MÅNADSUPPFÖLJNING DECEMBER 2012

Relevanta dokument
MÅNADSUPPFÖLJNING AUGUSTI 2013

MÅNADSUPPFÖLJNING MAJ 2013

MÅNADSUPPFÖLJNING MARS 2013

MÅNADSUPPFÖLJNING NOVEMBER 2012

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2012

Ekonomisk rapport efter mars 2018

MÅNADSUPPFÖLJNING SEPTEMBER 2013

MÅNADSUPPFÖLJNING FEBRUARI 2013

Uppföljningsrapport, november 2018

Arbetsmarknads- och socialnämnden

Uppföljningsrapport, oktober 2018

Arbetsmarknads- och socialnämndens förslag till överföring av budgetavvikelser i 2012 års bokslut

Arbetsmarknads- och socialförvaltningens MÅNADSUPPFÖLJNING AUGUSTI Med fokus på sommaren KARLSTAD.SE

Cannabisprojekt. Ann-Sofie Nordenberg Magnus Wallgren

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Strategisk plan och Verksamhetsplan

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2013

Uppföljningsrapport, september 2018

Arbetsmarknads- och socialförvaltningens MÅNADSUPPFÖLJNING FEBRUARI Med fokus på Familjeavdelningen KARLSTAD.SE

Uppföljningsrapport, juni 2018

Uppföljningsrapport, april 2018

MÅNADSUPPFÖLJNING DECEMBER 2013

Uppföljningsrapport, juli 2018

MÅNADSUPPFÖLJNING NOVEMBER 2013

MÅNADSUPPFÖLJNING MARS 2012

Arbetsmarknads- och socialnämndens förslag till överföring av budgetavvikelser i 2013 års bokslut

Verksamhetsuppföljning Socialnämnden ,00 12,00

Ekonomisk rapport efter september 2015

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Ekonomirapport efter juli 2014

Ekonomisk rapport efter oktober 2016

Ekonomisk rapport efter september 2016

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Ekonomisk månadsrapport oktober 2013

Uppföljningsrapport, februari 2019

Ekonomisk rapport efter april 2015

Social investeringsfond i Norrköping

ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALNÄMNDEN

ARBETSMARKNADS OCH SOCIALNÄMNDEN

Ekonomisk rapport efter maj 2016

Arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden, Omvårdnadsnämnden och Socialnämnden. Kommunstyrelsen 27 augusti 2019

Månadsrapport för november 2009

Ekonomisk månadsrapport för oktober 2010

Gemensam information tillsammans med hälso- och sjukvårdsnämnden kl

Förstudie Kartläggning av aktörer, utmaningar och utvecklingsområden. Behov av tidiga insatser, uppsökande verksamhet

Svar på interpellation om den ökade andelen långtidsarbetslösa i Uppsala kommun av Mohamad Hassan (L)

ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING. Månadsrapport för februari Handläggare: Helena Nilsson Telefon:

Bilaga nr 2 Socialnämndens bidrag till avsnittet verksamhet

Ekonomisk rapport efter juli 2015

MÅNADSUPPFÖLJNING SEPTEMBER 2012

Uppföljningsrapport, augusti 2018

Arbete och försörjning

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Uppföljningsrapport, maj 2018

Uppföljningsrapport, juni 2018

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Ekonomisk månadsrapport för november 2010

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

MÅNADSUPPFÖLJNING JUNI 2013

Disponering av medel från resultatutjämningsfond (RUF)

Ökning av ärenden kopplat till hedersvåld

Ekonomisk rapport efter oktober 2013

Ekonomisk rapport efter mars 2014

Ekonomisk rapport efter maj 2015

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING

Uppföljningsrapport, mars 2018

Månadsrapport augusti 2018 Innehåller månatlig statistik från verksamheterna i Västerås stad

Befolkningen uppgick efter vecka 21 till vilket är 747 fler jämfört med vid årsskiftet.

