Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Karin Manner, 0550-88524 karin.manner@kristinehamn.se Lantmäteriet MS2006/02631 Kristinehamns kommun, Värmlands län Presterud Detaljplaneprogram för Sidan 1(21) 2007-12-06
KRISTINEHAMNS KOMMUN organisations nr 212000-1868 Postadress 5 A Stadsbyggnad 681 84 Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon 0550-880 00 vxl Fax 0550-828 79 2
Handlingar Detaljplaneprogrammet omfattar följande handlingar: - Programhandling - Illustrationskarta - Fastighetsägarförteckning - Behovsbedömning Detaljplaneprogrammet utgörs av en programhandling, för detaljplan, med tillhörande illustrationskarta. Efter programsamrådet kommer nästa skede, samråd, och efter samråd kommer beslut att tas i kommunstyrelsen om att ställa ut planen. Efter utställning antar kommunfullmäktige planen som vinner laga kraft tre veckor efter antagandet, om ingen överklagar. Bakgrund Efter att regementet A9 lades ned 2005 öppnade det sig en ny möjlighet för kommunen att expandera åt sydväst. Militärverksamheten inleddes 1944 och utgjordes av artilleriet. En vision för området, Vision 2016 och dispositionskiss, har tagits fram av kommunen och fastighetsbolaget Vasallen. Det finns en målsättning om att skapa en ny stadsdel som tar avstamp i historien och som möter framtiden genom att möjliggöra för ett hållbart samhälle. Därför tar den nya utformning fasta på den befintliga bebyggelsen och strukturen som finns idag. Till och inom den nya stadsdelen som skapas, bör det också skapas bra gång- och cykelmöjligheter samt bra service så att bilen inte görs till ett måste. BAKGRUND Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att skapa en ny stadsdel som ingår i tätortens expansionsriktning åt sydväst. Den framtagna dispositionsskissen ligger till grund för planprogrammet. Planens syfte är även att strukturera den pågående och framtida användningen av området samt vägnätets utformning. Presterud är tänkt att bli en funktionsblandad stadsdel med bostäder, verksamheter, lättare industrier och skola. Dagens byggnader kommer att i den mån det går att bevaras och utvecklas för att passa framtida behov. Uppdrag Kommunstyrelsen beslutade 2007-05-31 131 om att upprätta planprogram och detaljplan samt att inriktningen av markens användning inom planen skall vara i enlighet med upprättad dispositionsskiss och beskrivning, daterad 2007-05-05. Kommunfullmäktige beslutade 2007-06-19 72 om att inriktningen av markens användning inom planen skall vara i enlighet med upprättad dispositionsskiss och beskrivning, daterad 2007-05-05. 3
Avvägning enligt Miljöbalken Vänern med öar och strandområden omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap. 1-2. Inom området skall turismens och friluftslivets intressen, främst det rörliga friluftslivets, särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Vänern är av riksintresse för yrkesfisket enligt 3 kap. 5 miljöbalken. Ställningstagande Planområdet omfattas av riksintresse enligt 4 kap. 2 miljöbalken (rörliga friluftslivet). Dock bedöms inte den aktuella planläggningen motverka riskintressets syfte och anses vidare uppfylla miljöbalkens allmänna hänsynsregler m.m. enligt 2 kap. Planen kommer att beakta de lokala miljömålen och förutsättningarna. Planen bidrar inte till att en miljökvalitetsnorm överträds. enligt 5 kap. miljöbalken Inga intresseområden vad gäller flora, fauna, nyckelbiotoper eller hotade arter är kända inom området. Utmed Vänerns strand råder strandskydd intill ett avstånd av 300 meter från strandlinjen. Dock berörs ej strandskyddet planområdet, 7 kap, miljöbalken. Betydande miljöpåverkan Utdrag från behovsbedömningen: Planen antas inte medföra någon betydande miljöpåverkan då området ä till stora delar redan är bebyggt och används redan vilket gör att ökningen av transporterna och ingreppen i naturen ej bör vara av betydande art. Inte heller kommer några störande verksamheter att förläggs till området. Detaljplanen bedöms inte medföra en sådan betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser som avses i 5 kap. 18 plan- och bygglagen att den behöver föregås av en miljöbedömning. Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer I översiktsplan 2004, antagen 2006-06-20 76, är området markerat som utredningsområde. Områdets framtida inriktning skall enligt översiktsplanen fastställas i en reviderad eller fördjupad översiktsplan En dispositionsskiss, 2007-05-05, har gjorts för området vars syfte är att klargöra stadsdelens huvudstruktur, redovisa användning av områdets olika delar och tjäna som underlag för kommande kommunal planering. Den redovisar även allmänplatsmark och kvartersmark. Dispositionsskissen ligger till grund för programmet.
