare inom första linjens psykiatri så att både barn och vuxna kan erbjudas tidiga insatser. - Interventioner (KBT, IPT) för barn och unga med subkliniska depressiva symptom eller vars föräldrar har depression, barn och unga med missbruk, beteendeproblem, sexuellt riskbeteende (Brown 2016) - Även ett begränsat antal terapitimmar i tidigt skede kan ha effekt för personer med subklinisk depression (Smit 2006) - Stödja andra aktörer, särskilt kommunerna v.g. universell prevention. Stöd för att förskolan är förebyggande i sig! Skolan är en viktig arena för förebyggande program (YAM, Good Behaviour Game (SBU 2015)).
34 Evidens för föreslagna preventiva program Familj: Indicerade/selektiv prevention, Föräldrastöd program (BUP, skolan, socialtjänsten): De otroliga åren, Komet, Connect, Cope (nationell utvärdering, Socialstyrelsen 2014). Skola: Universella skolbaserade program för att förebygga självskadebeteende inklusive suicidförsök (SBU 2015) - Good Behavior Game (GBG) ges på lågstadiet under ett till två år. Syftar till att förstärka positiva beteenden och attityder mellan skolelever och lärare. - Youth Aware of Mental Health (YAM) ges på högstadiet, består huvudsakligen av interaktiva övningar. (RCT, Wasserman 2015)
35 Evidens för föreslagna preventiva program Internet KBT behandlingar för risk grupper: visst stöd för preventiv effekt (Clarke 2015, Cook 2016) KBT, IPT för risk grupper (Brown 2016). KBT anonymt på webben: Mood gym! Visst stöd för att interventioner mot föräldrar (föräldrarnas psykisk hälsa, parenting skills, förälder som coach) förebygger depression hos barn och unga (metal-analys Yap 2016) Meta-analys av 146 studier (Stockings 2015) visade att såväl universell, selekterad och indicerad prevention har effekt för att förebygga depression och ångest hos unga men att man måste ge booster doser
36 Evidens för föreslagna preventiva program Internet KBT behandlingar för risk grupper: visst stöd för preventiv effekt (Clarke 2015, Cook 2016) KBT, IPT för risk grupper (Brown 2016). KBT anonymt på webben: Mood gym! Visst stöd för att interventioner mot föräldrar (föräldrarnas psykisk hälsa, parenting skills, förälder som coach) förebygger depression hos barn och unga (metal-analys Yap 2016) Meta-analys av 146 studier (Stockings 2015) visade att såväl universell, selekterad och indicerad prevention har effekt för att förebygga depression och ångest hos unga men att man måste ge booster doser Upprepad exponering till preventiva insatser!
Universella insatser Förebygga psykisk ohälsa/psykiatriska tillstånd 37 Alla barn Program på förskola! Idrott/gymnastik! (Mammen & Faulkner 2013 ) Skolprogram; (YAM, Good behaviour game)
Universella insatser Förebygga psykisk ohälsa/psykiatriska tillstånd Selekterade insatser 38 Alla barn Program på förskola! Idrott/gymnastik! (Mammen & Faulkner 2013 ) Skolprogram; (YAM, Good behaviour game) Högrisk mödrar under graviditet; livsstilscoaching på MVC för att motverka skadlig exponering av fostret Nyblivna föräldrar; BVC, uppmärksamhet på föräldrars depressivitet (screening), tidig anknytning Barn till psykiskt sjuka; Grupper/föräldra-barn samtal där föräldrarna har behandlingskontakt. (40% minskning av risk Siegenthaler 2012).
Universella insatser Selekterade insatser Indicerade insatser/tidig intervention Alla barn Program på förskola! Idrott/gymnastik! (Mammen & Faulkner 2013 ) Skolprogram; (YAM, Good behaviour game) Förebygga psykisk ohälsa/psykiatriska tillstånd Högrisk mödrar under graviditet; livsstilscoaching på MVC för att motverka skadlig exponering av fostret Nyblivna föräldrar; BVC, uppmärksamhet på föräldrars depressivitet (screening), tidig anknytning Barn till psykiskt sjuka; Grupper/föräldra-barn samtal där föräldrarna har behandlingskontakt. (40% minskning av risk Siegenthaler 2012). Små barn som är utaggerande eller har kommunikations problem Screening BVC alt förskola första linjens psykiatri föräldrastödsprogram: (De otroliga åren, Komet, Connect, Cope) Personer med stress, sömn svårigheter, oro, nedstämdhet, koncentrationsproblem, hyperaktivitet, missbruk, riskbeteende Screening skolsköterska internetprogram första linjens psykiatri alt BUP 39
Ålder Screening Prevention /tidiga insatser 0-6 år MVC, BVC identifiera: Föräldrar med psykisk ohälsa Barn m. avvikande anknytningsmönster BVC/förskola identifiera; barn med kommunikationsproblem, utagerande beteende Selektiv och Indicerad Prevention vårdkedjor MVC/BVC: KBT- psykiskt sjuka föräldrar Psykologkontakt-anknytning Föräldrastödsprogram (grupp) Barn 3-8 års ålder 40 6-18 år Skolan identifiera: Barn med problem (nedstämdhet, stress, oro, sömnsvårigheter, koncentrationsproblem, hyperaktivitet, kommunikationsproblem) Mobbning Skolhälsovård: stödsamtal. Första linjens psykiatri: utredningar och tidiga insatser inkl KBT behandling (även internet behandling)
41 Framgångsrik prevention i Island Stor minskning av alkoholkonsumtion/andel rökare bland elever i Island under 1997-2014 (Krinstansson 2016) Sen 90-talet, universell primär preventions program ( increased parental monitoring, parental social involvement, participation in organized sports, and reduced participation in a party lifestyle ).(Thorlindsson 1998)
42 Konklusioner Stöd finns för att det är möjligt att förebygga psykisk ohälsa. Det finns viss evidens för preventiva program på alla nivåer: Universell, selekterad och indicerad. Första linjens psykiatri håller på att byggas upp. Här finns chans till tidig intervention/förebyggande insatser. Se prevention som en upprepad exponering.
43 TIDIGA INSATSER! Från 4 livsstilsfaktorer - 4 sjukdomar, till 5 livsstilsfaktorer - 5 sjukdomar kost fysisk aktivitet alkohol rökning psykosocial miljö under uppväxt 13.03.20 43 Evidence-based Hjärtkärl Diabetes Respiratoriska Cancer Psykisk ohälsa/ psykiatriska tillstånd
Tack! kyriaki.kosidou@sll.se 44