Månadsrapport februari 2015 för socialnämnden

Kommunhuset, Revelj Per-Inge Pettersson, C, ordf Göran Lundberg, S

Tjänsteskrivelse Socialnämndens månadsrapport per den


Ekonomisk uppföljning per oktober 2018

Månadsrapport augusti 2016

nu i.<z:-. Kristinehamns kommun Socialnämndens månadsrapport februari 2017 Sn/2017:39 Arbetsutskottets förslag till beslut

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING

Ekonomisk rapport UN juli Barn och Utbildningsförvaltningen

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Månadsrapport juli 2018 Innehåller månatlig statistik från verksamheterna i Västerås stad

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling

Uppföljningsrapport, september 2017

Regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården. - Handlingsplan

Kartläggning socialsekreterare 2016 Värmlands län. Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:


Verksamhetsplan 2017

MÅNADSUPPFÖLJNING JANUARI 2013

Rapport om försörjningsstödets utveckling kvartal

Granskning av årsredovisning Socialnämnden Halmstads kommun

ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING. Månadsrapport för februari Handläggare: Lena Holmdahl Telefon:

Resultat september 2017

Månadsrapport. Socialnämnden

Månadsrapport november 2015

Socialnämnden bokslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut


Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Ekonomiskt bokslut per oktober 2016

Månadsrapport december 2015

LEDNINGSPOLICY

Transkript:

Arbetsmarknads- och socialförvaltningens MÅNADSUPPFÖLJNING DECEMBER 2012 Med fokus på strategiska planen KARLSTAD.SE

n ove m b e rn a t t e n t a r e t t stadigt grepp ute på landsbygden redan vid 3-snåret på eftermiddagen. Det betyder att jag tycker att det är dags att gå och lägga mig vid 7-snåret. Eftersom jag fyllt 51 så går det inte för sig att lägga sig så tidigt, utan har jag tur så är det något på TV vid 8-snåret, sen kanske man i alla fall kan lägga sig och läsa? Det mest spännande som hänt senaste veckan är att grannen stötte på en varg bara 100 meter från mitt hus. Nu kanske det kan bli lite bättre fart på promenaderna om man tänker sig att det ligger en ulv i buskarna och iakttar det som skulle kunna bli dagens middag, spatsera förbi på vägen. En del av årets arbete har vi ägnat åt effekter, det var också temat för årets erfarenhetsdagar. Evert Vedung, som var årets föreläsare, gjorde det inte lätt för oss genom att angripa det hela från ett teoretiskt håll. Och för mig blev det hela poängen. Det är nämligen jättesvårt att mäta effekterna av vårt dagliga arbete, men det är just i det dagliga arbetet som det händer. När ni möter våra medborgare på jobbet och frågar hur de har det och vad de tycker, ja då mäter ni faktiskt en del av våra effekter. Det som Evert gjorde helt klart, som korvspad ni vet, är att effekter mäts bäst där medarbetare och medborgare möts, inte genom att stabsfunktioner försöker fundera ut hur det förhåller sig. Jag hoppas att ni känner stolthet över det faktum att det är ni som gör det. Sen skall vi hjälpas åt att sätta ihop våra iakttagelser och samtal så att det går att beskriva för andra, och det är ju där flera av våra stabsfunktioner kommer in i bilden. Vi får också en del hjälp av andra när det gäller att stämma av om vi gör rätt och riktigt. Nu under hösten är vi med i ett antal olika typer av utvärderingar: Socialstyrelsen har gjort tillsyn avseende vårt arbete med våldsutsatta. De har genomfört intervjuer med nyckelfunktioner och ledning i förvaltningen samt ägnat en hel dag åt aktstudier där man går igenom hur vi hanterat ärenden från första till sista kontakten. Länsstyrelsen har varit på besök för en kommundialog om vårt drogförebyggande arbete. De som var inblandade då var jag själv och vår ordförande i Invånare Sept 2012 Totalt: 86 834 CHEFEN HAR ORDET Kommunfakta nämnden samt processledarna för Karlstads Ansvar och handläggarna av tillstånd och tillsyn enligt tobaks- och alkohollagen. Vi har ju exempelvis arbetat flera år med kampanjen Krogar mot knark och tar en aktiv del i arbetet med att få en rökfri skola. Arbetsmiljöverket kommer att genomföra en tillsyn där fokus är förvaltningens arbete med hot och våld i förhållande till den personal som arbetar med tillstånd och tillsyn enligt alkohollagen. Vi kommer också före jul att ha en revision på Avdelningen för integration, försörjning och arbete. Fokus ligger på hur vi anpassat oss till volymökningarna och hur vi arbetar för att komma inom ram. Här berörs både ordförande och vice ordförande i nämnden, förvaltningsledningen och avdelningsledningen både vad gäller försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser. Det som sedan kvarstår för mig är att försöka foga samman helheten, med de andra delarna vi har i förvaltningen, för det är helheten jag har ansvar för. Det ät bäst att skicka med några tröstens ord när det snart är dags för jul. Följande gick att läsa i en dagstidning i Montreal i Canada: Lagom till julafton har kanadensiska forskare lugnande besked: Det är inte skadligt för barn att få reda på att jultomten inte finns. Under flera år har forskarna frågat ut 1500 barn, mellan sju och 13 år gamla, och också tagit del av äldre undersökningar, den äldsta från 1896. Redan då, för över 115 år sedan, hade 46 % av de tillfrågade barnen redan insett att tomten inte finns. Bara två procent ansåg sig grundlurade. (TT-NBT). God jul på er och på återhörande i januari! Monica Persson, socialdirektör. PS. Det är nog flera som tänkt åka utomlands under jul och nyår. Kanske skall ni ut och flyga. Kanske känner ni då som jag att förevisningarna av säkerhetsföreskrifterna har lite övrigt att önska för att hålla publiken alert och intresserad av sina möjligheter att förbättra oddsen vid en olycka. Då kan ni före resan ta del av Air New Zeelands nya säkerhetsinstruktioner som finns på Youtube. Sök på Air New Zeeland. Mycket nöje! DS. November -10 November -11 Oktober -12 November -12 Arbetslösa 1878 1876 1950 Tillg 13 dec Program 2083 2002 1951 Tillg 13 dec med aktivitetsstöd 1

