Innovations- och näringslivsprogram 2013-2020

Innovations- och näringslivsprogram 2013-2020

Innehållsförteckning Förord... 3 Nya möjligheter för näringslivet i Gävleborg... 5 Innovations- och näringslivsprogrammet... 7 Programmets målområden [BILD]... 8 Målområde Smart specialisering... 8 Målområde Gränsöverskridande samverkan... 9 Målområde Innovativa miljöer... 11 Prioriterade insatser 2013-2020... 17 Analys och uppföljning... 18 Indikatorer... 19 Referenser... 20 Bilagor... 20 2

Förord Innovations- och näringslivsprogrammet är ett genomförandeprogram kopplat till den regionala utvecklingsstrategin, Nya Möjligheter, för Gävleborg 2013-2020. Programmet fokuserar på hur vi med gemensamma krafter via smart samverkan och innovativt tänkande, kan utveckla näringslivet och den offentliga sektorn i Gävleborg. Vi behöver vara öppna för den kreativitet som finns överallt i vår region och ta tillvara på den drivkraft som finns att utveckla och skapa nytt. Innovations- och näringslivsprogrammet kan fungera som en vägvisare för hur vi tillsammans skapar en långsiktig och hållbar näringslivsutveckling i Gävleborg. Detta är ett program för alla verksamma aktörer i Gävleborg och involverar inte enbart organisationen Region Gävleborg. Genomförandet är helt beroende av alla aktörers insatser. Region Gävleborg kan fungera som koordinator och vägvisare men det är viktigt att komma ihåg att det är allas gemensamma insatser som driver utvecklingen framåt. Välkommen att läsa och reflektera över hur just du kan bidra till ett innovativt och hållbart näringsliv i Gävleborg! Detta är en revidering av Näringslivsprogrammet för Gävleborg 2011-2016. Revideringen handlar om att integrera den nya regionala utvecklingsstrategin (RUS) i Innovations- och näringslivsprogrammet 2013-2020. Det förra näringslivsprogrammet är skrivet efter det tidigare regionala utvecklingsprogrammet (RUP). Från 2013 ersätter RUS den tidigare RUP. 3

Fantasi är viktigare än kunskap. För kunskapen är begränsad, medan fantasin omgärdar hela världen, stimulerar framsteg, och föder utveckling. Albert Einstein 4

Nya möjligheter för näringslivet i Gävleborg Den regionala utvecklingsstrategin, Nya Möjligheter, visar inriktningen för Gävleborgs regionala utvecklingsarbete. Den är en regional länk mellan lokal och nationell nivå och för målen och strategierna på EU-nivå. Nya Möjligheter beskriver regionens egna utvecklingsambitioner för gemensamma insatser mellan olika aktörer i och utanför regionen. Den ska också fungera som ett paraply över de regionala planer och program som finns. Den regionala utvecklingsstrategin har direkt koppling till EUs sammanhållningspolitik och dess strategi Europa 2020, Innovationsunionen, Horisont 2020 samt aktuella sektorsprogram. På nationell nivå förhåller sig programmet till den Nationella Innovationsstrategin, Nationell strategi för svensk miljöteknik, En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft samt Nationell strategi för svensk besöksnäring. Hänsyn har också tagits till de regionala aktörernas prioriteringar. Det är dessutom mycket viktigt att utgå från Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Norra Mellansverige 2014-2020. Utifrån Europa 2020 ska EU skapa en smart och hållbar tillväxt för alla med fokus på hög sysselsättning, koldioxidsnål ekonomi, produktivitet och social sammanhållning. Hållbar tillväxt innebär en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi. Figur 1: Nya möjligheter i ett lokalt, regionalt, nationellt och europeiskt sammanhang. 5

Strategin Nya Möjligheter går ut på att stärka de tre målområdena Stärkta individer, Smart Samverkan och Tillgängliga, fysiska strukturer. Målområdena är kopplade till regionens vision och ska inte ses som isolerade utan som ömsesidigt beroende av varandra. De statuerar en målbild över vad vi vill åstadkomma i ett längre tidsperspektiv. Arbetet ska också utgå från de olika perspektiven i hållbar utveckling (ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet) med fokus på de två drivkrafterna kompetens och infrastruktur. Figur 2: En smart omställning för hållbar utveckling. Vår strategi är att med utgångspunkt i socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling arbeta för visionen genom målområdena Stärkta individer, Smart samverkan, Tillgängliga miljöer. Infrastruktur och kompetens är drivkrafterna, motorerna, för att uppnå målen. Människor i Gävleborg ska kunna använda sin vilja, kraft och sin potential för möjligheten till självförverkligande. På så sätt ökar toleransen för olikheter och Gävleborg blir en attraktiv plats med mångfald, öppenhet där människor väljer att leva och verka. Det regionala utvecklingsarbetet handlar om att visa inriktningen för Gävleborgs utveckling och hur vi smart och innovativt arbetar tillsammans genom att bygga broar mellan samhällets aktörer inom offentlighet, näringsliv, forskning, utbildning och civilsamhälle. 6

