Transnationella Företag och Utländska Direktinvesteringar

Inledning och frågeställning Enligt de traditionella teorierna inom Internationella Relationer (IR) så är det staten som är den väsentliga aktören. Detta kan förklaras av att de i grunden sätter statens säkerhet i främsta rummet. För realismen vars absolutistiska arv blir tydligt i Machiavellis Recommendations for the Prince framstår detta som logiskt. 1 Vidare finns det liberaler som instämmer med Fukuyama när han i boken The end of history and the last man hävdar att liberalismen genom att vara denna vinnande teorin efter det kalla kriget en gång för alla beskriver vilka principer ett fungerande samhälle behöver byggas på. 2 Men enligt min mening så förklarar varken realismen eller liberalismen vilken roll transnationella företag (TNF) har i dagens samhälle eller varför de så ofta kritiseras. Därför kommer jag att använda mig av strukturalistiska teorier för att försöka förklara detta. Svaret är uppdelat enligt följande, efter denna inledande text kommer TNF att definieras och tänkbara mainstream principer för hur utländska direktinvesteringar fördelas diskuteras sedan kommer jag att ha en teoretisk diskussion om hur TNF påverkar världen för att slutligen framlägga mina slutsatser. Transnationella Företag och Utländska Direktinvesteringar Transnationella företag behöver inte vara synonymt med att vara stora företag, det räcker att företaget är aktivt i mer än ett land. Således är det kanske inte förvånande att det finns cirka 65 TNF i världen och att de tillsammans har en arbetskraft bestående av cirka 54 miljoner arbetare. 3 Men med detta sagt så kommer svaret att koncentreras på de större TNF:en. Ett företags storlek kan antingen bedömas efter hur stort deras marknadsvärde är eller efter hur många anställda de har. Även om ett stort företag oavsett vilket värde vi räknar efter inte behöver vara en stor transnationell aktör så är de det ofta. 4 Och även om de inte är det så är det troligt att Gunder Franks metropolis-satellit teori inte enbart gäller mellan stater utan även i lika hög grad mellan företag varför de inom IPE bör betraktas som just TNF då de kan styra investeringar och agera på den globala marknaden genom val av underentreprenörer eller agenter. 1 Niccolo Machiavelli. Recommendations for the Prince i Classic Readings of International Relations Phil Williams et al red. London, Wadsworth Thomson Learning, 2:a upplagan, 1999, s 30-35 2 Martin Griffiths (1999) Fifty Key Thinkers in Internatinal Relations London, Routledge 1999 s. 68-74 3 David N. Balaam (2005) Introduction To International Political Economy Pearson Education, New Jersey, 3:e upplagan 2005 s 377 4 Ibid 379

Utländska direktinvesteringar En vanlig föreställning är att TNF främst flyttar sin produktion från kärnländer till perifera länder för att komma åt deras billiga arbetskraft och naturresurser. Men sanningen är att de flesta utländska direkt investeringarna (UDI) sker mellan de olika kärnländerna. 5 Detta då det är här det finns den senaste tekniken och den bäst utbildade arbetskraften vilket i kombination med en närhet till marknaden och hög effektivitet gör dem mer fördelaktiga än de perifera länderna. De UDI som sker i de perifera länderna är ofta av äldre teknik vilket enligt beroendeteoretiker leder till att de inte kan dra nytta av sina komparativa fördelar och därmed låses fast i en beroendeställning. 6 Men skulle en liberal hävda anledningen till att de inte får UDI med den senaste tekniken är främst två, bristen på utbildad arbetskraft och ett politisk instabilt klimat. 7 Var ett företag väljer att göra sina UDI kan eventuellt förklaras med Vernon s product cycle theory som i kort bygger på att företagen i 1:a steget utvecklar och säljer produkter för sina hemländer, i 2:a steget så säljer de och eventuellt tillverkar de i andra kärnländer för att i 3:e och sista steget serietillverka dem i nyindustrialiserade länder (NIC). 8 Enligt Vernon s teori är det alltså marknad och teknisk kunskap som är helt avgörande. Den radikala ekonomen Stephen Hymer instämmer i att det är den tekniska kunskapen som är avgörande men anser att det främsta skälet till att TNF väljer att behålla den senaste tekniken i sina hemländer enbart är protektionistiska. Företagsledningarna är helt enkelt rädda för att förlora kontrollen över den senaste tekniken eller de mest vinstgivande produktionsenheterna. Detta har kommit att kallas branch factory syndrome. 9 Teoretisk kritik Ovan har jag gjort en kort definition av TNF och tänkbara teorier på vad som avgör placeringen av UDI. I denna del kommer jag att ur ett strukturalistiskt perspektiv gå in på frågan om företag har makt och i så fall vad resultatet av deras makt utövning leder till. Men först frågan om makt. 5 Balaam 381 6 Ibid 339 7 Ibid 382 8 Ibid 383 9 Ibid 384

