Att skriva uppsats i kulturgeografi på kandidatnivå

UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för geografi och ekonomisk historia Att skriva uppsats i kulturgeografi på kandidatnivå Handledarna

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning i 1. ATT SKRIVA UPPSATS 1 1.1 Men många hållpunkter finns 1 1.2 Uppsatsens delar 2 1.2.1 Innehållsförteckning 3 1.2.2 Abstract 3 1.2.3 Inledning 3 1.2.4 Syfte och genomförande 3 1.2.5 Metod 4 1.2.6 Teori 4 1.2.7 Resultat 5 1.2.8 Diskussion 5 1.2.9 Sammanfattning 5 1.3 Formella stilistiska krav 6 1.3.1 Citat 6 1.3.2 Källförteckning/Referenser 6 1.3.3 Fotnoter 7 1.3.4 Tabeller och figurer 7 1.4 Böcker att läsa 8 2. UPPSATSLAYOUT 9 2.1 Inställning av format 9 2.2 Exempel på rubriknivåer 9 BILAGA 1. Uppsatsordning avseende examensarbeten i 10 Kulturgeografi 15 hp. BILAGA 2. Att opponera några tips och synpunkter 12 i

1 ATT SKRIVA UPPSATS kräver att man har fantasi och kan utveckla ett ämne till att bli något mer än en berättelse, men det kräver också att man uppfyller en del formella krav. Den vetenskapliga uppsatsen ska visa att man kan omsätta teoretiska kunskaper och testa dessa empiriskt. Antingen arbetar man induktivt, och låter empirin mynna ut i en teoretisk diskussion, eller så väljer man ett deduktivt angreppssätt och låter den teoretiska utgångspunkten vara vägledande för det empiriska arbetet. 1.1 Men, många hållpunkter finns En bra utgångspunkt när man väljer uppsatsämne är att fokusera på något man själv tycker är intressant, inom ramen för programmet eller kursen. En andra utgångspunkt är att vara realist vad gäller tiden. Ett examensarbete motsvarar 15 poäng, och det ska alltså klaras av på en halv termin. Det är 10 veckor! Välj ett problemområde som du kan avgränsa, snäva in och specificera klart. Ser du sedan att tiden räcker, kan du ta ut svängarna och bygga ut uppsatsen, teoretiskt eller empiriskt. Men sällan räcker tiden, så var realist redan inledningsvis. Här är det också viktigt att understryka att uppsatsskrivandet är ett heltidsjobb som inte ger utrymme för andra aktiviteter t.ex. dubbelläsning! Ibland tenderar man som uppsatsförfattare att bli överambitiös med avseende på uppsatsens längd, men en väl strukturerad och fokuserad uppsats är bättre än en lång och omständlig textmassa. Allt man gjort måste inte heller tas med i den färdiga uppsatsen. Att skriva kort och kärnfullt, gärna med enkel satsbyggnad och relativt korta meningar, ökar dessutom möjligheterna att bli läst. Vi rekommenderar en maximal uppsatslängd om ca 12 000 ord. En god idé är att i ett tidigt skede göra ett utkast till disposition med preliminära rubriker för kapitel och delkapitel samt ungefär hur många sidor respektive del kräver. Denna strategi gör det också möjligt att arbeta med olika avsnitt i uppsatsen utan speciell inbördes ordning, vilket är bra om man t.ex. måste vänta på material. I så fall kan man börja arbeta på ett annat kapitel. En annan bra idé är att upprätta någon form att tidsplan och på så sätt bilda sig en uppfattning om hur lång tid varje del av uppsatsarbetet får ta. 1

