Studiehandledning Delaktighet Identitet och makt 7,5 hp

1(9) 2011-10-04 Studiehandledning Delaktighet Identitet och makt 7,5 hp Participation, Identity and Power The Construction of Normality, Gender and Ethicity,7.5 ECTS Höstterminen 2011, period 2 Kursansvar; Margareta Aspán Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 (vxl) Institutionen för pedagogik och didaktik Frescativägen 54 Telefax: 08-15 83 54 106 91 Stockholm www.edu.su.se E-post: margareta@edu.su.se

Innehåll Kursens syfte... 3 Förväntade studieresultat...3 Kursens upplägg...4 Kunskapskontroll och examination...6 Studentinflytande...8 Stöd i studierna...8 Kurslitteratur... 9 2

Välkommen till kursen Delaktighet Identitet och makt 7, 5 hp Kursens syfte Socialisationsbegreppet spelar en central roll inom pedagogiken som behandlar de lärprocesser varigenom individen utvecklas som samhällsvarelse, formas och skapar mening inom en social och kulturell värld. Därmed blir också delaktighet ett viktigt begrepp för att beskriva hur individen kan vara en del av och agera inom olika gemenskaper. Samtidigt finns det många situationer där individers delaktighet är problematisk och processer som istället leder till utanförskap i olika former. Både i vardagliga och institutionella sammanhang skapar inklusions- och exklusionsprocesser villkor för människors utveckling; vare sig man ser till segregering och marginalisering av grupper i samhället eller till enskilda individers brist på delaktighet i olika sociala sammanhang. Möjligheterna till delaktighet handlar därmed på ett grundläggande sätt om människors livsvillkor. Syftet med kursen är att belysa hur sådana processer som leder till att individer inbegrips och ges röst och handlingsutrymme, eller utesluts från olika sociala sammanhang, kan förstås som ett pedagogiskt problem som involverar lärande och meningsskapande. Kursen fokuserar särskilt hur delaktighet och utanförskap är knutet till identitet och hur sociala kategoriseringar (t.ex. i form av genus, etnicitet och hälsa eller ålder) involverar idéer om normalitet/avvikelse, vilka spelar en central roll för identitetskonstruktioner, maktrelationer och möjligheter till erkännande. Delaktighet och identitet utgör de centrala teoretiska begrepp som behandlas och under kursens gång diskuteras hur dessa är ömsesidigt beroende av varandra hur identiteten å ena sidan skapar och begränsar möjligheter till delaktighet, medan identitet å andra sidan är något som skapas på grundval av individers delaktighet eller utanförskap. I undervisningen och litteraturen introduceras olika teoretiska perspektiv som synliggör olika aspekter av delaktighet och identitet, vilka exemplifieras genom empiriska studier. Föreläsningarna och exemplen utgår bl.a. från ett livsvärldsperspektiv där individens subjektivitet och upplevelse står i fokus, och perspektiv som fokuserar hur man i interaktion förhandlar, konstruerar, demonstrerar och realiserar identitet och delaktighet. Exemplen rör också delaktighet i gemenskaper på olika nivåer från den lilla kamratgruppen till större samhälleliga och kulturella gemenskaper och illustrerar hur lokala inklusions- /exklusionsprocesser också kan återspegla mer övergripande mönster och villkor som olika grupper i samhället lever under. Kursens lärare är verksamma inom forskningsområdet Makt, identitet och normalitet vid Pedagogiska institutionen (http://www.ped.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=10699 ) och innehållet i kursen återspeglar några centrala inslag i den pågående forskningen. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - redogöra för valda centrala begrepp och teoribildningar kring social konstruktion av normalitet och avvikelse i relation till genus, etnicitet och hälsa/funktionshinder. - relatera några av dessa centrala begrepp till varandra. - analysera inklusions- och exklusionsprocesser i samhället relaterat till kön/genus, etnicitet eller hälsa/funktionshinder, utifrån de socialkonstruktionistiska utgångspunkter som presenteras på kursen. - problematisera (förgivettagna) former, normer, och grunder för social identitet och sociala gemenskaper utifrån kursinnehållet. 3

