Genomgång av kontrollskrivningen

Relevanta dokument
Genomgång av kontrollskrivningen

Information om kontrollskrivningen TNG018 - Grunder i logistik och lönsamhetsanalys

Lagermodeller & produktvärden

Genomgång av tillämpningsuppgift 2

Genomgång av tillämpningsuppgift 1

Lektion 3 Lagerberäkningar

Genomgång av tillämpningsuppgift 3

TNG018 Grunder i logistik & lönsamhetsanalys. Summering av kursen

Agenda. Lagerstyrning Tre frågor. Lagerstyrning Föreläsning 5. Erik Sandberg. Om lagerstyrning Om uppgift 2 KITIT AB

TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys Lösningsförslag Tillämpningsuppgift 2 - Ht 2013

Lektion 4 Logistikförändringars påverkan på R TOT

Leveransservice & totalkostnad

Utredning av logistikförändringar

TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys Tillämpningsuppgift 1 - Ht 2013

Logistik. Varukapital. Kapitalbindning. Fö: Lager. Gemensam benämning på allt material, alla komponenter, produkter i Diskussionsuppgift

Instuderingsfrågor till Modern Logistik Kap 1-4

TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys Lösningsförslag Tillämpningsuppgift 1 - Ht 2013

Föreläsning 5. Lagerstyrning

Lektion 4 Logistikförändringars påverkan på R TOT

TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys Lösningsförslag Tillämpningsuppgift 3 - Ht 2013

Lektion 2 Situationsanpassning av totalkostnadsmodell

Uppgift 3 (10 poäng) Ge 5 exempel på strategier som kan minska det totala transportbehovet (1). Förklara varje strategi kortfattat.

Lektion 1 Beräkning av R TOT

Föreläsning 5. Lagerstyrning

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid

MATERIALFÖRSÖRJNINGENS GRUNDER. Exempelsamling

LUNDS UNIVERSITET. MTTF01: Föreläsning 4. Eva Berg

Brister i använda lagerstyrningsmodeller ger lägre servicenivåer

Lektion 5 Materialplanering (MP) Rev HL

Logistik styrning av material- och informationsflöden

INTERN LOGISTIK. Exempelsamling

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Materialstyrning. Stig-Arne Mattsson

Föreläsning 6. Lagerstyrning

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1

Säkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1)

Strategisk Logistik 20 YHp Dag 1(8)

Minikurs Metoder för behovsplanering

Lagerstyrningsfrågan Januari Fråga och svar

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid

PLAN s forsknings- och tillämpningskonferens den augusti 2015 i Luleå. Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning

Vad gör rätt lagerstyrning för sista raden

Kostnadseffekter av att differentiera fyllnadsgradservice

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Orderkvantiteter genom differentiering av antal order per år

Avdelningen för logistik Ekonomihögskolan Växjö universitet. Roger Stokkedal ÖVNINGSUPPGIFTER. Grundkurs Logistik

Materialstyrningsutmaningar i Svensk industri

Strategisk Logistik 20 YHp Dag 7(8)

TENTAMEN I MTTF01LOGISTIK

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

6 uppgifter och totalt 70 poäng

Reservationshantering i beställningspunktssystem

TNSL011 Kvantitativ Logistik

AB Cyklett. Praktikfall i grundläggande logistik Version 5.1. Linköpings universitet Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling (IEI)

Säkerhetslager beräknat från acceptabelt antal bristtillfällen per år

Orderkvantiteter genom differentiering av antal dagars täcktider

TNSL08 Produktion och distribution

Masterprofil i Logistik på I-programmet. Uni Sallnäs Logistik- och Kvalitetsutveckling IEI

Överdrag i materialstyrningssystem

TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys Tillämpningsuppgift 2 - Ht 2013

Kapitalbindningseffekter av uppskattade orderkvantiteter 1

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning

Innehållet får inte spridas utan tillstånd från Linköpings universitet. AB Cyklett. Praktikfall i grundläggande logistik Version 2.

