Särskolenätverket Göteborg 19 september Kallelse till möte i Särskolenätverket Tid: tisdag 16 september 2014, kl 09.00-12.00 Plats: GR, Gårdavägen 2 Göteborg, Rum Måseskär Deltagare Lars Axelsson, Ale Annica Steneld, Alingsås Helen Svelid, Göteborg Kicki Fast, Göteborg Lena Thorstensson, Göteborg Gunilla Cederberg, Härryda Marie Wilhelmsson, Härryda Åke Larsson, Kungsbacka Erling Henriksson, Kungälv Kjell Sjunnesson, Kungälv Sara Nilsson, Lerum Ulla Olofsson, Lilla Edet Rigmor Andersson, Mölndal Solveig Strömbom, Mölndal, tf ordförande Kristina Rüdow, Partille Anki Karlström, Partille Maria Bergius, Tjörn Gunilla Lövström, Tjörn Carolina Persson, Öckerö Åsa Nilsson, GR Utbildning, sekreterare Deltog ej Elisabeth Jacobsson, Utbildningschefsnätverket, ordförande Annica Garpebring, Alingsås Suzanne Norman Berg, Göteborg Ann-Christin Frankenberg, Göteborg Ulla Falk, Stenungsund Margaretha Allen, GR Utbildning
1. Välkomna Tillförordnad ordförande hälsade alla välkomna till dagens möte i Särskolenätverket. En kort presentationsrunda genomfördes. 2. Lösningar för 6 åringar Solveig Strömbom redogjorde för vad Marianne Nylén, Skolverket undervisningsråd Grundsär, förklarade vid Särskolans rikskonferens om tre alternativ på lösningar: Elev går till förskoleklass med kamrater Elev börjar i en förskoleklass där det finns en grundsärskola Elev börjar som 6 åring i grundsärskolan Mötet poängterade att det är den skola som föräldrar väljer som går i första hand. 3. Förstelärare, hur används de? Laget runt Ale: Har ingen på grundsärskolan. Alingsås: Har 11 förstelärare på gymnasieskolan, varav en är på gymnasiesärskolan från Område GS. Uppgifter innebär bland annat att driva kompetensutveckling, vara mentor för nyexaminerade under introduktionsåret, göra observationer, kompetensutveckla, jobba i tvärgrupp mot vuxenutbildningen med nya lärlingsutbildningar. Göteborg: Förstelärare finns i alla stadsdelar. Gymnasiesärskolan har en förstelärare som jobbar som lärare på individuella programmet. Uppgifter innebär bland annat att utveckla bedömningsmatris som en del av kvalitetsarbetet inom UBF, besöka nyanlända tillsammans med pedagog. Härryda: Gymnasieskolan har 16 förstelärare, ingen på gymnasiesärskolan. Uppgifter innebär bland annat att jobba med två utvecklingsområden. Grundskolan har 40 förstelärare, ingen enbart i grundsärskolan men genom att de arbetar med pedagogiska områden finns förstelärare även i grundsärskolan. Kungsbacka: Har 27 förstelärare, varav ingen på grund- eller gymnasiesärskola. Målet är att de ska ha 100 förstelärare i kommunen. Kungälv: Har ingen förstelärare. Det är en som har sökt under omgång två. Lerum: Har 50 förstelärare. Gymnasieskolan har 14 förstelärare med olika fokusområden, varav en arbetar som specialpedagog och finns på gymnasiesärskola. Uppgifter innebär bland annat att arbeta med generell utveckling, kartläggning över elever lärstrategier. Lilla Edet: Har ingen förstelärare i grundsärskolan. De förstelärare som finns arbetar i grupper som är uppdelade utifrån olika utvecklingsområden som kan arbetas med även i särskolan. Mölndal: Har 67 förstelärare, varav 1,5 i grundsärskolan och en i gymnasiesärskolan. Uppgifter för grundsärskolan innebär bland annat att ingå i utvecklingsgrupp och sätta nivåer utifrån kursmålen. Försteläraren i gymnasiesärskolan får mentorsutbildning och att arbetar med APL (projektpengar från Skolverket) för att anpassa utbildningen efter arbetslivets krav, bedömning och utvärdering av Individuella programmet, vara uppdaterad med ny forskning och presentera med kollegor. Partille: Har en förstelärare i grundsärskolan. Är mentor till ny personal och är med i kvalitetsarbetet ledare av teampiloter, uppdaterad på Skolverket och forskning, gör observationer i klasser och ger förslag på fortbildning. Ingår i ett projekt från SPSM om att tydliggöra och förstå mål i ämnen med exempelvis bildsymboler. Gymnasiesärskolan har två förstelärare som arbetar bland annat med att förstå kursmål, hålla sig uppdaterad på forskning och samverka med gymnasieskolan.
