Hur skapar vi hållbar nåbarhet i Göteborgsregion?

Transkript

1 Resilient Hur skapar vi hållbar nåbarhet i Göteborgsregion? Per Kristersson, GR, 2 December 2016

2 City Resilience Index CRI based on 12 goals 1. Minimal human vulnerability (utsatthet) 2. Diverse livelihood and employment (mångfacetterad) 3. Effective safeguards to human health and life (hälsosamt) 4. Collective identity and community support (värdegrund) 5. Security and rule of law (tryggt) 6. Sustainable economy (utkomst) 7. Reduced exposure and fragility (säker) 8. Effective provision of critical services (jämlikhet) 9. Reliable mobility and communications (nåbarhet) 10.Effective leadership and management (stabilitet) 11.Empowered stakeholders (ge befogenhet) 12.Integrated development planning (holistisk) Maria Sigroth, avdelningschef Skall det goda livet vara resilient? => anpassningsbart, motståndskraftigt, förändringsbart

3 Vad har hänt?» Bonden plöjde sin åker» Drängen drog till staden för arbete i fabriken» Arbetare fick ledigt på söndagen» Societeten åkte och drack brunn» Vi åker på weekendresa till New York» Vi söker reseupplevelser...innan det är för sent

4 Vi har uppnått en nåbar värld» Handel är global» Komparativa fördelar» Eller att nyttja nackdelar» Migration är global» Arbete» Kärlek» Flykt»...1 million personer är ständigt i luften

5 Vad betyder detta för regionen?» Vi är inte längre Vi!» Vi har inte samma förutsättningar» Vi har inte samma resurser» Vi bor inte på samma ställe» Vi arbetar inte på samma ställe» Vi är mångfald» PASSAR EN LÖSNING NU OCH I FRAMTIDEN?

6 Förr så gav ett tekniksprång nya förutsättningar» Stigen - målet - resan begränsad» Vägen - utbytet - häst och vagn - utökad rörlighet» Järnvägen - system - tåg - räckvidd» Bilen - system och individuella beslut» Internet/digitaliseringen - mental teleportering»uppoffringen utgör begränsningen Tid - resurser - tillgång - acceptans Nu konkurrens (men också komplement) mellan olika transportslagslösningar

7 Ger dagens innovationer ett språng?» Elbil, metanol, vätgas... - ett byte av bränsle» Styrningsteknik - kapacitetsutnyttjande» Självkörande - gör att även föraren blir passagerare

8 Utrymmet för mobilitet...» Ligger dessa lösningar inom gårdagens systemtänk?» Leder det till mindre resande?» Inte lika negativt för miljön??» Batteri - en "ändlig" resurs» Ändrade regler för lokalisering?» Strutsmentalitet!

9 Det genomsnittliga dagliga resandet är inte så långt... Men njutningsresandet är betydligt längre... och i ökande

10 Konkurrens mellan två systemlösningar» System för individuella lösningar» System för kollektiva lösningar» Men egentligen är mobiliteten en mix mellan olika finansiella system - individens och samhällets oavsett vilken teknik som väljs» Cyklisten som köper en cykel och cykelhjälm behöver en cykelbana eller väg som finansierats av samhället att cykla på...

11 Hur stödjer våra normer rådande mobilitetsbeteende?» Arbetet börjar kl slut kl 17.00» Studier...» Inköpsresor...klämma på varan» Äga sitt fordon...» Osv...

12 Vad har vi framför oss?» OM vi globalt får det bättre så ökar "behovet" av resande» MEN oavsett detta så ökar skillnaderna i "behov" mellan olika samhällsgrupper

13 Strategier att förhålla sig till...» Effektiv mobilitet» Utvärdering rådande utveckling i förhållande till hållbarhets begreppet» Tillgänglighet kontra nåbarhet Nåbarhet Socialt inkluderat Delaktighet Fysiskt Ekonomiskt Närhet Tillgänglighet Tid pengar Rörlighet

14 Skilj på effektiv matchning för individen och vad som är effektivt på systemnivå för samhället "Egen bil med privatchaufför vs lokförare" Beteendelösning "Självkörande bil vs spårtaxi" Tekniklösning "Minska individens ingångskostnad för sin mobilitet"

15 GR har successivt skiftat i syn på resande» Från en vilja att bygga ett bilsamhälle (RP1963)» Till en transportslags övergripande syn (Så skall vi h'at, 1999)» Till hållbart resande med fokus på kollektivtrafik (K2020, 2008)» Hållbart resande med inriktning på beetendepåverkan. (Nu)» Är nästa steg en regional mobilitetsplan?

16 Vad händer då nåbarheten ändras?» Hur kommer jag till mitt jobb på vårdcentralen?» Hur kommer patienterna hit?» Med bil!» Har alla råd med bil? GP 19/11-16

17 Delad stad» Vilken betydelse har nåbarhet för integration?» Hur kan ökad nåbarhet utformas?

18 COP21 i Paris» Begränsa jordens uppvärmning» Från nuvarande 0,9 grader till under 2 grader och sträva mot 1,5grader» Varmaste året 2015 och ännu varmare i år» CO2 utsläppen centrala» Fordonsutsläppen och uppvärmning med fossila bränslen begränsas» Ändliga resurser är per definition begränsade...»ojämlikt på en global skala

19 » Hushåll/befolkning och 500 meters ruta Hushåll en/fler bilar/befolkning 500 meters ruta 1,5 till 7,28 1 till 1,5 0,4 till 0,99 0,26 till 0,39 0,15 till 0,25 0,1 till 0,14 alla andra Hushåll med en bil eller flera 500 meters ruta 350 till till till till till 30 5 till 10 alla andra» Bilinnehav per hushåll och 500 meters ruta Hushåll utan bil 500 meters ruta till till till till till 60 5 till 10 alla andra» Utan bil per hushåll och 500 meters ruta

20 Är Göteborgsregionen nåbar?» Regionförstoring för vem?» Går det att flytta hit? Vart når Vi?» Direktkontakt med omvärlden?» Går det att flyga dit?»

