Infrastruktur och humaniora Inledningstal på nationell konferens om humaniora och infrastruktur, KB 11/11 12/11 2008 Av Arne Jarrick I. Inledande länkning I min barndom var infrastruktur lika med vägar och elnät och andra nationella anläggningar som fungerade som sammanbindande och kommunikativa strukturer ordet logistik som i dag används för sådant hörde man aldrig logistics hette ofta spedition eller nåt sånt. Senare, när jag var lite äldre och läste nationalekonomi, upprepades det hela och vi fick just lära oss att sådant -- ja definitionen var densamma -- inte kunde finansieras av privata företag telefonnät, järnvägsnätet, bilvägarna krävde så stora investeringar att det krävdes statliga insatser för att klara dem. Man lärde sig detsamma inom det som kallade liberal eller neoklassisk nationalekonomi. Går man tillbaka Johan August Gripenstedt frihandelsvän och vad man kan kalla liberal också han tyckte så: drivande bakom den lånefinansierade statliga uppbyggnaden av stambanan i Sverige vid mitten av 1800-talet. Det kan förefalla som en mycket annorlunda användning, betydelse, än det vi ska hålla på med här: infrastruktur för humanvetenskap men o jag tror alltid att man kan finna beröringspunkter mellan till synes vitt skilda betydelser av samma ord, detta: Apparat eller system som är till för att betjäna ett annat system eller ett flöde av aktiviteter som ska ha stor varaktighet och kunna betjäna många olika aktiviteter som dock är av ett visst slag har något gemensamt och som kräver så stora investeringar att man måste gå samma för att klara det: staten eller forskningsfinansiären o Stämmer bra in på forskningens infrastrukturer Men, samtidigt: överföring av ett begrepp från ett område till ett annat, signalerar ofta förändringar på det nya området, alltså inom HSforskningen? Vilken, i så fall? Återkomma på slutet, men redan nu II. Över till ämnet 1
Ja, i en mening inte någon förändring, för vi har alltid haft sådana smörjmedel biblioteken är att betrakta som sådana system för att betjäna en viss sorts aktiviteter arkiven förstås också sådana museerna minns hur jag själv konsulterat dem alla datorcentraler Men det var länge mycket som inte fanns mycket fick skötas närmast för hand Exempel o Handskrivna tabeller, räknade statistiken för hand, o Exempel: Eli Heckschers magnum opus visa o även då det kom datorcentraler hålkort visa Mycket har utvecklats sen dess också på våra områden bara Libris är ett enormt framsteg, en sorts infrastruktur enligt definitionen ovan; jag satt redan för nästan 20 år sen med databasen SB17 42 000 poster svenskt tryck 1700-1828, en underbar databas tyckte jag på den tiden allt man kunde göra sen dess har det kommit flera Men, ännu återstår väldigt mycket av investeringar t.ex. att göra om SB17 som en internationell jämförelse Man kan dock undra vad vi ska ha dem till? Allmänt svar: o Infrastrukturen bör vara forskningsdriven och forskningsdrivande o Infrastrukturen bör betjäna varaktiga forskningsintressen av olika slag. Lätt för fysikerna: de har sin elementarpartikelfysik som aldrig upphör att engagera tillvarons minsta beståndsdelar därför blir deras viktigaste infrastruktur aldrig obsolet. Men vi? Vilken skulle vår partikelaccelerator vara? Svårt att veta på förhand En del viktigt arbete redan gjorts bl.a genom Eva Strangerts viktiga arbete men mer krävs att digitalisera hela kulturarvet? frågetecken för det är ju allting! Uppfyller inte de två ovan nämnda kriterierna. Metropolit? ett slags jättedatabas jag var kritisk, och jag fick lära om den används än Ja, kanske men frågor återstår För att inventera dessa behov som jag tog initiativ att VR tillsammans med RJ arrangera på KB en av våra viktigaste infrastrukturella system.. vi tågade upp till Gunnar Sahlin på KB. Han var positiv. För att utreda det kanske man behöver säga något om vad humaniora är och här inkluderar jag samhällsvetenskapen och vad det inte är III. Humaniora och samhällsvetenskap? 2
