Välkommen! Utredningar om sammanslagning 14.4.2014 Christel Liljeström fullmäktiges ordförande 1
Kuntauudistuskokonaisuus metropolialueella Erityinen kuntajakoselvitys käynnistyy 12/2013 Väliraportti kuntiin lausunnoille 12/2013-> Toimintaympäristö- ja tietotuotantoraportti 12/2013 Lausunnot 02/14 Toimialakohtaisten työryhmien raportit 02/2014 VM muutostukitilaisuus 04/2014 VM muutostukitilaisuus 04/2014 Loppuraportti 06/2014 Selvittäjien esitykset 31.10.2014 Loppuraportin käsittely kunnissa Sisällöllinen arviointi ja loppuraportin valmistuminen (aikataulu avoin) Päätökset KH, KV xx/2014 Päätökset KH ja KV 12/2014 Päätökset KH ja KV xx/2014 Kuntajakoselvitykset Erityinen selvitys Keski-Uusimaa 8 kunnan selvitys EKKV-selvitys Metropolilain valmistelu käynnistyy 4.10.2013 Lakiryhmän teema-seminaari 5.2.2014 Lakiryhmän väliraportti valmistuu 31.3.2014 Lakiryhmän II teema-seminaari 04/14 Lausunnot väliraportista 03-04/14 -> HE luonnos valmistuu 15.9.2014 Lau-sunnot xx/14 HE metropolihallinto kevät/15 -> edk Metropolihallinto 1.1.2017 Vuosi 2013 Vuosi 2014 Vuosi 2015 Vuodet 2016 2017 Hallituksen arvio kuntauudistuksen etenemisestä Kuntien kuntajakoselvitykset Kuntien yhdistymisselvitysten ja esitysten määräaika (säädetään erikseen) Päätökset mahdollisista kuntajaon muutoksista Kuntajaon muutokset voimaan 2015-2017, kuitenkin viimeistään 1.1.2017 HE-luonnos sotejärjestämislaki 19.12.2013 HE sotejärjestämis-laki lausuntokierros 01/14 -> HE sotejärjestämislaki -> edk Sosiaali- ja terveydenhuollon järjestämislaki voimaan 2015 -> Kuntalain valmistelu jatkuu HE-luonnos uusi kuntalaki lausuntokierros 15.4.2014 HE uusi kuntalaki 9-10/14 -> edk Uusi kuntalaki voimaan 1.1.2015 -> Laskelmat ja niiden perusteet kuulemiskierros Selvittäjän lopullinen ehdotus 01/2014 HE-luonnos uusi valtionosuuslaki lausuntokierros 02/2014 -> HE uusi valtionosuuslaki 04/2014 -> edk Uusi valtionosuuslaki voimaan 1.1.2015 ->
Utredning om sammanslagning i Östra Nyland 2013-2015 Tvåspråkig Lapinjärvi Lappträsk Askola Loviisa Lovisa Mäntsälä Pukkila Mörskom Lappträsk Myrskylä Mörskom Träskända Tusby Borgnäs Askola Lovisa Lovisa Ca 100 000 invånare Pornainen Borgnäs Kervo Borgå Vanda Sibbo ca 2 800 km² Porvoo Borgå Helsingfors Sibbo, 10.3.2014 Skärgård och havsområden Sibbo Sibbo
Mellanrapportsfas I detta skede av utredningen har nuläget i kommunerna granskats utifrån kommande utmaningar Utgångspunkten i kommunerna har varit att det ska göras en grundlig utredning som också kan användas till annat än enbart med tanke på en eventuell sammanslagning informationen kommer i vilket fall som helst att gynna alla Kommunerna ger sina utlåtanden om mellanrapporten under mars april 2014 Lapinjärvi Lappträsk Myrskylä Mörskom Porvoo Borgå Askola Loviisa Lovisa Pornainen Borgnäs Sibbo Sibbo
Tidtabell Askola Februari 2014 April 2014 Arbetsgruppernas mellanrapporter klara Kommunerna ger utlåtanden om mellanrapporten Lapinjärvi Lappträsk April juni 2014 Juli 2014 Framtidsarbete och förberedelser för sammanslagning Semesterpaus Loviisa Lovisa Augusti september 2014 Oktober 2014 Framtidsarbete och förberedelser för sammanslagning Slutrapporten klar Myrskylä Mörskom Oktober november 2014 Förhandlingar om sammanslagningsavtal, eventuella folkomröstningar Pornainen Borgnäs December 2014 Januari 2015 Behandling av utkast till sammanslagningsframställning och -avtal (KS) 30 dagar för anmärkningar från kommuninvånarna Porvoo Borgå Februari 2015 Behandling av utkast till sammanslagningsframställning och -avtal (KF) Sipoo Sibbo