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

LÖSNINGSFÖRSLAG TENTAMEN TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys

Logistik styrning av material- och informationsflöden

TENTAMEN TPPE07 PRODUKTIONSEKONOMI. Sal: R34, R35, R36, R37, R41, R42, R44, P42

En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning

Lektion 1 Beräkning av R TOT

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per bristtillfälle

Försörjningsanalys en utökad VFA

Säkerhetslager som andel av efterfrågan

C 51. Två-binge system. 1 Metodbeskrivning. Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager

Kapitalbindningseffekter av att differentiera antal dagars täcktid

Logistik Logistics Management LiU / IEI. Information om vår grundutbildning (Kurser, Masterprofil & Examensarbete)

Kostnadseffekter av att differentiera cykelservice

Kostnadseffekter av att differentiera antal dagars täcktid

Logistik. Logistisk lönsamhet. Du Pont schema. Fö: Materialflöden. Resultatmässigt: Lönsamhet. Effektivitet. Ordermässigt: Styrning

Lektion 3 Lagerberäkningar

Effektivitetsdimensioner En översikt

Några synpunkter på att reducera kapitalbindning?

Innehållet får inte spridas utan tillstånd från Linköpings Universitet. AB Cyklett. Praktikfall i grundläggande logistik

Differentiera säkerhetslager med andel efterfrågan under ledtid

Beställningspunktssystem med saldooberoende orderkvantiteter

Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

TNSL011 Kvantitativ Logistik

Räknedosa utan textprogrammering.

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Modern logistik för ökad lönsamhet

Välja nivå på fyllnadsgradsservice för dimensionering

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning

Samband mellan några olika beslutsvariabler och lagerstyrningseffektivitet

Effekter av att jämföra beställningspunkter med redovisat eller disponibelt saldo

Hjälpmedel: Miniräknare (nollställd) samt allmänspråklig (ej fackspråklig) ordbok utan kommentarer. Formelsamling tillhandahålls i tentamenslokalen.

Transkript:

Genomgång av kontrollskrivningen 131011

2- Om kontrollskrivningen 2 delar, s:a 12,0 poäng För godkänt krävs: >= 6,0 poäng totalt >= 2,0 poäng på Del 1 >= 2,0 poäng på Del 2

Del 1

4-Del 1 S:a 6,0 poäng Rätt svar + 0,5 poäng Felaktigt svar - 0,5 poäng Inget svar noll (0,0) poäng Två kryss Felaktigt Otydligt suddat om ändrat svar Två kryss Lägsta möjliga summa Del 1 = 0,0 p

5- Fråga 1 Ökade logistikkostnader påverkar alltid företagets lönsamhet negativt. Därför vill en god logistiker aldrig genomföra förändringar som leder till ökade kostnader för företaget. Sid 34-45 Totalkostnadstänkande: En kostnad kan öka samtidigt som andra kan minska. R TOT Glöm inte påverkan på intäkter & tillgångar. Falskt

6-Fråga 2 Lagerföringskostnader är det kostnadsslag som omfattar kostnader för kapitalbindning och risk för lagrade varor. Sid 40 Sant

7- Fråga 3 Leveranssäkerhet är det serviceelement som avser att rätt vara anländer till kund på rätt tid. Sid 35-36 Falskt

8- Fråga 4 Ledtidsgapet är skillnaden mellan den ledtid som kunden upplever och den totala genomloppstiden. Sid 60-62 Sant

9-Fråga 5 Vid ledtidsanalys brukar man dela in tidsåtgången för olika steg i aktiv, passiv och förbrukad tid. Sid 214-216 Aktiv tid är den tid då någon form av aktivitet utförs Resten av tiden är passiv tid Falskt

10 -Fråga 6 Ett skäl till att ha kundorderpunkten nära kunderna (t.ex. i distributionen) är att kunna skapa stordriftsfördelar i produktionen. Sid 63-66 Fördelar + Långa och ekonomiska produktionsserier + Korta leveranstider Nackdelar Högre kapitalbindning Mindre möjlighet till kundanpassning Sant

11 -Fråga 7 Motiven för att ha lager i ett materialflöde är enbart relaterade till leveransservice. Sid 109-118 Motiv till att ha lager Av kostnadsskäl: Skalekonomiska effekter, ex.vis billigare transporter & tillverkning om större partistorlek (omsättningslager) Av serviceskäl: Gardera mot osäkerheter (säkerhetslager) Falskt

12 - Fråga 8 För att Wilsonformeln ska kunna användas vid fastställande av orderkvantitet måste man bl.a. känna till kundernas efterfrågan. Sid 225-228 Sant Där: K = Ordersärkostnad [SEK] D = Efterfrågan [st/år] r = lagerränta [%/år] p = produktvärde [SEK/st]