Innovations- och näringslivsprogrammet Innovations- och näringslivsprogrammet Gävleborg 2013-2020 ska vara en utgångspunkt för att stärka och underlätta för det regionala näringslivet. Genom ett uppbyggt innovationssystem och smart specialisering kan vi stimulera näringslivet och ge den regionala ekonomin förutsättningar för att skapa hållbar tillväxt. Tillväxten inom regionens näringsliv är betydelsefull för utveckling av välfärden och det är viktigt att näringsliv och det offentliga kan samverka kring gemensamma samhällsutmaningar. För att regionen ska växa, utvecklas och bli dynamisk behövs fler människor med kunskap och kompetens. Det är viktigt att utveckla, bredda och stärka hela näringslivet; allt ifrån exportmoget näringsliv till småoch medelstora företag och nya näringar. Arbetet sker utifrån ett hållbarhetsperspektiv där ett brett, diversifierat näringsliv är en styrka för hela samhället och en förutsättning för tillväxt. Hållbart företagande leder till ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart samhälle. Exempel på det kan vara att hushålla med resurser, hushålla med ändliga resurser, erbjuda en attraktiv arbetsplats, sträva efter mångfald, etiska affärsmetoder, miljövänliga inköp och engagemang i lokal samhället. Detta skapar förutsättningar för att aktivt kunna delta i omvärldens utmaningar. I ett hållbart, dynamiskt näringsliv kompletterar företagen varandra i en värdekedja som skapas tillsammans. Företag som samverkar påverkas betydligt mindre av lågkonjunkturer. Innovation handlar om nya eller bättre sätt att skapa värden för samhälle, företag och individer. Innovationer är nya lösningar som svarar mot behov och efterfrågan i vardagen och omvärlden. Värdet uppstår i nyttiggörandet och tillämpningen av en idé. Värdet som skapas kan ta många former ekonomiska, sociala eller miljömässiga. Viktiga utvecklingsområden är sociala innovationer, gröna innovationer, kompetenser inom design och kreativitet, innovationer i offentlig sektor och identifiera och synliggöra framgångsrika initiativ. Innovation Implementeringen av en ny eller avsevärt förbättrad produkt (vara eller tjänst), process, marknadsföringsmetod, eller en ny organisationell metod i affärsliv, arbetsplatsorganisationen eller externa relationer. (OECD och Eurostat, 2005) 7

Programmets målområden [BILD] Smart specialisering Gränsövergripande samverkan Innovativa miljöer Målområde Smart specialisering Smart specialisering handlar om att ett brett, dynamiskt och diversifierat närings- och arbetsliv arbetar tillsammans kring gemensamma utmaningar för att stärka regionens konkurrenskraft. Det är nödvändigt för att Gävleborg ska bli en livskraftig region med kapacitet att hantera kommande samhällsutmaningar. Näringslivet i regionen är mångfacetterat; allt ifrån internationella tillverkningsindustrier inom exempelvis stål, verkstad och skog, till miljöteknik, gröna näringar, besöksnäringen och kulturella och kreativa näringar. Ett brett näringsliv är mindre sårbart vid strukturomvandling. Regionen genomgår nu en struktur-omvandling där ett kunskapsintensivt och tjänstebaserat näringsliv blir allt viktigare. Gävleborgs företag, organisationer, offentliga aktörer och stödsystemen för entreprenörskap, hållbart företagande och innovationer är alla utformade för att möta olika behov. Varje aktör har ett specificerat uppdrag, men samhällssystemets komplexitet gör samverkan mellan flera aktörer svåröverblickbar och komplicerad att genomföra. Som en följd av detta blir stödsystemet utbudsstyrt, och det blir svårt för aktörerna att möta företagens behov. Om systemet är svårt att överblicka för aktörerna så hindrar det företag och entreprenörer att finna resurser till stöd för utveckling. En utmaning för Gävleborg är att stödsystemet för entreprenörskap, hållbart företagande och innovation i högre grad måste bli behovsorienterat istället för utbudsstyrt. Offentlig sektor, näringsliv, akademi och civilsamhälle behöver i större grad än i dag utgå från behov. Identifiera Vad är rotproblemet, potentialen, utmaningen? Var och när uppstår det? Vem är problemägare? Definiera Vilka delmängder består problemet av? Hur avgränsas det? Vad är påverkbart och inte? Vem äger mandat att påverka? Vad är nyttan? Var, när och hos vem uppstår den? Går nyttan att översätta i ekonomiska termer? Beskriv Hur kan förutsättningarna bli tydliga för - och överlämningsbara till - andra aktörer som krävs för att finna lösningen? Specificera uppgiften Vad skall göras? Kommunicera uppgiften Med vilka behöver uppgiften kommuniceras, och på vilket sätt? Lös uppgiften Driv utvecklingen. Skapa strukturerade processer för att bygga tillit och gemensam samhandlingskraft även för komplexa uppgifter med ständigt informations- och kommunikationsunderskott. 8