Kursens upplägg Kursen inleds med två föreläsningar som presenterar kursens uppläggning och introducerar de pedagogiska problem som behandlas samt delaktighets- och identitetsbegreppen, liksom hur människan konstruerar gränser för normalitet liksom för avvikelse. Den tredje föreläsningen behandlar diskriminering kontra integrationsaspekter. Dessa introducerande föreläsningar följs av ett schemalagt tillfälle för grupparbete utifrån diskussionsfrågor rörande de delar av kurslitteraturen som hittills berörts. Under de efterföljande föreläsningarna presenteras olika aspekter av delaktighet och identitetsskapande utifrån olika teoretiska perspektiv. Föreläsningarna behandlar både empiriska exempel och teorier som belyser hur sådant som etnicitet, kön och hälsa kan ligga till grund för identitetsskapande processer och liksom för hinder för delaktighet. Föreläsning 1 Introduktion till kursen Hans-Ingvar Roth I denna inledande föreläsning kommer centrala begrepp och frågeställningar introduceras (som kommer att behandlas och problematiseras närmare under kursens gång). Viktiga frågor är inledningsvis - Varför är identitets- och delaktighetsproblematiken ett centralt ämnesområde inom pedagogiken?, Vilken är den historiska bakgrunden till talet om identitetsgrupper och deras utbildningsmässiga och politiska problem? Var står forskningen i dag när det gäller identitets - och delaktighetsfrågor? Föreläsning 2 Social konstruktion av normalitet avvikelse Hans-Ingvar Roth I detta moment kommer ledande forskning om identitet och delaktighetsfrågor att presenteras. De teoretiska perspektiv som bland annat kommer att beröras är post- koloniala perspektiv, critical race theory, intersektionalitetsperspektiv och modern genusforskning. Till dessa båda introducerande föreläsningar läses Molin, M., Gustavsson, A. & Hermansson, H. E. (2008). Meningsskapande och delaktighet. Göteborg; Daidalos. Föreläsning 3 Diskriminering och integration Hans-Ingvar Roth I följande föreläsning ges en historisk och aktuell bakgrund till olika diskrimineringsproblem som skilda identitetsgrupper erfarit. En särskild tonvikt kommer att läggas på frågor som: vilka uttrycksformer tar sig diskriminering, varför uppkommer diskriminering, vilka grupper har varit särskilt utsatta för diskriminering och hur kan diskriminering motverkas, hur ser lagstiftningen mot diskriminering ut i dag i Sverige och EU. Kopplingar kommer att göras till internationella rättighetsdokument som FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna och Kvinnorättskonventionen. Till denna föreläsning läses Roth Hans-Ingvar. (2008). Diskriminering. Stockholm: SNS Förlag Westin, C. (2003). Citizenship and identity (hämtas i Filsamling i Mondo) Seminarium 1 Gruppdiskussion Margareta Aspán Här får studentgruppen tillfälle att diskutera den litteratur som föregående föreläsningar belyst. Diskussionerna förs först i mindre studentarbetslag och under det avslutande passet i hela gruppen. Diskussionsuppgift finns på Mondo inför seminarium 1. Arbetsmaterial utöver ovanstående litteratur: FN s konvention om mänskliga rättigheter 4