2 EKONOMI PROGNOS ÅRSUTFALL 2012 Enligt beslut i KS får nämnden föra över och använda 8 600 tkr av årets extra anslag för jobbpaket för insatser under 2013. Förvaltningen redovisar ett överskott på 3 mnkr kostnadskrävande tvångsvård enligt LVM (Lagen om för verksamheten 2012. Överskottet i verksamheten vård av missbrukare i särskilda fall). Vård enligt LVM beror på hårt arbete med besparingar, sökta och beslutas i Förvaltningsrätten och verkställs av kommu- beviljade bidrag från externa parter, beviljad omprövning nens socialtjänst. av momsersättning tillsammans med låga antal Prognosen för externa placeringar inom missbruk/benens institutionsplacerade barn och unga. När det gäller roende och socialpsykiatri visar att budgeten kommer placeringskostnaderna för barn och unga så är det att överskridas framförallt satsningen på förstärkta familjehem och med 3 mnkr för gruppen missbruk/beroende satsningen på det nya boendet för unga vuxna med en med 2 mnkr för gruppen med psykisk funktionsnedsättning. omfattande social problematik som gett goda resultat. Det är alltså mycket få placerade barn och unga med 1,5 mnkr för beslut enligt LSS. i nuläget men det finns ingenting som tyder på att Sammanlagt med 6,5 mnkr. detta kommer att bestå. Förvaltningen räknar med att placeringarna för barn och unga kommer att öka och har därför ökat budgeten för 2013 med ytterligare 3,5 mnkr. EXTERNA INSTITUTIONSPLACERINGAR INOM MISSBRUK, BERO- ENDE OCH SOCIALPSYKIATRI Kostnaderna för externa placeringarna har överskridit budget under 2011 och 2012 och förväntas ligga på samma nivå även de kommande åren. Trots kostnadsökningen för externa placeringar vuxna har färre personer placerats. En orsak till de höga kostnaderna för externa placeringar är allt längre placeringstider i FÖRSÖRJNINGSSTÖD Förvaltningen ser ingen möjlighet att klara den budgeterade ramen för försörjningsstöd. Inga prognoser visar att försörjningsstödet kommer att minska. Genom arbetsmarknadsåtgärder som till exempel Jobbpaket kommer förvaltningen bromsa ökningen, men försörjningsstödet kommer inte att minska. Kristin Johansson, ekonomichef.