Detaljplaner Planområdet berör och ersätter vissa delar av gällande detaljplanerna för Djurgården i öster. Planområdet gränsar även till detaljplanen Skymningen i norr och Sörkastet i väster. Bilden visar dispositionsskissen, daterad 2007-05-05. Kasernområdet upplevs som grönt även bland verksamheterna. Grönskan maskerar de tråkigare Mark och natur Mark och vegetation Områdets natur skiljer sig åt. Inom kasernområdet utgörs naturen av mer eller mindre ordnad natur bestående av ett flertal solitära träd och gles barrskog. Naturen utanför kasernområdet utgörs av mestadels barrskog (70 % tall resterande är gran) av olika ålder och täthet. Inom planområdet finns det fem sumpskogar av klass 3 (ordinär sumpskog, med vissa naturvärden) enligt Skogsstyrelsen. Det finns inga naturmiljöer av högt utpekat värde, så som riksintressen, natura 2000-områden eller naturmiljöer av högsta värde enligt länsstyrelsen inom området. Marken inom området ägs idag av Vasallen AB, Kristinehamns kommun, Kristinehamns Elnät AB och Fortum Värme AB. Läge och storlek Planområdet är beläget sydväst om Kristinehamns centrum mellan Djurgården och Vålösundet. Området avgränsas i väster av den nya detaljplanen för Vålösundet del av Sörkastet Norr, i öster av gällande detaljplaner och i norr av Presterudsvägen. Avgränsningen är inte exakt än. Planområdet Kulturmiljöprogram Planområdet gränsar i nordöst till område 141 Kristinehamn, i kulturmiljöprogrammet Ditt Värmland. 5
miljöerna som verksamheter många gånger skapar. Under 2003 gjordes för kasernområdet och Presterudsområdet (herrgården) en översiktlig fältinventering av trädvegetationen. Inventeringen, som gjordes i samband med upprättandet av en ny garnisonsplan 2004, är inriktad på upplevelsevärden. Både solitära träd, skogar och dungar har inventerats och klassificerats. Vid klassificeringen har man utgått från ålder, upplevelsevärde och kondition och skapat en tregradig skala där klass I är den mest värdefulla. De högst klassade solitärträden utgörs av välväxta ädellövträd och enstaka välväxta tallar. De högst klassade skogsbestånden utgörs av uppväxt skog som har omväxlande artinnehåll eller av annat skäl högt upplevelsevärde. Kristinehamns kommun håller på att upprätta en grönstrukturplan för kommunen. Till dess att den antas/framtagen kommer den nämnda fältinventeringen att ligga till grund för den fortsatta planeringen. Kartan visar den inventering som gjordes i samband med garnisonsplanen 2004. (bilden är hämtad från Garnisonsplanen) 6
För området utanför kasernområdet finns en naturvårdsinriktad skötselplan för Kristinehamns övningsfält, gjord 1996. Stora delar av området har klara naturskogskvaliteter med mycket död ved och stor andel impediment, hällmark. Befintliga skogspartier som finns runt om planområdet kommer att behållas och skapar naturbuffertar mellan omgivande bebyggelse och planområdet. Karaktären för områden kommer att utredas under det fortsatta planarbetet. Vissa grönområden kommer att få ge plats för bebyggelse. Dock bör kasernområdets gröna karaktär, gles tallskog och flera solitära träd, att behållas i den mån det går. Det för att även i fortsättningen maskera verksamhetsområdena som kan upplevas som trista. Under det fortsatta planarbetet kommer en värdering att göras av naturområdena inom området för att klargöra vilka grönområden som är viktigast att bevara. Den parkytan som ligger vid Garnisonsvägen i norr kommer att behållas och fungera som en entré till området och som park. Den kommer att behålla karaktären av naturpark. För att förstärka huvudgatorna i området planteras alléer. Geotekniska förhållanden Större delarna av kasernområdet består av morän med svallat ytskikt. Inom den södra delen finns ett mindre våtmarksparti med torv och ett område med sand/grus. 1 Inga andra geologiska undersökningar har gjorts inom planområdet. Grundläggningsförutsättningarna inom området bedöms som goda. Kompletterade undersökningar kan komma att behövas vid nybyggnation. Förorenad mark Inom området finns det lämningar efter försvarets verksamheter. De föroreningar som kan finnas inom planområdet är bl.a. kemikalier, oljor, fetter, färgrester och batterisyra. I den rapport för miljöinventeringen som gjorts under december 2004 av Försvarsmakten, redovisas de platser som troligtvis är förorenade (ca 20 st). Enligt