Skattesatser 2002 2013 23 2002 23 2013 22 22 21 21 20 20 19 19 18 18 17 17 16 I diagrammen visas skattesatserna för alla kommuner i Finland under åren 2002 och 2013. Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014 16
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040 Exempel på åldrandet, hela regionen 800 700 600 500 400 300 200 100 0 106 Kring år 2000 kom 150 200 nya personer över 75 år till regionen 684 661 Kring år 2013 kom cirka 400, men 634 åren efter 2020 cirka 1300. 581 Ökningen sjunker inte till den 532 nuvarande 508 nivån på 25 år. 482 53 70 195 Yli 75-vuotiaiden vuotuinen muutos edelliseen vuoteen nähden 122 173175 77 141 128113 136 207 243 155 382 167 243 325 459 395 360 409 426 339 290 271249 306 Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014 266 340 297 265 Diagrammet visar den årliga förändringen i antalet personer över 75 år i hela regionen. Det verkliga trycket av åldrande uppstår först 2021->
Förändringar i verksamhetsbidraget och anpassningsbehov Käytetty 2012 lukuja nimittäjinä Sopeutustarve meur TA 2014 TASU 2015TASU 2016Yhteensä eur/as vero-% Askola 1,1 1,1 1,1 3,2 641 4,28 Lapinjärvi 0,6 0,6 0,6 1,7 579 4,52 Loviisa 3,5 3,5 3,5 10,5 675 4,55 Myrskylä 0,6 0,6 0,6 1,7 822 6,50 Porvoo 8,0 8,0 8,0 24,0 491 2,77 Pornainen 1,1 1,1 1,1 3,3 644 4,22 Sipoo 5,1 5,1 5,1 15,3 826 4,26 Yhdistelmä 19,9 19,9 19,9 59,6 609 3,56 Skattesatsen standardiserad på 2014 års nivå. När trenden beräknas med tidigare ökningar och kända förändringar märker man att behovet av balansering är stort utan överenskomna anpassningsmetoder. Om t.ex. Mörskom vill fortsätta med nuvarande skattesats, måste kommunen anpassa sin ekonomi med ett belopp som motsvarar 822 euro/invånare under de tre första granskningsåren. Det minsta relativa anpassningsbehovet har Borgå.
Fortsättning på ÖN-utredningen Askola Mellanrapporten behandlas av styrgruppen 18.3.2014 och sänds på remiss till kommunerna efter godkännande Lapinjärvi Lappträsk Mellanrapporten presenteras för fullmäktige och medierna 27.3 kl 18 i auditoriet i Linnankosken lukio, Biskopsgatan 24-26, Borgå Fas II i utredningsprocessen inleds Slutrapporten blir preliminärt klar i oktober 2014 Tidtabellen för eventuella riktgivande folkomröstningar beror på tidtabellen för de övriga utredningarna Myrskylä Mörskom Loviisa Lovisa Pornainen Borgnäs Slutrapporten och utkastet till sammanslagningsavtal sänds tillsammans med bilagor preliminärt på remiss till kommunerna i december 2014 Beslut av stads- och kommunfullmäktige preliminärt i februari 2015 Porvoo Borgå Sipoo Sibbo
Delaktighet och möjligheter till påverkan Informations- och diskussionsmöten för fullmäktigeledamöterna och personalen i mars och oktober Öppna informations- och diskussionsmöten i de städer och kommuner som deltar i utredningen i april maj samt november Arbetsgrupperna involverar olika intressentgrupp under vårens lopp Eventuellt en enkät på våren till invånarna och aktörerna i regionen om frågor i anslutning till utredningen Städerna och kommunerna beslutar själva om att ordna en eventuell riktgivande folkomröstning I januari har kommuninvånarna 30 dagar på sig att framställa anmärkningar www.önutredning.fi Lapinjärvi Lappträsk Myrskylä Mörskom Porvoo Borgå Askola Loviisa Lovisa Pornainen Borgnäs Sipoo Sibbo
Sammanslagningsutredningens mål 1. Att utarbeta ett förslag till sammanslagning av kommunerna Borgnäs, Hyvinge, Kervo, Mäntsälä, Nurmijärvi, Sibbo, Träskända och Tusby samt tillhörande sammanslagningsavtal. 2. Att göra en omfattande beredning av ett förslag till sammanslagning och framföra fördelarna och nackdelarna med kommunsammanslagning som grund för kommunernas beslutsfattande.