När du något så när har en idé om vad du vill skriva om, definiera ett syfte, och ange några konkreta frågeställningar. Du bör kunna skriva ner syftet på ett papper, och ha det framför dig hela tiden, och om och om igen återkomma till detta när du arbetar. Det är lätt att förvilla sig, speciellt när man läser om ämnet och får andras impulser och tycker det där är också intressant, det måste jag ta med. Till slut blir då uppsatsskrivandet som en klättring i ett träd, där man med tiden fjärmar sig alltmer från stammen, och kryper ut på mindre och skörare grenar. Antingen ramlar man slutligen, eller också hamnar man i ett annat träd. Inget av alternativen är särskilt bra med tanke på att man ska få klar en uppsats i tid. När du formulerar ditt syfte, fundera på om det är möjligt att studera det aktuella ämnet, och hur du kan gå tillväga. Innan du börjar arbeta på allvar bör du ha en bild av arbetsprocessen: lämplig/möjlig metod, teoretisk förankring etc. Om du finner att problemet är intressant och spännande, men det verkar svårt att uppfylla syftet är det bättre att omdefiniera syftet eller byta ämne i ett tidigt skede. Under detta första arbete med ämnesval, syfte och arbetsgång bör du söka stöd hos din handledare, som kan hjälpa dig att redan inledningsvis begränsa uppgiften till en rimlig volym med hänsyn till uppsatsperiodens längd. Exempel på enkel arbetsplan: Nr Titel mm. Sidor Klart Avprickat 1 Förord. Tack till alla som hjälpt till på olika sätt 1 130520 2 Innehållsförteckning 3 13xxxx 3 Figurförteckning 1 13xxxx 4 Tabellförteckning 1 13xxxx 5 Abstract 1 13xxxx 6 Inledning. Varför denna studie och en kort 3 130404 inåkning i ämnet 7 Syfte: Klart definierat syfte och konkreta 1-2 120403 frågeställningar 8 Metod: Beskrivning av och motiv för den valda 1-2 12xxxx metoden 9 OSV. x 1.2 Uppsatsens delar Det finns också ett antal formella krav på uppsatsen, d.v.s. ett antal kapitel som skall vara med. Läs även instruktionerna i Att opponera längst bak i detta dokument. 2

Denna handledning är fullt tillräcklig för att färdigställa en uppsats som möter institutionens formella krav. Emellertid kan det vara intressant att ta del av de instruktioner som finns för att man skall kunna bli publicerad i en vetenskaplig tidskrift. Författarinstruktionerna för att publicera i Geografiska Annaler B hittar du på denna länk: http://onlinelibrary.wiley.com/journal/10.1111/(issn)1468-0467/homepage/forauthors.html 1.2.1 Innehållsförteckning Ett examensarbete skall innehålla samtliga huvudkapitel och delkapitel (högst 3 nivåer: 1, 1.1, och 1.1.1) med sidhänvisning, förteckning över tabeller och figurer skall ingå. I Word finns ett bra system för format (se Format/Formatmall), där man kopplar till ett index (se Infoga/Index och Förteckningar), och när ändringar görs ändras också innehållsförteckningen automatiskt. Du kan dock behöva göra ett övningsdokument innan du börjar skriva på allvar med formatmallen för att lära dig alla finesser. 1.2.2 Abstract Abstract är en sammanfattning av syfte, metod och resultat på engelska och omfattar ca ½ sida. Abstract skrivs på en sida och placeras direkt efter innehållsförteckningen. Det är Abstract som läggs in i databaser, eller skickas ut när någon vill veta vad man skrivit. 1.2.3 Inledning Kort inåkning i ämnet. Varför är det ämne som undersöks intressant och vilken är bakgrunden? Det är i detta kapitel som läsarens intresse ska fångas, och kapitlet ska leda fram till ett problem, som sedan otvetydigt leder till syftet i nästa kapitel. I inledningen ska ämnet/problemet beskrivas så att både den vetenskapliga relevansen och den samhälleliga relevansen framgår tydligt. Ditt forskningsproblem kan alltså vara av mer inomvetenskaplig natur, t.ex. metodutveckling eller ett samhällsproblem där syftet kan vara att finna en lösning på t.ex. ett planeringsproblem. 1.2.4 Syfte och genomförande Formulera ett klart och precist syfte, som följer logiskt av inledningen. Du kan också formulera ett antal frågeställningar som gör det lättare för dig att uppnå syftet. Ett syfte kan se ut så här: 3

