Innovations- och näringslivsprogram

Transkript

1 Innovations- och näringslivsprogram

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 3 Regionalt utvecklingsarbete... 5 Utgångspunkter... 7 Målstruktur...9 Gränsöverskridande samverkan Infrastruktur 14 Kompetensförsörjning.. 15 Innovativa miljöer Uppföljning

3 Förord Innovations- och näringslivsprogrammet är ett program kopplat till Nya möjligheter, Regional utvecklingsstrategi för Gävleborg Programmet fokuserar på hur vi med gemensamma krafter via smart samverkan kan stärka Gävleborgs förmåga att stödja näringslivets konkurrenskraft. Vi behöver vara öppna för den kreativitet som finns överallt i vår region och ta tillvara på den drivkraft som finns att utveckla och skapa nytt. Innovations- och näringslivsprogrammet kan fungera som en vägvisare för hur vi tillsammans skapar en långsiktig och hållbar näringslivsutveckling i Gävleborg. Detta är ett program för alla verksamma aktörer i Gävleborg och involverar inte enbart organisationen Region Gävleborg. Genomförandet är helt beroende av alla aktörers insatser. Region Gävleborg kan fungera som koordinator och vägvisare men det är viktigt att komma ihåg att det är allas gemensamma insatser och resurser som driver utvecklingen framåt. Välkommen att läsa och reflektera över hur just du kan bidra till ett innovativt och hållbart näringsliv i Gävleborg! 3

4 Fantasi är viktigare än kunskap. För kunskapen är begränsad, medan fantasin omgärdar hela världen, stimulerar framsteg, och föder utveckling. Albert Einstein 4

5 Regionalt utvecklingsarbete Den regionala utvecklingsstrategin, Nya möjligheter, visar inriktningen för Gävleborgs regionala utvecklingsarbete. Den är en regional länk mellan lokal och nationell nivå och för målen och strategierna på EU-nivå. Nya möjligheter beskriver regionens egna utvecklingsambitioner för gemensamma insatser mellan olika aktörer i och utanför regionen. Den ska också fungera som ett paraply över de regionala planer och program som finns. Det övergripande målet i den regionala utvecklingsstrategin är nya möjligheter för människors självförverkligande och aktiva bidrag till samhällsutvecklingen. Målet konkretiseras ytterligare i tre målområden: Stärkta individer, Smart samverkan och Tillgängliga miljöer. Målområdena är inte isolerade utan ömsesidigt beroende av varandra. De visar en målbild över vad vi vill åstadkomma i ett längre tidsperspektiv: Stärkta individer som handlar om att, män, flickor och pojkar har vilja, möjlighet och förmåga att gå via kunskap till handling och på så sätt bli aktiva medskapare av Gävleborg. Smart samverkan som handlar om hur vi bygger broar mellan offentliga verksamheter, näringsliv, forskning, utbildning och civilsamhället. På så sätt stärker smart samverkan vår konkurrenskraft i förhållande till världen runt omkring oss. Tillgängliga miljöer som handlar om vår möjlighet att ta del av arbete, studier, fritid, välfärd och service i alla delar av Gävleborg. Infrastrukturen ska vara ett sätt att nå nya jobb, ökad utbildning och ett större fritidsutbud. På så sätt stärker vi flödet av personer, varor, idéer och tjänster på ett hållbart sätt. Det regionala utvecklingsarbetet ska också utgå från de tre hållbarhetsperspektiven; social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Det innebär att satsningar alltid ska analyseras och prövas ur alla hållbarhetsperspektiv innan beslut. Det som inte bidrar till stärkt hållbarhet kommer således inte att prioriteras. Nya möjligheter pekar ut två drivkrafter som är av störst betydelse för Gävleborgs utveckling; kompetens och infrastruktur. De möjliggör människors möjligheter till självförverkligande och aktiva deltagande i samhällsutvecklingen. 5

6 Innovations- och näringslivsprogrammet i ett sammanhang Innovations- och näringslivsprogrammet tar sin utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin Nya möjligheter. Program och strategi hänger ihop med den europeiska, nationella, regionala och lokala nivån, se figur 1. Utifrån Europa 2020-strategin ska EU skapa en smart och hållbar tillväxt för alla med fokus på hög sysselsättning, koldioxidsnål ekonomi, produktivitet och social sammanhållning. Hållbar tillväxt innebär en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi. Nya möjligheter och Innovations- och näringslivsprogrammet har direkt koppling till EUs sammanhållningspolitik och Europa 2020-strategin, Innovationsunionen, Horisont 2020 samt aktuella sektorsprogram. På nationell nivå förhåller sig programmet till den Nationella Innovationsstrategin, Nationell strategi för svensk miljöteknik, En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft samt Nationell strategi för svensk besöksnäring. Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Norra Mellansverige är ett program och verktyg för att utföra intentionerna i Innovations- och näringslivsprogrammet. Innovations- och näringslivsprogrammet är ett av flera program som konkretiserar den regionala utvecklingsstrategin. Programmet är en utveckling av tidigare strategier och program inom näringslivsområdet och är en naturlig följd av ett utvecklingsarbete som skett under lång tid. Därmed finns en rad tidigare prioriteringar utifrån politiska ställningstaganden på konkret nivå som även fortsättningsvis gäller. Det gäller för Strategin för de kulturella och kreativa näringarna och Besöksnäringsstrategin. Genomförandet av konkreta åtgärder inom ramen för Innovations- och näringlivsprogrammet sker på aktivitetsnivå, i projekt och verksamheter hos de regionala utvecklingsaktörerna. 6