3 FOKUS PÅ AVDELNINGARNAS ARBETE MED DEN STRATEGISKA PLANEN FAMILJEAVDELNINGEN Familjeavdelningen tycker att arbetet med den strategiska planen fungerat bra. Upplägget i planen har bidragit till att hålla den röda tråden; från kommunens övergripande målområden till åtaganden, genomföranden, som sedan formulerats i aktivitetsplaner på avdelnings- och enhetsnivå. Nedan ges ett exempel på hur FAM arbetar med målet: Barns och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras. Åtagandet är: Framtagande av rutiner för samverkan runt placerade barns skolgång. Genomförandet är dels mätning av antal placerade barn med godkänd nivå samt framtagande av rutiner tillsammans med BUF, GYF och Region Värmland. BESKRIVNING AV PROCESSEN Samverkansgruppen ASF/BUF/GYF diskuterade utifrån samverkan, barn som riskerar att fara illa och som far illa och hur vi lägger detta i den strategiska planen. De uppdrag som vi har gemensamt samordnades och det tydliggjordes vem som sammankallar. REGIONAL RUTIN FÖR FAMILJEHEMSPLACERADE BARN Förankring skedde först hos socialchefer och rektorer genom den regionala utvecklingsledaren. En arbetsgrupp utsågs som arbetade fram ett förslag. Den regionala utvecklingsledaren åkte runt i regionen och tog in synpunkter från skola och socialtjänst. Den regionala utvecklingsledaren har också tagit in synpunkter nationellt från SKL och socialstyrelsen. Arbetsgruppen arbetade sedan klart rutinen utifrån synpunkterna. Rutinen har därefter under hösten 2012 implementerats utifrån en plan för Värmlands socialtjäntser och skolor. Utvärdering sker i januari. En förändrad arbetsgrupp med förskola och BVC arbetar under hösten fram en rutin för förskolebarn, som implementeras efter utvärdering av den första rutinen. Här tas denna erfarenhet med. VUXENAVDELNINGEN Inom Vuxenavdelningen startade arbetet med den strategiska planen med att ledningsgruppen gick igenom samtliga åtaganden och det som berörde avdelningens verksamhet och sammanställdes i en aktivitetsplan. Varje verksamhet har därefter informerats om vad planen innebär för avdelningen och för respektive verksamhet. Mallar för aktivitetsplaner har tagits fram för verksamheterna och några har också konkretiserat sina åtaganden i egna aktivitetsplaner. De uppföljningar som sker vid delårsbokslut är positiva och nödvändiga för att hålla dokumentet levande. Vi behöver påminnas om målen, indikatorerna, åtagandena. Vid uppföljningarna sätts fokus på avdelningens åtaganden och hur vi arbetar med dem. På grund av sin övergripande struktur kan den strategiska planen vara svår att använda i det dagliga arbetet om den inte bryts ned i konkreta uppdrag. Uppföljningarna är därför nödvändiga, och det är ju också vid dessa som riktningen på arbetet kan justeras. Planen är viktig i budgetarbete och för kvalitetssäkring. Under målet Karlstadsbornas hälsa blir bättre och indikatorn Ökad användning av bedömningsinstrument har avdelningen ett åtagande som heter Arbeta för att målsättningarna i utvecklingsarbetet i Nya perspektiv rörande riskbruk/missbruk och psykisk hälsa uppnås. Detta åtagande genomförs bl. a. genom ett nationellt projekt Nationella Cannabisnätverket. Den processen beskrevs i Månadsuppföljningen i januari 2012. Som exempel på arbete enligt planen beskrivs det fortsatta arbetet med Nationella Cannabisnätverket. NATIONELLA CANNABISNÄTVERKET Karlstad fortsätter som tidigare att ta ansvar för samordningen av det nationella cannabisnätverket. Det uppdrag som nätverket har under 2012 att arbeta med att minska cannabisanvändningen bland unga redovisas i den nationella delen separat för de tre delprojekten/uppdragen. För Karlstad del har projektet bland annat bidragit till det önskade resultatet att tydligare knyta förebyggande arbete och behandling närmare till varandra. En god samverkan har under året skapats mellan ANDTsamordnare, skola, polis och behandlingsverksamhet. Ett startskott för arbetet var den konferens som 3 september hölls på Karlstad CCC med fokus på cannabisfrågan och som sedan har fortsatt i ett gemensamt pilotprojekt.