Syftet med undersökningen är att studera betydelsen och värdet av bostadsort för människor i dagens Sverige. Ur detta kan följande frågeställningar specificeras härledas: 1) Hur nöjda är människor som flyttat resp. bott kvar med förhållandena på sin bostadsort? 2) Vilka individ- och omgivningsrelaterade faktorer påverkar värderingen av bostadsorten? Hur har du lagt upp studien? Hur (ur ett vetenskapligt perspektiv) ser du på problemet? Nämn kortfattat metod (studien bygger t.ex. på en kvalitativ genomgång av ). Nämn också dina huvudsakliga källor (litteraturstudie, intervjustudie, enkäter, publicerad offentlig statistik (SOS t.ex. SCB). 1.2.5 Metod Beskriv och motivera val av tillvägagångssätt för att uppnå syftet. Först bör du beskriva metoden allmänt, men gör det inte som en allmän beskrivning av kvantitativa respektive kvalitativa metoder (gör alltså inte en beskrivning av metoder à la Holme & Solvang). Kom ihåg att beteckningen kvalitativa metoder inte har något med undersökningens kvalitet att göra utan är den övergripande beteckningen för en metodfamilj. Var offensiv, och argumentera varför det valda angreppssättet passar för just ditt syfte. Sedan kan du bli mer detaljerad i beskrivningen av hur du gjort. Om det är en enkät- eller intervjuundersökning skall population, urval, insamlingsförfarande beskrivas, liksom hur materialet bearbetats. Detta gäller naturligtvis även om du använder andra material. Ett avsnitt med källkritik bör förekomma. Finns svagheter eller problem med ditt material? Är det tillförlitligt (validitet och reliabilitet) och är det heltäckande? Kan det vara problem vid tolkning av resultaten. Vid val av metod bör man också kort diskutera vilka andra tillvägagångssätt som varit möjliga att använda. 1.2.6 Teori Teoriavsnittet skall behandla vad som tidigare är gjort inom området. Finns det liknande studier? Kan du hitta något som kan hjälpa dig att bena upp problemet och hur du ska se på det? Vill du testa tidigare studier mot din egen, eller vill du ytterligare öka kunskap och förståelse 4

kring ett fenomen? Om du studerar människors flyttningar kanske klassisk makroekonomisk migrationsteori kan utgöra en bas. Eller kanske du hellre vill studera flyttningar ur ett mer beteendegeografiskt perspektiv, med teoretisk tonvikt på livsstil. Vad du än väljer - teorikapitlet får inte bli en solitär i din uppsats, ett kapitel som finns bara för att det ska finnas. Du måste kunna använda det empiriska materialet, vare sig det är kvalitativt eller kvantitativt, kopplat till teorin. Empirin ska testa, eller belysa, de teoretiska resonemangen. Du måste också återkoppla resultat och diskussion till teorin. En viktig del i teoriavsnittet är att referera till tidigare och liknande studier. Sök via UB (både böcker och tidskrifter) och t.ex. Google scholar med sökord som passar din studie. 1.2.7 Resultat Här ska frågorna besvaras. Eventuellt kan kapitlet inledas med en genomgång av materialet, en sorts bakgrundsbeskrivning. Vid en enkätundersökning kan denna inledning vara att beskriva de svarande, så att läsaren får en bild av vilka som medverkat (fördelning på kön, ålder, utbildning, var de bor etc.). Detta är uppgifter som inte är centrala i själva resultatredovisningen, men viktiga för att man ska kunna bedöma relevansen i vad som gjorts. Därefter kommer resultaten, i siffror och tabeller med kommentarer eller enbart i text det beror ju på hur du genomfört studien. I detta kapitel är det viktigt att resultat endast presenteras och kommenteras, men INTE spekulationer, eller egna reflektioner eller teoretisk utveckling. Det senare görs istället i Diskussion (nästa kapitel). 1.2.8 Diskussion Här knyter du ihop dina resultat med det teoretiska avsnittet. Hur kan dina resultat kopplas till vad du redan vet, och vad som tidigare gjorts? Hänvisningar tillbaka till syftet och teoriavsnittet kan och bör göras. Här i detta kapitel finns utrymme för egna tolkningar och reflexioner, men var noga med att det framgår när det är dina tankar och när du har hämtat något från annat håll. I princip ska inga nya källor eller fakta framkomma i diskussionen, utan här gäller ihopknytning av säcken. 1.2.9 Sammanfattning Vad ville du belysa, hur gjorde du, vad blev resultatet, och hur tolkar du det? Inte heller här ska nya källor eller fakta framkomma. Det kan vara knepigt att se skillnad mellan Abstract och Sammanfattning, men 5

