Mistra Urban Futures nätverket Anteckningar Datum: 2016-12-02 Lisa Ström GR-nätverket för Mistra Urban Futures Tid och plats: fredagen den 2 december kl. 9-12 Närvaro: Jessica Andersson, Kungälv, Marielle Andersson Månskär Kungälv, Joel Andersson Ale, Amanda Walter Söderberg Ale, Johanna Stenberg Länsstyrelsen, Karin Löfgren Tjörn, Tobias Dahlgren Tjörn,, Emma Johansson Partille, Amie Ramstedt GR, Martin Elofsson Lerum, Sara Billgren Lerum, Jonas Edin Lerum, Frida Leksell Ale, Åsa Lindborg Stenungssund, Karolina Oxfall, Kungsbacka, Petter Leyman Öckerö, David Eriksson Alingsås, Sofia Wiman Kungsbacka, Siri Himmelman Kungsbacka, Alexandra Romanov Kungsbacka, Lisa Ström GR, Sara- Linnéa Östervall GR, Per Kristersson GR och Anders Roth IVL Martin Hallberg Lilla Edet, Magnus Blombergsson Ale Frånvaro: Pia Borg Göteborg stad, Annika Friberg Ale, Tinna Harling Tjörn Elisabeth Östman Mölndal, Maria Gunnarsson Partille och Lotta Kjällström Härryda Inledning, Lisa Ström GR Se bilaga 1 Hur skapar vi en hållbar nåbarhet i Göteborgsregionen? Per Kristersson GR Hur ska det goda livet vara resilient, det vill säga anpassningsbart till förändringar? Idag lever vi i en nåbar värld. Frågan är om en lösning idag passar alla i framtiden? Idag reser vi som aldrig förr. 1 miljon människor befinner sig alltid i luften. Det som utgör begränsningen för hur vi rör oss är tid, resurser och acceptans Om vi inför elbilar och självkörande bilar- leder det till mindre resande? Tar det mindre utrymme och blir mer hållbart? 1
Det dagliga vardagsresandet är ganska litet i förhållande till fritidsresandet/njutningsresandet Vilka normer styr vårt resande? Hur vi arbetar, vår syn på ägande m.m. Nåbarhet- inkluderar det sociala, ekonomiska och fysiska. Vem har möjlighet att nå vad? I GR har strategierna skiftat från viljan att bygga bil samhälle till diskussion om en regional mobilitetsplan Vilken betydelse har nåbarhet för integration och hur kan ökad nåbarhet utformas? På den globala klimatkonferensen i Köpenhamn blev det väldigt tydligt hur klimatpåverkan hänger ihop med rättvisa Är Göteborgsregionen nåbar? Vem gynnas av regionförstoringen? Andelen ensamhushåll ökar. De har mindre tillgång till bil I staden finns tillgång till kollektivtrafik, men hur ska de andra röra sig? Även i stationssamhällen är bil dominerande. Vilken befolkningstäthet behövs för att öka underlaget för kollektivtrafik? Bör vi ha ett mål om vilken täthet (antal personer per ha) som bör finnas i stationssamhällen som en riktlinje för samhällsplaneringen? Utmaningar i att skapa en hållbar mobilitet i Lerum, Martin Elofsson Lerums kommun Ett av kommunens prioriterade områden i kommunens miljövision är hållbara transporter. Det är också ett av de mest utmanande områdena 75 % av resorna i Lerums kommun görs med bil (statistik från 2014) så det är en stor utmaning att öka det hållbara resandet Det finns flera barriärer i Lerum, både topografi och järnväg och motorväg, vilket ökar den mentala barriären för att cykla. Elcykel har dock potential. Det finns en samlad villabebyggelse, men relativt glest. Det finns dock potential kring pendeltågstationerna Det finns en nyligen framtagen skrift från SKL om täthet för att bedriva bra kollektivtrafik och det skulle behövas mer underlag Utvecklingen går dock åt rätt håll, det pågår förtätning i Aspedalen, centrala delar av Lerum och Floda. Men det skulle kunna vara ännu tätare. Kommunen arbetar med flera erbjudanden för att öka det hållbara resandet. Linjenätet är nytt, det pågår upprustning av hållplatser, det finns bokbara cykelboxar vid pendeltågstationerna, det byggs nytt pendelparkeringshus m.m. Det planeras ett resecentrum som ska stå färdigt år 2020. Kommunen arbetar med mobility management, både med exempelvis På egna ben och Vintercyklist och deltar i Mistra 2