rapporten ansvarar Miljöprövningsenheten vid Fastighetskontoret Mitt för saneringen av farliga lämningar. Försvarsmakten sanerar till mindre känslig markanvändning (MKM). Mark som har sanerats till MKM kan användas för industrier, kontor och vägar. För etablering av bostäder, daghem, djurhållning, odling och grundvattenuttag krävs sanering till känslig markanvändning (KM). Cisternerna vid panncentralen tömdes på olja 2004, några kända läckage har ej förekommit. Idag används en av cisternerna för förvaring av eldningsolja. Fastigheten ägs av Fortum Värme AB. Saneringsarbetet inom området påbörjades 2007-10- 22 och ytterst ansvarig är Försvarsmakten som även gjort upphandlingarna (entreprenör är Håkans 1 Delremiss för ny garnisonsplan, 2004-06-28 gjord av Försvarsmakten. 7
Radon entreprenad AB ). Markundersökningar har gjorts för 15 punkter av vilka två har sanerats. För de områden som planeras för bostäder och skola behöver den mark som är förorenad saneras till känslig markanvändning. För de områden som ska innehålla verksamheter och småindustri räcker det med sanering till mindre känslig markanvändning. Under det fortsatta planarbetet kommer kvarstående frågor kring de föroreningar som finns inom området utredas att ytterligare samt om det krävs att marken saneras till känslig markanvändning. Kommunens översiktliga kartläggning av radon visar att området inte berör något högriskområde. Dock visar mätningar i befintliga hus, inom fastigheten Presterud 1:11, att vissa byggnader ligger över den rekommenderade nivån. Vilket kan bero på markradon alternativt byggnadsmaterialet. Enligt Socialstyrelsen är det generella kravet på högsta tillåtna radonhalt i bostäder och allmänna lokaler 200 Bq/m3. För nya byggnader gäller gränsvärdet 200 Bq/m3, enligt Boverkets byggregler. Under det fortsatta planarbetet kommer undersökningar att göras för att, på en översiktlig nivå, fastställa halten av markradon inom området. Risk för skred/höga vattenstånd Vattenståndet i Vänern regleras enligt vattendom från 1937. Högsta vattenstånd enligt RH00 (Kristinehamn) är bedömt till + 45,4 meter över havet. Vid den senaste översvämningen, år 2000/2001, var Vänerns högstanivå + 45,49 meter över havet enligt samma höjdsystem. Den lägsta punkten inom planområdet ligger på ca 53 meter över havet. Den lägsta punkten för bebyggelse ligger på 53,9 meter. Då området inte ligger under +45,4 meter föreslås inte heller några specifika åtgärder. Kulturmiljö Historia och kulturmiljö Kasernområdet, som ligger väster om tätorten, tillkom i samband med att Bergslagens Artilleriregemente tillkom år 1944. Det var då landets yngsta artilleriregemente. Under 1940-talet tillkom även huvuddelen av bebyggelsen, vilken till stora delar fortfarande finns kvar. De kompletteringar som gjorts under åren smälter väl in. Områdets struktur och arkitektur vittnar om den militärverksamhet som bedrivits. Kasernområdet bär fortfarande spår av den verksamhet som en gång förekommit på platsen. Dessa är viktiga att bibehålla i den mån det är går. 8
Fornlämningar Enligt fornminnesregistret2 finns inga kända fornminnen eller kulturhistoriska lämningar inom planområdet. Dock finns en minnessten i anslutning till områdets entré mot Presterudsvägen. Då inga kända fornlämningar finns inom området föreslås inga åtgärder. Dock ska länsstyrelsen, enligt kulturminneslagen, underrättas om lämningar påträffas i gräv-, schakt- eller byggarbetet. Bebyggelseområden Bebyggelse Dagens bebyggelse inom området härstammar från militärverksamheten. Bebyggelsen som är lokaliserad till det gamla kasernområdet består av förrådsbyggnader, logement, utbildningslokaler och verksamhetslokaler. Huvuddelen av bebyggelsen är från 1940- och 50-talen. Bebyggelsen är uppdelad så att de gamla logementen och kansliet ligger i nordvästra delen. Logementbyggnaderna är från 1940-talet med undantag för två byggnader som är från 1990-talet. De ligger i parkmiljö har ockragul putsfasad och tidstypisk arkitektur. Även de två nyare husen är byggda i samma stil och har likadan färgsättning. Övrig bebyggelse inom kasernområdet består av olika utbildningslokaler, garage, verksamhetsbyggnader och förråd. Flertalet av dessa lokaler kan användas för verksamheter, småindustri och 2 FMIS, tillgänglig 2007-08-06 utbildning även i framtiden. Flera av byggnaderna