Målområde Gränsöverskridande samverkan Ett dynamiskt samarbetsklimat är en förutsättning för ett innovativt samhälle. Vi befinner oss i en global värld där det är avgörande med gränsöverskridande samarbeten över lands-, regions- och kommungränser men även mellan olika sektorer i samhället. Ett bra näringslivsklimat grundar sig på det dynamiska samarbetsklimatet i Gävleborg och underlättar och ökar intresset för att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Goda regionala förutsättningar för näringslivet stärker regionens utvecklingskraft och attraktivitet nationellt och internationellt, och är avgörande för framtidens jobb, välfärd och en hållbar utveckling i Gävleborg. För att stärka Gävleborgs konkurrenskraft krävs samverkan med andra regioner och andra länder. Därigenom kan Gävleborgs entreprenörer och företag få tillgång till bästa kompetens och expansionsmöjligheter, oavsett om resurser och möjligheter finns i Gävleborg eller någon annanstans. Genom smart specialisering och gränsöverskridande samverkan kan regionerna stärka varandra. Företagen behöver goda omvärldskunskaper om förhållanden, marknader och målgrupper för att kunna vara attraktiva och konkurrenskraftiga internationellt. Det kräver lyhörda och anpassningsbara medarbetare och företagsledningar. För att främja detta är insatser som underlättar för företag att bedriva internationell handel och som lockar utländska investeringar och etableringar i Gävleborg viktiga. Att utveckla den internationella kompetensen som helhet tillsammans med andra kommuner, regioner och organisationer i omvärlden skapar fördel för den regionala utvecklingen. En avgörande fråga för vår regions utveckling är vår förmåga att attrahera och behålla kompetens, företag och kapital. Regioner som har hög attraktivitet är vinnare i den globala konkurrensen. Det är många samhällsfunktioner som måste fungera väl för att öka Gävleborgs attraktivitet. Attityder och förhållningssätt till varandra och vår omgivning bygger en gemensam känsla av trygghet, handlingskraft och framtidstro. Gävleborg ska upplevas positivt både inom och utanför vår region. De som bor här ska känna sig sedda, hörda och bekräftade. För att kunna arbeta med detta måste vi bättre lära känna och sprida kunskap om allt positivt som görs i Gävleborg, definiera våra målgrupper och formulera vårt budskap utifrån dem. De som besöker oss ska uppleva ett gott värdskap, de som väljer att flytta hit ska känna sig välkomnade och företag som väljer att etablera sig här ska få ett professionellt bemötande. Besöksnäringen ska utvecklas, och höja förmågan att ge kvalitativa upplevelser för besökare. En väl fungerande inflyttnings- och medflyttarservice behöver stärkas och utvecklas så att Gävleborg uppfattas som ett konkurrenskraftigt val. Områden som kan kopplas samman med god välfärd och en attraktiv livsmiljö är viktiga att stärka och utveckla. Det är också viktigt att beakta utmaningar och möjligheter i och mellan stad och landsbygd. Infrastruktur De funktionella arbetsmarknadsregionerna växer tack vare goda kommunikationer och skapar förutsättningar för utbildning och arbete. Samverkan över gränserna skapar nya möjligheter för individer och näringsliv i Gävleborg. Välplanerade satsningar på tillgänglighet och infrastruktur är avgörande för näringsliv, arbetsmarknad och attraktiva livs- och boendemiljöer. En väl fungerande infrastruktur möjliggör att man kan bo och driva företag i hela regionen. Det skapar förutsättningar att tillhandahålla och ta del av god 9

