Introduktion Vem är Gill Asplin?

Relevanta dokument
Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Gill Asplin FoUiVäst

Teamverktyg vid rehabilitering av äldre

Rehabiliterande förhållningssätt i Kumla Kommun. Hilma Workshop MGF

Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om åldrandet ur ett mångkulturellt perspektiv.

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

Välkommen till Rehabcentrum!

Utvecklande teamarbete på korttidsboendet Lindängen 5 i Backa SDF barhmab

Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

Habilitering och rehabilitering

Korttidsplats vårdform som söker sitt innehåll. Seminarium den 31 augusti 2011

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

Kommunrehab. 2 Fysioterapeuter / Sjukgymnaster. 5 Arbetsterapeuter. 1 Rehabassistent / förflyttningsinstruktör. 2 Hjälpmedelstekniker

Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel

STUDIEPLAN ÄLDRES HÄLSA OCH LIVSVILLKOR

Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Sjukgymnastik för äldre personer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Hemsjukvård i Hjo kommun

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Arbetsterapeut Sekreterare / kanslist Sjukgymnast Usk / rehabassistent Personal hjälpmedel

Hälso- och sjukvårdsenheten

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare

Patientinformation om Din operation efter höftfraktur

Att leva med ett dolt funktionshinder

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Validand och valideringshandledare

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Validand och valideringshandledare

Riksstroke 3-årsuppföljning

1 Parter. 2 Bakgrund. Värdigt liv i äldreomsorgen, Regeringens proposition 2009/10:116

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

APL (Arbetsplatsförlagt lärande)

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Giltighetstid: ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun

Nyhetsbrev Trygghetsteam

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Validering i Sörmland Rev

Tryggt mottagande i hemmet Lena Carling Projektledare

Validering i Sörmland Rev

Rutin för hemrehabilitering

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

Utfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård.

Enhetsplan arbetsterapienheten

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

-Stöd för styrning och ledning

Samverkande verksamheters ansvarsområden

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad

En hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus

Korttidsplatser för behövande äldre personer som bor i eget boende

Kan utföra. Anledning till att arbetsuppgifter ej kan utföras (Personliga förutsättningar och/eller arbetsmiljöproblematik) Frekvens (MF-F-SF)

Helsingborgs stad invånare invånare äldre än 85 år anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor.

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Aktuella studier. Kaisa Bjuresäter, Sjuksköterska, Fil Dr, Universitetslektor. Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet

Förbättring i dagliga aktiviteter efter rehabilitering på geriatrisk klinik

Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Frågorna berör områdena Primärvård Äldreomsorg/geriatrik Specialistutbildade sjukgymnaster/fysioterapeuter Fysisk aktivitet

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering KS-193/ Antagen av kommunstyrelsens personalutskott

Planeringsdag. Grand hotell Alingsås

Personalens uppfattningar och erfarenheter

Välkommen. till Storören, korttidsplats och rehabilitering. Uppdaterad Design och layout: Marie-Louise Bescher

Riksstroke 1-årsuppföljning

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR REHABILITERING AV ÄLDRE I ÖREBRO LÄN; RESULTAT AV KARTLÄGGNING OCH FÖRSLAG TILL UTVECKLING

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

Överenskommelse om samverkan mellan Region Västmanland och respektive kommun i Västmanland avseende äldre

Antagen av Landstingsfullmäktige Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland

På väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne

Beskrivning av Klinisk undervisningsavdelning (KUA)

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

Hur möter du framtidens äldre? REHABILITERING AV ÄLDRE Nya metoder för hälsofrämjande insatser

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård

Välkommen. till korttidsplats på Glimten

Ställningstagande om rehabilitering inom kommunal verksamhet

Arbetsmodell för teamarbete äldreomsorgen

Transkript:

Introduktion Vem är Gill Asplin? Kom till Sverige ifrån Skottland 1991 Sjukgymnast sedan 1987 Arbetat med geriatrisk rehabilitering i ca 18 år Specialistsjukgymnast inom gerontologi och geriatrik Sektionsledare för geriatrikgruppen, Sjukgymnastiken, SU/Mölndal Doktorand på GU Samarbete med FoUiVäst Varför står jag här idag? Stort intresse för: Geriatrisk rehabilitering Teamsamarbete, kommunikation och information Vad kan vi göra för att förbättra den rehabilitering/vård/omsorg för våra patienter/vårdtagare? 1