har faluröda träfasader. Söder om kasernområdet finns det mycket lite bebyggelse idag då det har varit övningsområde. Den bebyggelse som finns utgörs av förrådsbyggnader med faluröda träfasader. Den nya bebyggelsens struktur ska utgå från den dispositionsskiss och den visionsbild som tagits fram för området. Syftet är att skapa en stadsmässighet i området. Det innebär en utveckling och förtätning av planområdet. Vissa byggnader är av sådant skick och utformning att de klarar av att hysa nya verksamheter andra byggnader kommer att rivas och ge plats för nya. Planområdet har delats in i fyra kvadrater av Garnisonsvägen, Kasernvägen och Verkstadsvägen, vilka ges lite olika innehåll. I förlängningen är det tänkt att fortsätta utveckla området söder ut. Område 1 föreslås innehålla bostäder, skola samt centrumfunktioner. Området har en tydlig sammanhållen karaktär, folkhemsbyggnader i parkmiljö, och upplevs som relativt färdigt exploaterat. Logementen står idag oanvända, men föreslås användas för olika typer av boendeändamål. Område 2 föreslås innehålla centrumfunktioner, skola och lätt industri. Det finns viss plats för ny bebyggelse inom området. Område 3 föreslås innehålla lätt industri, kontor, centrumfunktioner, skola och bostäder. Delar av 9
området saknar idag bebyggelse. Inom området föreslås en förtätning och utvidgning. Område 4 föreslås innehålla småindustrier och handel. De södra delarna av området saknar nästan helt bebyggelse idag. Närmare precisering av områdenas innehåll, utformning och var respektive funktioner ska placeras kommer att ske i den fortsatta planeringen. Beteckningarna för varje område är hämtade från Boverkets detaljplansbestämmelser. Deras innebörd förklaras nedan. Bostäder Begreppet omfattar bostäder och bostadskomplement av olika slag. I begreppet ingår fritidshus, genomgångsbostäder, gruppbostäder och träningsbostäder. Hotell och vandrarhem ingår inte. Med bostadskomplement menas ex tvättstuga, förråd, närlokal och garage. Skola Begreppet omfattar alla slag av skolor och andra undervisnings- och forskningslokaler. Hit räknas även daghem och fritidshem. Centrum Begreppet omfattar all sådan verksamhet som bör ligga centralt eller på annat sätt vara lätt att nå för många människor. Här ingår butiker, service, kontor, bio, bibliotek, teatrar, kyrka, föreningslokaler, restauranger, hotell osv. Lätt industri Begreppet är en underrubrik till Industri och syftar på lättare verksamheter så som små verkstäder och grossister etc. Dessa innebär små störningsrisker för omgivningen. Har ett skyddsavstånd på ca 50 m till bostäder. Småindustri Begreppet är en underrubrik till Industri och syftar på mindre industrier. Dessa har ett skyddsavstånd på ca 200 m till bostäder. Kontor Begreppet omfattar såväl vanlig kontorsverksamhet som kontorshotell, konferenslokaler och liknade personaltät verksamhet med liten varuhantering. Handel Begreppet omfattar alla slag av köp och försäljning av varor och tjänster för allmänheten. Till handel räknas även service och hantverk av olika slag t.ex. bank, resebyrå och restaurang. 10
Byggnadskultur och gestaltning Områdets arkitektur präglas fortfarande av 1940- talets stilideal. Enligt bebyggelseinventeringen 3 så har området trädgårdsstadskaraktär och de rådande arkitekturstilarna är folkhemsarkitektur och modern folkhemsarkitektur. Bebyggelsen har på sina ställen en särpräglad och tydlig arkitektur som hänger samman i grupper. Dessa bildar miljöer som är värda att bevara. Flera av dessa byggnader utgör även viktiga element i stadsbilden och områdets karaktär. Inom området dominerar färgsättningarna ockragul och faluröd, vilket ger området ett enhetligt utseende. 3 Klara arkitektbyrå AB, 2006 Området har på flera ställen en tydlig arkitektonisk stil, som är bevarandevärd. Även den enhetliga färgsättningen bör bibehållas då den utgör en del av områdets karaktär. Service och verksamheter Offentlig service Planområdet är beläget ca två kilometer sydväst om stadens centrum och drygt en kilometer sydväst om sjukhuset. Inom området finns en förskola och det finns planer på ytterligare en. Inom ett avstånd på ca 900 meter finns det både gymnasieskola och grundskola. Vid en utbyggnad av planområdet samt med anledning av utvecklingen som sker vid Vålösundet kan det behövas en utveckling av den offentliga servicen inom området. Planen förslås därför medge områden för offentlig service. Kommersiell service I stadens centrum finns merparten av Kristinehamns kommersiella service. Från planområdet är det ca två kilometer till centrum. I planområdets norra del finns en restaurang. Längs med Vålösundsvägen finns en del restauranger, caféer och det är ca 300 meter till närmaste livsmedelsbutik. Ett genomförande av planen kommer troligen att 11