7 Figur 1: Nya möjligheter i ett lokalt, regionalt, nationellt och europeiskt sammanhang. Aktörer Aktörerna i det regionala utvecklingsarbetet kan beskrivas utifrån ett quadruple helix-perspektiv. Det vill säga aktörer som representerar offentliga sektorn, näringsliv, akademi/högskola och ideell sektor. Denna komplexa flora av aktörer har olika roller, men alla är viktiga pusselbitar i arbetet för att uppnå målen med utvecklingsarbetet. Ansvar och befogenheter i systemet varierar mellan aktörer och det är viktigt att förstå och förhålla sig till de olika aktörernas roller. Region Gävleborg har statens uppdrag att samordna det regionala utvecklingsarbetet. En förutsättning för att nå framgång i detta arbete är att alla berörda aktörer engageras. Olika aktörer kan befinna sig på olika strategiska och operativa nivåer och de kan finnas lokalt, regionalt eller nationellt. För att överbrygga olika nivåer (lokalt-regionalt och strategiskt-operativt) behövs funktioner som mäklare eller förmedlare. Denna roll handlar mer om att vara möjliggörare för utveckling (strategisk) än utförare (operativ) och innebär i praktisk mening att se till att aktörer gemensamt löser uppgiften samt att nödvändig samverkan och samhällspåverkan blir av. Region Gävleborg, med sitt statliga samordningsansvar, ska fungera som en mäklande aktör mellan dels lokalt-regionalt-nationellt dels strategiskt-operativt. Andra aktörer, till exempel kluster, kan också fungera som denna mellanliggande förbindelse, det viktiga är att rollen och funktionen finns och fungerar. 7

8 Utgångspunkter Näringslivet i Gävleborg är mångfacetterat; allt ifrån internationella tillverkningsindustrier inom exempelvis stål, verkstad och skog, till vård och omsorg, miljöteknik, gröna näringar, besöksnäringen och kulturella och kreativa näringar. Ett brett näringsliv är mindre sårbart vid strukturomvandling. Regionen genomgår nu en strukturomvandling där ett kunskapsintensivt och tjänstebaserat näringsliv växer fram. Det är viktigt att utveckla, bredda och stärka hela näringslivet vilket är en styrka för hela samhället och en förutsättning för regional utveckling och tillväxt. Det innebär allt från mikro-, små- och medelstora företag till stora företag, från företag verksamma på lokala marknader till exportmogna företag verksamma på den globala marknaden, från traditionella näringar till nya näringar. I ett hållbart, dynamiskt näringsliv kompletterar företagen varandra i en värdekedja som skapas tillsammans. Programarbetet med att stärka Gävleborgs förmåga att stödja näringslivets konkurrenskraft ska ske utifrån de tre hållbarhetsperspektiven; social, miljömässig och ekonomisk. Det innebär att arbetet behöver ses utifrån ett integrerat och strukturerat perspektivtänkande; så kallad hållbarhetsintegrering. Det görs genom att analysera och problematisera innovations- och näringslivsarbetets påverkan på olika grupper av människor (, män, flickor, pojkar i olika åldrar och ursprung) tillgänglighet, folkhälsa och miljö. Genom detta angreppssätt kan bilden av företagande vidgas och förmågan att stödja hela näringslivets konkurrenskraft förbättras. Konkret kan detta innebära att finansierings-, affärs- och nyföretagarrådgivare möter företag på deras villkor och utifrån deras förutsättningar, oavsett branschtillhörighet. Entreprenörskap kan definieras som förmågan att identifiera möjligheter och skapa resurser för att ta tillvara dessa möjligheter och få någonting att ändra riktning. Entreprenörskap kopplas oftast ihop med näringslivet men entreprenörskap är lika viktigt inom ideella organisationer och offentlig sektor. En entreprenör skapar nya affärsverksamheter och organiserar marknaden på ett nytt sätt. Innovation handlar om nya eller bättre sätt att skapa värden för samhälle, företag och individer. Innovationer är nya lösningar som svarar mot behov och efterfrågan i vardagen och omvärlden. Värdet uppstår i nyttiggörandet och tillämpningen av en idé och kan ta många former ekonomiska, sociala eller miljömässiga. Viktiga utvecklingsområden är sociala innovationer, gröna innovationer, kompetenser inom design och kreativitet, innovationer i offentlig sektor samt att identifiera och synliggöra framgångsrika initiativ. Smart specialisering Programmet utgår från smart specialisering, ett förhållningssätt som innebär ett brett, dynamiskt och diversifierat näringsliv och offentlig sektor som arbetar tillsammans med gemensamma utmaningar för att stärka regionens konkurrenskraft. En bred bas för näringslivsutveckling skapar förutsättningar för nya kombinationer av spetskompetensområden som kan bli konkurrenskraftiga på en global marknad. Det är också nödvändigt för att Gävleborg ska bli en livskraftig region med kapacitet att hantera kommande samhällsutmaningar. En central utgångspunkt i smart specialisering är gemensam kunskapsutveckling. Smart specialisering innebär en tillämpning av principen om öppen innovation. Det innebär att täta möten mellan människor från olika kompetensområden och olika organisationer kan öka innovationshöjden, mobilisera resurser och påskynda innovationsprocessen. Smart specialisering innebär alltså en bred syn på innovation som inkluderar servicesektorn, sociala innovationer, nya affärsmodeller och kreativa näringar. Det innebär att man inte bara satsar på traditionella sektorer utan också på de med störst potential att bidra till regionens välfärd. 8

9 Målstruktur Innovations- och näringslivsprogrammet Gävleborg kan ses som en fördjupning av den regionala utvecklingsstrategin och ska vara en utgångspunkt för arbetet med att utveckla Gävleborgs förmåga att stärka den regionala konkurrenskraften. Det övergripande målet med Innovations- och näringslivsprogrammet är att stärka Gävleborgs förmåga att stödja näringslivets konkurrenskraft. Det innebär att programmet kan ses som ett verktyg, som fokuserar på hur vi smart och innovativt arbetar tillsammans genom att bygga broar mellan samhällets aktörer inom offentlighet, näringsliv, forskning, utbildning och civilsamhälle. Genom smart specialisering och ett behovsorienterat innovationssystem kan vi stimulera näringslivet och ge den regionala ekonomin förutsättningar för att skapa hållbar tillväxt. Figur 2: Innovations- och näringslivsprogrammet ska bidra till att stärka förmågan att stödja näringslivets konkurrenskraft. Detta ger effekter för innovation och näringsliv som i sin tur ger effekter på regionens utveckling. Programmet innehåller fyra målområden. Inom ramen för dessa finns prioriterade inriktningar och mål kopplade. Målet avser att spegla effekterna av det regionala utvecklingsarbetet på lokal och regional nivå. Målområdena är: Gränsöverskridande samverkan Infrastruktur Kompetensförsörjning Innovativa miljöer En översikt över målområdena och dess inriktningar och mål återfinns i Bilaga 3. 9

