Skattning av alkoholkonsumtion hos patienter på

Skattning av alkoholkonsumtion hos patienter på Älvängens Vårdcentral. Annica Gustafsson ST läkare Älvängens Vårdcentral Januari 2011 Handledare Margareta Hellgren 1

Inledning Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat sedan mitten av 1990 talet 1,2. Den främsta orsaken tror man är ökad tillgänglighet till alkohol, till exempel genom ändrad alkoholpolitik, ökade införelsekvoter, lördagsöppet på systemet, fler serveringstillstånd, ökade öppettider på krogarna med mera 3. Ett mer europeiskt drickande och införandet av bag in box bidrar troligtvis också till ökad alkoholkonsumtion. En stabilisering av alkoholkonsumtionen i Sverige har dock setts de sista åren 4. En möjlig orsak kan vara att vi nu vant oss vid den ökade tillgängligheten av alkohol 4. Det är välkänt att det finns ett samband mellan alkohol och vissa sjukdomar och skador liksom många sociala och rättsliga problem. Vanligt förekommande sjukdomar där det finns ett samband med alkohol är bland andra högt blodtryck, diabetes, gastrit, depression och vissa former av stroke. Alkohol är också den huvudsakliga orsaken till cancer i munnen, esofagus och larynx. När det gäller skador som har samband med alkohol gäller det bland annat skador i trafiken, arbetsrelaterade skador och fallolyckor 5. Riskerna relaterade till alkohol beror på alkoholkonsumtionsmönstret och mängden alkohol. De personer som har ett alkoholberoende har störst risk att ådra sig skador. Men huvuddelen av skadorna förekommer hos dem som har ett ickeberoende, antagligen beroende på att de utgör den största gruppen 5. Hypotetiskt missas troligen ofta att vissa patienter har en överkonsumtion av alkohol då de söker sjukvård för en annan åkomma. Detta kan då leda till att den sjukdom patienten söker för blir svårbehandlad eftersom grundorsaken, det vill säga förhöjd alkoholkonsumtion inte behandlas. Det är väl känt att det ger goda hälsomässiga resultat att hitta personer med begynnande alkoholproblem eftersom kort rådgivning bland annat inom primärvård är en effektiv metod att minska alkoholkonsumtionen hos dessa personer 6. Kan det vara så att många personer inte själva är medvetna om att deras alkoholkonsumtion är så hög att den innebär ett riskbruk? Det sägs att alkoholmissbruk är mer vanligt förekommande i Ale kommun jämfört med många andra kommuner. Hur ser alkoholkonsumtionen ut hos patienterna på Älvängens Vårdcentral? Det finns i huvudsak två olika typer av test för att undersöka om patienter har alkoholproblem och hur grava dessa problem är. Dels biologiska test, främst CDT, GT, ASAT, ALAT, och MCV samt olika beteendevetenskapliga frågeformulär där AUDIT rekommenderas främst 6. AUDIT, the Alcohol Use Disorders Identifikation Test, utvecklades av WHO för att vara en enkel metod att screena för överkonsumtion av alkohol och för att kunna identifiera människor som skulle må bra av att minska alkoholkonsumtionen eller helt sluta dricka alkohol. Första versionen publicerades 1989. Den har därefter reviderats. Enlig WHO är de flesta som har en överkonsumtion av alkohol odiagnostiserade. AUDIT hjälper till att identifiera om personen ifråga har en riskfylld alkoholkonsumtion (riskbruk), ett skadligt bruk av alkohol (allvarliga alkoholproblem) eller ett alkoholberoende, se tabell nedan 5. 2