Tjörn: Har 18 förstelärare i grundskolan, men ingen i grundsärskolan. Har två förstelärare på individuella programmet som arbetar med utvecklingsområden. De arbetar mycket skolövergripande på grund av liten kommun. Öckerö: Har 5 förstelärare på grundskolan som arbetar med olika inriktningar. De har fått möjlighet att anställa fler och vill helst att de får fler timmar så att de kan nå ut till fler skolor. Det finns flera förstelärare i kommunerna, med få som har inriktning särskola. Det är ett dilemma i att förstelärare får tjänsten för att de är duktiga på att undervisa, och sen blir de många gånger borttagen från undervisningen. De får istället uppgifter som ligger i linje med ledningen, istället för att utveckla undervisningen. Hur motiverar och stöttar man de som söker förstelärartjänst men som inte får den? 4. Hur hanteras anställning av obehöriga lärare i GR? De flesta kommunerna erbjuder obehöriga lärare halv- eller helårs anställning, ingen menar att de tillsvidareanställer. Det varierar mellan kommunerna på hur många procent lärarna kan vidareutbilda sig för att få behörighet parallellt med att arbeta. 5. Resultatuppföljning och kvalitetsarbete i grundsärskolan Vad är ett gott resultat i grund- och gymnasiesärskolan? Det är vårt att veta vad som ska mätas och stämmas av. Det behövs verktyg för att mäta måluppfyllelse när skolan ej ger betyg. Det finns ett önskemål om att GR utvecklar gemensamma sätt att mäta måluppfyllelse. Solveig Strömbom tipsade om Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning SPSM. Det är ett självskattningsverktyg som kartlägger tillgängligheten på skolan och ger förslag på handlingsplan för en ännu bättre lärmiljö. Det finns tillgängligt via denna länk: http://www.spsm.se/sv/stod-i-skolan/tillganglighet/varderingsverktyg-for-tillgangligutbildning/ Helen Svelid delgav att Göteborg arbetar med att förbättra uppföljning genom att använda en modell liknande Ecers-skalan (amerikansk modell för måluppfyllelse i förskolan) i förskolan och särskolan. I Härryda gör alla arbetslag en verksamhetsberättelse där olika områden beskrivs, bland annat social kompetens, helhetssyn, elevinflytande och lära att lära. Utvecklingsområden definieras utifrån elevenkät. 6. Utforma gemensamma blanketter för medicinska bedömningar Solveig Strömbom har kontakt med primärvårdschef inom barn och ungdom som har gjort föredömliga utredningar. Hon frågar om han skulle kunna komma till nätverket. Kicki Fast berättade att Göteborg har reviderat sina blanketter, vilka eventuellt skulle kunna bli gemensamma för GR. Dessa skickas ut till nätverket för att titta på inför nästa möte.
Vilka underlag behöver skolläkare för att göra en medicinsk bedömning? Det varierar mellan kommunerna vilka av de andra bedömningarna professionerna i elevhälsoteamet får tillgång till. Hur förhåller vi oss till sambedömningar i team? 7. Nätverksträff för mottagningsteam Mötet tog fram som förslag att samordna en nätverksträff med alla mottagningsteam till våren. Syftet med träffen är att lära av varandra genom workshop och case. Solveig Strömbom, Lena Thorstensson och Åsa Nilsson utsågs som planeringsgrupp för nätverksträffen. 8. Uppdatera blanketter Två blanketter reviderades i våras: Ansökningsblankett gymnasiesärskolan 2014-15 Meddelande om beslut om antagning till utbildning i gymnasiesärskolan Nätverket enades om att använda de reviderade blanketter som läggs upp på nätverkets sida på www.grkom.se. 9. Avstämning av gymnasiesärskolans elever och elevflödet mellan kommunerna Mötet diskuterade om relevansen av resultaten från avstämningen. Varje gymnasiesärskola skickar redan in mycket uppgifter till SCB. Kan GR få uppgifter därifrån för att slippa dubbelarbete? Åsa Nilsson undersöker detta. 10. Uppföljning av elever efter avslutad gymnasiesärskoleutbildning om ett förslag på att fylla i blanketten var tredje år. Nätverket enades om att fortsätta fylla i blanketten årligen. 11. Nya Allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Påminnelse om Skolverket konferens 16 oktober samt 20 nov, se mer information: http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/konferenser/extraanpassningar-sarskilt-stod-och-atgardsprogram-1.220765 12. Gemensam elevenkät, anpassning för särskoleelever Den gemensamma elevenkäten upplevs inte vara anpassad till särskoleelever. I den nya upphandlingen förslogs följande: Elevenkäten anpassas till olika nivåer, särskilt för elever som inte kan läsa och behöver symboler. Att företaget som utformar elevenkäten kontaktar särskolor i GR, då många goda exempel på hur enkäter anpassas redan finns. Att alla elever som kan svara på enkäten gör det och att svarsfrekvensen således höjs. Åsa Nilsson vidarebefordrar förslagen till Jenny Nordqvist på GR som arbetar med upphandlingen.
13. Gott exempel på samarbete skolbibliotek-särskola I Härryda finns ett gott samarbete mellan skolbibliotek och gymnsiesärskolan med läsning av skön- och facklitteratur. Åsa Nilsson kontaktar dem för få en presentation av deras arbete vid ett senare nätverksmöte. 14. Gymnasiedagarna 7-9 oktober Åsa Nilsson presenterade att årets Gymnasiedagarna har blivit mer inkluderande genom lättlästa informationstexter. Ett önskemål lyftes om att enbart ha en dag/kväll för särskolan på Gymnasiedagarna. Idag är det två dagar/kvällar. 15. Ny person till SNORPF-nätverket Åke Larsson lyfte att SNORPF-nätverket, som bland annat arbetar med Varbergsdagarna och Aktualitetsdagarna, söker ny deltagare. Vid intresse, kontakta Åke. 16. Övriga frågor Helen Svelid påminde om särskolans dag på Liseberg Förslag på punkter till framtida nätverksmöten Vad gör vi med elever som inte har rätt att gå kvar i grund- och gymnasiesärskola efter att det gjorts en omprövning och de inte har en utvecklingsstörning? 17. Avslutning Tillförordnade ordförande avslutade med att tacka för ett givande möte. Nästa möte för Särskolenätverket är 19 november kl. 09.00-12.00.