Simpler analys för Swedish ICT 2011. Tillväxt i SMEer mellan 2004-2009. Tillväxt i bolag med rötter i Swedish ICT som startat 2000-2005.

Relevanta dokument
Enabler of Innovation. Hans Hentzell, VD SNITTS

Dialogmöte 2 med Näring

Simpler Branschanalys

Introduktion till Simpler Management

Analys av näringslivet i Gnesta kommun

Simpler : Regionstudie Kronobergs län 2010

Analys av näringslivet i Södertälje kommun

Simpler : Regionstudie Kronobergs län 2010 Fördjupning kommuner

Analys av näringslivet i Älmhults kommun

Analys av näringslivet i Jönköpings län

Analys av näringslivet i Kalmar län

Analys av Tågbranschen och dess delbranscher.

TILLVÄXT HOS ALMIS LÅNEKUNDER OCH RÅDGIVNINGSKUNDER MOT KONTROLLGRUPP NATIONELL RAPPORT

Analys av näringslivet i Östergötland

OSKARSHAMNS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS

Turbilseminar Hardanger

Analys av näringslivet i Kronobergs län

1. Analys av näringslivet i Kalmar län 2. Kalmar kommun branschbalans 3. Framtidssektorer (branscher) 4. Kluster, ekonomisk utvärdering

Näringslivsanalys

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS

Näringslivsanalys. Madelen Richardsson Näringslivssamverkan i Kristinehamn

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson

En utvecklingskraftig bussbransch

ANALYS AV BESÖKSNÄRINGEN I UPPSALA KOMMUN Magnus Johansson Jan Fineman Mina Mashouri

Livsmedelssektorn i Halland

Framtidssektorer i Linnéområdet

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I SÖDERTÖRN

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS

Skogs- och träindustrin i Halland

SÖDERTÄLJE KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS

STUDIE AV NÄRINGSLIVET I JÖNKÖPINGS LÄN Anna Löfmarck och Håkan Wolgast

TILLVÄXTRAPPORT EXPEDITION FRAMÅT BOKSLUTSÅR Datum: 8 januari 2019

NÄRINGSLIVSANALYS NACKA KOMMUN

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄRMDÖ KOMMUN Jan Fineman Anna Löfmarck

EFFEKTMÄTNING AV KLUSTER MED SIMPLERMETODEN

ANALYS OCH UTVÄRDERING AV TILLVÄXTPROGRAMMET EXPEDITION FRAMÅT

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I NACKA KOMMUN Jan Fineman Anna Löfmarck

Analys av näringslivet i Örebro kommun

NÄRINGSLIVSANALYS JÖNKÖPINGS LÄN

DESTINATION SMÅLAND/KRONOBERGS BESÖKSNÄRING

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND

NÄRINGSLIVSANALYS ÄLMHULT

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I HALLANDS LÄN

Var finns drivkrafterna för nya investeringar i det svenska näringslivet? STEFAN FÖLSTER FEBRUARI 2012

Studie av elektronikindustrin som underlag till innovationsagenda

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND

Hur mäta tillväxt och framgång?

Almis rapportserie om inkubation helår 2013

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling

TILLVÄXT OCH FÖRNYELSE I NÄRINGSLIVET. Almi Företagspartner Kalmar län AB. Lars Limseth - Västervik KF

Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 2014

NYKVARNS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015

NÄRINGSLIVSANALYS VÄSTRA GÖTALAND

Delårsrapport januari mars 2008

Skogs- och träindustrin Halland

SJR koncernen fortsätter expandera

Andelen rekrytering av omsättningen är på väg uppåt och påverkar rörelsemarginalen positivt.

NÄRINGSLIVSANALYS UPPLANDS VÄSBY

Hälsoinnovation i Halland

Fortsatt tillväxt och god lönsamhet. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2014

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen

Delårsrapport

Fortsatt tillväxt med god lönsamhet. Perioden juli september Perioden januari september Vd:s kommentar. juli september 2018

Almis rapportserie om inkubation helår 2014

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

NÄRINGSLIVSANALYS FILIPSTAD KOMMUN

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

SJR: s fokus på kvalitet och service medför att koncernen fortsätter att växa med bibehållen rörelsemarginal.

