Guide till skrivande Vi har märkt under många års erfarenhet av studenters skrivande att skrivprocessen för många är något svårt och därmed något man kanske tvekar inför. Vi har sett att många studenter skjuter upp sitt skrivande och därmed hamnar i tidsnöd och vånda inför den deadline som närmar sig alltför snabbt. Denna guide avser att ge råd och praktiska tips som kan göra skrivprocessen lättare, kanske till och med lustfylld, och som kan leda till bättre slutresultat. Skrivprocessen Själva processen att skriva har tre delar; förarbetet, själva skrivandet, och efterarbetet. Innan man kan börja skriva måste man analysera uppgiften/problemet, samla material och komma på idéer. Under själva skrivandet så måste man formulera sig, beskriva problemet, strukturera texten, skriva utkast för att till slut få en färdig text. Rapporten är dock inte färdig här,. Det är ytterst viktigt att man planerar in tid för efterarbetet. Texten måste korrekturläsas, strukturen granskas och dokumentet redigeras, gärna flera gånger. Efterarbetet är till för att göra rapporten tydligare och mer korrekt. Förarbete Det är viktigt att du gör en planering av skrivprocessen när du ska skriva en rapport. Om du också lägger tid på att göra ett gediget förarbete så kommer du att ha mycket hjälp av det längre fram i arbetet. Analysera uppgiften så att du känner dig väl medveten om vilken typ av text det är du ska skriva, hur riktlinjerna för den typen av text ser ut, vem det är som ska läsa texten och vilket syfte texten har. Fundera också på hur du ska gå tillväga för att ta fram material till arbetet. Du behöver också bestämma vilket ämne arbetet ska handla om. Fundera på vilka delområden du finner intressanta och var du tror att du kan göra ett bra och gediget arbete. Gör en tydlig och detaljerad problemformulering utifrån uppgiften och arbeta fram en frågeställning. Se till så att denna är tydlig, fokuserad och tillräckligt komplex för den typ av rapport som ska skrivas. Skrivandet Det är mycket viktigt att rapporten får en bra och tydlig struktur och att alla rapportens delar disponeras på ett bra sätt. En rapport består enkelt uttryckt av följande nivåer om vi börjar underifrån: enstaka ord, meningar, stycken, underavsnitt, avsnitt/kapitel, rapport. Du kan skapa rapporten både bottom- up (från textfragment) och top- down (från den övergripande strukturen). Varje stycke och varje mening måste struktureras (precis som hela texten i stort). Hela rapporten får en bra struktur om delarna fungerar var för sig och har en bra disposition. 1
Du bör ta fram en plan över vad som ska skrivas och hur du ska göra det logiskt och lätt att följa med i för den tänka läsaren. Skapar du en tydlig plan över strukturen så bidrar det till att du bibehåller en överblick över arbetet samtidigt som du skriver de olika delarna. Det är dock ibland nödvändigt att ändra sin disposition under arbetets gång om du märker att det du planerat från början inte fungerar i verkligheten. Tänk på att ta tag i skrivandet redan från början och lämna det inte till de sista veckorna eller dagarna. Tänk på att du också ska ha tid kvar till efterarbetet. Tips! Det är oftast bättre att skriva någonting än att vid första försöket formulera sig perfekt. Påbörjas skrivandet i god tid så finns det alltid möjligheter att gå tillbaka i texten och omformulera den, lägga till och ta bort text. Strukturen på texten är ytterst viktig då syftet med den är att den ska läsas och förstås. Ha i åtanke att texten ska kunna förstås av andra vid en första genomläsning. Texten blir inte bättre för att man använder svåra ord och komplexa, långa meningar. Ett formellt språk skapas genom att man låter texten vara opersonlig, alltså genom att utesluta personliga pronomen såsom jag, vi, min, vår etc. Fokus ska ligga på själva arbetet, dess process och resultat och inte på att det är just du som gjort det. Tänk också på vilka ord du väjer att använda. Vi använder en viss vokabulär när vi skriver personliga texter (och pratar), men behöver använda en annan när vi ska skriva en formell text i t.ex. vetenskapliga rapporter. Styckeindelning Det är viktigt för läsförståelsen av texten att den delas upp i stycken. Tänk på att låta första meningen i ett nytt stycke beskriva och introducera vad stycket handlar om, Detta gör det lättare för läsaren att få en förståelse för texten. Det ska finnas ett tydligt fokus för varje stycke. Har ett stycke flera olika fokus kan texten blir svår för läsaren att förstå. Styckesindelningen kan göras på olika sätt. Man kan lämna en blankrad mellan styckena eller så kan man låta första meningen i ett nytt stycke ha ett indrag. Det viktigaste här är att du väljer ett sätt att styckeindela på och konsekvent håller dig till det genom hela rapporten. Det får inte förekomma stycken som endast består av en enda mening. Stycken ska heller inte vara för långa. Tänk på att göra nytt stycke då texten byter fokus. 2