10 Gränsöverskridande samverkan Gävleborg befinner sig en global omvärld där det är avgörande med gränsöverskridande samarbeten över land-, region- och kommungränser men även mellan olika sektorer i samhället. Ett dynamiskt samarbetsklimat är en förutsättning för ett innovativt samhälle. Bra näringslivsklimat underlättar och ökar intresset för att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Goda regionala förutsättningar för näringslivet stärker regionens utvecklingskraft nationellt och internationellt, och är avgörande för framtidens jobb, välfärd och en hållbar utveckling. För att stärka Gävleborgs konkurrenskraft krävs samverkan med andra regioner och andra länder. Därigenom kan entreprenörer och företag få tillgång till bästa kompetens och expansionsmöjligheter, oavsett om resurser och möjligheter finns i Gävleborg eller någon annanstans. En regions förmåga att attrahera nya företag och kompetens har blivit allt viktigare. Nya företag kan liksom ny kompetens bidra till att stärka konkurrenskraften i de redan etablerade företagen och bredda en ensidig branschstruktur. Konkurrensen om företagen och de kreativa och kompetenta individerna i världen ökar mer och mer. Det blir allt vanligare att regioner tar strategiska grepp för att öka sin attraktionskraft till utvalda målgrupper av företag och individer som de tror kan bidra till men också säkerställa ökad tillväxt och utveckling. En viktig utgångspunkt i det strategiska arbetet är att definiera regionens unika tillgångar och utmärkande drag. Det är många samhällsfunktioner som måste fungera väl för att öka Gävleborgs konkurrenskraft. På lokal nivå måste det finnas en mottagarkapacitet som utgår från efterfrågan och håller hög kvalitet. Vid exempelvis etablering av företag och inflyttning uppstår behov av stöd och samordning från offentliga aktörer. Ett positivt bemötande i frågor som rör t ex. markanvändning, fysisk planering, sjukvård, skola och barnomsorg är i sammanhanget en viktig fråga för det upplevda näringslivsklimatet. För att åstadkomma detta krävs ett arbetssätt där internationell orientering blir en naturlig del av arbetet. En väl fungerande inflyttnings- och medflyttarservice behöver stärkas och utvecklas så att Gävleborg uppfattas som ett konkurrenskraftigt val. Företagen behöver goda omvärldskunskaper om förhållanden, marknader och målgrupper för att kunna vara konkurrenskraftiga internationellt. Det kräver lyhörda och anpassningsbara medarbetare och företagsledningar. För att främja detta är insatser som underlättar för företag att bedriva internationell handel och som lockar utländska investeringar och etableringar i Gävleborg viktiga. Att utveckla den internationella kompetensen som helhet tillsammans med andra kommuner, regioner och organisationer i omvärlden skapar fördel för den regionala utvecklingen. Insatser för entreprenörskap och hållbart företagande i Gävleborg De aktörer som samverkar för att stärka entreprenörskap och hållbart företagande är alla utformade för att möta olika behov. Varje aktör har ett specificerat uppdrag, men samhällssystemets komplexitet gör samverkan mellan flera aktörer svåröverblickbar och komplicerad att genomföra. Som en följd av detta blir insatserna utbudsstyrda, och det blir svårt för aktörerna att möta företagens behov. Om insatserna är svåra att överblicka för aktörerna så hindrar det företag och entreprenörer att finna resurser till stöd för utveckling. En utmaning för Gävleborg är att insatserna för entreprenörskap, och hållbart företagande i högre grad måste bli behovsorienterade istället för utbudsstyrda. Med en föränderlig näringslivsstruktur och ett ökat behov av ett breddat näringslivsbegrepp behöver aktörerna stärka sin förmåga att möta olika företags behov. Det innebär att kunskapen och förståelsen för villkor och förutsättningar i existerande och nya näringar samt för olika kategorier av och män 10

11 måste öka. För att åstadkomma detta behöver vi strukturera insatser, arbeta med roller, metoder och arbetsmodeller samt öka kompetensen hos aktörerna. Kraften och drivet i denna samordning; utvecklingen av roller och innehåll individuellt och som innovationssystem, måste komma från aktörerna själva utifrån kunskap om systemets uppbyggnad, sammansättning och företagens behov. Varje aktör i innovationssystemet måste ha ett öppet förhållningssätt, kunskap om sammanhanget samt förmågan att se behoven även utanför det egna uppdraget för att samordna resurser eller hänvisa till den aktör, det program, det projekt eller den insats som kan möta företagets eller entreprenörens behov på bästa sätt. Kapitalförsörjning Avgörande för att företag startas och framför allt mikro-, små- och medelstora företags förmåga att växa och utvecklas är kopplade till dess tillgång till kapital och finansiering. Svag soliditet är ett grundproblem för mikro-, små- och medelstora företag vilket innebär dåliga förutsättningar till krediter i det traditionella banksystemet. Att bygga upp eget sparande till start av företag eller expansion av ett befintligt företag är sällan ett reellt alternativ. Till denna problembeskrivning fogas också svårigheten att värdera immateriella tillgångar vilket blir särskilt påtagligt i service- och tjänstesektorn. Byggnader och maskiner med konkret värde kan värderas men det är också viktigt att fråga sig hur man ska värdera exempelvis kompetens, nätverk, förtroende och varumärke. Detta får också konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv då och människor med utländsk härkomst i större utsträckning är verksamma inom service- och tjänstesektorn. Ett ökat diversifierat näringsliv ställer nya krav som dagens aktörer och insatser inte kan svara upp mot. Därmed behöver det tydliggöras vad dagens aktörer och dess insatser kan hantera samt vad som faller utanför och det blir viktigt att skapa nya lösningar och verktyg företrädesvis inom ramen för befintliga aktörer. En nyckel i detta sammanhang blir att öka kunskapen hos aktörerna och graden av samverkan och samordning mellan aktörerna för att öka verkningsgraden och tillgången till kapital till regionens företag. Prioriterade inriktningar De prioriterade inriktningarna för målområde Gränsöverskridande samverkan är: 1. Samordna och stärka viktiga kommunala servicefunktioner för företag. 2. Stärka den lokala och regionala mottagarförmågan för att kunna attrahera nationella och internationella investeringar, kompetenser och företagsetableringar. 3. Stärka förmågan hos innovationssystemets aktörer att i smart samverkan möta olika företags behov. 4. Samordna och utveckla kapitalförsörjningen för olika skeden av företagens utveckling. Målen till respektive prioriterad inriktning avser att spegla resultatet av det regionala utvecklingsarbetet på lokal och regional nivå. Målen mäts av resultatindikatorer. De prioriterade inriktningarna bidrar till effekter på näringsliv och regional utveckling, detta mäts genom effektindikatorer se tabell 1. 11