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Omsättningsökning med 29 % och rörelsemarginal över 10 %

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

Rörelseresultat i välfärdsbolag - en jämförelse

Besöksnäringen. en kvalité för oss som bor här Har vi för stort fokus på turisterna? visitdalarna.se

Avvaktande marknad. Perioden juli - sep. Perioden januari september. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-september 2012

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

Återigen tillväxt och fortsatt god rörelsemarginal. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2016

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

Fortsatt försäljningstillväxt

Innovationsbron SiSP 17/11

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I KALMAR LÄN Anna Löfmarck

Fortsatt tillväxt med god lönsamhet. Perioden oktober-december. Perioden januari december

Ökad omsättning med bra rörelseresultat. Perioden januari - mars. Vd:s kommentar. Januari mars 2015

Förbättrad omsättningsökning och rörelsemarginal. Perioden januari mars Vd:s kommentar. Januari mars 2017

JLT Delårsrapport jan sept 15

Innovationsbron AB Anders Nilsson, manager Incubation development INNOVATIONSBRON

ANALYS AV FÖRÄNDRAD BETALNINGSFÖRMÅGA FÖR BEDÖMNING AV ORIMLIGA KOSTNADER MATS SVENSSON, ANNA LÖFMARCK

INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND

Halvårsrapport januari juni 2012

Stark tillväxt och god rörelsemarginal under Perioden oktober-december. Perioden januari december

Rörelsemarginalen har fortsatt öka och uppgick för första kvartalet till 10,6 % och närmar sig det mål om 12 % som SJR:s styrelse lagt fast.

Fortsatt tillväxt med god lönsamhet. Perioden april juni Perioden januari juni Vd:s kommentar. April juni 2018

STOCKHOLM ARCHIPELAGO 2007 TILL 2016

Lägesrapport. 23 maj Regionala Skärgårdsrådet. Destinationsutveckling av Stockholms skärgård för internationella marknader.

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Transkript:

Simpler analys för Swedish ICT 2011 Tillväxt i SMEer mellan 2004-2009 Tillväxt i bolag med rötter i Swedish ICT som startat 2000-2005 VI SYNLIGGÖR OCH UTVECKLAR EFFEKTIVITET FRÅN ANALYS TILL GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT Simpler Grufman Grufman Reje 2006 Reje

Två deluppgifter Swedish ICT skall kunna möta särskilda behov hos SMEer Swedish ICT skall kunna stödja bildandet av nya företag

Simpler analys för Swedish ICT Tillväxt i SMEer mellan 2004-2009 VI SYNLIGGÖR OCH UTVECKLAR EFFEKTIVITET FRÅN ANALYS TILL GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT Simpler

Innovationseffekter - Den största effekten är i de stora företagen men den är svår att mäta - Vi kan mäta tillväxt i nya bolag och i SME 2500 2000 1500 1000 SME Spin-off Total 500 Är det bättre än andra SME? 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Basfakta, analys: Swedish ICT-företag 2009 42 st med 936 anställda 2008 41 st 2007 41 2006 39 2005 37 2004 34 Jämförelsegrupp, urval: Små och medelstora företag, 2004, med samma femställig SNI-kod och länstillhörighet som resp. Swedish ICT-företag har efter filtrering* aggregerats till en jämförelsegrupp. Antal företag i jämförelsegrupp 1 829 st med 9 929 anställda Databas: Aktiebolag 2004-2009 SNI 2007 Data i TSEK om ej annat anges. * med filtrering avses att gruppen rensats på artfrämmande verksamheter som exv. större internationella säljbolag.

Konceptet - Simpler management Grunden. Arbetskraft Förädlingskostnad Kostnaden för det kapital och den arbetskraft som skapat förädlingsvärdet Insatsvaror och tjänster Förädlingsvärde: Det som är kvar när insatsvaror och tjänster är betalda Förädlingsvärde Kapital Produkter/ tjänster Grunden i konceptet är. Nationalekonomisk produktionsteori, oberoende av vad vi levererar så producerar vi förädlingsvärde! Hur definierar vi då de synonyma begreppen, konkurrenskraft alternativt effektivitet? = Förädlingskostnaden Förädlingsvärdet eller.. Arbetskraftskostnad Förädlingsvärde Effektivitet = Arbetskraftskostnad Förädlingsvärde + Kapitalkostnad Förädlingsvärde Vi visualiserar effektiviteten grafiskt. Personaleffektivitet Kapitaleffektivitet Kapitalkostnad Förädlingsvärde