13 - Fråga 9 Två vanliga skäl till att ha mellanhänder i distributionen är geografiskt utspridda kunder och/eller kunder som överlag köper i små volymer. Sid 71-81 När är det lämpligt att ha mellanhänder? När kunderna är utspridda över ett stort geografiskt område kunderna köper i små volymer sortimentsfunktionen är viktig för kunderna Sant Skalfördelar

14 - Fråga 10 Samlastning vid lastbilstransporter innebär att lastbilens chaufför och personal hos det varuägande företaget hjälps åt vid lastning och stuvning i lastbilen. Sid 124-125 De flesta producerande företag har inte tillräckligt stora volymer för att själva kunna utföra transporter på detta sätt [med hög fyllnadsgrad]. I praktiken blir lösningen att skapa stora volymer genom att samlasta flera kunders sändningar i samma transport, vilket är den grundläggande affärsidén för transportföretagen. Falskt

15 - Fråga 11 En terminalfunktion innebär ofta att skalfördelar kan skapas i transporterna. Sid 125-129 Se föregående Sant

16 - Fråga 12 Grossistens två huvudsakliga funktioner är sortimentsfunktionen och transportfunktionen. Sid 72-74 Falskt

Del 2

18 - Del 2 Resonera: Vad talar för följande påståenden? Varför då? Vad talar emot? Varför då? Vill du lägga till något? I så fall vad & varför då? Bedömda utifrån uppvisad förståelse. Nyckeln är att genom resonemang motivera. Notera skillnaden: A) X är sant. B) X är sant, därför att A har inte motiverat sitt påstående & har därmed inte uppvisat förståelse.

19 - Fråga 13 Sågtandsmodellen är en generell modell som används för att illustrera hur lagernivån, dvs. antalet lagrade artiklar, utvecklas över tiden, givet att vissa förutsättningar är uppfyllda.

20 - Fråga 13 Formeln som används för att beräkna medellagernivån (MLN) för lager där sågtandsmodellen är giltig ser ut enligt: MLN SL Q 2 Där: SL = Säkerhetslager Q = Påfyllnadskvantitet

21 - Fråga 13 - Generellt Lagernivå Inleverans Förbrukning Verklig förbrukning är nästan alltid ojämn Ofta är jämn förbrukning en tillräckligt bra uppskattning av verkligheten Vi får då en sågtandsformad lagerkurva Tid

22 - Fråga 13 A Antag att det vid varje enstaka uttag ur lagret, oavsett tillfälle och frekvens, tas ut en viss given uttagskvantitet U. För att sågtandsmodellen ska vara giltig för omsättningslagret krävs att följande två villkor är uppfyllda: 1) U < Q 2) SL är fast (dvs. varierar inte över tiden)

23 - Fråga 13 A Antag att det vid varje enstaka uttag ur lagret, oavsett tillfälle och frekvens, tas ut en viss given uttagskvantitet U. För att sågtandsmodellen ska vara giltig för omsättningslagret krävs att

24 - Fråga 13 A Antag att det vid varje enstaka uttag ur lagret, oavsett tillfälle och frekvens, tas ut en viss given uttagskvantitet U. För att sågtandsmodellen ska vara giltig för omsättningslagret krävs att Ett enstaka uttag Efterfrågan Efterfrågan = Alla behov som tillfredsställs från det aktuella lagret under en tidsperiod Dvs efterfrågan uttagen inkl. tillfälle & frekvens

25 - Fråga 13 A 1) U < Q U = Q? U > Q? Lagernivå Lagernivå Q U Tid Tid

26 - Fråga 13 A oavsett tillfälle och frekvens Lagernivå Lagernivå Tid Tid

27 - Fråga 13 A 2) SL är fast (dvs. varierar inte över tiden) Påståendet avser ju omsättningslagret

28 - Fråga 13 B För att MLN-formeln (som gäller om sågtandsmodellen är giltig) ska kunna tillämpas krävs att Q är fast (dvs. lika stor vid varje påfyllning). Lagernivå Tid

29 - Fråga 13 B Om sågtandsmodellen är giltig: Modellen som sådan innebär ju att tänderna är lika höga MLN SL Q 2 Vilket Q ska användas? Beror på tidshorisont Lagernivå Q medel? Tid

30 - Fråga 13 C Efterfrågans utseende (dvs dess storlek & utveckling över tiden) spelar ingen roll för om sågtandsmodellen & MLNformeln ska vara giltiga. MLN bestäms ju enbart av SL & Q. Utvecklingen över tiden spelar roll. Om efterfrågan jämn så kan inte högerflanken modelleras som en rät linje: Dessutom: Rimligt att lagerstyrning påverkas av efterfrågan.