STADEN MELLERSTA NYLAND (utredningsområde)
Tidtabell för beredningen
Utredningens mellanrapport 19.12.2013 analys av de kommunala tjänsternas nuläge analys av kommunalekonomins nuläge analys av servicenätets nuläge vad gäller dagvården, skolorna och hälsostationerna kommunalekonomins framtidsöversikt olika synvinklar på servicenätets framtid beträffande dagvården, skolorna och hälsostationerna vision för den nya staden mellanrapporten innehåller inte ett förslag till en ny stad
Vision för staden Mellersta Nyland: Intelligent nätverksstad
Den intelligenta staden är ett konkurrenskraftigt nätverk av starka centrum Den nya staden Mellersta Nyland sammanbinder områdets centrum till ett fungerande nätverk. Den smidiga och intelligenta staden utnyttjar ny teknologi samt är en konkurrenskraftig och attraktiv skapare av möjligheter. De starka lokala identiteterna, det ypperliga läget och det vidsträckta området skapar tillsammans en lockande verksamhetsmiljö och många alternativ för invånarna och företagen. 17
Den första modellen i Finland som grundar sig på äkta kommundelsförvaltning! Beslutsfattandet effektiveras i fullmäktige som skapar förutsättningar och spelregler för närdemokratin. Kommunen ordnar närservicen nära invånarna med beaktande av behoven i varje område. Den centrerade servicen och närservicen definieras på ett ändamålsenligt sätt. 9
Utredningens fortskridande NULÄGE 8 SKILDA KOMMUNER FRAMTID 8 SKILDA KOMMUNER FRAMTID SOM EN ENDA STAD (beredningsprocessen inleddes våren 2014) JÄMFÖRELSE OCH SLUTSATSER
Utgångspunkterna för planeringen av den nya staden: Anpassningsbehovet 180 miljoner euro samt visionen Intelligent nätverksstad Servicens tillgänglighet och utnyttjande av informationsteknologin i anordnandet av tjänster Tjänsternas läge och samhällsstruktur samt fastigheter, vatten- och energiförsörjning Kommuninvånarenkät av Taloustutkimus: 1 000 telefonintervjuer med 18-79-åringar under mars månad Organisering av tjänster samt personal Tillställningar, möten och förfrågningar som utredningens arbetsgrupper ordnat för samarbetspartner och andra intressegrupper (t.ex. organisationer) Närdemokrati och beslutsfattande En öppen elektronisk enkät för kommuninvånarna på utredningens och kommunernas webbplatser under mars månad Tre gemensamma invånarkvällar för samtliga 8 kommuner Den nya stadens ekonomi Kommunvisa invånarkvällar
1. Godkänner er kommun att den vision som i utredningen föreslås för den nya staden används som grund för det fortsatta arbetet? Hyvinge, Kervo, Mäntsälä, Borgnäs, Tusby: ja Träskända, Nurmijärvi och Sibbo har gjort ändringsförslag: Metropolen synlig Intelligent nätverksstad på invånarnas villkor Definiering av kommundelsförvaltningen och närservice, förbättra trafiken mellan områden genom att precisera visionen.
4. Bör servicenätet i er kommun anpassas i samband med kommunernas sammanslagningsbeslut ur den nya stadens synvinkel? Hyvinge, Träskända, Mäntsälä, Borgnäs, Tusby: ja Kervo: nej, eftersom servicenätet redan har anpassats Nurmijärvi: nej, eftersom en egen servicenätsplan har godkänts 19.12.2013. Sibbo:?