Simpler diagrammet Personaleffektivitet 1,0 0,8 0,6 På jämnviktslinjen är förädlingskostnaden lika med förädlingsvärdet. Utmed linjen kostar det en krona att producera en krona. Kapitalet har åsatts ett kalkylerat marknadsmässigt pris så att ett genomsnitt av samtliga ca 340.000 svenska bolag hamnar på linjen. 0,4 Koncernen Sverige 0,2 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 Kapitaleffektivitet Grufman Reje 2010

Simpler diagrammet Personaleffektivitet 1,0 0,8 Ovan 1,0 linjen är rörelseresultatet negativt då hela förädlingsvärdet äts upp av löner. 0,6 På 0,80 linjen kostar det 80 öre att producera 1 krona, dvs. man har 20 öre i ren vinst. 0,4 0,2 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 Kapitaleffektivitet Grufman Reje 2010

Effektanalys, valda Swedish ICT-företag vs jämförelsegruppen Swedish ICT-gruppen (2004) - 2009 Antal 42 st Förädlingsvärde 434 MSEK Omsättning Anställda 1 543 MSEK 936 st 10 största Alla Jämförelsegrupp 2009 Små och medelstora företag (2004) med samma femställig SNI-kod och länstillhörighet som resp. Swedish ICT-företag filtrerade och aggregerade till en jämförelsegrupp. Antal 1 829 st Förädlingsvärde 5 883 MSEK Omsättning 20 454 MSEK Anställda 9 929 st Simpler: Effektivitet och konkurrenskraft över tiden, 2004-2009. Grafer: Relativ utveckling 2004-2009: Förädlingsvärde Anställda

Swedish ICT-företagen, översikt, Simpler 2004-2009 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Swedish ICT-företagen, samtliga 2004-2009 Swedish ICT-företagen År 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Förädlingsvärde (FV) 311 635 437 001 463 513 528 230 512 906 434 164 Omsättning 1 166 008 1 423 435 1 673 645 1 850 273 1 912 358 1 543 134 Förädlingsgrad 26,7% 30,7% 27,7% 28,5% 26,8% 28,1% Personaleffektivitet 0,98 0,78 0,84 0,88 0,94 1,06 Kapitaleffektivitet 0,18 0,15 0,17 0,16 0,17 0,20 GRm-index 1,16 0,93 1,01 1,03 1,12 1,25 Värdeavstånd -50 969 30 284-5 355-17 750-59 818-109 964 Antal anställda 771 823 890 968 983 936

Jämförelsegrupp 0-250 anställda 2004-2009 Gruppen innefattar företag som år 2004 hade 0 till 250 anställda. Swedish ICT samtliga Jämförelsegrupp År 2004 2005 2006 2007 2008 2009 < 250 anställda Förädlingsvärde (FV) 4 729 456 5 109 816 5 545 682 6 531 930 7 356 344 5 883 443 Omsättning 17 027 936 19 078 660 20 774 391 23 748 530 24 949 519 20 454 003 Förädlingsgrad 27,8% 26,8% 26,7% 27,5% 29,5% 28,8% Personaleffektivitet 0,89 0,84 0,82 0,76 0,72 0,84 Kapitaleffektivitet 0,22 0,23 0,31 0,29 0,32 0,36 GRm-index 1,11 1,07 1,13 1,05 1,04 1,20 Värdeavstånd -501 966-340 503-700 578-328 109-259 399-1 204 181 Antal anställda 9 561 9 402 9 987 10 428 10 762 9 929

Förädlingsvärde Utveckling 2004-2009 Anställda

Förädlingsvärde Utveckling 2004-2009 Anställda

Simpler analys för Swedish ICT Tillväxt i bolag med rötter i Swedish ICT som startat 2000-2005 VI SYNLIGGÖR OCH UTVECKLAR EFFEKTIVITET FRÅN ANALYS TILL GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT Simpler Grufman Reje 2006

Innovationseffekter - Den största effekten är i de stora företagen men den är svår att mäta - Vi kan mäta tillväxt i nya bolag och i SME 2500 2000 Är det bättre än andra Spinn-off? 1500 1000 SME Spin-off Total 500 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Basfakta, analys: 17 st nya företag med rötter i Swedish ICT = aktiebolag med registreringsdatum 2000 till och med 2005 Jämförelsegrupp är 122 företag från inkubatorerna vid de stora Universiteten = aktiebolag med registreringsdatum 2000 till och med 2005. 7 företag är gemensamma för Swedish ICT och inkubatorerna. De avknoppade företagen är identifierade via inkubatorernas hemsidor De är genomgångna så att endast inkubatorföretag har tagits med (inte t ex hyresgäster) Gemensamma företag för två inkubatorer ingår i båda (sju sådana identifierade). År som studeras: 2005-2010. Data i TSEK om ej annat anges.