samhällsservice samt hantera globala, samhälleliga förändringar. Digitala tjänster kan bidra till att förenkla vardagen för privatpersoner och företag. Ökande turism och besöksnäring, behov av resor för fritid, arbete och studier, likväl som transporter av gods är av mycket stor strategisk betydelse för en hållbar utveckling av samhälle och arbetsliv i Gävleborg. Ett engagerat deltagande från näringsliv i planprocesser för infrastruktur och kollektivtrafik är av största vikt för att säkerställa hållbar näringslivsutveckling i Gävleborg. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningen är avgörande för att kunna utveckla näringsliv och offentlig sektor och spelar en allt viktigare roll i såväl vår region som i Europa och övriga världen. Satsningar på lärande och kompetensutveckling, i såväl det reguljära utbildningssystemet som på arbetsplatser kan ses som investeringar för att stärka individerna och utveckla arbetslivet i Gävleborg. Vår region står inför en rad utmaningar som kräver kraftfulla insatser i form av smart samverkan och nya modeller. Regionens näringsliv präglas av en allt starkare internationalisering som skapar konkurrens, inte bara på varu- och tjänstemarknaden utan även när det gäller kompetens. Kapital, kompetens, investeringar och ledarskap rör sig över gränser lokalt och globalt. Behovet av högre kompetens ökar snabbt. Tillgången på arbetskraft med rätt kompetens är avgörande för utvecklingen inom både näringsliv och offentlig verksamhet. Allt högre kompetenskrav ställs vid anställningar. Det är viktigt att regionens utbildningsinsatser kopplas närmare arbetsmarknaden, för att behoven av kompetens ska kunna tillgodoses. Insatser för kompetenshöjning och ökad förståelse för arbetsmarknadens krav behövs för att öka möjligheten för kvinnor och män, både i och utanför arbetsmarknaden, att behålla eller få ett arbete. Genom distans- och/eller arbetsplatsförlagd utbildning ges en större målgrupp möjlighet till kompetenshöjning. Det är viktigt att arbetsgivare finner rätt kompetens och att alla kompetenser tas tillvara på bästa sätt. Idag finns det individer som inte matchas rätt utifrån sin kompetens, t ex personer med utländska utbildningar och erfarenheter eller där utbildning och erfarenhet inte har validerats och på så sätt inte kan bidra till att tillfredsställa kompetensbehoven i arbetslivet. För att stärka möjligheterna till kompetensförsörjning på kort sikt, lång sikt och i framtiden bör samverkan mellan arbetsliv, innovations- och utbildningssystem stärkas på alla nivåer. Viktiga aktörer i detta arbete är Kompetensforum Gävleborg samt Lokala Kompetenscentra. 10

Målområde Innovativa miljöer Innovativa miljöer är platser och sammanhang där näringslivet, samhället och forskningen möts i gemensam utveckling av tjänster och produkter. Innovationer och de innovativa miljöerna där de uppstår är viktiga för förnyelse och utveckling i samhället i stort. Starka innovationsmiljöer skapar också förutsättningar för att attrahera internationella investeringar och internationell kompetens. Exempel på innovationsmiljöer är klusterinitiativ, centrumbildningar och forskningsinstitut, inkubator, teknikparker samt övriga kreativa nätverk och plattformar. De flesta innovationer sker i befintliga små- och medelstora företag. Innovationer kan också vara resultat från enskilda idégivare samt forskning som omsätts i nya lösningar och värdeskapande i nya eller befintliga företag. De innovativa miljöernas förmåga att driva innovationsprocesser i bred samverkan ska stärkas och förutsättningarna för innovation ska utvecklas. Entreprenörsskapsinsatser drivs med bästa resultat när de integreras med innovationsprojekt. Det är viktigt att man inte utgår från forskningslogiken eller akademiens behov i innovationssatsningar utan att det är företagens behov som styr insatsernas inriktning. Innovativa företag och organisationer Företags och organisationers förmåga att konkurera bygger bl. a på att de kan leverera erbjudanden som konkurrerar med pris, kvalitet eller unik utformning. Att företag och organisationer förmår utveckla och anpassa sina erbjudanden till marknader, dvs. efterfrågan från kunder och användare och förändrade marknadsvillkor, är därför en överlevnadfråga. De företag och organisationer som arbetar systematiskt och uthålligt med innovation tenderar att ha högt förädlingsvärde per sysselsatt, högre lönenivåer, omsättning och vinst än andra företag. Entreprenörskap Entreprenörskap kan definieras som förmågan att identifiera möjligheter och skapa resurser för att ta tillvara dessa möjligheter och få någonting att ändra riktning. Nya infallsvinklar hittas och utvecklas. En entreprenör skapar nya affärsverksamheter och organiserar marknaden på ett nytt sätt. Entreprenörskap kopplas oftast ihop med näringslivet men entreprenörskap är viktigt inom såväl organisationer, det offentliga samhället som i det privata näringslivet. Gävleborg är en av de regioner som kommer att påverkas starkast av generationsväxlingen. Därför är det viktigt med ett gemensamt fokus på insatser som kan skapa möjligheter för tillväxt och utveckling i näringslivet och bygger bort flaskhalsar. För att behålla bredden i näringslivet bör stödsystemet för entreprenörskap och hållbart företagande erbjuda ett brett baserbjudande i regional samverkan. Förmågan till samordnad uppsökande verksamhet bland entreprenörer och företag ska stärkas. För att åstadkomma detta behöver vi strukturera systemet, synliggöra det för aktörerna själva samt arbeta med roller och innehåll i själva systemet. 11