Urban Futures projektet Det urbana stationssamhället och är pilotkommun i Hållbara attraktiva stationssamhällen. Det senare handlar om att utveckla mobilitetstjänster som kan underlätta omställning till ett mer hållbart resande. Hur planerar vi för hållbara attraktiva stationssamhällen? Anders Roth IVL En del i projektet handlar om att hitta hållbara mobilitetslösningar Arbetet med mobility management har utvecklats genom åren från att ha handlat lite mer om allmänna kampanjer till att vara mer riktade insatser och en kombination av fysiska åtgärder och kommunikationsåtgärder som riktas till rätt målgrupp vid rätt tidpunkt. Det är exempelvis större sannolikhet att få effekt av åtgärder som sker i samband med en förändring. Ett verktyg som ska arbetas fram i projektet syftar till att mäta effekten av olika lokaliseringar i form av klimatnytta. Ett annat är en app Smart i Sverige som syftar till att kartlägga resvanor och miljöbelastning En annan del av projektet handlar om markanvändning. Hur kan planeringen vara ett stöd för valet av hållbara resor? Tanken är att testa flexibla parkeringstal och samnyttjande av parkering Oftast planeras parkering utifrån prognoser om ökat bilinnehav och styrning genom avgifter etc. används i ganska liten utsträckning Sverige har i jämförelse med andra länder arbetat väldigt lite med att effektivisera markanvändningen, eftersom vi är ett ganska glest befolkat land. Det finns många exempel, på hur andra länder arbetet Även i svenska städer börjar nya verktyg och strategier användas. I Norrtälje finns ett exempel på parkeringsavgift i handelsområden efter två timmar som syftar till att öka tillgängligheten för fler kunder, vilket handlarna är positiva till Strategier för effektiv parkering kan handla om att tidsbegränsa, sätta avgifter, bygga på höjden, samnyttja parkeringsplatser I Vallastaden har Linköpings kommun arbetat med flexibla parkeringstal. Det handlar om att det finns ett fixt behov som sedan kan sänkas med stöd av andra mobilitetstjänster. Fastighetsägarna/byggherrarna ges möjlighet av kommunen att erbjuda mobilitetslösningar i utbyte mot att inte behöva bygga parkeringar och därmed kan sänka byggkostnaderna Synen på parkeringstal förändras- byggbolagen vill bygga färre p-platser 3
Just nu pågår test av olika lösningar för detaljplanen vid Aspen strand i Lerum som kommunen och exploatörerna sedan kan använda i det fortsatta planarbetet Det är viktigt att fundera över vilka invånare kommunen bygger för. Hur ser mobiliteten ut i framtiden? Diskussion och reflektion Det handlar ofta om att paketera frågan om parkering och att sälja in minska byggkostnader och attraktiva livsmiljöer snarare än minskat bilinnehav Det finns en stor medvetenhet om att ungdomar behöver kollektivtrafik, men det är fortfarande en norm att resa med bil bland många samhällsgrupper. Är bilkörandet i Göteborgsregionen kopplat till en identitet som bilstad? Studier visar att många som reser till shoppingcentrum och handelsområden handlar inga skrymmande varor vilket innebär att antalet parkeringar skulle kunna minska. Många handlar dessutom via nätet. Skulle fler och fler affärer kunna bli showrooms? Många gånger kan lokala och regionala värden stå i konflikt till varandra. Exempelvis kan omvandling av ett pendlingsstråk till stadsgata öka attraktiviteten lokalt, men minska den regionala tillgängligheten Nätverket Datum och teman för 2017 3 februari fredag kl. 9-12. Tema: Den blandade staden. Värd: Kungälv 17 mars fredag kl. 9-12. Tema: Social hållbarhet. Värd: Alingsås 12 maj fredag kl. 9-12. Tema: Stad och land. Värd: Stenungsund 15 september fredag kl. 9-12. Tema: Mobilitet/nåbarhet. Värd: Partille 13 oktober fredag kl. 9-12. Tema Grön och blå. Värd: Ale 8 december fredag kl. 9-12. Tema Migration. Värd: Tjörn Sara-Linnea skickar Outlook-kallelser och planeringsträffar med värdarna. Dialogrunda under 2017 Sara-Linnea kommer att ta en kontakt angående datum för träffar i kommunerna. Övrigt Dokumentation från dagen finns även på nätverkets projektplats, klicka på nyckeln på www.grkom.se/mistraurbanfutures och logga in med 4
användarnamn Mistra, lösen HBstad! (OBS utropstecknet är en del av lösenordet) 5