Grad av överkonsumtion av alkohol Riskfylld alkoholkonsumtion/riskbruk Skadligt bruk av alkohol/allvarliga alkoholproblem Alkoholberoende Innebörd Ett alkoholkonsumtionsmönster som ökar risken för skadliga konsekvenser för den som dricker eller för andra 5. En alkoholkonsumtion som ger konsekvenser på den fysiska eller psykiska hälsan och som eventuellt kan ge sociala följder 5. En grupp av beteenden, kognitiva och fysiologiska fenomen som utvecklas efter upprepat alkoholintag. Typiska sådana fenomen inkluderar: stark längtan efter drogen svårighet att kontrollera intaget fortsatt användning trots skadliga effekter prioritering av alkoholdrickande över andra aktiviteter och förpliktelser ökad alkoholtolerans fysiska abstinenssymtom 5 Syfte Det primära syftet med denna studie är att få ett grovt mått på alkoholkonsumtionen hos patienterna på Älvängens Vårdcentral. Ett sekundärt syfte är att se om det finns ett tydligt samband mellan förhöjd alkoholkonsumtion och sjukdomarna hypertoni, hjärtkärlskukdom, diabetes, depression/ångest eller magbesvär. Ett annat sekundärt syfte är att se hur medvetna patienterna är om graden av sin alkoholkonsumtion. Medverkande Alla konsekutiva patienter som besökte läkare, sjuksköterska och psykoterapeut på Älvängens vårdcentral tillfrågades om att anonymt besvara frågeformulär om alkoholbruk. Detta skedde under 1,5 veckas tid i september 2010. Receptionspersonalen och patienterna fick muntlig och skriftlig information om studien samt instruktioner. 3

Metod Frågeformuläret bestod av det vedertagna AUDIT formuläret (bilaga 1) och en kompletterande sida med frågor speciellt för denna studie (bilaga 2). Med dessa frågeformulär följde ett informationsbrev (bilaga 3). Frågeformulären delades ut av personal i receptionen då patienterna kom och anmälde sig till sitt besök. Receptionspersonalen noterade hur många frågeformulär som delades ut samt hur många patienter som tackade nej. Patienterna fyllde i frågeformulären i väntrummet under tiden de väntade på sina besök. De lade sedan det ifyllda frågeformuläret i ett omärkt förslutet kuvert i ett brevinkast intill receptionen. Antal besvarade formulär beräknades. De enkäter där patienten inte fyllt i kön och/eller ålder togs bort. Fördelning av män och kvinnor bestämdes liksom åldersfördelning. Svaren i AUDIT formulären poängsattes enligt en validerad mall som WHO gett ut (bilaga 4). Därefter räknades en totalsumma ut för varje AUDIT formulär. Ju högre totalpoängen är desto högre är risken för riskbruk, skadligt bruk och beroende. Enligt WHO föreligger risk för riskbruk, skadligt bruk eller beroende vid 6 poäng eller mer för kvinnor, 7 poäng eller mer för personer över 65 år och 8 poäng eller mer för män till och med 65 år. 0 5/6/7 poäng innebär alltså låg risk. 6/7/8 16 poäng innebär riskbruk. Över 16 poäng talar för allvarliga alkoholproblem och över 20 poäng talar för beroende. Patientens totalpoäng på AUDIT, det vill säga grad av alkoholkonsumtion enligt AUDIT noterades. Om patienten hade sjukdomarna hjärtkärlsjukdom, hypertoni, diabetes, depression/ångest eller magbesvär noterades också. Självskattning av alkoholkonsumtionen (obefintlig, låg, måttlig, hög eller mycket hög) noterades liksom om patienten varit orolig för sin alkoholkonsumtion (ja/nej) och om AUDIT formuläret varit ofullständigt ifyllt. AUDIT poängen studerades också i relation till sjukdomarna ovan. AUDIT poängen och den konsumtionsmängd poängen innebar (normal konsumtion, riskbruk, allvarliga alkoholproblem eller beroende) jämfördes också med egenskattningsnivån (obefintlig, låg, måttlig, hög, mycket hög) och oro för sin alkoholkonsumtion. 4