generellt är Abstract mycket kort, medan sammanfattningen kan vara ett par sidor (beroende på uppsatsens storlek). 1.3 Formella stilistiska krav 1.3.1 Citat Kortare citat i en mening kursiveras och förses med citattecken ( ). Ange författare, årtal och sidhänvisning direkt efter citatet. T.ex.: skiljer man mellan administrativ personal (tjänstemän) och driftspersonal (arbetare). (Törnqvist 1986, s 18). En del längre citat kanske är en ordagrann återgivning av vad en respondent sagt. Då kan du göra så här: När jag först flyttade, flyttade hemifrån, var det viktigt att JAG flyttade. Det förändrade hela min tillvaro och min självkänsla. Det stärkte mig. (Intervjuperson 19) OBS, längre citat (1/4 sida eller mer) är inte acceptabla även om man behandlar dem som citat och bör därför undvikas. (se foldern om fusk och plagiat vid Umeå universitet). http://www.student.umu.se/digitalassets/60/60980_fusk-och-plagiat- 101230.pdf 1.3.2 Källförteckning/Referenser Alla publicerade, övriga tryckta och muntliga källor redovisas, liksom även internetkällor. Observera att alla referenser som finns i referenslistan måste finnas hänvisade till i texten, och naturligtvis gäller också det omvända. Vi rekommenderar att du använder Harvardsystemet och att du alltid sidhänvisar, oavsett om du citerar, omformulerar eller summerar innehållet från en källa, enligt följande exempel (Andersson 2012, s 8). Sidhänvisa alltid, oavsett om det rör sig om citat, omformulering eller summering, enligt följande referensexempel (Gärling 2012, s 8). Internetkällor: Förutom fullständig webbadress (URL) anges även ansvarig organisation/person samt datum då uppgiften hämtats. Dessa data (inte minst webbadressen) kan ta stor plats. Därför hänvisas bara till organisation/namn, år och (om tillämpbart) sida i löpande text: 6

(Banverket 2003, s 11), (Robertsfors kommun 2011) eller (SCB 2008, s 36). Fullständiga uppgifterna om internetadresserna presenteras i Källförteckning, där internetkällorna redovisas i ett eget avsnitt under rubriken Elektroniska källor. Till exempel: SCB (2008) Preliminär befolkningsstatistik per månad 2005-2008. http://www.scb.se/templates/tableorchart 25896.asp. På UBs hemsida finns en användbar Skriva-sida som tar upp olika saker kring skrivandet, sökande efter referenser, referenshantering (Harvard, Oxford, m fl referenshanteringssystem), mm. Besök med fördel UBs sida Skriva: http://www.ub.umu.se/skriva 1.3.3 Fotnoter Fotnoter kan användas till att förklara någonting som inte direkt har med framställningen i övrigt att göra. Det kan vara för att hänvisa till ett annat ställe i uppsatsen eller för att avlasta texten från upplysningar som kan vara intressanta men som bryter framställningens gång. 1 Dessa noter placeras längst ned på aktuell sida. 1.3.4 Tabeller och figurer Tabellrubrik skrivs ovanför tabellerna (s.k. tabellhuvud) och figurrubrik under figuren (s.k. figurfot). Titta i vilken bok eller artikel som helst och se att det är standard. Dessa rubriker ska inte innehålla varken beskrivning eller tolkning av tabell/figur, utan endast ange vad illustrationen visar. Ev. källa anges alltid längst ned, dvs. under tabellen resp. figuren. Exempel på diagram samt text som refererar till figuren: 1 Fotnoter är bra att ta till då man vill förklara någonting som måhända tar för mycket plats i den löpande texten och bryter mot den huvudsakliga framställningen. Diskussioner av mer teknisk natur eller kommentarer som ligger vid sidan av ämnet kan med fördel placeras i fotnoter. Detta utesluter naturligtvis inte att man även här gör källhänvisningar som förslagsvis bekräftar det som står i fotnoten (Svensson 2003). 7

9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1 2 3 4 5 alla företag egentliga turistföretag Figur 1. Attityder till påståendet, är Dalsland en välkänd turistdestination Not. 1 representerar Instämmer helt, 5 representerar Instämmer inte alls Källa: Författaren De flesta företagare som deltog i enkätundersökningen anser att Dalsland är en välkänd turistdestination. Som framgår av figur 1, är det dock de egentliga turistföretagen. 1.4 Böcker att läsa Holme, I.M. och Solvang, B.K. (1991): Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa metoder. Studentlitteratur. Schött, K., Melin, L., Strand, H. & Moberg, B. (1998): Studentens skrivhandbok. Almqvist & Wiksell, Angered. Svenska Språknämnden (1991): Svenska skrivregler. Almqvist & Wiksell, Uppsala. Trost, J. (2000): Att skriva uppsats med akribi. Studentlitteratur. 8