Föreläsning 4 Etnicitet religion och mångfald Hans-Ingvar Roth Med utgångspunkt i faktumet att allt fler länder, däribland Sverige, har blivit alltmer mångkulturella genom en stegrad internationell migration analyseras olika modeller för etnisk och religiös samexistens ur ett historiskt och aktuellt perspektiv. Olika metoder för ökad delaktighet analyseras bland annat olika former av positiv särbehandling. En central fråga i föreläsningen är vad Sverige kan lära sig från andra mångkulturella stater som haft en betydligt längre och bredare etnisk och religiös mångfald genom historien. Till denna föreläsning läses Roth Hans-Ingvar (2010) Mångfaldens gränser. Stockholm: Dialogos Förlag. Föreläsning 5 Delaktighet i skola Margareta Aspán I föreläsningen lyfts ett dialogiskt perspektiv fram på delaktighet och identitetsskapande. Exempel ges ifrån skolans värdepedagogiska arbete för barns socialitet. Skillnader mellan vuxnas och barns perspektiv diskuteras, liksom hur pedagogiska möten kan förstås. Utgångspunkt tas även i FN's konvention om barnets rättigheter. Begrepp som problematiseras är kamratkultur, undervisningskultur, inkludering, exkludering, (barn)perspektiv, meningshorisont, intersubjektivitet. Till denna föreläsning och påföljande gruppdiskussion läses Aspán, Margareta (2009) Delade meningar. Stockholms universitet. Pedagogiska institutionen. Utdrag ur avhandlingen. Laddas ner via Mondo. Buckingham, David (2008) Introducing Identity (s. 1-22) (se länk i Litteraturlistan) Seminarium 2 Gruppdiskussion Margareta Aspán I anslutning till föreläsning nr 5 ges tid att diskutera den litteratur som föreläsningen belyst. Diskussionerna förs först i mindre studentarbetslag och under det avslutande passet i hela gruppen. Diskussionsuppgift finns på Mondo inför föreläsning nr 5. Arbetsmaterial utöver ovanstående litteratur: FN s konvention om barnets rättigheter Härefter ges en individuell skrivuppgift där valda texter som kursen hittills behandlat ska bearbetas i text. Uppgiften publiceras i Mondo den 5 december. Studenternas texter framläggs och diskuteras vid Seminarium nr 4 (se vidare s. 6 i studiehandledningen). Föreläsning 6 Intersektionalitet, positionering och agens Hillevi Lenz Taguchi I föreläsningen visas hur kön/genus och subjektivitet kan förstås som social konstruktion i förskolan och skolan (och andra utbildningsinstitutioner) i en process av maktproduktion som innebär att vi skapas och skapar oss själva genom och i förhållande till sociala normer och föreställningar. Men det sociala inbegriper också den materiella världen av skolmiljöer, ting och leksaker. Lenz Taguchi, H. Bodén L. och Ohrlander K (2011) En rosa pedagogik. Jämställdhetspedagogiska utmaningar. Stockholm: Liber. Lenz Taguchi, H. (2004). In på bara benet. En introduktion till feministisk poststrukturalism. Stockholm: HLS förlag. (Kapitel 1 och 2). Seminarium 3 Gruppdiskussion Hillevi Lenz Taguchi I anslutning till föreläsning nr 6 ges under seminarium 3 tid att diskutera den litteratur som föreläsningen belyst. I diskussionsuppgiften diskuteras några centrala teoretiska begrepp främst i relation till exemplen i boken En rosa pedagogik. 5