Resultat Receptionspersonalen uppgav att de lämnat ut alla exemplar som trycktes upp, vilket var 250 stycken. De har antecknat att de frågat 240 patienter om de ville delta i studien och att 226 patienter tackade ja till att fylla i frågeformulären och 14 patienter tackade nej. 228 kuvert med frågeformulär lämnades in. Av dem var ett ej ifyllt alls. Det är alltså utlämnat 228 250 exemplar. 31 var ofullständigt ifyllda avseende ålder och kön. Dessa uteslöts därför i beräkningar och jämförelser. 118 kvinnor och 78 män, totalt 196 personer, hade besvarat frågeformulären korrekt avseende kön och ålder och ingår i studien. Utav dessa hade 7 (4 män och 3 kvinnor) lämnat en fråga obesvarad på AUDIT. En man hade också hoppat över flera frågor. Totalt var medelåldern 50 år, medianåldern 51 range 17 92 år. För kvinnor var medelåldern och medianåldern 48 range 17 85 år. För män var medelåldern 52 år och medianåldern 53 range 20 92 år. För hela gruppen var poängen på AUDIT som minst 0 och som max 37 poäng av 40 möjliga. Medelvärdet var 3,9 och medianen var 3.För kvinnor var poängen på AUDIT som minst 0 och max 24. Medelvärdet var 3,2 och medianvärdet var 2,5. För män var poängen på AUDIT som minst 0 och som högst 37. Medel 4,9 och median 3. 5

Av kvinnorna hade 100 (84,7%) av 118 normal alkoholkonsumtion, 16 (13,6%) riskbruk, 1 allvarliga alkoholproblem och 1 beroende. Vad det gäller männen hade 65 (83,3%) av 78 personer normal alkoholkonsumtion, 9 (11,5%) riskbruk, 4 allvarliga alkoholproblem och 1 beroende. 6

ALKOHOLKONSUMTION RELATERAT TILL ÅLDER 7

SJUKDOMSFÖREKOMST Total förekomst av sjukdomsförekomst visas nedan; Av kvinnorna hade 7 personer (5,9 %) hjärt/kärlsjukdom, 25 personer(21,2 %)hypertoni, 9 personer (7,6 %) diabetes, 37 stycken(31,3 %) depression och 32 stycken(27,1 %) magbesvär. Vad det gällde männen hade 9 personer(11,5%) hjärt/kärlsjukdom, 34 personer(43,6 %) hypertoni, 17 personer (21,8 %) diabetes, 16 personer (20,5 %) depression och 20 personer(25,6 %) hade magbesvär. 8

SJUKDOMSFÖREKOMST RELATERAT TILL ÅLDER Sjukdomsförekomst i åldern 17 30 år n=27, 10 män och 17 kvinnor Sjukdomsförekomst i åldern 31 50 år n=70, 25 män och 45 kvinnor 40 40 35 35 30 30 Antal personer 25 20 15 Antal personer 25 20 15 10 10 5 5 0 hjärt/kärlsjukdom hypertoni diabetes depression/ångest magbesvär 0 hjärt/kärlsjukdom hypertoni diabetes depression/ångest magbesvär Sjukdomsförekomst i åldern 51 70 år n=81, 32 män och 49 kvinnor Sjukdomsförekomst i åldern 71 92 år n=18, 11 män och 7 kvinnor 40 40 35 35 30 30 Antal personer 25 20 Antal personer 25 20 15 15 10 10 5 5 0 0 hjärt/kärlsjukdom hypertoni diabetes depression/ångest magbesvär hjärt/kärlsjukdom hypertoni diabetes depression/ångest magbesvär 9

Av de kvinnor som hade hjärt/kärlsjukdom hade 1 person riskbruk av alkohol och de övriga 6 normal alkoholkonsumtion. Av de 25 kvinnor som hade hypertoni hade 1 kvinna allvarliga alkoholproblem och 1 kvinna riskbruk. De övriga 23 kvinnorna hade låg risk. De 9 kvinnor som hade diabetes hade samtliga normal alkoholkonsumtion. Av de 37 kvinnor som hade depression/ångest hade 1 alkoholberoende, 1 allvarliga alkoholproblem, 4 riskbruk och de övriga 31 normal alkoholkonsumtion. Av de 32 kvinnor som hade magbesvär hade 1 beroende, 3 riskbruk och de övriga 28 normal alkoholkonsumtion. Av de 9 män som hade hjärt/kärlsjukdom hade 1 riskbruk. De 8 övriga hade normal alkoholkonsumtion. Av de 34 män som hade hypertoni hade 3 allvarliga alkoholproblem, 3 riskbruk och de övriga 28 normal alkoholkonsumtion. Av de 17 män som hade diabetes hade 1 allvarliga alkoholproblem, 2 riskbruk av alkohol och de övriga 14 normal alkoholkonsumtion. Bland de 16 män som hade depression hade 3 allvarliga alkoholproblem, 3 riskbruk och de övriga 10 normal alkoholkonsumtion. 20 män hade magbesvär. Av dem hade 2 allvarliga alkoholproblem, 3 riskbruk av alkohol och de övriga 15 normal alkoholkonsumtion. 10