2 UPPSATS-LAYOUT 2.1 Inställning av format Använd med fördel den i wordprogrammet förinställda formatmallen. Vad gäller typsnitt, storlek och radavstånd rekommenderar vi Cambria, Georgia eller Times New Roman 14 punkter och enkelt radavstånd. Detta dokument är skrivet med Georgia 14, enkelt radavstånd, rak höger och vänstermarginal samt en blankrad mellan varje stycke. Dvs: Infoga /Sidnummer: nederst på sidan. Justering: centrera Format/Tecken, löpande text: Calibri, Georgia eller TNR, 14 pt Format/Tecken, tabell och figur rubriker: Calibri, Georgia, TNR, 12 pt, kursivt Format/Radavstånd: enkelt Rak höger och vänstermarginal Stycke: tom mellanrad mellan varje stycke 2.2 Exempel på rubriknivåer 1 KAPITELRUBRIK (1:a nivån) (fetstil, versaler, 1 blankrad till löptext) 1.1 Underrubrik (2:a nivån) (fetstil, gemena, en blankrad till löptext) 1.1.1 Underunderrubrik (3:e nivån) (normal, gemena, en blankrad till löptext) Använd inte fler än tre rubriknivåer och försök undvika enstaka underrubriker. Underrubriker används ju för att särskilja ett par eller fler innehållsdelar, en enstaka underrubrik blir därmed irrelevant. I detta dokument använder vi tre rubriknivåer. 9

BILAGA 1. ORDNING FÖR EXAMENSARBETE I KULTURGEOGRAFI För den enskilde studenten gäller följande: Val av uppsatstema Uppsatsvalet föregås av en information från kursansvarig lärare om möjliga uppsatsteman. Den studerande skall sedan välja ett av dessa teman. Uppsatsämnet väljs inom temat och i samråd med tilldelad handledare. Handledning Den studerande tilldelas senast när han/hon valt uppsatstema en handledare, som normalt har sin kompetens inom det aktuella studieområdet. Den studerande kallas till en första handledarträff men det ankommer därefter på studenten att upprätthålla kontakterna med handledaren och ta initiativ till möten med handledaren. Den studerande bör dock betänka att handledarna också har andra arbetsuppgifter. Detta betyder dels att man inte kan vänta till sista stund med att besöka handledaren eller kräva en omedelbar reaktion på ett manuskript, dels att det kan vara en fördel att göra upp om en tid för mötena samt att i god tid i förväg via mail sända de texter som man önskar diskutera. Som student har du rätt att påräkna handledning under aktuell termin. Efter överenskommelse med kursansvarig kan förlängd handledning ges om specifika skäl föreligger. Examination Examinationen sker i samband med seminariebehandling av den framlagda uppsatsen. Uppsatsseminariet är alltså en del av examinationen och en viktig del av uppsatsprocessen. Efter seminariet har du 2 veckor på sig att justera uppsatsen enligt de kommentarer du fått under seminariet. Uppsatsens formella godkännande och betyg ges först då synpunkterna från seminariet arbetats in i uppsatsen. Detta skall alltid ske i samråd med handledaren och examinator. (Observera dock att examinator inte tar över handledningen.) Uppsatsseminarier äger normalt rum under terminens sista vecka (d.v.s. första veckan i juni). 10