Citat Om det finns en risk att betydelsen av ett refererat ändras vid omskrivning så kan man istället använda sig av citat. Ett citat är en kortare text som tagits direkt från källan, med exakt samma ordalydelse som i källan. Ett kort citat ska stå inom citationstecken och kan vara inbakat i texten. Exempel på kortare citat: Uppsäll [x] skriver att Själva processen att skriva har tre delar; förarbetet, själva skrivandet, och efterarbetet. Längre citat, blockcitat, skrivs utan citationstecken men med indrag både på höger och vänster sida. Man kan också välja en mindre punktstorlek för blockcitatet. Exempel på blockcitat: Uppsäll [x] skriver om vikten att skapa strukturer på olika nivåer i sin text. Det är mycket viktigt att rapporten får en bra och tydlig struktur och att alla rapportens delar disponeras på ett bra sätt. En rapport består enkelt uttryckt av följande nivåer om vi börjar underifrån: enstaka ord, meningar, stycken, underavsnitt, avsnitt/kapitel, rapport. Du kan skapa rapporten både bottom- up (från textfragment) och top- down (från den övergripande strukturen). Varje stycke och varje mening måste struktureras (precis som hela texten i stort). Hela rapporten får en bra struktur om delarna fungerar var för sig och har en bra disposition. 3
Figurer och tabeller Figurer och tabeller som används i rapporten ska vara relevanta för texten och ge texten ett mervärde. De ska ha figur- alt. tabellnummer samt en figur- alt. tabelltext. Figuren eller tabellen ska hänvisas till från texten med dess figur- alt. tabellnummer. Är figuren eller tabeller hämtad från en källa måste givetvis denna redovisas. Nedan visas exempel på en figur med figurtext (se figur x) samt en tabell med tabelltext (se tabell x). Figur x: Exempel på hur en figur visas i texten. Tabell x: Exempel på hur en tabell visas i texten. Tips! Många program har möjligheten till automatisk generering av figur- och tabelltexter. 4
Programkod Programkod ska endast finnas inkluderad i rapporten om den tillför ett mervärde för texten och/eller ger läsaren en ökad förståelse för det rapporten behandlar. Längre kodavsnitt ska inte ligga direkt i texten utan bör istället läggas som bilaga till rapporten. Den kod som inkluderas i rapporten bör skrivas med pseudokod för att underlätta för läsaren. För stora kodavsnitt eller kod som inte hjälper texten framåt kan göra rapporten rörig och försämra dess struktur. Behöver man använda sig av kortare kodavsnitt i texten så ska dessa läggas som figurer med figurnummer och figurtext. De ska självklart också hänvisas till från texten. Efterarbete Det är mycket viktigt att ha tid för efterarbete på sin rapport. När det första utkastet av texten är färdig kan det vara bra att ta en paus från den för att sedan läsa den igen med nya ögon och större möjligheter att hitta sådant som behöver ändras. För varje genomläsning finns det möjligheter att hitta både språkfel, delar som behöver omformuleras och avsnitt eller disposition som behöver förbättras. När du reviderar arbetet ska du både titta på hur texten fungerar som en helhet och på hur de olika delarna fungerar ensamma. Det är bra att fundera över textens disposition, Bör något stycke eller avsnitt flyttas för att öka tydligheten i rapporten och skapa en bättre och mer logisk struktur? Ofta behöver man flytta på delar av texten för att hitta bra fokus i stycken eller för att få ett bättre flöde i den röda tråden. Följer den text man skrivit de riktlinjer som finns för den aktuella texttypen, både till struktur och språk? Man ska också fundera över om textens huvudtankar framgår på ett tydligt sätt vid en första genomläsning eller om det kan vara svårt för en ny läsare att följa med i och förstå texten. Tips! Kanske finns det någon som du kan be läsa igenom texten och föreslå ändringar. Glöm dock inte bort att det är du som är ansvarig för texten, så ändra bara sådant som du anser är befogat att ändra. Se över så att valt typsnitt fungerar för texttypen och att det är genomgående samma i hela rapporten. Det ska vara tydligt för läsaren vilken nivå en viss rubrik ligger på, det är naturligtvis också viktigt att rubrikernas typsnitt skiljer sig från brödtextens. Tips! Används ordbehandlingsprogrammets inbyggda formatmallar för rubriker och brödtext så får du mycket av detta gratis. En språkligt korrekt text förhöjer intrycket av texten och gör den lättare att förstå. Se till att du är säker på att stavning, interpunktion och meningsbyggnad är korrekta. Se också över dina ordval så att dessa inte drar ner intrycket av texten. 5
Tips! Se till att använda stavnings- och grammatikkontrollen som finns inbyggd i ordbehandlingsprogrammet samt låt någon korrekturläsa rapporten för att upptäcka felaktigheter i språket. 6