Var ligger dess särart? Vad ska vi ha infrastruktur till? Grundläggande överensstämmelse om att vi studerar människan så långt inga problem fr.o.m. renässansen eller i varje fall fr.o.m. upplysningen mindre intresse för Gud och mer för oss själva i alla dess aspekter också människans intresse för sig själv. Citera Nordins Boëthius, s. 50 Men redan därefter börjar svårigheterna Medicinska vetenskapen studerar ju också människan.. så vad är det då? Först: att vi hävdar den fria viljan mot medicinarna och naturvetarna? Nej: en människa är alltid både natur och kultur en helhet kan aldrig lösgöra sig och båda inverkar på varandra dessutom: varför infrastruktur, i så fall. Så: den fria viljan kan inte vara ett villkor Nå en annan att vi därutöver bildning? Nej, inte det heller, som jag ser det. Är det mer bildat? Men det skulle i och för sig motivera digitalisering av kulturarvet blev en ännu större uppgift Att vi har ett särskilt ansvar för samhällskritiken? Nej, det har alla eller ingen inte infra utom: vi har kanske ett särskilt uppdrag att påvisa föränderligheten Att vi använder särskilda metoder. Vilka skulle det vara? Varför? Om vi vill förstå människan kan inga metoder uteslutas. Och gå till hur det faktiskt går till från arkeologi och lingvistik till litteraturvetenskap IV. Humanioras faktiska särart och behovet av infrastruktur När vi säger att vi studerar människan Nånting man återfinner här och som inte andra gör: mänskliga handlingsval, beslut, reflektion över meningen analytiskt underskrider vi oftast inte individen (t.ex. till molekylerna inne i henne) och överskrider inte ofta hela kollektivet av individer (t.ex. planeten som sådan) fast med undantag Strategiskt handlande bygger på minnen och på planer baserade på dessa minnen Dynamiken i det mänskliga samhället Vår formulering i VR: Vad HS-forskning handlar om: Det som förenar humaniora och samhällsvetenskap och samtidigt särskiljer området från andra vetenskaper är att forskningen här handlar om det som exklusivt utmärker oss människor. Det betyder att forskningen inriktas mot studier av oss som beslutande och i verklig mening handlande sociala varelser med en unik förmåga till nytänkande, inlärning och självreflektion. Det 3
betyder också att den i hög grad handlar om hur vi, stödda på erfarenheten, långsiktigt och kumulativt kan förändra oss själva och våra livsvillkor.] Med livsvillkor avses här allt som rör våra relationer till varandra och den natur vi är en del av, dvs. långt mer än de direkta betingelserna för ekonomisk tillväxt. (Ur VRs Svar på förfrågan ) Sådan forskning handlar om mänsklig interaktion om handlingsmönster som sådana, men också om vilka föreställningar och kunskaper dessa mönster grundar sig på samt deras konsekvenser för den fortsatta samhällsutvecklingen (Ur VRs underlag till forskningsprop.) Stanna nu upp relevans för infrastruktur Som andra vetenskaper generalisera, också utifrån variation och förändring och likhet och olikhet för att kunna säga något om det Ofta komplexa sammanhang Ofta kan vi inte ändra på förutsättningarna som fysikerna kan i sina laboratorier Komparationen får ersätta dem båda till det krävs skulle en kraftigt utbyggd infrastruktur underlätta standardisering etc Vi kan också göra experiment typ Trollywood Kemiska analyser Komma betydligt längre än Heckscher. trots att han kom långt, med mindre ansträngning än den han lade ned Detta kostar Förlorar vi vår särart eller enhetsvetenskap? Nej, särarten ligger i vad vi studerar, inte i hur vi gör det. Men särarten är inget egenintresse. V. Frågan: förändas vi av det här och är det farligt? Från individuellt till kollektivt arbete? o Svar: vore bra, möjligheten öppnar sig, men också möjligheten att åstadkomma mer som individ ökar, tänk bara på Heckscher och på mig Från s.k. kvalitativt arbete till kvantitativt? o Ja, ett redskap riktig komparation, men utesluter inte att man nu ökar chanserna att få syn på saker Från att skriva böcker till att skriva artiklar på nätet? o Nej, inte alls, i sig andra krafter driver i den riktningen. Man kan skriva böcker baserade på större material. Från direkt, taktil bekantskap med källorna till indirekt? o Ja, här finns en uppenbar risk man vinner något och förlorar något 4
Ja, men ingen av dessa förändringar ändrar på uppdraget att studera människan som en handlande och reflekterande varelse Nu har jag inte fantasi att avsluta, så då är det dags att vi börjar lycka till! 5