Anmälan till seminarium skall, med angivelse av uppsatsens titel, ske senast måndagen 2 veckor före seminarieveckan. Uppsats som skall seminariebehandlas skall i komplett skick inlämnas till studentexpeditionen minst en vecka före resp. seminarium. Uppsatserna skall inlämnas i form av en wordfil (OBS inte flera olika) via mail till den adress som anges. Varje uppsats granskas i ett plagieringsprogram. Betyg Uppsatser betygsätts i enlighet med betygskalan underkänd godkänd - väl godkänd. För att ha möjlighet att erhålla betyget väl godkänd krävs att seminariet äger rum under schemalagd eller anvisad tid inom terminen för förstagångsregistreringen på kursen, samt att eventuella kompletteringar görs inom två veckor efter seminariet. Den kompletterade uppsatsen mailas enligt instruktion till examinator som sätter betyg. Presenteras uppsatsen senare kan i normalfallet endast betyget godkänd erhållas om inte synnerliga skäl föreligger. Dubbelläsning räknas inte som ett synnerligt skäl. Tryckning /publicering Till varje seminarietillfälle finns mellan 10-15 kopierade exemplar av aktuell uppsats. För färdiga uppsatser gäller följande: Färdiga uppsatser trycks ej. En uppsats med betyget väl godkänd länkas till institutionens hemsida som PDF-fil. För att vi skall kunna lägga ut uppsatsen på nätet krävs dessutom författarens medgivande. För att skriva på ett sådant medgivande vänder du dig till studentexpeditionen. 11

BILAGA 2. ATT OPPONERA NÅGRA TIPS OCH SYNPUNKTER Att skriva uppsats är en viktig inskolningsprocess i det akademiska arbetet. Om detta finns mycket skrivet. Nedan tas en annan aspekt upp, nämligen opponerandet. Detta ingår i seminariekulturen. Att opponera är en svår roll. Den kräver kunskap och detta får man bl.a. genom att delta i seminarier. Det finns ett minimikrav på deltagandet i seminarier, och just för att utöka din kunskap rekommenderas du att delta i så många seminarier som möjligt. Det finns emellertid mycket av teknik och träning som man kan tillägna sig också på annat sätt och några punkter diskuteras nedan. Ett första problem opponenten möter, är att man får sig en uppsats tilldelad, oavsett ämne och oavsett om man är intresserad av detta eller ej. Ett annat problem kan vara om man känner författaren. Det första problemet brukar gå över när man har läst uppsatsen, man blir oftast intresserad av innehållet. Det andra problemet kan man lättast klara av om man ser oppositionen som just en roll man har att spela. Det är olika aktörer som träder in i sina givna roller opponenten och respondenten. Nästa gång är rollerna ombytta. Några steg i förberedelsearbetet Börja med att läsa igenom uppsatsen snabbt och gör lite anteckningar som stöd för minnet. Fundera under genomläsningen på om det finns något problem, syfte, frågeställningar osv. Därefter börjar det egentliga jobbet. Nu kan du koncentrera dig på innehållet samt formen för uppsatsen. Vetenskapliga tidskrifter använder sig av s.k. referees, d.v.s. bedömare som för redaktionens räkning kritiskt granskar uppsatsen. Dessa bedömare får en handledning av redaktören d.v.s. en uppsats skall granskas efter en viss mall. Från en vetenskaplig tidskrift kan instruktionen till referees se ut på följande sätt: a. Var god sammanfatta huvudlinjerna i uppsatsen. b. Bidrar denna uppsats på ett väsentligt sätt till forskningen inom området? Kommentera. c. Ger författaren en kärnfull introduktion till sitt ämne, tydliga uttalanden (hypoteser eller motsvarande) angående huvudlinjerna i uppsatsen? Inkluderas syfte, metoder, resultat och slutsatser? Kommentera. 12

d. Verifieras slutsatserna i rapporten på basis av den givna informationen? Var god kommentera. e. Var god kommentera följande: uppsatsens längd i förhållande till innehåll, figurmaterial, referenser, noter, sammanfattning och titel. f. Var god ge övrig kritik eller kommentarer. Ge konstruktiva ändringsförslag. Ett annat exempel på hur man ska läsa en text med kritiska ögon finns i tidskriften Economic Geography: http://www.clarku.edu/econgeography/pdfs/egmanuscriptreviewguid elines2012.pdf Detta räcker ett bra stycke för en opponent! Vi antar att opponenten har läst uppsatsen minst två gånger och funderat över vad som skall sägas. Nu vidtar en viktig del att göra oppositionen pedagogisk. Oppositionen bör omfatta några huvudpunkter: a. Referat b. Huvudfrågor och huvudkritik c. Formfrågor (disposition; kommer de olika delarna i rätt ordning, m.m.), d. Slutomdöme. Glöm inte att balansera positiv och negativ kritik under oppositionen allt är inte bra, allt är inte dåligt! Ju mer konstruktiv kritik du ger, desto bättre är det för författaren och desto intressantare för seminariedeltagarna. Undvik att diskutera språkliga småfel. Formen för seminariet Själva formen för seminariet ser ut på följande sätt: 1. Seminarieordföranden gör en inledning i vilken författaren och opponenten presenteras. Kanske sätter ordf. in uppsatsen i ett sammanhang (t.ex. större projekt) samt ger ramarna för seminariet; 2. Ordf. lämnar ordet till författaren som får göra några kommentarer (mycket kort!). Ofta brukar denne säga att det är några korrekturfel här och där, men det ser ni själva! Men författaren kan också ge några ord angående det sammanhang (projekt, delstudie osv.) i vilket uppsatsen skall ses; 13