7. Förbinder sig er kommun att delta i utredningen ända till slutet? alla: ja dessutom: Hyvinge deltar inte i andra utredningar. Kervo deltar i en särskild kommunindelningsutredning som staten ålagt. Nurmijärvi deltar på det sätt som fastställts i kommunstrukturlagen, men är redo att samtidigt utreda även andra alternativ.
Den särskilda kommunindelningsutredningen mellan metropolområdets 9 kommuner Fullmäktigeinfo www.metropoliselvitys.fi www.metropolutredningen.fi
Metropolutredningen Finansministeriet har tillsatt en särskild kommunindelningsutredning mellan Esbo, Helsingfors, Grankulla, Kervo och Vanda städer samt Sibbo, Tusby och Vichtis kommuner. Ministeriet har beordrat vicehäradshövding Mikko Pukkinen, politices doktor Cay Sevón och arkitekt Matti Vatilo till kommunindelningsutredare. Uppgiftgen avslutas då utredningen är klar, dock senast den 31.10.2014. Osasto pp.kk.vvvv 25
Avsikten med utredningen Uppgiften är att bedöma förutsättningarna att sammanslå kommunerna eller en del av kommunerna till en eller flera kommuner. Också alternativ till partiella sammanslagningar kan ingå i utredningen. Metropolområdets kommunstruktur granskas utgående från regionens helhetsintresse. På basen av utredningen kan utredarna ställa förslag till kommunernas fullmäktige om ändring av kommunindelningen. Utredarna kan ställa förslag till FM om utförandet av en kommunal folkomröstning. Osasto pp.kk.vvvv 26
Helsingforsregionen 2030 1) Trender gällande befolkningsstruktur och ekonomi Befolkningen åldras Tjänstebehovet ökar > Skattetrycket ökar Årsklasserna som kommer ut på arbetsmarknaden minskar Befolkningen i arbetsför ålder urbaniseras (IM 2013) Immigration Utmaning att ta emot behövlig ny inflyttningsrörelse Beredskap för lång period av långsam ekonomisk tillväxt Behärska bärkraftsförhållandet (McKinsey 2010) Behovet 200.000 nya arbetsplatser inom privatsektorn Osasto pp.kk.vvvv 27
2) Verksamhetsmiljö och konkurrenskraft - Europa hemmamarknad - Finlands befolkningsandel - Eurooppa 0.77% - EU 1.08% - Basen för relativ fördel? - Knowledged based strategy - Metropolserien - Finlands attraktiosnskraft som inversteringsobjekt Insätta resurserna Osasto pp.kk.vvvv 28
Helsingforsregionen 2030 3) Metropolregionens kommun- och regionstruktur? Funtionell helhet där kommunerna har vuxit samman Kommunindelningen motsvarar inte tätortsstrukturen eller verksamhetsfältet för invånarnas liv Metropolområdets kommuner ansvarar var och en inom sitt geografiska område för utvecklandet av hela metropolområdet Osasto pp.kk.vvvv 29
Helsingforsregionen 2030 4) Beaktande av metropolregionens helhetsintresse Problemen deloptimering, tjänsteshopping och värnande av särintressen på bekostnad av helheten Nationell fråga, som berör hela landet I samtliga scenarier behöver Finland en växande huvudstad / huvudstadsregion 30
Helsingforsregionen 2030 5) Möjlighet och nödvändighet till förnyelse av kommunerna Stark fokusering på den nya kommunnen och på lånsiktiga dynamiska effekter Öppnar möjligheter att: Förnya hur tjänsterna i sin helhet organiseras Ta i bruk bästa praktiker i olika verksamheter Frångå urgamla rutiner och verksamhetssätt Öppnar möjligheter: Modernisera förvaltningen och öka produktiviteten Öppna och förändra verksamhetskulturen 31
Kommunindelningsutredarna Organisering Kommuninvånarna Fullmäktige Uppföljningsgruppen (förhandligsorgan) - Förtroendevalda ledningen och kommundirektörerna Tjänsteinnehavarnätverket -Kommunekonomi, MBTM, utbildning, soc&hälsa, personal, demokrati, konkurrenskraft Visionsgruppen Personalens deltagande
Kommuninvånarna När utredningen framskrider säkerställs kommuninvånarnas information och påverkningsmöjligheter Invånarna kan i realtid följa med hur utredningen framskrider på utredningens internetsidor www.metropolutredningen.fi Under utredningen ordnas informations- och diskussionstillfällen för kommuninvånarna Dessutom informeras om utredningen i sociala medier och presskonferenser ordas för lokala medier så att medierna kan följa med hur utredningen går vidare och informera invånarna på utredningsområdet --- Efter avslutad utredning ska kommunstyrelsen bereda möjlighet för kommunens invånare och andra, som anser att saken berör dem, möjlighet att göra anmärkning på förslaget (anmärkningarna 30 dagar från kungörelsen) Osasto pp.kk.vvvv 33