12 Inriktning Mål Effektindikatorer näringsliv Resultatindikatorer Effektindikatorer regional utveckling Samordna och stärka viktiga kommunala servicefunktioner för företag. Företagen upplever att kommunernas service är tillfredsställande Företagsklimatet (mäts genom Insikt/SKL, Företagsklimatranking/Svenskt Näringsliv, Innovationsindex /Reglab) Antal startade företag, resp män. Överlevnadsgrad av startade företag efter tre och sex år, resp män befolkningen år i sysselsättningen förädlingsvärde. Stärka den lokala och regionala mottagarförmågan för att kunna attrahera nationella och internationella investeringar, kompetenser och företagsetableringar Det finns ett väl fungerande system för att lokalt och regionalt möta rekryterings-, investeringsoch etableringsförfrågningar. Antal investeringsoch etableringsförfrågningar Aktörernas ( resp män) upplevelse av funktionerna i Innovationssystemet (mäts genom enkätundersökning) Antal startade företag, resp män. Överlevnadsgrad av startade företag efter tre och sex år, resp män. befolkningen år i sysselsättningen förädlingsvärde. Stärka förmågan hos innovationssystemets aktörer att i smart samverkan möta olika företags behov. Aktörer inom innovationssystemet har god kännedom om varandra och företagen upplever att de får det stöd som de behöver. Aktörernas ( resp män) upplevelse av funktionerna i Innovationssystemet (Mäts genom enkätundersökning) Antal startade företag, resp män. Överlevnadsgrad av startade företag efter tre och sex år, resp män. Export som andel av bruttoregionalprodukten. befolkningen år i sysselsättningen förädlingsvärde. De 10 största branscherna i länets andel av total sysselsättning. Branschfördelning mellan kön. 12

13 Samordna och utveckla kapitalförsörjningen för olika skeden av företagens utveckling. Fler företag ( resp män) upplever att de har god information om och tillgång till kapital. Aktörernas ( resp män) upplevelse av funktionerna i Innovationssystemet (Mäts genom enkätundersökning) Antal investeringsobjekt (Mäts genom Almi, Almi Invest, Norrlandsfonden, Inlandsinnovation) Antal startade företag, resp män. Överlevnadsgrad av startade företag efter tre och sex år, resp män. andel av totala antalet riskkapitalinvesteringar per 1000 dagbefolkning. befolkningen år i sysselsättningen förädlingsvärde. Tabell 1: Gränsöverskridande samverkan, inriktningar och mål. 13

14 Infrastruktur För att skapa tillväxt i regionen krävs att både nya och etablerade företag hittar rätt kompetens för att kunna utvecklas och växa. I takt med utvecklingen mot ett alltmer kunskapsintensivt arbetsliv ökar behovet av persontransporter. Kompetent arbetskraft är en viktig förutsättning för utvecklingen, såväl inom näringslivet som inom offentlig sektor. En väl utbyggd infrastruktur och goda kommunikationer skapar förutsättningar att ta del av utbildning och arbete, därmed växer de funktionella arbetsmarknadsregionerna. Samverkan över gränserna skapar nya möjligheter för individer och näringsliv i Gävleborg. Detta ger förbättrade förutsättningar till matchning på arbetsmarknaden och en bredare arbetsmarknad. Genom att stärka möjligheterna till pendling för och män stärks också möjligheterna till attraktiva livs- och boendemiljöer. Godstransporterna spelar även fortsättningsvis en mycket viktig roll för näringslivet. Godsvolymerna fortsätter att öka både i Gävleborg och i landet som helhet. Ökade export- och importandelar visar på behovet av en utveckling mot effektiva transportslagsövergripande lösningar. Transportsystemet bör stärkas för att anpassas till de ökade volymerna samt krav på tillgänglighet, miljö och säkerhet. Utvecklingen av näringar som exempelvis besöksnäringen, det ökade behovet av kompetensförsörjning samt ökad medvetenhet om behovet av hållbara transporter ställer krav på ett nytt synsätt gällande infrastruktur. En hållbar utveckling av samhälle och näringsliv i Gävleborg blir därmed beroende av ett fördjupat samarbete mellan aktörer inom näringsliv, offentlig sektor m fl. Ett engagerat deltagande från näringsliv i planprocesser för infrastruktur och kollektivtrafik är av största vikt för att säkerställa en hållbar utveckling i Gävleborg. En väl fungerande infrastruktur möjliggör att man kan bo, besöka, driva och utveckla företag och verksamhet i hela regionen. Det skapar förutsättningar att tillhandahålla och ta del av god samhällsservice samt hantera globala och samhälleliga förändringar. Tillgång till bredband med hög kvalitet och hastighet förbättrar möjligheterna att utveckla digitala tjänster och förenklar vardagen för privatpersoner och företag i hela Gävleborg. Ökad tillgänglighet gör att företagen kommer närmare en större marknad och närmare sina konkurrenter och samarbetspartner. Förnyelse, diversifiering och specialisering av företagandet inom en arbetsmarknadsregion krävs för ett väl fungerande regionalt innovationssystem. Prioriterade inriktningar Prioriterade inriktningar preciseras i Infrastrukturprogram med systemanalys. 14