21 Vad betyder bilderna egentligen?» Mycket ensamhushåll!» I staden finns förutsättningar för kollektivtrafik» Även i stationssamhällena är bil dominerande» Befolkningstäthet (densitet) är låg och därmed minskar möjligheterna till kollektiva systemlösningar

22 Vilken densitet behövs för kollektivtrafikslösningar?» personer per ha i centrala Göteborg (150 är ett europeiskt stadssnitt)» i mellan staden» I stationssamhällena? Vilken densitet krävs där?

23 Rådslagsprocessen 2001-» Huvudstråken utgör ryggraden i Göteborgsregionen och ska stärkas för att alla delar av regionen ska bli långsiktigt livskraftiga...attraktiv och kraftfull pendeloch regiontågstrafik.» Stationsnäralägen...

24 Projekt...» SMART-MR» Är det lönsamt att bygga tätt?» Värdeskapande stadsbyggande» Entropin!» Migration

25 Sustainable Measures for Achieving Resilient Transportation in Metropolitan Regions

26 Vad är SMART-MR? Ett Interreg Europe- projekt som löper från april 2016 till mars 2021-totalt 5 år Den totala budgeten är på 2,2 miljoner euro (drygt 20 miljoner kronor) För GR 0,23 m Det finansieras av European Regional Development Fund ERDF 10 partners från åtta olika storstadregioner

27 Projektets målformulering Strävar efter att stötta lokala och regionala myndigheter för att förbättra transportpolitiken......genom att......utveckla riktlinjer och hållbara åtgärder för att uppnå ett resilient transportsystem med lägre utsläpp av växthusgaser samt effektivisera mobiliteten i storstadsregionerna.

28 Varför? Transporter och resor i storstadsregioner genererar trängsel och stora utsläpp av växthusgaser Stor utmaning för myndigheter att skapa samhällen som gynnar invånare och näringsliv Koncentration av trafik ger trängsel men också förutsättningar för effektiva lösningar Invididuell optimering av boende och verksamheter kan ge suboptimering av de gemensamma resurserna

29 Värdeskapande stadsutveckling

30

31

32 Vad är nyttan av att bygga tätt? Täthet minskar kostnaderna i den kommunala budgeten Framförallt för investeringar i infrastruktur Även för de kommunala rörliga kostnaderna på grund av skalfördelar Ökad tillgänglighet förbättrar matchningen på arbetsmarknaden Leder till ökad välfärd genom bland annat ökande löner Ökade löner skapar underlag för synergieffekter... men även ökande lönekostnader Privata nyttor är ej beräknade och ej heller medtagna Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

33 Hur stor effekt blir det på den kommunala ekonomin? Täthet minskar kostnaderna med 0,2% i kommunala budgeten På grund av skalfördelar (ökande löner begränsar minskningen) Tätheten ökar intäkterna med 0,23% På grund av ökad effektivitet Ökad tillgänglighet förbättrar matchningen på arbetsmarknaden Leder till ökad välfärd genom bland annat ökande löner Ökade löner skapar underlag för synergieffekter... men även ökande lönekostnader! Investeringar i infrastruktur är ej medräknat Privata nyttor är ej beräknade och ej heller medtagna

34 Hur ser det ut i statistiken? Utanför tätort I tätort

35 Hur ser det ut i statistiken? Kvinnor Män

36 Medelinkomst i Kungälv...

37 Bor i rutan men arbetar i Lerums kommun

38 Bor i rutan men arbetar i Kungsbacka kommun

39 Arbetar i rutan men bor i Lerums kommun

40 Arbetar i rutan men bor i Kungsbacka kommun Hur förändras arbets-marknaden med västlänken? Eller med en vägtvärförbindelse?

41 Hur ökas nåbarheten till för regionen viktiga funktioner? Vilka brister finns? Vilka nåbarhetsunderskott finns?

42 För matchning...» På arbetsmarknaden» Fritidsaktiviteter» Reproduktion» Service» Vård» Matvaror» Etc

43 Exempel» Göteborgsregionen har en attraktiv kust och är en viktig del i regionens identitet.» Kusten är tillgänglig för alla map rörliga friluftslivet, allemansrätt, lagar och paragrafer.» Men är kusten en naturlig del i alla regioninvånares vardag/friluftsliv? Alltså är kusten inkluderad och nåbar för alla?

44 Slutsatser» De som har en regional "nåbarhet" har utbildning, tillhörighet, arbete, bättre inkomster osv» Nåbarhet med stöd av bil exkluderar fler än nåbarhet baserad på kollektivtrafik» Boendekostnaden är högre där det finns god kollektivtrafik» Nåbarhetsunderskott» Lokal utformning skapar den regionala nåbarhetsstrukturen