3. Därefter får opponenten ordet. Han/hon börjar med att ge ett kort referat av uppsatsen, ca 5-10 min. Detta referat får inte vara för detaljerat; det måste ta fram de stora dragen och de slutsatser som kommer fram. Detta referat skall ske på författarens villkor. Opponenten skall sålunda inte försöka profilera sig, utan referatet skall hållas objektivt. Referatet fyller två syften. För det första skall det visa att opponenten har förstått innehåll och budskap. För det andra skall det visa för ev. icke pålästa lyssnare vad uppsatsen handlar om. 4. Efter detta referat tillfrågar ordf. författaren om denne har något att tillägga eller om denne är nöjd med referatet. Om så är fallet går ordet till opponenten för den egentliga oppositionen. Om författaren ej är nöjd kommenteras detta. Själva oppositionen En punkt som är nära nog obligatorisk är att kommentera syftet hur detta är formulerat och om det är uppfyllt. Ofta är det så att det finns olika syften här och var, ibland blandat med lite avsikter och lite mål osv. Som opponent bör man vara observant på hur vinklingen på syftet är gjord, att beskriva, att analysera, att förklara, att förstå osv. Var misstänksam mot att undersöka, att se på, eller titta på. Ofta tyder sådana formuleringar på att författaren inte vet vad han/hon har gjort. En annan viktig punkt är att söka efter en problemformulering och kommentera denna. Antingen finns den där, eller än värre den saknas eller vanligare den är oklart formulerad. Författaren har kanske inte gjort klart för sig vad problemet är än mindre hur det skall formuleras. Vad är då en problemformulering? Man kan och bör skilja mellan ett samhällsproblem och ett vetenskapligt problem (ofta kallat undersökningsproblem). Angående samhällsproblemet är detta ett problem som någon aktör har, t.ex. hushållen, företagen, kommunen eller näringsdepartementet. Ett samhällsproblem kan ofta formuleras som att det är för mycket, för litet av något eller det kostar för mycket, eller också måste en avvägning göras mellan olika intressen hur skall detta ske? Hur har författaren balanserat olika intressen? Det vetenskapliga problemet då? Det kan gälla att kontrollera sanningshalten i ett påstående, att finna lämpliga mätinstrument osv. eller att relatera frågan till någon viss teori eller metodik. Ett angreppssätt för opponenten är att se om författaren kan föra diskussionen från samhällsproblem till vetenskapligt problem i den meningen att slutsatserna går genom samhällsproblem via vetenskapligt 14