EGENSKATTNING AV ALKOHOLKONSUMTIONEN Totalt svarade 189 på denna fråga. Således har vi här ett bortfall på 7 stycken. Egenskattningen av alkoholkonsumtionen för totala gruppen visas i figuren nedan; Av kvinnorna hamnade 16 (14 %)i gruppen obefintlig alkoholkonsumtion, 61 (52 %)i låg, 31 (26%) i måttlig, 3 i hög och 1 i mycket hög. 112 personer av 118 besvarade frågan vilket innebär att bortfallet är 6 stycken (ca 5 %). Av männen (n=78) hamnade 7 (9%) personer i gruppen obefintlig alkoholkonsumtion, 37 (47%) i pen låg alkoholkonsumtion, 27 (35%)i måttlig, 6 (8%) i hög och 0 i mycket hög. 77 personer av 78 besvarade frågan vilket innebär att bortfallet här endast är 1 person (ca 1 %). 11

VAR PATIENTERNA OROADE ÖVER SIN ALKOHOLKONSUMTION? Antalet personer som var oroade för sin alkoholkonsumtion var totalt 5 stycken av hela gruppen. 11 valde att ej besvara frågan. Av kvinnorna var 2 oroliga för sin alkoholkonsumtion 8 personer valde att ej svara på frågan. Av männen var 3 oroade för sin alkoholkonsumtion 3 svarade ej på frågan. 12

Diskussion Det primära syftet med denna studie var att få ett grovt mått på alkoholkonsumtionen hos patienterna på Älvängens Vårdcentral. Resultatet visar att alkoholkonsumtionen hos de flesta av patienterna är låg. 12.8 % av patienterna hade ett riskbruk och 2,6 % hade skadligt bruk av alkohol. Två av 196 hade beroende där en var nykter med hjälp av antabus sedan några veckor. Jämförelsevis uppskattades att 13,6 % av Sveriges befolkning hade riskbruk och 2, 6 % skadligt bruk 2008 7. Motsvarande siffror för beroende har ej hittats. Således är resultatet i denna studie ganska likt hur det ser ut i riket i övrigt, dock något lägre andel riskbrukare. Frågan är om detta resultat är representativt för de patienter som tillhör Älvängens Vårdcentral. Eftersom Ale Kommun är känd för att ha en hög alkoholkonsumtion var förväntningen att andelen personer med riskbruk, missbruk och beroende skulle vara högre än vad denna studie visar. Kan resultatet vara fel? Har vissa patienter som besvarat AUDIT enkäten inte besvarat den sanningsenligt trots att den var anonym? Kan det vara så att de personer som har förhöjd alkoholkonsumtion inte söker vårdcentralen så mycket? Eller kan det vara så att de patienter som besökte vårdcentralen just den tid studien pågick inte var representativa för kommunen vad det gäller alkoholkonsumtion? Det var också ett antal personer som valde att inte besvara frågeformulären; 14 personer tackade nej till att fylla i formulären, en person lämnade in ett ej ifyllt formulär, det saknas också 22 formulär som borde vara utlämnade. Troligtvis valde patienterna att ej fylla i eller lämna in dessa. Vad var då anledningen till att ovan nämnda personer valde att inte besvara frågeformulären? Hade de förhöjd alkoholkonsumtion? Var det i så fall därför de ej fyllde i och lämnade in formuläret? Alkoholkonsumtionen skiljde sig åt i de olika åldersgrupperna. I gruppen 17 30 år var riskbruket klart högst, 33 % jämfört med 14 % i gruppen 31 50 år, 6 % i gruppen 51 70 år 13