innebära ett behov av utbyggnad av den kommersiella servicen. Även den utveckling som sker vid Vålösundet och Sörkastet Norr kommer troligen att skapa ett ökat behov av kommersiell service. Planen förslås därför medge områden för kommersiell service. Verksamheter Inom området finns det idag ca 27 verksamheter, alla av lättare art. Dessa hyr lokaler av Vasallen AB. Förslaget innebär möjligheter att utöka dagens verksamheter samt skapar möjligheter för ytterligare verksamheter att etablera sig inom området. Planen föreslås medge småindustri (måttlig störning på omgivningen, 200 m till bostäder) och lätt industri (ringa störning på omgivningen, 50 m till bostäder). Friytor Lek och rekreation Intill planområdet, i norr, ligger ett idrottsområde och det finns goda möjligheter till rekreation och vattenaktiviteter. Söder om planområdet ligger försvarets gamla övningsfält som idag tjänar som rekreationsområde. Området kommer fortfarande efter ett genomförande av planen att ha god tillgång till rekreationsområden. Behovet av ytor för lek inom området kommer att ses över i den fortsatta planeringen. I naturområdet mellan det planerade bostadsområdet Sörkastet Norr och det aktuella planområdet kommer motionsslingor att anläggas. Dessa kan komma att angöras från planområdet. Naturmiljö Söder om planområdet finns stora arealer av naturmark (militärens övningsområde). Dessa utgör en tillgång som rekreationsområde för de boende. Skogs- och rekreationsområdet i väster kommer att ge plats för ett nytt bostadsområde, Sörkastet Norr. De naturområden som finns runt kasernområdet kommer till stor del vara kvar. Skogen närmast söder om kasernområdet föreslås bli område för verksamheter. Torg Den gamla exercisplanen (med beläggning av sand) bildar en öppen yta i området. Den avgränsas av vägnätet. Den gamla exercisplanen är tänkt att fungera som en offentlig plats (torg) i området. Norr om torget kommer den nya genomfarten, Kasernvägen, att gå. Vattenområden Strandskydd Utmed Vänerns strand råder strandskydd på ett avstånd av 300 meter från strandlinjen. Delar av strandskyddet upphävdes då generalplanen längs Vålösundet fastställdes. Planområdet berörs ej av strandskyddet då det ligger längre bort än 300 meter 12
från strandlinjen. Gator och trafik Kartan visar hur det föreslagna trafiknätet inom och utom planområdet ser ut. Den visar också de två huvudgatorna i som bildas i området. Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Längs med Presterudsvägen finns en separat gång- och cykelväg som är sammankopplad med Kristinehamns övriga nät. Enligt detaljplanen för Sörkastet norr kommer en ny gc-väg skapas vilken då kommer att förbinda Presterudsområdet med stranden och befintliga den gc-vägen längs Vålösundet. Längs med planområdet i väster föreslås, i detaljplanen Sörkastet Norr, en separat gcväg. I den kommunala trafiknätsanalysen anges som ett mål att bl.a. skapa separerade gc-vägar längs gator. Ambitionen är att skapa goda förutsättningar för gctrafiken. Gc-nätet kommer därför att ses över i den fortsatta planeringen. En prioritering kommer att göras avseende vilka vägar som får separata gcvägar. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken består av två busslinjer från och till resecentrum. Vardagar trafikeras sträckan med tio turer och lördagar tre turer åt vardera hållet. Hållplatser finns inom kasernområdet. Planområdet är beläget drygt 2,5 kilometer från Kristinehamns station varifrån både bussar och tåg utgår. Tåg/buss till Karlstad utgår med flertalet turer varje dag med en restid från ca 20 minuter. Tåg till Stockholm går vardagar med ca sju turer i vardera riktningen. Restiden är strax över 2 timmar. Det kan bli aktuellt att se över lokaltrafikens linjesträckning förändras. i samband med att vägnätet 13