Beskrivning av processen Januari Organiseringen Möten/intervjuer med kommundirektörerna och förtroendeledningen kommunvis Februari Mars Tjänsteinnehavarnätverkets workshop (14.2): bearbetande avframtidsvisionen Analysen av verksamhetsmiljön och nuläget inleds Uppföljningsgruppen (4.3): verksamhetsmiljön, framtidsvisionen Visionsgruppen Personalen hörs kommunvis; personalarbetsgruppens möte 27.3 Var står vi nu? Verksamhets miljön Nuläget Vart vill vi nå? Vision April Uppföljningsgruppen (11.4): kommunerna och metropolförvaltningen Fullmäktigeinfo: verksamhetsmiljön och framtidsvisionen Analysen av verksamhetsmiljön och nyläget färdigställs Maj Mellanrapportering: verksamhetsmiljö och nuläge; Förslag till framtida kommunstruktur Osasto pp.kk.vvvv 34
Beskrivning av processen Juni Augusti September Uppföljningsgruppens möte: diskussion om kommunindelningsutredarnas förslag Tjänsteinnehavarnätverkets möte/workshop Kommuninvånarna åhörs Fullmäktigeinfo Personalen åhörs Hur uppnås framtidsvisionen? Bearbetning av utredningsrapporten Beredning av sammanslagningsrapporten / rapporterna Oktober Uppföljningsgruppens möte Utredningsrapport, förslag till fullmäktige, ett eller flera sammanslagningsavtal Osasto pp.kk.vvvv 35
Halvtidsrapport av arbetsgruppen som bereder metropollagstiftningen Överdirektör Päivi Laajala Finansministeriet Kommun- och regionförvaltningsavdelningen 1.4.2014 16.4.2014
Tidtabell för beredningen av metropolförvaltningslagen För genomförandet av riktlinjerna i regeringens strukturpolitiska program tillsatte Finansministeriet en arbetsgrupp med uppgiften att bereda lagstiftningen för metropolförvaltningen under mandatperioden 4.10.2013 15.9.2014 Arbetsgruppen skulle utarbeta en halvtidsrapport senast 31.3.2014 Halvtidsrapporten remitteras när översättningen är färdig i medlet av april Arbetsgruppen kommer att fortsätta att bearbeta förslagen utgående från remissutlåtandena, och utkastet till regeringsproposition blir färdigt senast 15.9.2014 Efter detta skickas RP-utkastet på remiss RP till riksdagen i början av 2015 16.4.2014
Arbetsgruppens preliminära förslag Förslag som gäller båda modellerna Bestämmelser om metropolförvaltningen och dess uppgifter skulle utfärdas i en separat lag (lag om metropolförvaltningen) och i uppgiftsspecifika speciallagar Metropolförvaltningens uppgiftshelheter: markanvändning, boende, trafik, konkurrenskraft, närings- och innovationspolitik, segregation, arbetskraft och invandring I enlighet med regeringens riktlinjer ska metropolförvaltningens beslutande organ vara ett fullmäktige som utses genom val. Andra organ är en metropolstyrelse, en metropoldirektör, lagstadgade nämnder och andra nödvändiga organ Valet av metropolfullmäktige skulle i princip förrättas enligt samma förfarande och med samma tidtabell som kommunalvalet. Metropolförvaltningen skulle kunna ordna folkomröstningar Invånarna skulle ha röst- och röstningsrätt samt rätt att komma med initiativ om folkomröstning och om metropolen Metropolförvaltningen skulle vara en tvåspråkig myndighet 16.4.2014
Preliminära förslag av arbetsgruppen Med tanke på metropolförvaltningens uppgifter föreslår arbetsgruppen preliminärt de två följande alternativa sätten att grunda en metropolförvaltning: Modellen med minimiuppgifter: Metropolförvaltningens natur och uppgifter är till största delen strategiska och delvis operativa. De operativa uppgifterna omfattar särskilt organisering av kollektivtrafiken och byggherretjänster. Den omfattande modellen: Metropolförvaltningens natur och uppgifter är både strategiska och operativa. De operativa uppgifterna omfattar, i tillägg till de uppgifter som presenterats i modellen med minimiuppgifter, vägoch gatuhållning, administration som rör metron och en eventuell jokerbana, ägande i anslutning till subventionerad bostadsproduktion samt sådana operativa uppgifter inom vattenoch avfallshantering som överförs från HRM. 16.4.2014
Preliminära förslag av arbetsgruppen Uppgifter: markanvändning En stark metropolplan är en central förutsättning för en fungerande metropolförvaltning i båda modellerna Om MBT-uppgifterna utförs på ett lyckat sätt främjas förverkligandet av målen i anknytning till konkurrenskraften och förebyggandet av segregation Metropolförvaltningens styrka bestäms utgående från hur mycket metropolförvaltningen styr kommunernas markanvändning Metropolplanen ersätter landskapsplanen och delvis generalplanerna: en generalplanemässig granskning dock fortfarande möjlig Metropolplanens styreffekt och planbestämmelser: detaljplaneringen baserar sig direkt på metropolplanen Metropolavtalets roll: ett flexibelt samordningsredskap för verkställandet av metropolplanen Markpolitik: kommunerna i metropolområdet skulle som ett komplement till de nuvarande metoderna få rätt att utan tillståndsförfarande lösa in mark i de områden som i metropolplanen anvisats som regionala MBT-områden och som skulle lyda under en särskild planbestämmelse Områden i behov av planering och planeringsbehovslösningar: byggande på områden som ligger utanför en detaljplan skulle i princip kräva ett avgörande om planeringsbehov Vad är möjligt ur grundlagens synvinkel och vad är å andra sidan ändamålsenligt att fastställa i lag 16.4.2014
Preliminära förslag av arbetsgruppen Uppgifter: boende Uppgifter enligt miniminivån: På regionalt centrala områden för bostadsproduktion centraliseras kommunernas byggherretjänster till metropolförvaltningen avseende bostadsproduktion som stöds med statliga medel Metropolförvaltningen konkurrensutsätter planeringen och byggandet av subventionerade bostäder De subventionerade bostäderna skulle i princip ägas av kommunerna, deras dotterbolag eller av allmännyttiga samfund Omfattande uppgifter: För att säkerställa en mångsidig bostadsstruktur i regionalt centrala bostadsområden har metropolförvaltningen det slutliga ansvaret även för ägandet av statligt subventionerade bostäder i dessa områden, ifall inte en ägare annars kan utses för de hyresbostäder som byggs I metropolförvaltningen ska ingå en skild aktör som lyder under förvaltningen och till vars uppgifter hör att äga, administrera och välja invånare till samt underhålla statssubventionerade bostäder Anskaffning av tomtmark av kommunerna / markpolitiska medel som anvisats metropolförvaltningen 16.4.2014
Preliminära förslag av arbetsgruppen Uppgifter: trafik Uppgifter enligt miniminivån: Uppgifterna för de trafiksektorer som HRT ansvarar för samt motsvarande uppgifter som handhas av NTM-centralen på de kommuners områden som inte i dag är medlemmar i HRT Inom kollektivtrafiken får metropolförvaltningen fulla befogenheter att organisera servicenivån, biljettsystemet, informationen och anslutningsparkeringen Planeringen av trafikarrangemangen kopplas tätt samman med metropolplanläggningen Underhållet och utvecklingen av infrastrukturen sker enligt den nuvarande modellen, men metropolplanen och metropolavtalet styr genomförandeordningen för markanvändningens och trafikens del Omfattande uppgifter: Metropolförvaltningen övertar även administrationen och utvecklingen av metron och den eventuella regionala jokerbanan Metropolförvaltningen övertar även väg- och gatuunderhållet av kommunerna och staten Inte Ring III och riksvägarna utanför Ring III som har stor nationell betydelse Bannätet är en helhet vars indelning i en riksdel och en metropoldel inte föreslås 16.4.2014