och nästan obefintlig i den äldsta gruppen. Motsvarande siffror för riket år 2009 var ca 42 % för män och 35 % för kvinnor i åldern 17 27 år, 11 % för män och kvinnor i åldern 28 60 år samt 9 % för män och 6 % för kvinnor i åldern 61 71 år 4. Då var även skadligt bruk och beroende inräknat vilket gör det svårt att riktigt jämföra med denna studie. Detta visar dock att många ungdomar har ett riskfyllt drickande. De få personer i denna studie som hade allvarliga alkoholproblem eller beroende var 31 70 år. Jämförande siffror för hela Sverige har ej hittats. Vad det gäller genusperspektivet hade kvinnor lite lägre konsumtion än männen, medelvärdet på AUDIT för kvinnor var 3,2 jämfört med 4,9 för männen. Detta var förväntat då man vet att kvinnor har en lägre alkoholkonsumtion än män generellt 4. Däremot hade en högre andel av kvinnorna riskbruk jämfört med männen, 14 % jämfört med 12 % vilket var anmärkningsvärt, det brukar vara tvärtom. Detta resultat är dock troligen inte statistiskt signifikant. Enligt en studie från 2002 av 997 personer slumpvis utvalda ur Sveriges befolkning hade 18 % av männen och 11 % av kvinnorna riskbruk 8. Enligt en annan studie 2009 hade ca 15 % av männen och 15 % av kvinnorna ett riskfyllt drickande, allvarliga alkoholproblem eller beroende 4. Man har sett en trend att skillnaderna mellan mäns och kvinnors alkoholkonsumtion minskar 9. Skillnaderna är också mindre i yngre åldrar och i länder med hög jämlikhet mellan könen som till exempel Sverige 9. Det sågs ingen tydlig korrelation mellan sjukdomarna hypertoni, hjärt/kärlsjukdom, diabetes, depression/ångest och magbesvär och förhöjd alkoholkonsumtion. Troligtvis är materialet för litet i denna studie för att en sådan korrelation skall kunna visas. I denna studie var medvetenheten om att en förhöjd alkoholkonsumtion förelåg låg i riskbruksgruppen, endast fem av 25 personer tyckte att de hade hög alkoholkonsumtion, men högre i gruppen allvarliga alkoholproblem och beroende. Detta tyder på att de flesta som har ett riskbruk inte är medvetna om det vilket är anmärkningsvärt. Likaså var antalet personer som var oroade för sin alkoholkonsumtion lågt. Endast en av 25 i riskbruksgruppen respektive två av fem i gruppen allvarliga alkoholproblem var oroade för sin alkoholkonsumtion. Detta stödjer teorin att alla inte är medvetna om att de har en riskfylld alkoholkonsumtion. 14

Referenser 1) Alkoholrådgivning i primärvården. Statistiska centralbyråns undersökning av levnadsvanor. 2009. Statens beredning för medicinsk utvärdering. SBU:s webbplats, kunskapscentrum för hälso och sjukvården. 2) Alkohol och narkotika. 2009 06 11. Socialstyrelsens hemsida www.socialstyrelsen.se/folkhalsa/levnadsvanor/alkoholochnarkotika 3) Durhan E, Second Opinion, September 2009. www.secondopinion.se/so/view/690 4) Källmén H, Wennberg P, Leifman H, Bergman H, Bergman AH, Alcohol Habits in Sweden during 1997 2009 with Particular Focus on 2005 and 2009, Assessed with the AUDIT: A Repeated Cross Sectional Study, European Addict Research 2011;17:90 96. 5) Babor TF, Higgins Biddle JC, Saunders JB, Monteiro MG. AUDIT The Alcohol Use Disorders Identification Test. Guidelines for Use in Primary Care, Second Edition. World Health Organization. S 2 6. 2001. 6) Nationella riktlinjer för missbruks och beroendevård. Vägledning för socialtjänstens och hälso och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks och beroendeproblem. Socialstyrelsen. S 11 13. Edita Västra Aros, maj 2008. 7) Bergman AH, Screening hjälp att upptäcka riskbruk, Psykologtidningen, 2008 nr 10, s 10 14. 8) Bergman H, Källmén H, Alcohol use among Swedes and a psychometric evaluation of Alcohol Use Disorders Identification Test, Alcohol & Alcoholism Vol.37, No 3,pp245 251, 2002. 9) Hensing G, Spak F, Introduction: Gendering Socio Cultural Alcohol and Drug Research, Oxford Journals Medicine Alcohol and Alcoholism, Volume 44, Issue 6, Pp 602 606,2009. 15