Kraften och drivet i denna samordning; utvecklingen av roller och innehåll individuellt och som system, måste komma från aktörerna själva utifrån kunskap om systemets uppbyggnad, sammansättning och företagens behov. För att nå framgång är varje företag eller innovation beroende av: Kultur Ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara attityder, normer, värderingar, synsätt, förhållningssätt, modeller, processer, metoder och marknadsföringsaktiviteter som stärker företagets konkurrenskraft. Kunnande Kännedom om den aktuella marknaden, rådande konkurrens, marknadskultur, gällande restriktioner, utmaningar och potential på denna marknad. Förmåga att bedöma styrkor, svagheter, möjligheter och hot för att utveckla förmågan att möta en snabbt föränderlig omvärld. Kontakter Lokala, regionala, nationella och/eller internationella leverantörsnät, nätverk, distributionsmodeller, företags- eller personkontakter som möjliggör utveckling av idé och företag samt spridning och leverans av produkten eller tjänsten till vald marknad. Kompetens Förmågan att sätta kunnandet om marknaden och relevanta kontakter i ett sammanhang en realistisk tids- och resurssatt affärsplan. En plan för kompetensförsörjning för att realisera affärsplanen. Kapital Förmågan att tillgängliggöra kapital; stöd, lån, ägarkapital, för att finansiera genomförande av affärsplanen och skapa kassaflöde. Stödsystemet för entreprenörskap, företagande och innovation i Gävleborg Det är svårt att få grepp om hur innovationssystemet ser ut. Samtidigt är det ett krav att varje offentligt finansierad aktör känner till och samverkar med de andra aktörerna i systemet för företagens bästa. Samspelet i innovationssystemet är viktigt. Genom kreativa möten och smart samverkan skapas möjligheter för fler aktörer att med eget engagemang och resurser bidra till utvecklingen. Varje aktör i stödsystemet måste ha ett öppet förhållningssätt, kunskap om systemet och dess aktörer och förmågan att scanna behov även utanför det egna uppdraget för att allokera resurser eller hänvisa till den aktör, det program, det projekt eller den insats som kan möta företagets eller entreprenörens behov på bästa sätt. Kluster och klusterinitiativ Ett företagskluster är företag och aktörer som har valt att samverka med varandra inom ett geografiskt eller professionellt område. Geografisk koncentration kan t ex ge fördelar i form av tillgång till specialiserad arbetskraft och specialiserade insatsvaror, teknologi, information och erfarenhetsbaserad kunskap. Kärnan i flertalet kluster utgörs av affärsdrivande företagsnätverk, som samverkar kring konkreta aktiviteter som t ex inköpssamverkan, regionala varumärken eller gemensam produktutveckling. I regionen finns två stora, tydliga traditionella företagskluster; skogs- och träindustrin och stål- och verkstadsindustrin. Det finns även andra företagskluster, exempelvis kring informationshantering, lokalproducerad mat och postproduktion av film. 12