Biltrafik Området nås idag från Presterudsvägen, Artellerivägen och Magasinsvägen. Idag matas området främst av Presterudsvägen. Enligt trafiknätsanalysen för Kristinehamns kommun, gjord under 2004, är Presterudsvägens framkomlighet god. Vägen trafikeras fram till Djurgårdsvägen av ca 12000 fordon per dygn (den tunga trafiken uppskattas till 10 %) och efter Djurgårdsvägen av ca 6000 fordon per dygn. Vidare är Presterudsvägen kopplad till Västra Ringvägen via en trevägskorsning. Det befintliga vägnätet söder om kasernområdet består mest av mindre grusvägar. Vägnätet inom kasernområdet håller relativt god standard, dock saknar det en tydlig hierarki. Det föreslagna trafiknätet utgörs av framförallt befintliga vägar (en del blir något förändrade) men också av helt nya vägar. Presterudsvägen tillsammans med de planerade vägarna från Djurgården och Sörkastet föreslås mata området. Den norra av de två föreslagna förbindelserna från Djurgården kommer att ansluta till den nya väg som byggs vid genomförandet av detaljplanen Sörkastet Norr. Den södra vägens läge är ännu inte bestämd utan redovisar endast en möjlig sträckning. Artillerivägen föreslås få en ny dragning och ansluts till Presterudsvägen. Med anledning av det föreslås även den befintliga infarten till området från Presterudvägen få en ny utformning. Troligen kommer Artillerivägen att avlasta Garnisonsvägen. I förlängningen är tanken att Artillerivägen ska kopplas samman med E18 och då fungera som en ringled. Inom planområdet föreslås vägnät struktureras upp då det saknar en tydlig hierarki. Två huvudvägar föreslås, en i nord sydlig ritning och en i östvästlig riktning. Dessa bör få en ny utformning som betonar deras roll som huvudvägar. De fyra kvadraterna som bildas delas in i mindre kvarter och föreslås i detta skede vara åtskilda av kommunala gator. Detta kommer att studeras ytterligare under planprocessen. Inför det fortsatta arbetet kommer det göras en utredning angående trafikfrågorna inom och utom området. De föreslagna huvudvägarna kommer troligen att bli en del av det primära utryckningsnätet vilket ställer krav på deras standard (hastighetsanspråk 50 km/h). Parkering, varumottagning, utfarter Den befintliga parkering som finns inom kasernområdet är dimensionerade efter regementets behov och placerad i anslutning till logementen och verksamheterna. Parkering och utfarter bedöms kunna anordnas intill befintliga verksamheter. För de nya verksamheterna kommer yta att avsättas för parkering. Tillgänglighet Kasernområdet har god tillgänglighet då det är relativt plant och de flesta vägar är asfalterade. All 14
Enligt trafiknätsanalysen för Kristinehamns kommun ligger bullernivåerna från vägtrafik på Presterud < 55 dba vid närmaste bostadsfasad. Störningar Buller I Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 finns riktvärden för buller från vägtrafik fastställda. För nybyggnation av bostadsbebyggelse anges högsta acceptabla ekvivalentnivå inomhus till 30 dba dagtid och maximalnivån nattetid 45 dba vid högst fem tillfällen per natt. Utomhus vid fasad anges den högsta acceptabla ekvivalentnivån till 55 dba, maximalnivån vid uteplats i anslutning till bostad är 70 dba. Befintlig bebyggelse kommer, vid renovering eller ändrad användning, att göras tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga enligt Boverkets föreskrifter. Det samma gäller vid uppförande av ny bebyggelse. En ny gång- och cykelväg kommer att skapas som förbinder planområdet med Vålösundet i väster. En planskild korsning kommer att ordnas där gc-vägen korsar den nya angöringsvägen till det bostadsområdet Sörkastet Norr. Nya gång- och cykelvägar inom området skall utformas på ett sådant sätt att de kan användas av personer med funktionshinder. bebyggelse är dock inte tillgänglig för personer med funktionshinder. Inga bostäder föreslås i direkt anslutning till Söder om planområdet finns tre stycken skjutbanor av olika storlek (se karta). Skjutbana A är nedlagd. Skjutbana B drivs av Pistolklubben och innehåller även en korthålsbana (KHB2) som kan komma i bruk. Skjutbana C drivs av skytteföreningen som även äger en korthålsbana (KH) den skall dock troligen flyttas ned till bana C. För banorna KHB2 och C finns tillstånd för att bedriva skytteverksamhet. Avstånden mellan planområdet och skjutbanorna innebär att de inte kommer att medföra några olägenheter för planområdet. 15