15 Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningen är avgörande för att kunna utveckla näringsliv och offentlig sektor och spelar en allt viktigare roll i såväl Gävleborg som i Europa och övriga världen. Satsningar på lärande och kompetensutveckling, i såväl det reguljära utbildningssystemet som på arbetsplatser kan ses som investeringar för att stärka individerna och utveckla näringsliv och offentlig sektor. Gävleborg står inför en rad utmaningar som kräver kraftfulla insatser i form av smart samverkan och nya modeller. näringsliv präglas av en allt starkare internationalisering som skapar konkurrens, inte bara på varu- och tjänstemarknaden utan även när det gäller kapital, kompetens och investeringar. Tillgången på arbetskraft med rätt kompetens är avgörande för utvecklingen inom både näringsliv och offentlig verksamhet. Allt högre kompetenskrav ställs vid anställningar. Det är viktigt att regionens utbildningsinsatser kopplas närmare arbetsmarknaden, för att behoven av kompetens ska kunna tillgodoses. Insatser för kompetenshöjning och ökad förståelse för arbetsmarknadens krav behövs för att öka möjligheten för och män, både i och utanför arbetsmarknaden, att behålla eller få ett arbete. Genom distans- och/eller arbetsplatsförlagd utbildning ges en större målgrupp möjlighet till kompetenshöjning och att behålla eller få ett arbete som går att försörja sig på. Det är viktigt att arbetsgivare finner rätt kompetens och att alla kompetenser tas tillvara på bästa sätt. Idag finns det individer som inte matchas rätt utifrån sin kompetens, t ex personer med utländska utbildningar och erfarenheter eller där utbildning och erfarenhet inte har validerats och på så sätt inte kan bidra till att tillfredsställa kompetensbehoven i näringsliv och offentlig sektor. Det finns relativt svaga kopplingar mellan utbildningsaktörer och regionens näringsliv. För att stärka möjligheterna till kompetensförsörjning på kort och lång sikt bör samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor, innovations- och utbildningssystem stärkas på alla nivåer. Etableringen och utvecklingen av Kompetensforum Gävleborg och lokala kompetenscentrum är ett sätt att överbrygga gapet mellan utbildningsaktörer och näringsliv på lokal nivå. Ett väl fungerande regionalt kompetensförörjningsarbete ska klara av att utveckla, attrahera och behålla kompetens. I ett mer kunskapsintensivt näringsliv blir det av allt större vikt att höja utbildningsnivån och skapa medvetenhet om behovet av en höjd utbildningsnivå. Arbetslivets aktörer måste därför ta ett ökat ansvar i frågor som rör kompetensplanering och kompetensutveckling. Det behövs flexibla företagsnära metoder för att kompetensutveckling ska leda till integrering med arbetsplatsernas verksamhetsutveckling. Prioriterade inriktningar Prioriterade inriktningar preciseras ytterligare i Kompetensprogram för Gävleborg

16 Innovativa miljöer Innovativa miljöer är platser och sammanhang där näringslivet, samhället och forskningen möts i gemensam utveckling av tjänster och produkter. Starka innovationsmiljöer skapar förutsättningar för att attrahera investeringar och kompetens såväl nationella som internationella. Därmed är de innovativa miljöerna viktiga för förnyelse och utveckling i samhället i stort. Exempel på innovationsmiljöer är klusterinitiativ, centrumbildningar och forskningsinstitut, inkubatorer, teknikparker samt övriga kreativa nätverk och plattformar. Företag, kompetenser, kapital och innovationer är mer rörliga idag än någonsin tidigare. Morgondagens vinnare är de regioner eller länder som besitter förmågan att driva fram innovationer. För att stödja den utvecklingen behöver många aktörer företag, innovatörer, kommuner, myndigheter, skolor, akademi, finanssystem, ideella aktörer och invånare tillsammans skapa förutsättningarna för att nya idéer skall kunna bidra till samhällsutveckling och tillväxt. I ett nationellt och internationellt perspektiv är bilden av de regionala insatserna svår att överblicka för enskilda innovatörer, företag eller organisationer. Ett tungt ansvar vilar därför på aktörerna att själva hitta sin roll för att kunna utnyttja kraften i de regionala, nationella och internationella innovationssystemen. Syftet med att definiera ett regionalt innovationssystem är att varje aktör i systemet ska kunna finna sin roll i det och kunna identifiera andras roller på ett tydligare sätt. Allt syftar till att kunna ge ett mer effektivt och väl adresserat stöd till innovatörer, företag och organisationer. Aktörerna måste identifiera och möta varje innovatörs eller företags individuella behov för att höja verkningsgraden i det samlade innovationssystemet. Innovativa miljöer i form av lokala kreativa mötesplatser blir viktiga vägar in i innovationssystemet, dels för att tydliggöra vart företag och innovatörer skall vända sig, dels för att möjliggöra ett bättre individuellt anpassat regionalt och nationellt stöd till företag och innovatörer, där de samhällsfinansierade resurserna i samverkan optimerar den gemensamma insatsen utifrån företagens förutsättningar. Innovationssystemets grundläggande syfte är att minska risker för innovatörer, företag och organisationer genom att skapa förutsättningar för innovation genom samverkan och smart specialisering. Med ett kompetent regionalt innovationssystem kan vi i Gävleborg tillsammans ge den regionala ekonomin förutsättningar för att skapa hållbar tillväxt. För att skapa innovation måste en eller flera människor kunna, vilja, våga och få tänka nytt. Innovation är att kombinera känd kunskap på nya sätt, ofta som idéer sprungna ur möten mellan olikheter. För att innovationer skall uppstå måste den omgivande miljön vara tillåtande, vilket förutsätter acceptans för både misstag och framgång. De flesta innovationer sker i befintliga mikro-, små- och medelstora företag. Innovationer kan också vara resultat från enskilda idégivare samt forskning som omsätts i nya lösningar och värdeskapande i nya eller befintliga företag. De innovativa miljöernas förmåga att driva innovationsprocesser i bred samverkan ska stärkas och förutsättningarna för innovation ska utvecklas. Entreprenörsskapsinsatser drivs med bästa resultat när de integreras med innovationsprojekt. Det fortsatta arbetet med att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation bör i första hand inriktas mot befintliga specialiseringsområden med en stärkt hållbarhetsintegrering och en fördjupad samverkan. 16