Makt Ett vänsterpopulistiskt argument för att företag skulle ha en makt och därmed betydelse inom IR är att de största TNF:en har en omsättning som överskrider de flesta länders BNP. Detta brukar exemplifieras med att av de 100 största ekonomiska enheterna är 51 TNF och 49 stater. 10 Men det är tveksamt om just detta exempel är lyckat när det handlar om att försöka fastställa om företag har makt eller inte. Snarare är det hur de använder sin profit som är avgörande. I sin bok Introduction To International Political Economy pekar David N. Balaam på en kanske viktig skillnad mellan företag och stater. Han hävdar att då staten äger frågan om lagstiftning har fria medborgare och tillgång till en militärmakt så kan inte företagens och staternas makt jämföras. 11 Företag som vill vara verksamma i ett visst land måste följa dess lagar. Men detta resonemang bygger på att staten i sig är suverän. Men hävdar marxister, staten är inte neutral utan går bourgeoisiens ärende. Detta är en logisk utgångspunkt om man tänker på Karl Marx ord i det Kommunistiska manifestet Historien om alla hittillsvarande samhällen är historien om klasskamp. 12 Enligt denna teori är alltså staterna mindre väsentliga för att kunna förstå IR istället är det bourgeoisiens strävan efter profit som förklarar hur världen ser ut. Enligt Stephen Krasner finns det två olika förklaringar till att staten agerar som agent för bourgeoisien. 13 En är den instrumentella marxismen som utgår från att det finns privata länkar mellan bourgeoisien och statsledning och den andre är strukturell marxism som visserligen hävdar att staten är autonom men har till syfte att bevara kapitalismen som system. Detta kan leda till att den i mellan åt måste fatta beslut som är impopulära för kapitalägarna men nödvändiga för att tillfredställa medborgarnas krav. Oavsett vilken av ovanstående marxistiska inriktningar man väljer så blir resultatet detsamma, staten blir ett verktyg i den globala klasskampen. Således då företagen och stater lever i symbios så är företagen en väsentlig och kraftfull aktör inom IR. Utövande och syfte Kapitalismen har dock i sig inbyggda problem. Dels leder kapitalism enligt James O connor till ett ständigt ökande överflöd av produkter och deras höga produktionstakt leder till en 10 Balaam 387 11 Ibid 12 Karl Marx (1848) Kommunistiska manifestet Hämtat från http://marxistisktforum.cjb.net/bokarkiv/0003.htm#fn0 hämtat 050602 kl. 12:22 13 Stephen Krasner (1978) Two Alternative Perspectives: Marxism and Liberalism i Classic readings of international relations Phil Williams et al red. London, Wadsworth Thomson Learning, 2:a upplagan, 1999, s 66-67