För att stärka den generella konkurrenskraften inom ett företagskluster kan samhället aktivt gå in med strukturerade insatser för att skapa ökad samverkan mellan företag, forskare och offentliga organisationer, bolag och myndigheter. En sådan strategisk och målinriktad satsning för att skapa eller stärka befintliga kluster kallas klusterinitiativ. Klusterinitiativen arbetar utifrån en särskild metodik med vetenskaplig bas. Gävleborgs prioriterade klusterinitiativ är Fiber Optic Valley, Future Position X, FindIT och Triple Steelix. Grundkriterier för finansiering av klusterinitiativ [BILD] Ett tillräckligt antal företag definierar och uttalar samma behov. Företagen ingår i eller utgör delarna i en realistiskt utvecklingsbar regional värdekedja. En värdekedja består av företagens fysiska flöden och de aktiviteter som utförs för att skapa värde. Drivkraften i satsningen kommer från företagen själva och utgår från en gemensam vilja att både i konkurrens och i samverkan med andra stärka den egna internationella konkurrenskraften. Klusterinitiativet fyller en tydlig roll i det nationella innovationssystemet. Satsningen bedöms kunna bli långsiktigt resursstark. Översikt över offentligt stödda regionala aktörer i stödsystemet för entreprenörskap, företagande och innovation i Gävleborg Fiber Optic Valley Fiber Optic Valley är ett klusterinitiativ med fokus på produkter och tjänster baserade på bredband och sensorteknologi. Man har också utvecklat en spetskompetens inom innovativt och genusmedvetet ledarskap. Fiber Optic Valley är ett av de fjorton särskilt utpekade initiativ som ingår i VINNOVAs nationella VINNVÄXT-program. Future Position X Future Position X (FPX) är en klustermiljö för innovativ användning av geografisk IT med fokus på att ta fram användarvänliga produkter och tjänster. FPX är en oberoende arena för test, utveckling och marknadsföring av geografisk informationsteknik, tjänster och kunskap.. Future Position X är ett av de fjorton särskilt utpekade initiativ som ingår i VINNOVAs nationella VINNVÄXT-program. Triple Steelix Triple Steelix är en regional utvecklingssatsning som arbetar med att göra stål- och verkstadsindustrin starkare genom att få näringsliv, kommuner och högskolor i regionen att samarbeta. Triple Steelix arbetar utifrån företagens behov. Triple Steelix är ett av de fjorton särskilt utpekade initiativ som ingår i VINNOVAs nationella VINNVÄXT-program. 13

FindIT FindIT är en satsning på att vidareutveckla ett kompetenscenter inom industriell IT på Sandbacka Park i Sandviken. Med basen i Gävleborg och Dalarna har FindIT som mål att stärka konkurrenskraften hos regionens små och medelstora företag samt att stödja framväxten av nya företag, produkter och metoder. Movexum Movexum är Gävleborgs företagsinkubator. Inkubatorer erbjuder processer och nätverk för utveckling av företag med hög tillväxtpotential. Movexum arbetar med entreprenörer och innovatörer som verkar i Gävleborg och har affäridéer med tillväxtpotential och innovativ höjd. ALMI Företagspartner Gävle-Dala ALMIs uppdrag är att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små- och medelstora företag samt stimulera nyföretagandet i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i regionens näringsliv. Verksamheten täcker hela processen från idé till lönsamt företag. Högskolan i Gävle Högskolan i Gävle vill sätta människan i centrum och utveckla kunskapen om, och nå en ledande position inom, utbildning och forskning inom två forskningsprofiler; byggd miljö och hälsofrämjande arbetsliv. Utbildningen vid Högskolan i Gävle bedrivs vid tre akademier; Akademin för hälsa och arbetsliv, akademin för teknik och miljö och akademin för utbildning och ekonomi. Centrumbildningar och forskningsinstitut Gävleborgs innovationssystem omfattar t ex Acreo, CLIP, Radiocentrum, Centrum för belastningsskadeforskning samt flera offentliga och privata forskningsenheter, institut och avdelningar med bas i akademisk forskning. Teknikparker Teknikparker (science parks) som Sandbacka Park i Sandviken och Faxe Park i Söderhamn är infrastruktur med innehåll, byggnader och områden som försetts med processledning avsedda att stärka samverkan mellan företag, akademi och aktörer i stödsystemen för entreprenörskap, hållbart företagande och innovation. Övriga aktörer Utöver ovanstående finns en mängd utbildnings- och utvecklingscentra, privata konsult- och innovationsföretag, tidiga klusterbildningar, föreningar, organisationer, nätverk och projekt av vikt för det regionala innovationssystemet. 14

