Övning 8 Diffraktion och upplösning

Relevanta dokument
En punkt avbildas inte till en punkt p.g.a. diffraktion i optiken. I stället ser vi en Airy Disk:

Övning 7 Diffraktion och upplösning

Vågrörelselära och optik

Övning 1 Dispersion och prismaeffekt

Föreläsning 3: Radiometri och fotometri

Övning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.

b) Calculate the dispersion in the vicinity of the Fraunhofer D line for each glass, using the Cauchy relation.

Föreläsning 9 10: Bildkvalitet (PSF och MTF)

Mekanik 2 f or F Obligatorisk del

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik

Föreläsning 9. Induktionslagen sammanfattning (Kap ) Elektromotorisk kraft (emk) n i Griffiths. E(r, t) = (differentiell form)

Institutionen för teknikvetenskap och matematik. Kurskod/kursnamn: F0004T, Fysik 1. Tentamen datum: Skrivtid:

3) Sag formeln ger r=y 2 /(2s). y=a/2=15 mm, s=b c=4,5 mm ger r=25 mm. Då blir F=(n 1)/r=(1,5 1)/0,025=20 D

Tentamen Optik, FYSA11,

Figur 6.1 ur Freeman & Hull, Optics

hela rapporten:

Exempelsamling i Ögats optik

Laboration i Geometrisk Optik

Laboration i Geometrisk Optik

Repetition Ljus - Fy2!!

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Övning 3 Fotometri. En källa som sprider ljus diffust kallas Lambertstrålare. Ex. bioduk, snö, papper.

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Lösningsförslag

1 Dimensionsanalys och π-satsen.

UPPSTÄLLDA SAMBAND SKALL MOTIVERAS (gärna med en enkel skiss). Uppgifterna är inte avsiktligt ordnade efter hur svåra de är.

Fysiktävlingen Lösningsförslag. Uppgift 1. Vi får anta att kinetisk energi övergår i lägesenergi, och att tyngdpunkten lyftes 6,5 m.

Intromatte för optikerstudenter 2018

v F - v c kallas dispersion

Övning 9 Tenta

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s

Mikroskopering. Matti Hotokka Fysikalisk kemi

Föreläsning 6 (kap i Optics)

Kikaren. Synvinkel. Kepler och Galileikikare. Vinkelförstoring. Keplerkikaren. Keplerkikaren FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se.

Vågrörelselära och optik

En bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan finnas endast om mängderna har samma antal element.

Lite sfärisk geometri och trigonometri

Föreläsning 9-10: Bildkvalitet (PSF och MTF)

P Q = ( 2, 1, 1), P R = (0, 1, 0) och QR = (2, 2, 1). arean = 1 2 P Q P R

SF1620 Matematik och modeller

5B1134 Matematik och modeller Lösningsförslag till tentamen den 12 januari 2005

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]

Hårdhet & Avhärdning -Luftning & Oxidation

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem

Diplomingenjörs- och arkitektutbildningens gemensamma antagning 2017 Arkitektantagningens prov i matematik , Lösningar(SERIE A)

Support Vector Machines. Johannes Ulén Handledare: Petter Strandmark

Diffraktion och interferens

Ljusets böjning & interferens

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Experimentella metoder 2013, Räkneövning 3

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Samtidighet. Föreläsning 2: Relativitetsteori fortsättning

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!

Rekursionsformler. Komplexa tal (repetition) Uppsala Universitet Matematiska institutionen Isac Hedén isac

Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012

Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv

Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv

Frågeområde Funktionshinder

x+2y 3z = 7 x+ay+11z = 17 2x y+z = 2

Ljusets böjning & interferens

5B1134 Matematik och modeller

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

undanträngda luften vilket motsvarar Flyft kraft skall först användas för att lyfta samma volym helium samt ballongens tyngd.

Kapitel 36, diffraktion

Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats.

Uppdaterade uppgifter 1-10 till Krzysztofs häfte

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK december 2011

FÖRELÄSNING 7:


IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

Laboration i Geometrisk Optik

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

Tentamen i El- och vågrörelselära,

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Övning 3 Fotometri. En källa som sprider ljus diffust kallas Lambertstrålare. Ex. bioduk, snö, papper.

Föreläsning 9: Beräkning av tröghetsmoment och tröghetsprodukter (kap ) Kinetisk energi för roterande stelt system: T rot

fredag den 11 april 2014 M I N P O O L

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!

Tentamen i FEM för ingenjörstillämpningar (SE1025) den 15 mars 2011 kl

Intromatte för optikerstudenter

Tillämpad Matematik I Övning 3

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

Grundläggande matematisk statistik

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Intromatte för optikerstudenter

Repetition kapitel 21

Föreläsning 11: Mer om jämförelser och inferens


Tentamen i El- och vågrörelselära,

1 Vektorer i koordinatsystem

Matematiska uppgifter

Möjliga lösningar till tentamen , TFYY97

Ljusets böjning & interferens

Analys o Linjär algebra. Lektion 7.. p.1/65

Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration

October 9, Innehållsregister

4.1 Grundläggande sannolikhetslära

Transkript:

Övning 8 Diraktion och uppösning Diraktionsbegränsade system Om man tittar på ett objekt genom ett perekt (aberrationsritt) optiskt system avgörs hur små saker man kan se av diraktionen i insen. n θ mi Då gäer Rayeighkriteriet: sin θ min 1.22λ För små vinkar θ min < 20 gäer att sin θ min θ min i radianer. Minsta uppösta objektavstånd (avstånd mean två objekt) bir då: 1.22λ Ett iknande uttryck kan stäas upp ör minsta uppösta bidavstånd: h min 1.22λ n D Punktspridningsunktionen (ps) En punkt avbidas inte ti en punkt p.g.a. diraktion i optiken. I stäet ser vi en Airy Disk:

Vinkeörstoring Vikenörstoringen är kvoten mean synvinken med synhjäpmede och synvinken utan hjäpmede. M α w med Lupp För en upp gäer att vikenörstoringen är en järdede av insens styrka M α F 4 Bändarta Bändartaet är kvoten mean okaängd och aperturens diameter. Bändartaet betecknas: # D Om bändartaet är t.ex. 10 gäer att 10 D 10 Beysning (repetition) E v Φ v A

46.) En TV-bid är uppbyggd av 625 horisontea injer. På en 29 TV är bidrutan ca 42 cm hög. Hur ångt rån en sådan TV måste man sitta ör att sippa se injerna? Antag rimiga värden. Metod: Det handar om uppösning, så vi använder Rayeighkriteriet. n sin θ min 1.22λ θ mi Givet: Bid med 625 injer på 42 cm. Från detta kan vi å Sökt: Minsta betraktningsavstånd när injerna inte kan uppösas,. Avståndet mean injerna Det år pats 625 injer på höjden 42 cm, avståndet mean injerna bir då 42 0.067 cm 625 Antag värden ör ej givna parametrar D är pupidiametern hos personen som tittar på skärmen. Vi antar D 3 mm. Etersom det handar om synigt jus antar vi som vanigt att λ 550 nm. Det hea utspear sig i ut, så n 1. Avståndet då vi precis kan särskija injerna nd 1.22λ 1 0.003 6.7 10 4 1.22 550 10 9 3.0 m Vi kan precis särskija injerna på 3 m avstånd. Är vi ängre bort ser vi inte skinad på dem!

47.) Ögats uppösningsörmåga är begränsad. För att kunna urskija små detajer behöver vi oika synhjäpmede. Beräkna den minsta styrka som en upp måste ha ör att vi ska kunna särskija detajer med 0.01 mm avstånd rån varandra. Pupiens diameter är 2 mm. Systemet är aberrationsritt. Givet: 0.01 mm, D 2 mm Sökt: Viken styrka, F, måste en upp ha ör att vi ska kunna uppösa ett så itet? Uppösningskriteriet Ögats uppösningsörmåga begränsas av diraktionen i ögats pupi. n sin θ min 1.22λ θ mi Med vårt vaniga antagande λ 550 nm och med n 1 år vi att den minsta vinke som ögat kan uppösa är θ min sin θ min 1.22λ 1.22 550 10 9 1 2 10 3 0.33 mrad Synvinke utan upp För att synvinken utan upp,, ska bi så stor som möjigt (och vi ska ha en chans att uppösa små saker) vi man håa öremået så nära ögat som möjigt. Vi håer därör objektet i närpunkten. 0.01 mm 0.01 250 250 mm (närpunkten) 0.04 mrad Utan upp år vi en synvinke på endast 0.04 mrad. Det är mycket mindre än uppösningskriteriets minimigräns på θ min 0.33 mrad och vi kan därör inte särskija punkterna.

Luppens örstoring och styrka För en upp ges vinkeörstoringen av: M α F 4 w med För att vi ska kunna särskija punkterna måste synvinken med upp vara åtminstone vad vi år av uppösnigsngsvikoret, w med θ min. Sätter vi in w med θ min år vi en örstoring på M α F 4 w med θ min 0.33 mrad 0.04 mrad 8.25 Om vi istäet beräknar uppens styrka år vi M α F 4 F 4M α 4 8.25 33 D Extra om uppen: Häredning av M α F 4 För att se objektet med avsappnat öga paceras det i uppens okapan så att biden hamnar i oändigheten. Vad bir vinkeörstoringen? Med synhjäpmede: w med w med Utan synhjäpmede: 250 mm (närpunkten) 0.250 M α w med hmin hmin 0.250 1 4 1 F 4

48.) Ett diraktionsbegränsat kameraobjektiv används ör att avbida en avägsen stjärna (ett punktobjekt). Om bändartaet ändras rån /11 ti /5.5, med viken aktor ändras då: (a) bidstoreken (area)? (b) jusödet som träar imen? (c) beysningen på imen? Vad är bändarta? Kvoten mean okaängd och aperturens diameter. # 11 resp. 5.5 D Bändartaet haveras atså, och etersom okaängden ör insen knappast ändras, är det aperturens diameter som har ördubbats. (a) Hur ändras bidstoreken? När vi avbidar ett punktobjekt avgörs storeken på biden av diraktionen. Etersom objektet är oändigt ångt bort är inkommande stråar paraea och biden hamnar i okapanet. r Airy Disk Hur stor är Airy Disk? D θ min r Airy Disk sin θ min 1.22λ n D r Airy Disk, r Airy Disk 1.22λ n D 2 Om D ördubbas, haveras r Airy Disk. Etersom bidarean A πr Airy Disk radien att arean minskar med en aktor 4. betyder en havering av

(b) Hur ändras jusödet som träar imen? När aperturens diameter ördubbas, bir dess area 4 gånger större. (A D 2 ) Det innebär att 4 gånger mer jus kommer igenom systemet, ti kamerans im. (c) Hur ändras beysningen på imen? Beysning ges av jusöde per beyst area. Vi vet ju redan hur de har ändrats rån (a) och (b)! Bidens area har minskat rån A 1 ti A 2 A 1 /4. Födet har ökat rån Φ v,1 ti Φ v,2 4Φ v,1. Från början hade vi: E v,1 Φ v,1 A 1 Eter örändringen har vi: E v,2 Φ v,2 A 2 4Φ v,1 A 1 /4 16E v,1 Beysningen på imen bir 16 gånger större.