17 Innovation Implementeringen av en ny eller avsevärt förbättrad produkt (vara eller tjänst), process, marknadsföringsmetod, eller en ny organisationell metod i affärsliv, arbetsplatsorganisationen eller externa relationer. (OECD och Eurostat, 2005) Kluster och klusterinitiativ Ett företagskluster är företag och aktörer som har valt att samverka med varandra inom ett geografiskt eller professionellt område. Geografisk koncentration kan ge fördelar i form av tillgång till specialiserad arbetskraft och specialiserade insatsvaror, teknologi, information och erfarenhetsbaserad kunskap. Kärnan i flertalet kluster utgörs av affärsdrivande företagsnätverk, som samverkar kring konkreta aktiviteter som till exempel inköpssamverkan, regionala varumärken eller gemensam produktutveckling. För att stärka den generella konkurrenskraften inom ett företagskluster kan samhället aktivt gå in med strukturerade insatser för att skapa ökad samverkan mellan företag, forskare och offentliga organisationer, bolag och myndigheter. En sådan strategisk och målinriktad satsning för att skapa eller stärka befintliga kluster kallas klusterinitiativ. Förutsättningen för ett klusterinitiativ är att ett tillräckligt antal företag definierar samma behov, ingår i eller utgör delarna i en realistiskt utvecklingsbar regional värdekedja, fyller en tydlig roll i det nationella innovationssystemet och bedöms bli långsiktigt resursstark. Slutligen och kanske viktigast, att drivkraften kommer från företagen själva och utgår ifrån en gemensam vilja att i konkurrens och samverkan med andra stärka den egna internationella konkurrenskraften. Gävleborgs prioriterade klusterinitiativ är Fiber Optic Valley, Future Position X, FindIT och Triple Steelix. Vidare finns det två stora, tydliga traditionella företagskluster; skogs- och träindustrin och ståloch verkstadsindustrin. Det finns även andra företagskluster, exempelvis kring informationshantering, lokalproducerad mat och postproduktion av film. Innovativ offentlig verksamhet Innovationer inom offentlig verksamhet handlar i hög grad om att utveckla styrning, arbetsorganisation och ledarskap samt finna nya sätt att definiera och utföra verksamheternas uppdrag. Offentliga verksamheter behöver fokusera på användares olika behov av och förutsättningar för att använda offentliga tjänster. Det kan innebära utveckling av nya sätt att organisera och utföra offentliga tjänster. Gävleborg ska stärka förmågan att tillvarata innovationer inom offentlig sektor. För att bättre kunna tillgodogöra sig innovationer inom offentlig sektor måste policies, processer och metoder som stärker förmågan till innovation och utveckling inom de offentliga verksamheterna stärkas. 17

18 Funktioner inom offentlig sektor för samverkan med akademi, privat sektor och civilsamhälle måste utvecklas och stärkas. Avgörande för att kunna implementera innovativa produkter, tjänster och arbetssätt är att stärka förmågan inom offentlig sektor att utgöra en kraftfull kravställande kund. De ofta mycket resurssvaga organisationerna måste beredas tid, resurser, kompetens och support för att kunna införa innovationer i den löpande verksamheten, och förmågan till upphandling, inköp och implementering av innovationer behöver stärkas. Förutsättningar finns för att skapa mängder av innovationer i skärningspunkter mellan förhållningssätt, teknologier, discipliner, kompetensområden och branscher. Hur organisationen skapar utrymme och former för att arbeta med innovationer är avgörande för vilket genomslag de får i verksamheten. Målbilden måste vara att alla anställda har kunskap om möjligheterna till innovation på arbetsplatsen. För att ta sig an stora och små samhällsutmaningar krävs kombinationer av produkter, tjänster, processer som ännu inte finns. För att dessa ska komma till stånd måste samhället ha förmåga att skapa värdekedjor och affärsmodeller som ännu inte existerar. Vinsterna för olika intressenter måste identifieras för att utifrån dessa skapa affärs- och finansieringslösningar och därigenom påskynda viktiga samhällsinvesteringar. Gävleborg ska stärka förmågan att driva utveckling i offentlig sektor, både genom egen kraft inom organisationerna och genom att utmana näringslivets innovativa förmåga. Detta kan uppnås genom upphandling av enskilda innovationer och komplexa totallösningar där stora och små företag, kommuner, myndigheter, organisationer med flera samarbetar och tar ansvar för delar av totalaffären. För att göra detta möjligt måste förmågan att skapa nya värdekedjor stärkas genom att skapa en långsiktig kompetensplattform för innovationsupphandling. Prioriterade inriktningar De prioriterade inriktningarna för målområde Innovativa miljöer är: 1. Möjliggöra och utveckla innovativa och kreativa mötesplatser genom smart samverkan mellan lokal, regional, nationell och internationell nivå. 2. Stärka entreprenörskapet i de innovativa miljöerna. 3. Utveckla och stärka klustren och den regionala inkubatorverksamheten. Målen till respektive prioriterad inriktning avser att spegla resultatet av det regionala utvecklingsarbetet på lokal och regional nivå. Målen mäts av resultatindikatorer. De prioriterade inriktningarna bidrar till effekter på näringsliv och regional utveckling, detta mäts genom effektindikatorer, se tabell 2. 18

19 Inriktning Mål Effektindikatorer näringsliv Resultatindikatorer Effektindikatorer regional utveckling Möjliggöra och utveckla innovativa och kreativa mötesplatser genom smart samverkan mellan lokal, regional, nationell och internationell nivå. Stärka entreprenörskapet i de innovativa miljöerna Utveckla och stärka klustren och den regionala inkubatorverksamheten. En lokal innovativ och kreativ mötesplats finns i varje kommun som är vägen in i det regionala, nationella och internationella innovationssystemet. Ökad grad av kommersialisering i de innovativa miljöerna. Inkubator/er som verkar och stödjer en breddad näringslivsstruktur samt kluster med nationellt stöd. Aktörernas ( resp män) upplevelse av funktionerna i Innovationssystemet (mäts genom enkätundersökning) Kommersialiseringsgrad i de innovativa miljöerna. (mäts genom strukturerad effektmätning) Aktörernas ( resp män) upplevelse av funktionerna i Innovationssystemet (mäts genom enkätundersökning) Antal kluster med nationellt stöd. Antal startade företag, resp män. Överlevnadsgrad av startade företag efter tre och sex år, resp män. Andel patentvarumärkes- och designansökningar per capita. Antal startade företag, resp män. Överlevnadsgrad av startade företag efter tre och sex år, resp män. Andel patentvarumärkes- och designansökningar per capita. Antal startade företag, resp män. Överlevnadsgrad av startade företag efter tre och sex år, resp män. Andel patentvarumärkes- och designansökningar per capita. befolkningen år i sysselsättningen förädlingsvärde. befolkningen år i sysselsättningen förädlingsvärde. befolkningen år i sysselsättningen förädlingsvärde. Tabell 2: Innovativa miljöer, inriktningar och mål. 19