Presterudsvägen och därför antas gällande riktvärden för vägtrafikbuller inte överskridas vid genomförande av planen. Planen kommer att medföra en ökning av trafiken längs med Presterudsvägen och Sannagatan, vilket tillsammans med det planerade bostadsområdet Sörkastet kan skapa olägenheter för de boende intill vägarna. Dock krävs stora förändringar i trafikflödet för att någon märkbar förändring av bullernivåerna ska märkas. De ev. bullerstörningarna som planen kan orsaka kommer att belysas ytterligare i samband med övriga trafikfrågor. Vibrationer Området utsätts inte idag för några vibrationer. Verksamheter Intill planområdet i nordost ligger ett krematorium (1), en mindre förbränningsanläggning (skyddsavstånd på 300 m). Bostäder och i vissa fall skolor bör inte placeras intill krematoriet då det finns en viss risk för nedslag av tungmetaller. Ca 500 meter norr om planområdet ligger Casco (3) som är en kemisk processindustri (Sevesoanläggning). Verksamheten omfattar tillverkning, lagring och distribution av kemiska produkter (formalin, konstharts, lim, fogmassor m.m.). Enligt den riskhänsynsrapport som finns bl.a. för anläggningen 4 finns det för det nu berörda området inga restriktioner avseende markanvändning. 4 Riskhänsyn för del av Kristinehamn, 2006-11-02, gjord av Öresund Safety Advisers AB. Väster om Casco ligger Fiskartorpets reningsverk (4), drygt 600 meter från planområdets norra del. Verksamheten betraktas inte som farlig eller alstrande av buller som överskrider naturvårdsverket allmänna råd (RR 78:5). Lukt kan uppkomma vid reningsverket i de behandlingssteg som är öppna det vill säga där avloppsvatten eller slam kommer i kontakt med luften. Enligt Boverkets allmänna råd 1995:5 (Bättre plats för arbete) är riktlinjerna för skyddsavstånd till bostadsbebyggelse 500 meter. Sannaverket (2) är beläget ca 500 meter nordöst om planområdets norra delar. Det kan under vissa vindförhållanden komma nedslag över planområdet. Enligt Boverkets allmänna råd 1995:5 (Bättre plats för arbete) är riktvärdet för skyddsavstånd till bostäder, med aktuell storlek av värmeverk, 400 meter, vilket uppfylls i planen. Panncentralen med tillhörande cisterner (5) används idag som backup och används då för att värma upp vatten för fjärrvärme. En av cisternerna används för eldningsolja (den rymmer 300 m 3 ), den andra är avställd. Enligt SÄIFS 2000:2 5 skall avstånden mellan anläggningar för brandfarliga vätskor och skyddsobjekt vara så stora att betryggande skydd erhålls. Närmsta byggnad (panncentralen) ligger ca 15 m i ifrån cisternerna. De övriga verksamheterna inom området tros inte medföra olägenheter för omgivningen. 5 HANTERING AV BRANDFARLIGA VÄTSKOR Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 2000:2) om hantering av brandfarliga vätskor med ändringar i SÄIFS 2000:5 16
Kartan visar de verksamheter som kan orsaka störningar: 1: krematoriet, 2: Sannverket, 3: Casco, 4: reningsverk, och 5: panncentral. Krematoriet medför troligtvis inga olägenheter för de planerade bostäderna då den förhärskande vindriktningen är sydväst och bostäderna är placerade ca 300 meter från krematoriet. De övriga omkringliggande verksamheterna bedöms inte medföra olägenheter för planområdet. Därför föreslås heller inga åtgärder i planen. Inga bostäder föreslås ligga närmare cisternerna än ca 130 meter. Transporter av farligt gods Transport av farligt gods förekommer till och från Cascos anläggning i form av kemikalier. Detta transporteras både på industrijärnvägsspåret och på Presterudsvägen/Västra Ringvägen. Dessa transporter går drygt 200 meter från planområdets norra del. Transporterna av farligt gods bör inte innebära några restriktioner för planområdet. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Kommunen äger idag inte va-ledningarna inom området, de ska dock enligt ett avtal övergå i kommunal regi. Innan övertagandet kommer systemen att ses över avseende ålder, material och ev. problemområden. Spill- och dagvattennätet är i stort sett separerat. Näten har godtagbar kapacitet. Rotinträngning förekommer lokalt. Dagvatten leds via diken till infiltrationsområden. 17