17 bolag med rötter i Swedish ICT Transmode Systems AB Silex Microsystems AB Proximion Fiber Systems AB Diadrom Systems AB Syntune AB Svedice AB IRnova AB Peerialism AB Cree Sweden AB Innovation Impact AB Vasasensor AB NovoSense AB Interactive Productline IP AB DigiWall Technology Aktiebolag Reeltronics AB Blue Mobile Systems AB Replisaurus Technologies Aktiebolag

Simpler diagrammet Personaleffektivitet 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 Högre effektivitet Lägre effektivitet Genomsnittlig konkurrenskraft Storleken representerar Förädlingsvärdet Diagrammets axlar redovisar personalresp. kapitaleffektiviteten. På den diagonala linjen, jämnvikslinjen, är förädlingskostnaderna lika med förädlingsvärdet. Utifrån marknadsmässiga priser på personal resp. kapital hamnar ett snitt av samtliga svenska AB på jämviktslinjen. En position innanför linjen visar på en högre effektivitet, alternativt konkurrenskraft, än snittet, en position utanför linjen visar på en lägre. Avståndet i SEK från verksamheternas position till jämviktslinjen benämns värdeavstånd och är i en positiv form att betrakta som en ren vinst. Ovan 1,0 linjen är rörelseresultatet negativt då hela förädlingsvärdet äts upp av löner. 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 Kapitaleffektivitet

Swedish ICT vs Inkubatorer Inkl. gemensamma Företag, reg. datum år 2000.01.01-2005.12.31 2010 År 2010 Förädlings- Omsättning Förädlings- Personal- Kapital- GRm- Värde- Antal TSEK värde grad effektivitet effektivitet index avstånd anställda Inkubatorer exkl. Swedish ICT 310 895 1 237 731 25,1% 2,35 0,43 2,78-554 159 1 091 Swedish ICT 387 337 1 245 382 31,1% 0,83 0,23 1,05-21 175 471 Företag startade 2000-05: 17 företag med rötter i Swedish ICT och 122 från Universiteten Företagen från Swedish ICT är betydligt mer konkurrenskraftiga på grund av institutens arbetssätt i nära samarbete med näringslivet och marknadens behov redan på forskningsstadiet.

Omsättning Företag registrerade Efter 2000.01.01 Utveckling Omsättning 2005-2010 (TSEK) Omsättning Företag registrerade: 2000.01.01-2005.12.31 Omsättningen i företag med rötter i Swedish ICT växer kraftigt under perioden. Avknoppningar från de stora Universiteten Ett projekt som leder till ett nytt företag har ofta arbetat med betalande kunder i 2-7 år. En avknoppning från ett universitet är mindre mogen när bolaget startas..

Sammanfattning Slutsatser baserat på boksluten för 2010: (Baserat på medelvärden. Det finns alltid positiva och negativa avvikelser) Nya bolag med rötter i Swedish ICT och inkubatorerna vid de stora Universiteten leder till förnyelse och kraftig tillväxt inom globala tillväxtområden. Företagen med rötter i Swedish ICT blir snabbt konkurrenskraftiga och är i mindre utsträckning beroende av riskkapital. Företagen med bakgrund på Universiteten är framgångsrika i att attrahera riskkapital men efter bolagsbildning tar det 5-10 år längre för dem att bli konkurrenskraftiga. 2 482 MSEK (baserat på bokslut) omsätts i alla bolag, varav 1 245 MSEK i 17 bolag med rötter i Swedish ICT 1 238 MSEK i 122 bolag från Inkubatorerna vid de stora Universiteten 1 562 personer arbetar vid de nya bolagen från Swedish ICT och Inkubatorerna vid de stora Universiteten.