Kursplan för kurs på grundnivå Svenska/svenska som andraspråk i mångfaldens skola I, skolår F-6 - kurs inom ULV-projektet Swedish/Swedish as a Second Language in Multicultural Schools I, Preschool Class - Year 6 30 Högskolepoäng 30 ECTS credits Kurskod: US906U Gäller från: VT 2011 Fastställd: 2011-02-09 Institution: Institutionen för språkdidaktik Ämne Utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling Beslut Denna kursplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2011-02-09. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Antagen till ULV-projektet. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng SVEN Svenskan i tvärspråkligt perspektiv 8 SPRÅ Språkutveckling och läs- och skrivinlärning 7.5 DIDA Didaktiska perspektiv på språkutveckling 8.5 VFUS VFU, USOS 4.5 VFNS VFU, NS 1.5 Kursens innehåll Kursen är den första terminen på inriktningen Svenska och svenska som andraspråk i mångfaldens skola och utgör termin 2 i studiegången Svenska/svenska som andraspråk för skolår F-6. Kursen behandlar barns tal- och skriftspråksutveckling i svenska som första- eller andraspråk. I kursen beskrivs det svenska språksystemet med inriktning mot aspekter viktiga för tal- och skriftspråksutveckling i ett första- och andraspråksperspektiv. Språkutveckling belyses utifrån genus- klass-, etnicitets- och flerspråkighetsperspektiv. Särskilt vikt läggs vid läs- och skrivinlärning som belyses ur språkpsykologiska och sociokulturella perspektiv. I kursen behandlas också olika teorier om läs- och skrivsvårigheter. Vidare ger kursen kunskap om språk- och kunskapsutvecklande undervisning i de första skolåren. I kursen granskas också system för bedömning av en- och flerspråkiga elevers språkutveckling, med fokus på den tidiga taloch skriftspråksutvecklingen. Kursen innehåller VFU om 6 högskolepoäng. Delkurs 1: Svenskan i tvärspråkligt perspektiv, 8 hp Delkursen ger en översiktlig beskrivning av det svenska språksystemet på olika nivåer (fonologi, morfologi, syntax, semantik och pragmatik). Beskrivningen riktas mot aspekter som är viktiga för inlärning och Sidan 1/5
utveckling i fråga om att tala, samtala, skriva och läsa i ett första- och andraspråksperspektiv. Grammatik studeras både ur ett funktionellt och ett strukturellt perspektiv. Grammatiska redskap används för analys av elevers språkbruk. Delkursen ger en orientering om det svenska språksamhället och förhållningssätt till olika talspråkliga varieteter och skriftspråkliga normer behandlas. Delkurs 2: Språkutveckling och läs- och skrivinlärning i ett första- och andraspråksperspektiv, 9 hp Delkursen behandlar teorier om barns språktillägnande och språkutveckling, även under särskilda villkor. Språkutveckling belyses utifrån genus- klass-, etnicitets- och flerspråkighetsperspektiv. Särskild vikt läggs vid läs- och skrivinlärning som behandlas ur språkpsykologiskt och sociokulturellt perspektiv. I delkursen behandlas också läs- och skrivsvårigheter. Vidare analyseras en- och flerspråkiga barns språkanvändning i olika samtals-, läs- och skrivsituationer. Delkursen innehåller 1,5 hp VFU. Under den verksamhetsförlagda utbildningen ska studenten observera och analysera elevers språkanvändning. Delkurs 3: Didaktiska perspektiv på språkutveckling och läs- och skrivinlärning, 13 hp Delkursen ger kunskap om vad språk- och kunskapsutvecklande undervisning innebär, med fokus på tidig språkutveckling och läs- och skrivinlärning. I delkursen behandlas hur sådan undervisning kan planeras, genomföras, utvärderas samt reflekteras över ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Vidare granskas system för bedömning av språkutveckling i svenska som första- eller andraspråk. Träning i bedömning ingår liksom utvärdering av elevers strategier. Delkursen innehåller 4,5 hp VFU. Under den verksamhetsförlagda utbildningen ska studenten skaffa sig erfarenheter av språkutvecklande metoder och arbetssätt genom observation, intervjuer samt praktisk övning. Vidare ska studenten bedöma elevers språkbruk. VFU, ämnesteori och didaktik knyts samman i delkursen. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs ska studenten kunna - agera i enlighet med skolans värdegrund och demokratiuppdrag - reflektera över yrkesval, undervisning och lärande utifrån teoretiska perspektiv och gjorda erfarenheter - i verksamhet/undervisningssituationer etablera kontakt med barn/elever och visa engagemang och intresse för deras villkor och behov - i kommunikation med barn/elever uttrycka sig tydligt såväl muntligt som skriftligt - utifrån vald inriktning leda arbete i grupp/klass och reflektera över hur ett demokratiskt och kommunikativt ledarskap kan förverkligas - samarbeta med verksamhetens personal - redogöra för det svenska språksystemet ur ett tvärspråkligt perspektiv med särskilt fokus på aspekter viktiga vid utveckling av tal-, läs- och skrivförmåga i svenska som första- och andraspråk - jämföra teorier om barns och yngre elevers språkutveckling utifrån ett första- och andraspråksperspektiv, genus, klass och etnicitet - utifrån ett utvecklingsperspektiv analysera och bedöma yngre elevers tal- läs- och skrivförmåga i svenska som första- eller andraspråk samt identifiera avvikande språkutveckling hos elever - med utgångspunkt i skolans styrdokument och ämnesdidaktisk teori planera undervisningförlopp för läsoch skrivinlärning samt språk- läs- och skrivutvecklande undervisning i de tidiga skolåren såväl i svenska som förstaspråk som i svenska som andraspråk med hjälp av läromedel och språkanalysverktyg - med utgångspunkt i gjorda erfarenheter kritiskt granska och problematisera sitt förhållningssätt, sina antaganden och sina värderingar i frågor som rör läs- och skrivpedagogik och språkutvecklande läroprocesser Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, lektioner och seminarier. Deltagande i undervisningen samt närvaro under VFU är obligatoriskt och en förutsättning för examination. Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras genom salstentamen, hemtentamen, muntliga redovisningar och skriftliga inlämningsuppgifter. Examinationens närmare uppläggning framgår av studiehandledningen. b. Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra Sidan 2/5
D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt För VFU gäller betygsskalan U-G. c. Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. d. För att få slutbetyget E på hela kursen krävs lägst betyget E på samtliga delkurser samt fullgjord och godkänd VFU. e. Vid underkännande gäller att studerande har rätt att genomgå ytterligare fyra examinationer så länge kursen ges. Studerande som fått lägst betyget E - eller G på prov där betygsskalan U-G tillämpas - får inte genomgå förnyad examination för högre betyg. Studerande som underkänts i ordinarie VFU har rätt att genomgå ytterligare en VFU-period, dock inte fler än två VFU-perioder sammanlagt. Studerande som fått betyget F eller Fx - eller U på prov där betygsskalan U-G tillämpas - två gånger av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan härom ska göras till delkursansvariga institutionens styrelse. Övergångsbestämmelser När kursen inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminersperiod examineras enligt denna kursplan. Dock gäller fortfarande begränsningarna ovan. Begränsningar Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen. Övrigt Kursen ingår i studiegången Svenska/svenska som andraspråk för skolår F-6. Den verksamhetsförlagda utbildningen i kursen omfattar 6 högskolepoäng. För att studenten ska få bästa utbyte av kursen bör VFU erbjuda erfarenheter av skolor som också har flerspråkiga elever samt tillgodose behovet av erfarenhet av undervisning för såväl förskoleklass som grundskolans yngre år och mellanår. Kurslitteratur Delkurs 1: Svenskan i tvärspråkligt perspektiv, 8 hp Andersson, Lars-Gunnar. 2001. Språktypologi och språksläktskap. Malmö: Liber. (84 s.) Ekerot, Lars-Johan. 1995. Ordföljd Tempus Bestämdhet. Föreläsningar om svenska som andraspråk. Malmö. Gleerups. Kap. 1-4, 6-7. (108 s.) Engstrand, Olle. 2007. Fonetik light. Lund: Studentlitteratur. (135 s.) Josephson, Olle. 2009. Det svenska språksamhället. Kompendium. (35 s.) Tillgänglig i kursplattformen. Lundin, Katarina. 2009. Tala om språk. Grammatik för lärarstuderande. Lund: Studentlitteratur. (180 s.) Viberg, Åke, Ballardini, Kerstin & Stjärnlöf, Sune. 1986. Mål. Svensk grammatik på svenska. Stockholm: Natur och Kultur. (184 s.) Delkurs 2: Språkutveckling och läs- och skrivinlärning i ett första- och andraspråksperspektiv, 9 hp Med reservation för ändringar på grund av utgången litteratur o.dyl. Abrahamsson, Tua & Bergman, Pirko. 2008. Tankarna springer före. Att bedöma andraspråk i utveckling. Sidan 3/5