problem teori metodik och empiri för att återföras till den ursprungliga frågeställningen d.v.s. i samhällsproblemet. Därmed inte sagt att alla uppsatser har ett samhällsproblem eller ens bör ha det, men det underlättar och gör ofta framställningen mer intressant! I många uppsatser finns hypoteser och/eller antaganden. Hur är de formulerade? Är de besvarade? Finns det frågeställningar i uppsatsen? Det är av intresse att skilja på frågeställning och fråga. Detta kan verka som en lek med ord, men så är inte fallet. Frågeställning är något relativt brett och tangerar ofta problemställning, medan fråga är smalt och preciserat. Teori: Vilken teori använder sig författaren av? Är den relevant? Motiveras valet av teori? Finns det en teorianknytning till empirin? Här finns ofta ett glapp. Teorin redovisas för sig (pliktskyldigast) och empirin för sig, och sammansmältningen saknas ofta. Metodik och val av metod: Det finns olika skolor att definiera metod och metodik. Ofta ser man teknik beskriven under metod eller metodik. Författaren bör dock redogöra för både metoden och det mer praktiska tillvägagångssättet (d.v.s. datainsamling, bearbetning m.m.). Vad är det för typ av källor författaren använder sig av? Primära, sekundära? Hur behandlas dessa, finns värderingar, kunde andra källor utnyttjas; varför, varför inte? Empiri: Hur redovisas empirin? Ofta sker detta för detaljerat och tjatigt. Siffermaterial staplas ovanpå vartannat. Författaren tar det säkra före det osäkra och redovisar allt. Redovisningen är ett sätt att legitimera att författaren minsann har jobbat. Kunde man kanske rensa och vad är det viktigaste? Hur ser illustrationer ut? Används kartor? Analys sammanfattning och slutsatser: Här brukar ett par saker inträffa i uppsatser: a. Teorin får inget större genomslag i den sammanfattande analysen. Att analysera är att kombinera detta att dra ut något från data så att de säger något utöver sig själv. b. Att sammanfatta är att komprimera och det kan också vara att hårddra data en smula. c. Slutsatser är något annat än sammanfattning. Det är att dra ut konsekvenser från data att föra dem utanför sig själva. Genom att ställa frågan: hur skall detta användas, vad blir de praktiska följderna, konsekvenserna, så kan du förstå mer vad som bör stå i slutsatsdelen. 15

En opponent har här ofta en tacksam uppgift eftersom slutkapitlet i många uppsatser har tillkommit i all hast och för lite möda har lagts ner på detta. Vad gäller formfrågorna kan man t.ex. kommentera följande: a. Uppsatsens disposition: Hur är avvägningen mellan de olika kapitlen och deras inbördes placering b. Vem talar i texten? Författaren, andra som citeras? Skiljer författaren på egna värderingar och andras? Hur är citattekniken? Stjäl författaren? c. Är texten läslig? Hur använder författaren språket? Det här med huvudsats och bisats är viktigt och för långa meningar är en styggelse! Har opponenten korrekturläst texten är nog författaren tacksam om han/hon får det rättade exemplaret. Seminariet är oftast tacksamt för att det slipper stavfelen. Några saker behöver dock exemplifieras, så att denna del inte går spårlöst förbi. Slarv i formen, kan också vara slarv i innehållet. Ett omdöme bör ges om språket! d. Ev. frågeformulär skall medfölja och läggas i bilaga. Fundera på vad som kan och bör ligga i bilaga. Avsluta oppositionen med ett sammanfattande omdöme. Detta tycker jag är bra och detta är mina huvudinvändningar Här ska balansen mellan positiv och negativ kritik beaktas. Detta är en mycket viktig del av oppositionen eftersom författaren här får en sammanvägd bedömning av uppsatsens starka och svaga sidor och vad åtminstone opponenten anser borde justeras eller förbättras. Några avslutande kommentarer Ofta är det så att man i början, när man läser igenom uppsatsen första gången, inte tror att man har något att komma med. Efter att ha tänkt och läst en gång till, brukar emellertid detta inte vara något problem. Stoffet brukar räcka! Opponenten bör också försöka finna ett allmänt problem/en frågeställning som kan diskuteras i seminariegruppen. Det kan avse alltifrån teori (den i uppsatsen använda eller alternativa teorier), metod, det studerade fenomenet eller samhällsproblemet. Detta behöver inte nödvändigtvis vara en kritik eller ifrågasättande av innehållet i uppsatsen, utan syftar snarare till att få med övriga seminariedeltagare i en diskussion. Seminariet bör kunna pågå under åtminstone 60 minuter. 16

Även i de fall det inte finns mycket att kritisera eller berömma bör opponenten kunna väcka några allmänna frågor som kan diskuteras i hela gruppen. Avslutningsvis bör betonas att opponentens roll är att granska innehållet och att ge konstruktiv kritik. Att alltför ensidigt betona brister i uppsatsen, s.k. sågning, överensstämmer inte med god seminariekultur vid vår institution och ska således inte förekomma. Vid seminariet skall både opponenten och respondenten vara så förberedda att de kan föra diskussionen fritt. Att opponenten läser innantill i sitt manus skall således inte förekomma. En bristfälligt utförd opposition kan dessutom innebära att man blir underkänd och får göra en ny opposition vid ett senare tillfälle. Men om du utgår från instruktionerna i denna text och tar rollen som opponent på allvar ska det inte behöva inträffa. 17