Innovativ offentlig verksamhet Innovationer inom offentlig verksamhet handlar i hög grad om att utveckla styrning, arbetsorganisation och ledarskap samt finna nya sätt att definiera och utföra verksamheternas uppdrag. Offentliga verksamheter behöver fokusera på användares olika behov av och förutsättningar för att använda offentliga tjänster. Det kan innebära utveckling av nya sätt att organisera och utföra offentliga tjänster. Gävleborg ska stärka förmågan att tillvarata innovationer inom offentlig sektor. För att bättre kunna tillgodogöra sig innovationer inom offentlig sektor måste policies, processer och metoder som stärker förmågan till innovation och utveckling inom de offentliga verksamheterna stärkas. Funktioner inom offentlig sektor för samverkan med akademi, privat sektor och civilsamhälle måste utvecklas och stärkas. Avgörande för att kunna implementera innovativa produkter, tjänster och arbetssätt är att stärka förmågan inom offentlig sektor att utgöra en kraftfull kravställande kund. De ofta mycket slimmade organisationerna måste beredas tid, resurser, kompetens och support för att kunna införa innovationer i den löpande verksamheten, och förmågan till upphandling, inköp och implementering av innovationer behöver stärkas. Förutsättningar finns för att skapa mängder av spännande innovationer i skärningspunkter mellan förhållningssätt, teknologier, discipliner, kompetensområden och branscher. Hur organisationen skapar utrymme och former för att arbeta med innovationer är avgörande för vilket genomslag de får i verksamheten. Målbilden måste vara att alla anställda har kunskap om möjligheterna till innovation på arbetsplatsen. Upphandling av innovationer För att ta sig an stora och små samhällsutmaningar krävs kombinationer av produkter, tjänster, processer som ännu inte finns. För att dessa ska komma till stånd måste samhället ha förmåga att skapa värdekedjor och affärsmodeller som ännu inte existerar. Vinsterna för olika intressenter måste identifieras för att utifrån dessa skapa affärs- och finansieringslösningar för att därigenom påskynda viktiga samhällsinvesteringar. Gävleborg ska stärka förmågan att driva utveckling i offentlig sektor, både genom egen kraft inom organisationerna och genom att utmana näringslivets innovativa förmåga. Detta kan uppnås genom upphandling av enskilda innovationer och komplexa totallösningar där stora och små företag, kommuner, myndigheter, organisationer mm. samarbetar och tar ansvar för delar av totalaffären. För att göra detta möjligt måste förmågan att skapa nya värdekedjor stärkas genom att skapa en långsiktig kompetensplattform för innovationsupphandling. 15

Översikt av Gävleborgs innovationssystem Översiktlig bild av offentliga aktörer, strategier, finansiärer på olika nivåer i innovationssystemet. 16

Prioriterade insatser 2013-2020 Möjliggöra och utveckla innovativa och kreativa mötesplatser samt öka samverkan i hela innovationssystemet från lokal, regional, nationell till internationell nivå. Arbeta för att stärka entreprenörskapet i de innovativa miljöerna. Utveckla och stärka den regionala inkubatorverksamheten, klustren och innovationssystemet. Stärka förmågan hos stödsystemets aktörer att i samverkan möta företagens behov. Samordna och utveckla kapitalförsörjningen för olika skeden av företagens utveckling. I samverkan med näringsliv, akademi, offentliga aktörer och civlisamhälle ta fram kunskapsunderlag om hur kompetensbehoven ser ut i dagsläget och i framtiden. Samverka för att uppnå kompetenshöjning inom specifika branscher/områden. Utveckla och stärka regionens attraktionskraft hos olika målgrupper. Utveckla den lokala och regionala mottagarförmågan genom att samordna och stärka viktiga servicefunktioner för individer och företag. Utveckla internationella kontakter och kontaktytor som kan stärka Gävleborgs attraktions-, konkurrens- och lyskraft. Stärka den lokala och regionala mottagningsförmågan för nationella och internationella investeringar och företagsetableringar. 17