Stockholm: Stockholms universitetsförlag. Ca 50 sidor enligt lärarens anvisningar. (50 s.) Att läsa och skriva - forskning och beprövad erfarenhet. 2007. Myndigheten för skolutveckling. (ca 100 s. enligt lärarens anvisningar.) Tillgänglig på: http://www.skolverket.se (100 s.) Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.) 2010. Barn utvecklar sitt språk. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur. (60 s.) Abrahamsson, Niclas & Hyltenstam, Kenneth. Barndomen - en kritisk period för språkutveckling? S. 29-56; Bjar, Louise & Liberg, Caroline. Språk i sammanhang. S. 17-28. Liberg, Caroline. 2003. Samtalskulturer - samtal i utveckling. S. 77-100. Bjar, Louise & Liberg, Caroline. (red.) 2006. Det hänger på språket. Lund: Studentlitteratur. (67 s.) Bøyesen, Liv. Flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. S. 401-433; Lindberg, Inger. Med andra ord i bagaget. S. 57-92. Bjar, Louise & Astrid Frylmark (red.) 2009. Barn läser och skriver - specialpedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur. (33 s.) Chrystal, Judith-Ann & Ekvall, Ulla. Starka sidor hos en 'svag' skribent. S. 233-252; Melin, Lars. Läsutveckling i skolår 1. S. 213-233. Fridolfsson, Inger. 2008. Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur. (ca 150 sidor i urval). (150 s.) Håkansson, Gisela. 2003. Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Kap. 1-2, 5-9 och s. 92-95. (123 s.) Josephson, Olle, Melin, Lars & Oliv, Tomas. 1990. Elevtext. Analyser av skoluppsatser från åk 1 till åk 9. Lund: Studentlitteratur. Kap. 1-3. (88 s.) Melin, Lars och Delberger, Maud. 1996. Lisa lär läsa. Läsinlärning och lässtrategier. Lund: Studentlitteratur. (84 s.) Nauclér, Kerstin. 1989. Hur utvecklas stavningsförmågan under skoltiden? I: C. Sandqvist & U. Teleman (red.), Språkutveckling under skoltiden. Lund: Studentlitteratur. S. 197-216. (19 s.) Nauclér, Kerstin och Magnusson, Eva. 1997. Språkliga förutsättningar för läs- och skrivutvecklingen. I: R. Söderbergh. (red.), Från joller till läsning och skrivning. Kristianstad: CWK Gleerups utbildningscentrum AB. S. 250-263. (13 s.) (Stencil, säljs på institutionen) Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina (red.) 2007. Språkutveckling och språkstörning hos barn Del I. Lund: Studentlitteratur. Håkansson, Gisela & Hansson, Christina. Grammatisk utveckling. Kap. 5; Håkansson, Gisela & Hansson, Christina. Grammatiska problem hos barn med språkstörning. Kap. 6; Nettelbladt, Ulrika. Fonologisk utveckling. Kap. 3; Nettelbladt, Ulrika. Lexikal utveckling. Kap. 7; Nettelbladt, Ulrika. Lexikal utveckling hos barn med språkstörningar. Kap. 8; Nettelbladt, Ulrika. Fonologiska problem hos barn med språkstörning. Kap. 4; Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina. Språkstörning hos barn. Kap. 1. Delkurs 3: Didaktiska perspektiv på språkutveckling och läs- och skrivinlärning, 13 hp Chambers, Aidan (1998). Böcker inom oss - om boksamtal. Stockholm: Rabén & Sjögren. (150 s.) Druid-Glentow, Birgit (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Metodisk handbok. Stockholm: Natur och kultur. (150 s. enligt lärarens anvisningar) Sidan 4/5
Elbro, Carsten (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber. (170 s. enligt lärarens anvisningar) Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. (100 s. enligt lärarens anvisningar) Jönsson, Karin (2009). Bygga broar och öppna dörrar. Att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. Stockholm: Liber. (140 s. enligt lärarens anvisningar) Lindö, Rigmor (2005). Den meningsfulla språkväven. Lund: Studentlitteratur. (100 s. enligt lärarens anvisningar) Myndigheten för skolutveckling (2003). Faktisk fantasi - barns språkutveckling genom skapande. Stockholm: Fritzes. (45 s. enligt lärarens anvisningar) Skolverket (2000). Kursplanen i svenska och svenska som andraspråk för grundskolan. www.skolverket.se Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik för de första skolåren. Stockholm: Natur & kultur. (200 s. enligt lärarens anvisningar) Tillkommer: Skönlitteratur ca 200 s. enligt lärarens anvisningar. Artiklar, kartläggnings- och diagnosmaterial ca 50 s. enligt lärarens anvisningar. Sidan 5/5