20 Uppföljning Uppföljning av det regionala utvecklingsarbetet är ofta en stor utmaning då det är komplext och spänner över organisatoriska och geografiska gränser samtidigt som arbetet ställer allt högre krav på sektorsövergripande tankesätt. Detta inte minst utifrån kraven på en hållbar utveckling. Komplexiteten med mängder av aktörer i utvecklingsinsatser som ofta tar flera år innan de får effekt, försvårar möjligheter till linjära samband som ger säkra indikatorer på hållbar utveckling. Ett problem för uppföljning av regionala utvecklingsinsatser är att det som är relevant många gånger inte går att mäta på ett tillförlitligt sätt och det som går att mäta på ett tillförlitligt sätt ofta inte är relevant. Resultatet av det regionala utvecklingsarbetet består dessutom av både en image-sida och en arbets-sida. Image-sidan syftar på hur det berättas om insatsen, vilket rykte den har, hur den passar in i övriga tillväxtinsatser och vilken nytta den gör. Arbetssidan syftar på det konkreta arbete som faktiskt utförs i insatsen, t ex genomförandet av kurser eller personliga möten där nya produkter och tjänster utvecklas som leder till nya arbetstillfällen. Det kan vara lika viktigt att en insats uppfattas som positiv som att den faktiskt levererar det den sagt att den ska leverera. I praktiken är det en balansakt mellan ord och handling, mellan det man gör nu och det man önskar ska hända i framtiden. Det har gjorts omfattande utvärderingar av klusterarbetet i Norra Mellansverige 2007, 2010 och En ny utvärdering för Norra Mellansverige planeras för 2015 och eventuellt en Effektutvärderingen har en omfattande metodansats som utvecklats för att bedöma klusterarbetets effekter med utgångspunkt från mätning av 16 faktorer som innovationsgap (6 st), hållbarhet (3 st) och finansiella prestationer (7 st) bland annat effekter på förädlingsvärde, sysselsättning, lönenivåer och lönsamhet. Resultaten stäms sedan av och fördjupas genom kvalitativa metoder som intervjuer och bedömningar av initierade aktörer, även för att fånga upp oväntade resultat av utvecklingsinsatserna. Modellen för effektutvärderingen av klusterarbete är unik och uppmärksammad nationellt och internationellt och har utvecklats i Norra Mellansverige genom ett samverkansprojekt mellan Gävleborg, Dalarna och Värmland. I metodfilosofin ingår möjligheter att bedöma hur väl samverkan fungerar mellan olika aktörer i innovationssystemet. Utvärderingsmodellen kan modifieras för att omfatta fler aktörer i stödsystemet för entreprenörskap, hållbart företagande och innovation i Gävleborg. Komplexiteten gör att uppföljningen av programmet sker med flera kompletterande utgångspunkter. Programmet innhåller fyra målområden. Inom ramen för dessa finns prioriterade inriktningar och mål kopplade. Målet avser att spegla effekterna av det regionala utvecklingsarbetet på lokal och regional nivå och mäts dels genom särskilt framtagna mätmetoder dels genom andra organisationers mätningar, exempelvis Svenskt Näringslivs Näringslivsklimatmätning och SKL:s Insikt. Dessutom används Innovationsindex, en indikatormodell för regional förmåga till ekonomisk förnyelse framtagen av Reglab för analys och lärande på regional nivå. De egna framtagna mätningarna kommer att ha en både kvalitativ och kvantitativ ansats och bestå av bland annat enkäter kring funktionerna i innovationssystemet och effektmätning av klustren. Enkäten avser fånga in en rad frågor som rör det regionala utvecklingsarbetet och ställs till aktörer i det regionala innovationssystemet. Målen för de respektive inriktningarna ska ses som verksamhetsnära mål som leder fram till uppfyllelsen av det övergripande målet för Innovations- och näringslivsprogrammet. Detta i sin tur bidrar till uppfyllelse av den regionala utvecklingsstrategin och dess målområden Stärkta individer, Smart samverkan och Tillgängliga miljöer. På projektnivå bör insatser inom ramen för Innovations- och näringslivsprogrammet följas upp av projektägare och finansiärer för att bidra till regionalt lärande. Utvecklingsprojekt bör även kompletteras med externa utvärderingar som stärker och utmanar lärkulturen under hela projekttiden. 20

21 Bilagor 1. Översikt av Gävleborgs innovationssystem 2. Definitioner 3. Översikt av målområden och dess inriktningar och mål Bilaga 1: Översikt av Gävleborgs innovationssystem Översiktlig bild av offentliga aktörer, strategier, finansiärer på olika nivåer i innovationssystemet. 21

22 Bilaga 2: Definitioner Entreprenörskap: Förmågan att identifiera möjligheter och skapa resurser för att ta tillvara dessa möjligheter och få någonting att ändra riktning. Gröna innovationer: Nya eller bättre sätt att skapa miljömässiga värden för samhälle, företag och individer. Gröna näringar: Verksamheter som har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. Hållbart företagande: Ett hållbart företag är ett företag där lönsamhet, miljöhänsyn och socialt engagemang förenas. Hållbart företagande handlar bland annat om att spara på egna resurser och minska den negativa miljöpåverkan. Hållbar tillväxt: Hållbar tillväxt innebär en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi. Hållbar utveckling: En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Långsiktigt handlar det om att bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska negativ påverkan på naturen och människors hälsa. Innovation: Implementeringen av en ny eller avsevärt förbättrad produkt (vara eller tjänst), process, marknadsföringsmetod, eller en ny organisationell metod i affärsliv, arbetsplatsorganisation eller externa relationer. Innovationsmiljöer: Innovativa miljöer är platser och sammanhang där näringslivet, samhället och forskningen möts i gemensam utveckling av tjänster och produkter. Exempel på innovationsmiljöer är klusterinitiativ, centrumbildningar och forskningsinsitut. Innovationsupphandling: Upphandling som främjar utveckling och införande av nya lösningar, innovationer. Innovationsupphandling innefattar dels upphandling som sker på ett sådant att den inte utesluter nya lösningar, så kallad innovationsvänlig upphandling, dels upphandling av innovation, det vill säga upphandling av framtagande av nya lösningar som ännu inte finns på marknaden. Innovationsystem: Det sammanhang med olika aktörer som samverkar för att stärka det regionala näringslivet. Kluster: Ett företagskluster är företag och aktörer som har valt att samverka med varandra inom ett geografiskt eller professionellt område. Klusterinitiativ: Klusterinitiativ är en samverkansplattform som syftar till att skapa smart samverkan mellan olika aktörer i samhället som företag, akademi, andra offentliga institutioner och civilsamhället. Miljöteknik: Innefattar sådana produkter, system, processer och tjäsnter som ger tydliga miljöfördelar i förhållande till befintliga eller alternativa lösningar sett i ett livscykelperspektiv. Mottagningsförmåga: Förmågan hos region och kommuner att möta upp företags och individers behov vid etablering och inflyttning. 22