Preliminära förslag av arbetsgruppen Uppgifter: miljön Uppgifter enligt miniminivån: Till metropolförvaltningen skulle från HRM överföras funktioner i anslutning till administreringen av regionala uppgifter, planeringen av strategisk vatten- och avfallshantering samt centralförvaltningen Regional information i anslutning till utarbetandet av metropolplanen Omfattande uppgifter: Metropolförvaltningen skulle sköta alla HRM:s nuvarande uppgifter (inklusive vatten- och avfallshanteringens operativa funktioner) Samkommunen skulle anslutas som en del av metropolförvaltningen antingen som ett affärsverk eller som en annan bokföringsmässigt fristående del av metropolorganisationen 16.4.2014
Preliminära förslag av arbetsgruppen Förvaltningsmodell I modellen med minimuppgifter skulle metropolförvaltningen vara en tvångssamkommun med en fullmäktige som utsetts via val Uppgifterna är till sin natur klart kommunöverskridande, men i det fall att de är av liten ekonomisk och annan betydelse skulle tvångssamkommunmodellen vara ett bättre sätt att ordna uppgifterna I den omfattande modellen skulle metropolförvaltningen vara ett självstyrelsesystem enligt 121 4 mom. i grundlagen, som förvekligas på ett större område än en kommun Den betydande finansieringen, uppgifternas omfattning, betydelse och kommunöverskridningen samt de självständiga befogenheterna som krävs för att sköta dem talar för detta arrangemang. En tvångssamkommun och det självstyrelsesystem som avses i 121 4 mom. i grundlagen utgör de rättsliga alternativen med vilka en metropolförvaltning i enlighet med regeringens riktlinjer kan förverkligas Valet av rättslig modell för förverkligandet påverkas bl.a. av omfattningen och betydelsen av de uppgifter som överlåts till metropolförvaltningen, finansieringens storlek samt uppgifternas rättsverkningar för områdets kommuner, samkommuner och övriga intressentgrupper 16.4.2014
Preliminära förslag av arbetsgruppen Finansieringssystemet Modellen med minimiuppgifter: betalningsandelarna som riktas till kommunerna Storleksklass ca 250 /invånare/år eller ca 5 % av kommunernas skatteintäkter. Grunderna för betalningsandelarna skulle fastställas i lag. Beslutanderätten om finansieringen skulle antingen kunna vara hos områdets kommuner eller statsrådet finansieringens storlek skulle fastställas med en majoritet som avses i ändring av grundavtalet i 79 i kommunallagen ifall kommunerna inte skulle nå en överenskommelse, skulle statsrådet göra beslutet inom strikta ramvillkor Den omfattande modellen: metropolskatt (inkomstskatt) De omfattande uppgifterna skulle innebära ett ansenligt finansieringsbehov Metropolskattens storlek skulle enligt en preliminär bedömning vara ca 3 3,5 % Detta skulle betydligt begränsa kommunens ekonomiska spelrum utan att kommunen skulle kunna styra användningen av metropolförvaltningens finansiering på grund av att metropolförvaltningen har en egen administration som utses med eget val På metropolskatten skulle samma avdrag tillämpas som på kommunalskatten. På motsvarande sätt borde områdets kommuner kunna sänka skatterna då kommunernas uppgifter skulle minska Som kompletterande finansieringskällor bl.a. klientavgifter, riktande av statsandelar direkt till metropolförvaltningen 16.4.2014
Preliminära förslag av arbetsgruppen Områdesavgränsning Modellen med minimiuppgifter: ett mer omfattande område Metropolförvaltningens geografiska behörighet mer omfattande då uppgifternas betydelse mindre. I tillägg till de 10 kommunerna i kärnområdet skulle metropolförvaltningen omfatta 6 kommuner som fastställts enligt tätorts- och pendlingskriterier: Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt, Kervo, Träskända, Nurmijärvi, Tusby, Sibbo, Vichtis, Mäntsälä, Hyvinge, Lojo, Borgå och Riihimäki På grund av områdets framtida tillväxt och utvidgning kan man skönja att behoven i förebyggandet av samhällstrukturens splittring sträcker sig ut över ett vidare område än kärnområdets kommuner eventuellt redan i en nära framtid. Den omfattande modellen: ett mindre område Metropolförvaltningens geografiska behörighet borde begränsas till ett mindre antal kommuner bl.a. på grund av uppgifternas ekonomiska betydelse. Metropolförvaltningen skulle omfatta följande 10 kommuner (s.k. kärnområde) Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt, Kervo, Träskända, Nurmijärvi, Tusby och Sibbo. Att dessa kommuner hör till metropolförvaltningen kan anses nödvändigt och utgör en förutsättning för att uppgifterna som uppställs kan skötas på ett framgångsrikt sätt Trots att kommunernas storlek är olika är deras omständigheter i huvudsak likadana. 16.4.2014