Analys och uppföljning Regional utveckling bygger på många individers, gruppers och organisationers vilja och förmåga att samverka för att skapa bästa möjliga förutsättningar för arbetstillfällen, utveckling och tillväxt. Det gör organiseringen enormt mångfacetterad och oändligt komplex. Därför är en komplett uppräkning av kritiska faktorer inte möjlig. Relevansen för regional utveckling är starkt beroende av värderingar, synsätt, den kollektiva förmågan till regionalt lärande samt aktuella utvecklingssammanhang som förändras över tid. En väl utvecklad orienteringsförmåga om vad som pågår i regionen gör hållbarhetsdimensionen levande i utvecklingsarbetet när insikter om ekonomiska, sociala och miljömässiga samband ständigt uppdateras. Ett fungerande regionalt lärande gör att möjligheter och resultat tas tillvara för att skapa mervärden och utvecklingseffekter. På grund av att utvecklingsinsatserna är så komplexa med mängder av aktörer inblandade över tid i långsiktiga utvecklingsinsatser som ofta tar flera år innan de får effekt, finns få eller inga linjära samband som ger säkra indikatorer på hållbar utveckling. Ett problem för uppföljning av regionala utvecklingsinsatser är att det som är relevant inte går att mäta på ett tillförlitligt sätt och det som går att mäta på ett tillförlitligt sätt inte är relevant. Det har gjorts omfattande utvärderingar av klusterarbete i Norra Mellansverige 2007, 2010 och 2012. En ny utvärdering för Norra Mellansverige planeras för 2015 och eventuellt 2018. Effektutvärderingen har en omfattande metodansats som utvecklats för att bedöma klusterarbetets effekter med utgångspunkt från mätning av 16 faktorer som innovationsgap (6 st), hållbarhet (3 st) och finansiella prestationer (7 st) bl.a. effekter på förädlingsvärde, sysselsättning, lönenivåer och lönsamhet. Resultaten stäms sedan av och fördjupas genom kvalitativa metoder som intervjuer och bedömningar av initierade aktörer, även för att fånga upp oväntade resultat av utvecklingsinsatserna. Modellen för effektutvärderingen av klusterarbete är unik och uppmärksammad nationellt och internationellt och har utvecklats i Norra Mellansverige genom ett samverkansprojekt mellan Gävleborg, Dalarna och Värmland. I metodfilosofin ingår möjligheter att bedöma hur väl samverkan fungerar mellan olika aktörer i innovationssystemet (innovationsgap). Utvärderingsmodellen kan modifieras för att omfatta fler aktörer i stödsystemet för entreprenörskap, företagande och innovation i Gävleborg. Alla utvecklingsinsatser inom näringslivet bör följas upp av projektägare och större finansiärer för att bidra till regionalt lärande. Större utvecklingsprojekt bör även kompletteras med externa utvärderingar som stärker och utmanar lärkulturen under hela projekttiden, så kallad lärande utvärdering/ följeforskning. De bedömer även utvecklingsinsatsens förmåga till värdeskapande i aktuella sammanhang. En kvalitativ uppföljning bör ske av regionens samlade ansatser till smart specialisering, dess mognad och (internationella) potential. Det är även viktigt att uppmärksamma ökad representation av nya branscher i regionen samt balansen och dynamiken mellan olika storlek av företag. 18

Indikatorer Nya och bevarade företag/ etableringar efter tre och sex år. Nya och bevarade arbetstillfällen. Förändring av regionens förädlingsvärde. Upplevelse av attraktiv livsmiljö. Kvalificerade bedömningar av företagsklimatet i regionen utifrån relevanta mätningar och index, som t ex SKL:s mätning Insikt, Svenskt Näringslivs Företagsklimatrankning, innovationsindex m fl. En strukturerad effektmätning för prioriterade aktörer i stödsystemet för entreprenörskap, företagande och innovation utifrån varje aktörs uppdrag (klusterinitiativ, inkubator, teknikparker) genomförs vart tredje år. All statistik skall vara könsuppdelad och kvalitativa bedömningar skall innehålla perspektiv på hållbarhet, genus, integration och miljökonsekvenser. 19

Referenser Nya möjligheter, Regional utvecklingsstrategi för Gävleborg 2013-2020 Kompetensprogram för Gävleborg 2014-2020 Infrastrukturprogram med systemanalys, Region Gävleborg Besöksnäringsstrategi för Gävleborg Strategi för de kulturella och kreativa näringarna i Gävleborg En nationell strategi för regional tillväxt & attraktionskraft 2014-2020, Regeringskansliet Den nationella innovationsstrategin, Regeringskansliet Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Europa 2020, En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, Europeiska kommissionen Innovationsunionen, Europeiska kommissionen Horisont 2020, Europeiska kommissionen Kreativa Europa 2014-2020, Europeiska kommissionen Bilagor Besöksnäringsstrategi för Gävleborg En innovationsstrategi för Gävleborg Gävleborgs innovationssystem, översikt 20