23 Smart specialisering: Ett förhållningssätt som innebär ett brett, dynamiskt och diversifierat näringsoch arbetsliv som arbetar tillsammans med gemensamma utmaningar för att stärka regionens konkurrenskraft. Sociala innovationer: Sociala innovationer och samhällsentreprenörskap tar sin utgångspunkt i viljan att förbättra sådant man anser saknas, eller inte fungerar i samhället och bidra till att de gemensamma, samhällsnyttiga funktionerna utvecklas. Öppen innovation: Täta möten mellan människor från olika kompetensområden och olika organisationer kan öka innovationshöjden, mobiliserar resurser och snabba upp innovationsprocessen. 23

24 Bilaga 3: Målområden och dess inriktningar och mål. Gränsöverskridande samverkan Inriktning Mål Effektindikatorer näringsliv Resultatindikatorer Effektindikatorer regional utveckling Samordna och stärka viktiga kommunala servicefunktioner för företag. Företagen upplever att kommunernas service är tillfredställande Företagsklimatet (mäts genom Insikt/SKL, Företagsklimatrankning/Svenskt Näringsliv, Innovationsindex /Reglab) Antal startade företag, resp män. Överlevnadsgrad av startade företag efter tre och sex år, resp män befolkningen år i sysselsättningen förädlingsvärde. Stärka den lokala och regionala mottagarförmågan för att kunna attrahera nationella och internationella investeringar, kompetenser och företagsetableringar. Stärka förmågan hos innovationssystemets aktörer att i smart samverkan möta olika företags behov. Det finns ett väl fungerande system för att lokalt och regionalt möta rekryterings-, investerings- och etableringsförfrågningar. Aktörer inom innovationssystemet har god kännedom om varandra och företagen upplever att de får det stöd som de behöver. Antal investeringsoch etableringsförfrågningar Aktörernas ( resp män) upplevelse av funktionerna i Innovationssystemet (mäts enkätundersökning) Aktörernas ( resp män) upplevelse av funktionerna i Innovationssystemet (mäts genom enkätundersökning) Antal startade företag, resp män. Överlevnadsgrad av startade företag efter tre och sex år, resp män. Antal startade företag, resp män. Överlevnadsgrad av startade företag efter tre och sex år, resp män. Export som andel av bruttoregionalprodukten. befolkningen år i sysselsättningen förädlingsvärde. befolkningen år i sysselsättningen förädlingsvärde. De 10 största branscherna i länets andel av total sysselsättning. Branschfördelning mellan kön. 24

25 Effektindikatorer näringsliv Inriktning Mål Resultatindikatorer Effektindikatorer regional utveckling Samordna och utveckla kapitalförsörjningen för olika skeden av företagens utveckling. Fler företag ( resp män) upplever att de har god information om och tillgång till kapital. Aktörernas ( resp män) upplevelse av funktionerna i Innovationssystemet (mäts genom enkätundersökning) Antal investeringsobjekt (mäts genom Almi Invest, Norrlandsfonden, Inlandsinnovation) Antal startade företag, resp män. Överlevnadsgrad av startade företag efter tre och sex år, resp män. andel av totala antalet riskkapitalinvesteringar per 100 dagbefolknig. befolkningen år i sysselsättningen, förädlingsvärde. Infrastruktur Prioriterade inriktningar preciseras i Infrastrukturprogram med systemanalys Kompetensförsörjning Prioriterade inriktningar preciseras i Kompetensprogram för Gävleborg Innovativa miljöer Inriktning Mål Effektindikatorer näringsliv Resultatindikatorer Effektindikatorer regional utveckling Möjliggöra och utveckla innovativa och kreativa mötesplatser genom smart samverkan mellan lokal, regional, nationell och internationell nivå. En lokal innovativ och kreativ mötesplats finns i varje kommun som är vägen in i det regionala, nationella och internationella innovationssystemet. Aktörernas ( resp män) upplevelse av funktionerna i Innovationssystemet (mäts genom enkätundersökning) Antal startade företag, resp män. Överlevnadsgrad av startade företag efter tre och sex år, resp män. befolkningen år i sysselsättningen förädlings- 25

26 Stärka entreprenörskapet i de innovativa miljöerna Utveckla och stärka klustren och den regionala inkubatorverksamheten. Ökad grad av kommersialisering i de innovativa miljöerna. Inkubator/er som verkar och stödjer en breddad näringslivsstruktur samt kluster med nationellt stöd. Kommersialiseringsgrad i de innovativa miljöerna. (mäts genom strukturerad effektmätning) Aktörernas ( resp män) upplevelse av funktionerna i Innovationssystemet (mäts genom enkätundersökning) Antal kluster med nationellt stöd. Andel patentvarumärkes- och designansökningar per capita. Antal startade företag, resp män. Överlevnadsgrad av startade företag efter tre och sex år, resp män. Andel patentvarumärkes- och designansökningar per capita. Antal startade företag, resp män. Överlevnadsgrad av startade företag efter tre och sex år, resp män. Andel patentvarumärkes- och designansökningar per capita. värde. befolkningen år i sysselsättningen förädlingsvärde. befolkningen år i sysselsättningen förädlingsvärde. 26