16.4.2014
Preliminära förslag av arbetsgruppen Val Modellen med minimiuppgifter: Enligt arbetsgruppen skulle det vara mest ändamålsenligt att genomföra metropolfullmäktigevalet så att metropolområdet skulle bilda en valkrets. Även andra alternativ kan komma på fråga om man i valsystemet vill betona fullmäktiges regionala representativitet Omfattande modellen: Enligt arbetsgruppen borde metropolfullmäktigevalet ordnas så att metropolområdet skulle bilda en valkrets. I de ovannämnda modellerna kunde metropolfullmäktiges storlek vara 71-101 ledamöter. 16.4.2014
Preliminära förslag av arbetsgruppen Språkliga rättigheter Om det i metropolområdet är nödvändigt att grunda en nämnd eller annat organ som koordinerar svenskspråkig service uttryckligen för social- och hälsovårdstjänsternas del, är arbetsgruppens uppfattning att detta bör bedömas och lösas i samband med lagen om ordnandet av social- och hälsovård. Om koordineringsbehovet för svenskspråkiga tjänster uppstår särskilt i anslutning till de uppgifter som hör till metropolförvaltningen, måste man i det fortsatta arbetet göra en skild bedömning av behovet av ett dylikt lagstadgat organ. Arbetsgruppen anser att om ett sådant organ inrättas i metropolförvaltningen skulle metropolfullmäktige välja dess medlemmar bland sina medlemmar eller medlemmarnas ersättare. Medlemmarna borde representera minoritetsspråkets befolkning. Tillhörighet till en språkgrupp skulle fastställas på samma sätt som i kommunallagen. 16.4.2014
Finlands modell: Ansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna till fem områden Social- och hälsovårdsministeriet
De centrala målen för reformen av socialoch hälsovården Att främja befolkningens hälsa, välbefinnande och social trygghet Att trygga likvärdiga social- och hälsovårdstjänster i hela landet Att stärka basservicen inom social- och hälsovården En så omfattande integration som möjligt servicehelhet inom social- och hälsovården (både basservice och specialtjänster) under samma ledning och budget människornas servicebehov beaktas som en helhet
De centrala målen för reformen av socialoch hälsovården Samtidigt som ansvaret för ordnandet av tjänster koncentreras säkerställs närservicen Närserviceprojektet, som är gemensamt för mi-nisterierna och Kommunförbundet, har inletts Förvaltningen och strukturerna ska säkerställa en välfungerande social- och hälsovård omfattande integration av tjänster tydlig och effektiv förvaltning
Ansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna till fem områden Avsikten är att samtliga social- och hälsovårdstjänster ska tillhandahållas av fem starka regionala områden. Områdena bygger på de nuvarande specialupptagningsområdena och stöder sig på befintliga, fungerande strukturer. De nya områdena ansvarar för social- och hälsovården och ska utgöra en tydlig förvaltning i ett steg för socialoch hälsovårdstjänsterna. Förvaltningsmodellen för de nya områdena är samkommunen. De ska finansieras av kommunerna på basis av befolkningsmängden viktad enligt ålders-struktur och prevalens (= viktad kapitation).
Ansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna till fem områden Målet är obrutna servicekedjor. Detta är viktigt med tanke på människornas hälsa och välbefinnande. Kommunerna deltar fortsättningsvis i serviceproduktionen. Närservicen, såsom hälsovårdscentralerna, hemservicen för äldre och tjänsterna inom socialvården, ska även i framtiden finnas nära den enskilda människan.
Fortsatt tidtabell för reformen Parlamentarisk styrgrupp RP utkast på remiss i juni 2014 RP till riksdagen i oktober 2014 Lagen träder i kraft våren 2015 De nya områdena börjar sin verksamhet 1.1.2017