N 0 200 meter Bilden visar VA nätet inom planområdet. Blå= Vattenledning, Grön= dagvattenledning, Orange = spillvattenledning För ledningsstrukturen finns två alternativ vilka kommer att utredas i en förstudie som avses att påbörjas snarast. Alternativ ett innebär att det byggs om helt och anpassas till det föreslagna gatunätet. Alternativ två innebär att vissa ledningar dras om. Ytterligare utredningar pågår. För dagvattenhanteringen föreslås att det omhändertas lokalt, LOD, med infiltration. För att hindra att ev. förorenat vatten skall läcka ut i recipienten, Värnen, behöver barriärer skapas i dagvattensystemet. Värme Det finns en del fjärrvärmeledningar inom området idag. Den gamla panncentralen med tillhörande cisterner ägs av Fortum Värme. Panncentralen används som en backup för fjärrvärmen men används mycket sällan. Området kommer att anslutas till fjärrvärme. Det befintliga nätet kommer då att byggas ut något. El och bredband Innehavare av näkoncession för eldistribution till området är Kristinehamns Energi AB. Inom området finns det både hög-, låg- och klenspänningsledningar samt transformatorstationer. Högspänningsledning på 10 kv är ansluten till eget högspänningsställverk. För en högspänningsledning finns ledningsrätt. Det finns fiberkablar till alla byggnader inom området. 18
L N 0 100 meter Bilden visar elnätet inom planområdet. Blå= Högspänning, Grön= Lågspänning, Orange = Klenspänning, Lila = vägbelysningsledning Elledningarna kommer att övergå till det kommunala energibolaget. Det befintliga ledningsnätet kommer att utnyttjas i den mån det är möjligt och ev. utbyggnader kommer troligen att ske i takt med områdets expansion. I samband med utbyggnaden av fjärrvärmenätet kommer det att göras möjligt att dra fram bredband i området. Avfall Avfallshanteringen sker enligt kommunens renhållningsordning och avfallsplan. Möjligheterna att anlägga en station för källsortering ( större sophus ), för de boende i området, kommer att ses över. 19
Konsekvenser av planens genomförande Konsekvenser av planens genomförande Planområdet utgör en naturlig del i Kristinehamns tätorts framtida utveckling. Planen innebär att områdets användning struktureras upp inför framtiden och att möjligheter för en funktionsblandad stadsdel skapas. Genom att utgå från befintlig struktur och skapa goda förutsättningar för en livsstil som inte kräver bil skapas en stadsdel, som blir en del i det hållbara samhället. Den nya bebyggelsen, som föreslås inom området, kommer att påverka områdets gestaltning. Flera av de byggnader som försvaret uppfört som komplement till 1940-talsbebyggelsen har anpassats till områdets karaktär. Det är önskvärt att även den nya bebyggelsen, som planen tillåter, anpassas så långt det går. Att helt eller delvis bevara karaktären av ett regemente är ett sätt att ge området en identitet. Planens genomförande innebär nya bostäder och en ökning av verksamheterna inom området. Verksamheterna inom området skall inte vara av sådan art att de medför störningar för de kringboende. Planen kommer att innebära ökad trafik till och från området vilket medför mer buller och avgaser, ökningen bedöms dock inte vara så stor att den utgör en risk för människors hälsa. Trafikens påverkan kommer troligen att beröra ett större område än planområdet. För att minska biltrafiken inom och till området bör goda förutsättningar skapas för kollektivtrafiken och gc-trafik. KONSEKVENSER Delar av områdets expansion sker på naturmark. Det finns dock stora naturområden med goda rekreationsmöjligheter i söder. Inom området kommer en del naturmark att exploateras. Detta bör göras med hänsyn till de värden som naturmarken har både visuellt, kulturellt och ekologiskt.
Det fortsatta planarbetet Administrativa frågor Planens genomförandetid föreslås bli 5 år från den dag planen vunnit laga kraft. Organisatoriska frågor Tidsplan Programsamråd v. 50-3 (dec 2007- jan 2008) Samråd maj juni 2008 Utställning november december 2008 Antagande februari 2009 Laga kraft mars 2009 Huvudmannaskap Huvudman för allmänna platser (lokalgata, gång-, cykel- och mopedväg, park, naturområde) blir Kristinehamns kommun. Utredningar Frågor som kan komma att behöva utredas ytterligare: - utredning om hur ledningsnäten inom området ska dras, utredning pågår - utredning om hur trafiken till och inom området påverkas av planen - förekomsten av markradon inom området, kommer att mätas under vintern. Medverkande tjänstemän Karin Manner, planeringsarkitekt Torbjörn Gustafson, stadsarkitekt Samt tjänstemän från olika förvaltningar FORTSATTA ARBETET