Seminarium 4 Kamratgranskning av individuella skrivuppgiften Margareta Aspán Vid detta tillfälle (19 december) kommer mindre studentarbetslag att granska varandras texter som skrivits kring den individuella skrivuppgiften ifrån den 5 december. Denna uppgift har till syfte att låta varje student ska få sin bearbetning av valda delar av litteraturen diskuterad med ett par andra kursdeltagare. Därmed kan nya infallsvinklar på litteraturen framträda och dessa kan ligga till grund för arbetet med den individuella avslutande hemtentamen kring kursens begrepp och teorier. Här tränas också referenshantering och akribi. Föreläsning 7 Integrationstillfälle Hans-Ingvar Roth I det avslutande momentet kommer litteratur och diskussioner som förts under kursens gång sammanfattas. Några framtida möjliga utvecklingslinjer kommer också att diskuteras med en särskild tonvikt på utbildningsfrågor. Den individuella skriftliga hemtentamen publiceras på Mondo den 20 december och lämnas in senast den 11 januari kl 12.00. Kunskapskontroll och examination Examinationen består av två delar: a) aktivt deltagande vid gruppdiskussioner och kamratgranskningsseminarium (med inlämning av kortare skriftlig uppgift inför det senare) b) individuell hemskrivning där studenten demonstrerar sitt uppnående av lärandemålen. Vid frånvaro vid gruppdiskussionstillfällen ges en kompletteringsuppgift. Kontakta respektive seminarieledare för att erhålla denna ersättningsuppgift. Som betyg på kursen används en sjugradig målrelaterad betygsskala där betygsgraderna motsvaras av följande prestationer. Betygskriterier A Studenten skall på ett mycket omfattande, tydligt och självständigt sätt kunna redogöra för utmärkande drag i teoribildning kring social konstruktion av normalitet och avvikelse i relation till exempelvis genus, etnicitet, hälsa och funktionshinder. Studenten skall också på ett mycket tydligt sätt relatera centrala begrepp och teoribildningar till varandra och med stor säkerhet diskutera likheter och skillnader mellan dem. Vidare skall studenten på ett utvecklat sätt och med stor säkerhet kunna tillämpa centrala begrepp för att problematisera former, normer, och grunder för social identitet och sociala gemenskaper utifrån kursinnehållet och analysera inklusions- och exklusionsprocesser i samhället relaterat till kön/genus, etnicitet, hälsa eller funktionshinder, utifrån de utgångspunkter som presenteras på kursen. B Studenten skall på ett omfattande, tydligt och självständigt sätt kunna redogöra för utmärkande drag i teoribildning kring social konstruktion av normalitet och avvikelse i relation till exempelvis genus, etnicitet, hälsa och funktionshinder. Studenten skall också på ett tydligt sätt relatera centrala begrepp och teoribildningar till varandra och diskutera likheter och skillnader mellan dem. Vidare skall studenten på ett utvecklat sätt kunna tillämpa centrala begrepp för att problematisera former, normer, och grunder för social identitet och sociala gemenskaper utifrån kursinnehållet och analysera inklusions- och exklusionsprocesser i samhället relaterat till kön/genus, etnicitet, hälsa eller funktionshinder, utifrån de utgångspunkter som presenteras på kursen. För betygen C-D görs successiva avdrag för brister i fullständigheten vid redovisning av begrepp och 6

teorier, oklarheter i förklaringar och för svagheter i problematisering och analys. E Studenten skall kunna redogöra för, eller delvis redogöra för, utmärkande drag i teoribildning kring social konstruktion av normalitet och avvikelse i relation till exempelvis genus, etnicitet, hälsa och funktionshinder. Studenten skall vidare, med smärre missförstånd, kunna diskutera likheter och skillnader mellan centrala begrepp och teoribildningar och med smärre missförstånd kunna tillämpa centrala begrepp för att problematisera former, normer, och grunder för social identitet och sociala gemenskaper utifrån kursinnehållet och analysera inklusions- och exklusionsprocesser i samhället relaterat till kön/genus, etnicitet, hälsa eller funktionshinder, utifrån de utgångspunkter som presenteras på kursen. Redovisningen är, trots bristerna, så tydlig och klar att det är möjligt att följa studenternas resonemang och värdera svaren i relation till betygskriterierna. Fx Studenten redogör bristfälligt för utmärkande drag i teoribildning kring social konstruktion av normalitet och avvikelse i relation till exempelvis genus, etnicitet, hälsa och funktionshinder. Studenten diskuterar inte på ett godtagbart sätt likheter och skillnader mellan centrala begrepp och teoribildningar eller tillämpar centrala begrepp för att problematisera och analysera inklusions- och exklusionsprocesser i samhället relaterat till kön/genus, etnicitet eller hälsa/funktionshinder, utifrån de utgångspunkter som presenteras på kursen. F Studenten redogör inte för utmärkande drag i teoribildning kring social konstruktion av normalitet och avvikelse i relation till exempelvis genus, etnicitet och hälsa/funktionshinder. Studenten diskuterar inte likheter och skillnader mellan centrala begrepp och teoribildningar eller tillämpar centrala begrepp i att problematisera och analysera inklusions- och exklusionsprocesser i samhället relaterat till kön/genus, etnicitet eller hälsa/funktionshinder, utifrån de utgångspunkter som presenteras på kursen. *** Utöver angivna kriterier ingår i bedömningen godkänt att lämna in i tid och att skriva utifrån vedertagna pedagogiska krav på akribi. Vid betyg Fx finns möjlighet till komplettering för att uppnå E. Vilken komplettering som krävs och vart den ska skickas kommer att framgå av lärarens kommentar till svaret. Då betyg F ges krävs att studenten examineras på nytt, genom en ny examinationsuppgift. Har du godkänts i prov, det vill säga fått minst betyget E, får du inte göra ett nytt prov för högre betyg. Det är endast möjligt att ompröva för godkänt resultat fyra gånger och inom tre terminer från första registrering på delkursen. Att hemtentamen är individuell innebär följande: Din text ska vara en självständigt skriven text, som Du själv har författat. Den ska vara skriven på dator i ett sedvanligt program (som word, open office eller pdf), och vara språkligt väl genomarbetad. Citat, referat och anföringar ska vara korrekt återgivna. I texten ska det alltså framgå att Du satt sig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen, men också att Du förmår föra ett självständigt och underbyggt resonemang kring de frågor som behandlas. Det är givetvis tillåtet att citera andra källor än kurslitteraturen, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. 7

Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. I samband med bedömningen använder vi ett plagiatprogram för att spåra eventuella plagiat. Studentinflytande Möjlighet till studentinflytande förutsätter kunskap om de kursplaner som kurserna är upplagda efter. Inom ramarna för kursplanernas mål och för den obligatoriska kurslitteraturen samt övriga aktiviteter som kursansvarig institution beslutat om, har varje seminariegrupp möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll i seminarier samt möten i studentarbetslagen. Stöd i studierna Om Du har ett dokumenterat funktionshinder eller dyslexi bör Du kontakta Sektionen för studentstöd som har särskilt ansvar för studenter med funktionshinder. Du kan då få hjälp med studiestöd av olika slag, t ex anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid och/eller teckenspråkstolkning. Se www.su.se för kontaktinformation till Sektionen för studentstöd. 8

Kurslitteratur *Aspán, Margareta (2009) Delade meningar. Stockholms universitet. Pedagogiska institutionen. Utdrag ur avhandlingen. Buckingham, David (2008) Introducing Identity. I Youth, Identity, and Digital Media. Edited by David Buckingham. The John D. and Catherine T. MacArthur Foundation Series on Digital Media and Learning. Cambridge, MA: The MIT Press. (s.1 22). www.mitpressjournals.org/doi/abs/10.1162/dmal.9780262524834.001 Lenz Taguchi, H. Bodén L. och Ohrlander K (2011) En rosa pedagogik. Jämställdhetspedagogiska utmaningar. Stockholm: Liber. Lenz Taguchi, H. (2004). In på bara benet. En introduktion till feministisk poststrukturalism. Stockholm: HLS förlag. (Kapitel 1 och 2). Molin, M., Gustavsson, A. & Hermansson, H. E. (2008). Meningsskapande och delaktighet. Göteborg: Daidalos. Roth Hans-Ingvar. (2008). Diskriminering. Stockholm: SNS Förlag Roth Hans-Ingvar (2010) Mångfaldens gränser. Stockholm: Dialogos Förlag. * Westin, C. (2003). Citizenship and identity,, I A. Kondo & C. Westin (red.) New Concepts of Citizenship. Residential/Regional Citizenship and Dual Nationality/Identity. Stockholm University: CEIFO. (Texten är ett utdrag) *Texten finns att ladda ner ifrån filsamling på Mondo Övriga titlar finns att inköpa på Akademibokhandeln Frescati Arbetsmaterial FN s konvention om mänskliga rättigheter http://www.humanrights.gov.se/extra/pod/?id=32&module_instance=1&action=pod_show FN s konvention om barnets rättigheter http://www.humanrights.gov.se/extra/pod/?id=32&module_instance=1&action=pod_show 9