31 -Fråga 14

32 - Fråga 14 Nuläge: Företaget tillverkar enbart standardprodukter (dvs. inget kundspecifikt innehåll). Samtliga lager styrs med hjälp av beställningspunktsystem med fasta orderkvantiteter. Kvantiteterna är förstås olika för varje råvara / artikel / produkt. Säkerhetslager för resp. råvara / artikel / produkt dimensioneras var för sig, dock enligt samma principer. Kundernas efterfrågan av färdiga produkter bedöms som jämn, både på kortare och längre sikt. Inköpta råvaror faktureras vid inleverans till MF.

33 - Fråga 14 Förändring: Antag nu att företaget går in i ett s.k. VMIsamarbete med samtliga leverantörer. Detta innebär att leverantörerna övertar ägandet av råvarorna i MF och garanterar minst lika bra tillgänglighet som tidigare. Fakturering av råvaror sker nu vid uttag från MF (månadsvis avräkning i efterskott). Övriga förutsättningar, såsom t.ex. efterfrågan, är oförändrade.

34 - Fråga 14 A Förändringen innebär att den del av totala GLT som det studerade företaget är varuägare kommer att minska. Därför kommer det studerade företagets kapitalbindning att minska. Första meningen är tveklöst korrekt. Men hur är det med den andra?

35 - Fråga 14 A Leverantörer Det studerade företaget Kunder DL MF BL Komponenttillverkning Slutmontering FVL DL DL LT2 LT1 LT3 GLT1 GLT2 GLT3 GLT4 GLT5 LT4 LT5 GLT6

36 - Fråga 14 A MF BL Komponenttillverkning Slutmontering FVL DL Produktvärde 2? 1 Men hur är det med den andra? Det beror på.

37 - Fråga 14 B Förändringen i GLT innebär att den av kunderna upplevda ledtiden kommer att minska, vilket alltså innebär en förbättrad leveransservice. Först: Vad är givet i uppgiften? Företaget tillverkar enbart standardprodukter (dvs. inget kundspecifikt innehåll). leverantörerna garanterar minst lika bra tillgänglighet som tidigare. [i MF] Vad mer kan vi lista ut?

38 - Fråga 14 B Leverantörer Det studerade företaget Kunder DL MF BL Komponenttillverkning Slutmontering FVL DL DL LT3 GLT1 GLT2 GLT3 GLT4 GLT5 LT4 LT5 GLT6 LT1 LT2 Påståendet är rappakalja!

39 -Fråga 14 C Förändringen innebär alltså sammantaget att det studerade företagets lönsamhet kommer att förbättras. Lönsamhet: Kostnader? Räntabilitet? Intäkter? Tillgångar?

40 -Fråga 14 C Kostnader: Totalkostnadsanalys krävs. Går inte från givna uppgifter uttala sig om ΔK TOT : T.ex. inga prisuppgifter för vare sig nuläge eller alternativ. Saknas information om vem som ansvarar för trsp. Leverantör Företaget. Dito godsmottagning, inlagring Samt hur mycket allt detta kostar. Hur påverkas administrationen? Etc, etc Δ K TOT =?

41 - Fråga 14 C Intäkter: Enligt resonemang i fråga 14 B så bör kundens upplevda leveransservice vara oförändrad. Antag Δ Intäkt = 0?

42 -Fråga 14 C Tillgångar: Enligt resonemang i fråga 14 A: Om pris oförändrat Δ Tillgångar = neg Om pris ökar Δ Tillgångar =?

43 -Fråga 14 C Summering: Δ K TOT =? Δ Intäkt = 0? Δ Tillgångar = neg /? ΔR TOT =?

Slut för idag Nästa föreläsning: Tisdag 19/11 Genomgång av tillämpningsuppgift OBS! Var uppmärksamma på reservpass i schemat