konstant brist på råvaror för kärnländernas TNF. 14 Företagens behov och profitintresse leder enligt Lenin till en allt hårdare och utbredd exploatering av periferi staterna eller med Lenins egna ord till parasiterande kapitalism. 15 Denna parasiterande kapitalism kan endast upprätthållas på två sätt antingen genom att staterna luras till att inte ett falskt kollektivt medvetande och accepterar den liberala iden om att frihandel ger komparativa fördelar och om detta inte fungerar genom militär makt. 16 Här förefaller alltså koppling mellan staten som militär makt och TNF som oerhört klar. Kontrollen över periferi länderna måste upprätthållas för att säkra tillgången på råvaror (ett nutida exempel på detta kan vara kriget mot Irak) samtidigt som de skall fungera som den kapitalistiska säkerhetsventil som suger upp överflödet från kärnländerna oavsett om det gäller varor eller ekonomiska tillgångar. 17 Kapitalism blir enligt John A. Hobson ett internationellt problem när ett lands befolkning inte kan öka sin levnadsstandard i samma takt som produktionstakten ökar. 18 Tänkbara lösningar på kapitalismens dilemma Som vi kunnat se så innebär kapitalismens strävan efter profit och expansion problem. I sin bok The Economic Taproots of Imperialism ansluter sig Hobson till den traditionella marxistiska tanken att allt värde kommer från arbete. 19 Men då företagen väljer att hellre skapa profit med följd att de får problem med överskott av varor och kapital än att ge de anställda en större del av mervärdet i form av ökad lön eller att betala mer i skatt så kvarstår problemet. Men hävdar Hobson om företag istället valde de två sistnämnda alternativen så skulle den nationella köpkraften öka och kampen om nya marknader minska eller försvinna. 20 Här finns det alltså likheter med realismens isolationistiska tendenser. Att de inte gör så kan enligt Hobson förklaras med strävan efter äventyr vilket han menar konkretiseras genom den västerländska lusten till att tävla till att vinna till varje pris. 21 Här flyter alltså den gamla bourgeoisiens tidsfördriv samman med den moderna kapitalismen. Förr var det rävjakt nu är det profitjakt. 14 Ibid 68 15 Lenin, Imperialism: A Special Stage of Capitalism Liberalism i Classic readings of international relations Phil Williams et al red. London, Wadsworth Thomson Learning, 2:a upplagan, 1999, s 65 16 Krasner 68 17 John A. Hobson (1954) The Economic Taproots of Imperialism i Classic readings of international relations Phil Williams et al red. London, Wadsworth Thomson Learning, 2:a upplagan, 1999, s 59 18 Ibid 60 19 Ibid 60-61 20 Ibid 61 21 Ibid

Slutsatser Ovan har jag beskrivit vad transnationella företag är, vad som påverkar deras val av UDI samt redovisat för en strukturalistisk kritik mot TNF och den globala kapitalismen. Jag tror att Hobson sätter fingret på en väsentlig sak när han pekar på sambandet mellan profit och fördelningen av mervärdet för att vi skall kunna förstå varför det finns en kritik mot TNF. För det är inte enbart så att TNF exploaterar periferistaterna utan de exploaterar även arbetarna i kärnländerna. Genom att se till sin egen nytta före majoritetens så uppstår det en uppfattning om att TNF är av ondo för alla och att den nuvarande handelsregimen inte lyckas tillförsäkra alla människor deras grundläggande rättigheter. Kända exempel på där de exploaterade gått samman över nationsgränserna är Seattle, Prag, Göteborg och Genua. Marxismen är enligt mig den teori som bäst förklarar TNF:s roll inom IR och dessutom ger en förståelse till varför de utsätts för kritik

Litteraturlista Balaam David N. (2005) Introduction To International Political Economy Pearson Education, New Jersey, 3:e upplagan 2005 s 533 Griffiths Martin (1999) Fifty Key Thinkers in Internatinal Relations London, Routledge 1999 s. 281 Hobson John A. (1954) The Economic Taproots of Imperalism i Classic readings of international relations Phil Williams et al red. London, Wadsworth Thomson Learning, 2:a upplagan, 1999, s 59-62 Krasner Stephen (1978) Two Alternative Perspectives: Marxism and Liberalism i Classic readings of international relations Phil Williams et al red. London, Wadsworth Thomson Learning, 2:a upplagan, 1999, s 66-70 Machiavelli Niccolo. Recommendations for the Prince i Classic Readings of International Relations Phil Williams et al red. London, Wadsworth Thomson Learning, 2:a upplagan, 1999, s 30-35 Marx Karl (1848) Kommunistiska manifestet Hämtat från http://marxistisktforum.cjb.net/bokarkiv/0003.htm#fn0 hämtat 050602 kl. 12:22 Lenin, Imperialism: A Special Stage of Capitalism Liberalism i Classic readings of international relations Phil Williams et al red. London, Wadsworth Thomson Learning, 2:a upplagan, 1999, s 63-65