Rehabilitering Definition: Tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter som innebär att medicinska, psykologiska, pedagogiska, sociala och tekniska insatser kombineras utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intressen. (SBU rapport 2003) Helhetsperspektiv Geriatrisk rehabilitering Två olika typer av behandlingsinsatser: Funktionsåtervinnande: insatser som syftar till att personen ska kunna återfå medicinska, sociala och psykologiska funktioner som gör det möjligt att återgå till tidigare förhållanden. Funktionsbevarande: insatser som syftar till att personen ska kunna bibehålla en funktionsnivå, vilket är fallet för en stor andel äldre med varierande funktionsbortfall som vårdas inom sjukvård och omsorg (SBU rapport, 2003). 2

Vad har våra patienter/vårdtagare för behov och förutsättningar? TRAFFIC LIGHT SYSTEM ett enkelt, lättförståeligt och effektivt sätt till fungerande samverkan 3

TRAFFIC LIGHT SYSTEM Syftet med framtagning av TLS: Tydliggör patientens: Funktions- och aktivitetsförmåga Hjälpbehov Mål för rehabilitering Eventuella restriktioner/ordinationer Förbättrar kommunikation: Inom teamet och med patienten På vårdplaneringar I externa vårdkedjan TRAFFIC LIGHT SYSTEM Bedömning av patientens/vårdtagarens hjälpbehov görs utifrån en 3-gradig skala Rött hjälp av 1 eller flera personer Gult tillsyn eller kontinuerlig guidning Grönt självständig 4

TRAFFIC LIGHT SYSTEM BEDÖMNINGSVARIABLER Förflyttning i och ur säng Sittande till stående Från säng till stol och åter Gång/rullstol inomhus Trappgång Gång/rullstol utomhus Övre hygien Nedre hygien Av/påklädning övre Av/påklädning nedre Dusch Toalettbesök Födointag TRAFFIC LIGHT SYSTEM REHABILITERINGSPROCESSEN Bedömning Åtgärder Kontinuerlig utvärdering Realistiska mål Behov 5

1 käpp 6

käpp rollator TRAFFIC LIGHT SYSTEM Upplevda fördelar för personalen Förbättrad samverkan i teamet Ökad kunskap och medvetenhet om patientens funktions- och aktivitetstillstånd Tidiga och tydliga rehabiliteringsmål Ökat intresse för rehabiliteringsprocessen Förbättrat rehabiliterande förhållningssätt Undersköterskans professionella kompetens tydliggjorts 7

TRAFFIC LIGHT SYSTEM Upplevda fördelar för patienten Lättbegriplig information om rehabiliteringsprocessen Ökad delaktighet i rehabiliteringen Ökad motivation att träna genom tydliga mål Trygghet genom att all personal direkt kan se grad av hjälpbehov och därmed förebygga fall Verktyg att beskriva sitt hjälpbehov på vårdplanering inför utskrivning Studie 1 (personalperspektiv) Undersöka hur TLS påverkar - samverkan i teamet - informationsöverföring - rehabiliterande förhållningssätt - delaktighet - säkerhet - motivation - användbarhet Enkätundersökning med fokus på ovanstående faktorer Intervjustudie semi-strukturerade intervjuer med representanter från varje yrkeskategori med syfte att få en bättre förståelse för deras erfarenheter och behov 8

TRAFFIC LIGHT SYSTEM Studie 2 (patientperspektiv) Undersöka hur TLS påverkar - patientillfredställelse - delaktighet - säkerhet - motivation - användbarhet Enkätundersökning med fokus på ovanstående faktorer Intervjustudie semi-strukturerade intervjuer med patienter och anhöriga med syfte att få en bättre förståelse för deras erfarenheter och behov TRAFFIC LIGHT SYSTEM Nulägesbeskrivning Samarbetspartner: Lerum korttidsboende Information samt utbildning av personal (aug-sept) Enkätstudie (nov) Bearbetning av enkäterna (dec) Pilotstudie (nov/dec) Intervjuer (dec/jan) Enkätstudie (uppföljningsstudie maj) Intervjuer (uppföljningsstudie maj/juni) 9

TRAFFIC LIGHT SYSTEM Tack för visat intresse! 10