Bilaga 1: AUDIT formulär 16

Bilaga 2: Kompletterande frågor KOMPLETTERANDE FRÅGOR Ringa in rätt svarsalternativ på nedanstående påståenden/frågor: 1 Jag har Hjärt kärlsjukdom JA NEJ Förhöjt blodtryck JA NEJ Diabetes JA NEJ Depression och/eller ångest. JA NEJ Magbesvär JA NEJ 2 Hur bedömer du din alkoholkonsumtion? Obefintlig. Jag dricker inte alkohol. Låg Måttlig Hög Mycket hög 3 Jag är orolig för min alkoholkonsumtion. JA NEJ 17

Bilaga 3: Informationsbrev till patienten INFORMATION OM STUDIE AV ALKOHOLKONSUMTION Jag heter Annica Gustafsson och arbetar som läkare på Älvängens Vårdcentral och utbildar mig samtidigt till distriktsläkare (specialist inom allmänmedicin). I min utbildning ingår att göra ett mindre forskningsarbete. Jag har valt att göra en studie på alkoholkonsumtionen hos patienter som söker Älvängens vårdcentral. Detta för att få en bild av hur alkoholkonsumtionen hos patienterna i området ser ut. Anledningen till att jag valt det ämnet är att vi vet alkoholkonsumtionen i Sverige ökat de sista åren. Vi vet också att det förekommer ett samband mellan förhöjd alkoholkonsumtion och vissa sjukdomar, t ex högt blodtryck. Du blir nu tillfrågad att besvara några frågor om din alkoholkonsumtion. UNDERSÖKNINGEN ÄR ANONYM. Du behöver INTE uppge personuppgifter. Frågeformulären och kuvertet är inte märkta så vi kommer inte att kunna spåra vem som svarat vad. Frågeformuläret består av 2 sidor. Kryssa för respektive ringa in det alternativ som passar bäst på varje fråga. Stoppa sedan det ifyllda frågeformuläret i ett kuvert och förslut det. Lämna in kuvertet i receptionen. Resultaten kommer sedan att sammanställas och analyseras. Om du är intresserad av att ta del av resultaten kan du vända dig till någon av personalen på vårdcentralen.. Annica Gustafsson, Leg läkare, Älvängens Vårdcentral 18

Bilaga 4: Poängsättning av AUDIT värden enligt WHO Tolkning av AUDIT Kort utdrag ur WHO s manual Att använda AUDIT är bara ett första steg med syfte att hjälpa patienter att minska alkoholrelaterade hälsoproblem och risker. Tolkning skall ske med kliniskt omdöme och värderas i ett större sammanhang. AUDIT kan inte ensamt ställa alkoholdiagnos. Räkna poäng I formuläret finns fem kolumner för svar på de tio frågorna. Svar i vänstra kolumnen ger 0 poäng, nästa kolumn 1 poäng, tredje kolumnen 2 poäng, nästa 3 poäng och högra kolumnen 4 poäng. För fråga 9 och 10 saknas svarsmöjlighet i andra och fjärde kolumnen och man kan därför bara få 0, 2 eller 4 poäng på dessa frågor. Poängen sammanräknas sedan. Tolkning av poängen Högre poäng betyder större sannolikhet att riskbruk, skadligt bruk, eller beroende föreligger. Vilka frågor som renderat poäng kan ge viss vägledning: WHO anger att 8 poäng eller mer är lämplig nivå som indikator på att riskbruk, skadligt bruk, eller beroende föreligger. För kvinnor anses att en lägre gräns, 6 poäng är lämplig. För personer över 65 år rekommenderar WHO en poäng lägre nivå, d.v.s. 7 poäng. Över 16 poäng indikerar allvarliga alkoholproblem. Vid 8 15 poäng räcker ofta kort rådgivning då det oftast är ett riskbruk och inte beroende. Över 20 poäng indikerar starkt att beroende föreligger. Vilka frågor som renderat poäng kan ge viss vägledning: Fråga 1 och 3 ger indikation på skadligt bruk. Frågor 4 till 6 ger indikation på beroende. Frågor 7 till 10 ger indikation på alkoholskador 19