4 Länk till mediagruppens film om konferensen: http://www.youtube.com/watch?v=eaqszidmvwo NATIONELLA CANNABISNÄTVERKETS TRE DELPROJEKT UNDER CAANNABISÅRET - LÄGESRAPPORT OKTOBER 2012 Delprojekt Virtuell rådgivning/internetbaserad intervention En kunskapsinventering är genomförd vid Karolinska Institutet. Sammanställningen kommer att vid projektårets slut redovisas som rapport. Via denna kunskapsinventering framkom bland annat ett intressant och framgångsrikt exempel på en mötesplats för virtuell rådgivning. Tjänsten är utvecklad i Tyskland och går under namnet Quit the shit. Denna tjänst kombinerar självhjälpsmaterial med rådgivning från lokala cannabisbehandlare via chat. Den virtuella mötesplats som projektet utvecklat startades under juni 2012 och har namnet Cannabishjälpen, www.cannabishjalpen.se. I ett första steg har vi presenterat idén och samlat in professionella användare från nätverket. Sajten utvecklas under andra halvåret för att bli en modernare motsvarighet till Alkoholprofilen och Alkoholhjälpen för cannabisrökare och deras anhöriga. Visionen är att kunna erbjuda fakta och självhjälpsmaterial i kombination med en snabb väg professionell kontakt via nätet eller personligt besök. Delprojekt Tidiga interventioner En kunskapsinventering är genomförd av FoU-Väst, De metoder som framstår som effektiva är MI, KBT och familjebaserade metoder. Denna rapport kommer tryckas under hösten 2012. Parallellt har det genomförts en kartläggning bland enheter/mottagningar som är medlemmar i Nationella Cannabisnätverket och som möter målgruppen för tidig intervention. I kartläggningen som omfattar 48 enheter/mottagningar redovisas hur interventionsarbetet bedrivs för målgruppen ungdomar. En referensgrupp bestående av praktiker från enheter/ mottagningar som arbetar med målgruppen ungdomar och expertresurser har bildats och påbörjat sitt analysarbete. Gruppen skall utifrån kunskapsinventeringen och kartläggningen skapa en plattform till en metod. En forskare är vidtalad att utarbeta en möjlig utvärderingsplan för kommande projektår. Delprojekt Kunskapsförmedling Genomfört fram till oktober 2012* 2 av 3 planerade nationella konferenser är genomförda. 5 av 9 planerade regionala konferenser är genomförda. 6 av 17 planerade lokala utbildningar är genomförda. *Den första utbildningen genomfördes 12-05-02 och den sist förlagda konferensen är planerad till 13-02-08. Totalt beräknas utbildningsinsatserna nå ca 3000 personer via nationella och regionala konferenser samt ytterligare ca 1000 personer via lokala utbildningar. För planering och genomförande av de regionala och lokala konferenserna har nätverket sökt samarbete med andra aktörer. Vidare har flera av nätverkets medlemmar med stöd av projektet utarbetat olika utbildningskoncept att användas för olika målgrupper, t ex föräldrautbildningar, utbildningar för skol- och elevhälsopersonal, fält-och fritidsledarpersonal, för att nämna några. Projektet har utarbetat nio korta föreläsarfilmer med tillhörande fördjupningsmaterial på temat cannabis Filmerna finns åtkomliga via www.cannabishjalpen.se och är tänkta som ett underlag för personer som själva ska hålla utbildningar. AVDELNINGEN FÖR INTEGRATION, FÖR- SÖRJNING OCH ARBETE Upplägget av den strategiska planen skiljer sig en del från det tidigare arbetet med styrkort. Det har blivit mycket tydligare nu att vårt arbete är en del av en helhet och att vi bidrar till att genomföra de kommungemensamma målen. Strukturen är tydlig, överskådlig och övergripande. Vårt arbete handlar om att bryta ner och göra verksamhet av planen. Vi har arbetat med planen både i ledningsgruppen och ute i enheterna, på enheterna vid APT och på planeringsdagar. Vi lär oss mer och mer hur vi ska lägga upp arbetet. Vi lägger nu mycket kraft på att hitta bra mätinstrument för att ännu bättre kunna följa arbetet och se hur vi ligger till i förhållande till planen. Ett sådant instrument är LOKE Lokal Evidens. Vi kommer att arbeta i tre steg med planen 2013-2015. I steg 1 har vi arbetat med åtagandena i avdelningsvisa tvärgrupper med gruppledare. Därefter har gruppledarna och ledningsgruppen har haft möten och gjort en grov skiss som ska ligga till grund för nästa steg när åtagandena ska till enhetsnivå.

5 Vi har under 2012 arbetat med alla åtaganden som står i den strategiska planen 2012-2014. Här följer några exempel på hur vi har arbetat. Inom målet Antalet förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år 2020 fick IFA bland annat ett åtagande att anställa ungdomar och barnfamiljer i jobbpaket. Om det här sker förväntas effekten bli att försörjningsstödskostnaden per kommuninvånare minskar. Under året har vi hittills haft 220 anställningar inom ramen för jobbpaketet. Effekten för alla dessa är egen försörjning och förbättrad livssituation. Karlstadsbornas förutsättningar till egen försörjning ska förbättras var ett annat mål där IFA fick några åtaganden. Ett åtagande var att alla ungdomar ska tidigt under sin arbetslöshet erbjudas någon form av aktivering. Effekten av detta förväntas bli att risken för långtidsarbetslöshet för målgruppen minskar. Inom ramen för detta åtagande startade vi tillsammans med 5 andra kommuner ESF-projektet NUEVO K2. Projektet riktar sig i första hand till unga föräldrar, 18-30 år, med barn. I projektet har 43 personer deltagit hittills. Projektet startade den 1 maj. För målgruppen ungdomar som är 18-29 år och inte har fullständiga gymnasiebetyg och står långt ifrån arbetsmarknaden startades projekt Horisont. Projektet drivs i samarbete med gymnasieförvaltningen och Samspelet. Hittills har 70 ungdomar vara inskrivna i projektet. För de ungdomar vi når med projekten minskar risken för långtidsarbetslöshet vilket var den förväntade effekten. Vi fick även ett åtagande inom målet Karlstadsbornas hälsa blir bättre. För att minska överskuldsättningen jobbar vi mer förebyggande och informativt. Våra budget- och skuldrådgivare har haft informationsmöten bl.a. på häktet, Stora Enso, Kompassen, Samspelet, och familjeavdelningen där man har informerat om möjligheten att få budget- och skuldrådgivning. Man har sammanlagt träffat några hundra människor på de här mötena. Inflödet av människor som söker budgetoch skuldrådgivning har efter detta ökat markant. Den förväntade effekten att fler ska bli upplysta om möjligheten till budget- och skuldrådgivnining är uppnådd.

6 Nyckeltal 2012 Utbetalt försörjningsstöd är satt i förhållande till antalet invånare i kommunen. Förvaltningens placeringskostnader presenteras gentemot budget för placeringarna Antal familjehemsplacerade barn och ungdomar 140 135 130 antal 125 120 2011 2012 115 110 Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal institutionsplacerade barn och ungdomar 35 30 25 antal 20 15 2011 2012 10 5 0 Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal externa institutionsplacerade vuxna 60 50 40 antal 30 20 2011 10 2012 0 Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

7 Nyckeltal 2012 Försörjningsstöd i kronor utbetalt per invånare 120,0 100,0 belopp i kr 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Utbetalt per invånare 2011 Utbetalt per invånare 2012 Budget 2012 kr / inv Placeringskostnader barn och ungdomar i tkr 7 000 6 000 belopp i tkr 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Kostnad placeringar FAM 2011 Kostnad placeringar FAM 2012 budget placeringar FAM 2012 Externa placeringskostnader vuxna i tkr 3 000 2 500 belopp i tkr 2 000 1 500 1 000 Kostnad placeringar VUX 2011 Kostnad placeringar VUX 2012 budget placeringar VUX 2012 500 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec