Bulletin Stockholm, december 2011 Utgivare: Stockholms stads Frivillig Återvandring En unik modell för frivillig återvandring Stockholms stad Frivillig Återvandring (SsFÅ) har funnits inom Utbildningsförvaltningen sedan 1997. Arbetsformer, arbetssätt och antal anställda har förändrats sedan starten. Under 2011 arbetade tre personer med frivillig återvandring. En av dessa har arbetat deltid. SsFÅ har få anställda och har trots detta uppnått betydande resultat. Det beror till stor del på att många som är verksamma i organisationer och i frivilligsektorn i Sverige och utomlands samarbetat med SsFÅ. De betydande resultat som uppnåtts beror också på att CLDD- kontor (Center för lokal utveckling och diaspora) i Bosnien och Hercegovina som arbetar med frivillig återvandring genomfört framgångsrika aktiviteter och vidtagit för frivillig återvandring viktiga åtgärder. Sedan 2009 arbetar SsFÅ med återvandringsärenden efter en egen modell som är unik i världen. Modellen går att använda även i andra länder. Enligt denna modell är återvandringsprocessen indelad i åtta etapper: 1. Information och hjälp att ordna personliga dokument i hemlandet (ID-kort, pass, körkort, andra handlingar) 2. Boendefrågor i hemlandet ( hjälp att ansöka om donationer, uthyrning, köp) 3. Kompletterande utbildning i Sverige som underlättar frivillig återvandring (yrkeskvalificerad utbildning, universitetsstudier, kurser och fördjupningskurser, särskilda utbildningar) 4. Sysselsättning i hemlandet (starta eget, jobbsökande, återuppbyggnad av jordbruksegendom) 5. Andra behov i hemlandet (skola, sjukvårdstjänster, äldreomsorg, föreningar) 6. Provperiod i hemlandet (praktik, eget företag eller jordbruk) 7. Hjälp att avregistrera sig hos svenska myndigheter (Skatteverket, Försäkringskassan, övriga myndigheter) 8. Hjälp med flytt (förberedelser, tullregler, transport, mottagning i hemlandet) Den här modellen underlättar handläggarnas arbete med klienter. Den underlättar också för klienterna själva att strukturera sin återvandringsprocess. Modellen har väckt intresse hos organisationer, institutioner och kommuner i Sverige och utomlands. Den har också bidragit till att SsFÅ inlett förhandlingar om att kunna öppna CLDD- kontor i Montenegro, Irak och Somalia. Tillämpning och spridning av denna modell till andra länder kan ge dessa vägledning i arbetet med frivilig återvandring. Handläggarna på SsFÅ och samhällsvägledarna på CLDD- kontoren arbetar tillsammans och följer denna modell i arbetet. Klienternas nuvarande livssituation, dvs. ekonomi, bostadssituation, ålder, utbildningsnivå och familjesituation påverkar Gröna stolpar visar var ärendet befann sig i januari eller vid anmälningsdatum. Orange stolpar visar var ärendet befann sig i december 2011.
deras möjlighet att återvandra. Med hjälp av indikatorerna i modellen kan man identifiera i vilken etapp klienten befinner sig samt fastställa en tidsram för återvandring. Under 2011 har mer än 3000 personer kontaktat Stockholms stad Frivillig Återvandring (SsFÅ) och visat intresse att frivilligt återvandra till olika länder. Några av de frågor som återvandrare önskar svar på är hur man får ID-handlingar i hemlandet, finansiering av eget företagande i hemlandet och utbildning i hemlandet. 64 återvandringsärenden under 2011 omfattar 92 personer varav 14 är minderåriga. Under 2011 har SsFÅ tagit emot 64 ansökningar om frivillig återvandring. Sextiofyra återvandringsärenden omfattar 92 personer varav 14 är minderåriga. SsFÅ har upprättat ett ärende för varje ansökan om frivillig återvandring. Det innebär att klienterna har tilldelats en handläggare på SsFÅ som arbetar med ärendet. Om klienter vill återvandra till Bosnien-Hercegovina får de utöver handläggaren på SsFÅ en handläggare vid ett Center för lokal utveckling och diaspora i BiH. Det underlättar arbetet med klienten. För varje ärende upprättar man en elektronisk journal där man dokumenterar och följer processen. SsFÅ:s återvandringsärendena under 2011 gäller 12 länder: Bosnien- Hercegovina 43 ärenden, Somalia 6 ärenden, Irak 5 ärenden, Montenegro 2 ärenden och ett återvandringsärende i respektive Kongo, Spanien, Chile, Finland, Serbien, Sudan, Skottland och Turkiet. SsFÅ:s återvandringsärenden under 2011 avser 12 länder:: Bosnien-Hercegovina 43 ärenden, Somalia 6 ärenden, Irak 5 ärenden, Montenegro 2 ärenden och ett återvandringsärende i: respektive Kongo, Spanien, Chile, Finland, Serbien, Sudan, Skottland och Turkiet. Av totalt 64 återvandringsärenden under 2011 avbröts femton ärenden, elva har återvandrat till sina hemländer och 38 ärenden överförs till 2012 för fortsatt handläggning. Anledning till avbrutna återvandringsprocesser En anledning till att ett återvandringsärende avbryts är att det är olika lagar och bestämmelser i Sverige och hemlandet. Detta gör att man inte har möjlighet att koordinera och samtidigt följa de olika lagar och bestämmelser som gäller i de båda länderna. En annan anledning till att återvandringsprocessen avbryts är att man inte har möjlighet att finansiera övergångsperioden i återvandringsprocessen. Övergångsperioden börjar när klienten måste resa till hemlandet hon/han ska återvandra till. Av olika anledningar måste man personligen närvara i hemlandet och också få möjlighet att på plats kontakta myndigheter i hemlandet. Familjer löser detta genom att en familjemedlem, oftast fadern/maken, reser till hemlandet och förbereder återvandringen för hela familjen. Resten av familjen 2 är kvar i Sverige. Separationen från familjen kan dra ut på tiden och det är påfrestande för den del av familjen som är kvar i Sverige. Ensamstående har svårt att hitta en lösning för övergångsperioden som kräver närvaro i hemlandet. Därför är det oftast ensamstående som avbryter återvandringsprocessen. Ett antal ärenden har avbrutits på grund av klienters bortgång. Samarbete med frivilligorganisationer Stockholms stad Frivillig återvandring (SsFÅ) har under 2011 fortsatt ett pågående samarbete med frivilligorganisationer i Sverige och 64 återvandringsärenden under 2011 15 har avbrutits 11 har återvandrat till sina hemländer 38 ärenden överförs till 2012 för fortsatt handläggning utomlands. SsFÅ har under 2011 samarbetat med fler än 150 nationella föreningar i Sverige och utomlands. Syftet med detta samarbete har varit att genomföra aktiviteter som underlättar diasporas reintegrering i sina hemländer och att sprida information om frivillig återvandring och reintegration. SsFÅ samarbetar också med myndigheter i Sverige, bl.a. Socialkontor i Stockholms stad, Migrationsverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
3 CLDD-kontorens verksamhet CLDD-kontor i Bosnien- Hercegovina har genomfört aktiviteter och utbildningar Utbildning för jordbrukare Stockholms stad Frivillig återvandring (SsFÅ) samarbetar med kontor i sex kommuner i Bosnien- Hercegovina (BiH). Alla kallas Center för lokal utveckling och diaspora (CLDD). De sex kommunerna är: Kljuc, Ilijas, Banja Luka, Teslic, Gorazde och Srebrenica. Den verksamhet CLDD-kontoren bedriver är till hälften utveckling av samhället där de är belägna och till hälften arbetar man med återvandringsärenden och att integrera diasporan i det samhälle de återvandrat till. På CLDD-kontoren genomförs kontinuerligt utbildningar med syfte att utbilda invånarna i olika verksamheter. I oktober ordnade CLDD Banja Luka i samarbete med Center för utveckling av landsbygden i Banja Luka en utbildning i plantering och odling av hallon. På CLDD-kontoret i Srebrenica (Osatica) har hållits ett seminarium för bönder om förbättring av mjölkproduktionen. CLDD Osatica har lämnat förslag till UNDP att upprätta en mjölkstation i Kragljivoda. I samarbete med regionala rådgivare från Bratunac har en italiensk organisation som arbetar med utveckling donerat äppel-, plommon- och päronplantor till åtta fruktodlare i Osatica. Ordförande i jordbrukskooperativet från Kulas, Prnjavor, kontaktade CLDD Banja Luka med syfte att starta samarbete med de invånare som har jordbruk. På CLDD-kontoret hölls information om jordbruk med företrädare för stadsdelen Kulas-Prnjavor, samhällsvägledarna på CLDD Banja Luka samt en ideell förening från Celinac. CLDD arbetar även med projekt om infrastruktur. CLDD Srebrenica har deltagit i två projektarbeten om motorvägsbygge i Srebrenica. Dessa finansieras av biståndsorganisationen UNDP. Anbudsförfarande för dessa projekt avslutades den 22 augusti 2011. COOR - Sarajevo (Centrum för hållbar utveckling av miljön) bjöd in till fortsatt samarbete med CLDD Ilijas. I september hade man möte på CLDD kontoret i Ilijas med företrädare från samhällena Srednje, Kamenica och www.cldd.org Dragoradi. Syftet med mötet var att utarbeta en enkät för att kartlägga invånarnas åsikter om vilka åtgärder som borde vidtas för att avveckla två soptippar och i stället göra en ny soptipp. Samarbetet mellan CLDD och COOR fortsatte med ett projekt som stöds av CLDD Ilijas. Inom projektets ram ska lokalbefolkningen tillverka souvenirer, hantverk och andra föremål. Produkterna är unika och ska visas för allmänheten på en utställning i början av mars nästa år. Workshops och utbildningsseminarium På initiativ av en förening i Celinac har CLDD Banja Luka genomfört ett projekt med workshops för att tillverka smycken. Helsingforskommittén i Banja Luka har gett stöd
till projektet. Dessa workshops har ägt rum i högstadieskolans lokaler i Celinac. I fortsättningen kommer de att hållas i CLDD:s lokaler. Efter avslutade workshops ska man arrangera en utställning och visa smycken man tillverkat. Alla som deltar i projektet kommer att få intyg om genomfört deltagande. hade samtal på detta tema i CLDD:s lokaler där kvinnor från samhället Celinac deltog. I denna dialog har kvinnorna kunnat diskutera återkommande problem. 4 Samhällsvägledaren Sefika Muratagic från CLDD i Kljuc har deltagit i en workshop på temat Att utarbeta en utvecklingsstrategi för ungdomspolitik i Kljuc 2011-2016. Workshopen arrangerades av ungdomscentret Kosmos från Kljuc. Sefika Muratagic föreslog att till temat lägga till Unga från diasporan i Kljuc. Förslaget antogs. I augusti 2011 organiserade CLDD Osatica en vänskapsskola i ungdomscentret Osatica med deltagare från olika länder. För tredje året i rad besökte volontärer från Italien ungdomscentret för att delta i gemensamma aktiviteter. Ungdomarna lärde sig rita och tillverka prydnadsföremål. Samarbete etablerades också med ungdomsförbundet Gusti Mätning av diabetes och blodtryck Utöver de utbildningar som CLDD Banja Luka ordnar har samhällsvägledare på CLDD-kontoren i november deltagit i en utbildning som organiserades av World Vision. Huvudtema för utbildningen var beredning av projektförslag, Man tog även upp finansiell rapportering av projekt. Hälso- och sjukvård Under hösten ordnade samhällsvägledare på CLDD kontor i Bosnien-Hercegovina hälsokontroll för pensionärer för att hjälpa de äldre att få insikt om sin hälsa. I Banja Luka organiserades en hälsokontroll för pensionärer i samarbete med pensionärsföreningen i Debeljaci. CLDD Teslic har haft utbildning om diabetes för invånarna i Teslic. Projekt för kvinnor I samarbete med Gendercentrum i Republika Srpska har samhällsvägledarna på CLDD Banja Luka deltagit i världskampanjen Jämlikhet även för kvinnor på landsbygden. Man För att kartlägga viljan/önskan hos kvinnor att starta eget har CLDD Teslic genomfört intervjuer med kvinnor från diasporan i Teslic. Utbildningscentret Pro Educa bedriver forskning kring viljan/önskan att starta eget hos kvinnliga medlemmar i föreningar i Republika Srpska. Att starta eget skulle kunna förbättra kvinnornas ekonomiska villkor. I samarbete med Helsinki Citizens Assembly i Banja Luka organiserade föreningen Suncokret från Celinac ett möte med temat Kvinnornas situation i samhället. I mötet deltog: Parlamentariska kommittén för jämlikhet, CLDD Banja Luka, kvinnoföreningen Kvinnor kan, företrädare för synskadades riksförbund från Celinac och kvinnor från trakten. CLDD och unga Samhällsvägledare Marija Stanković Teslic i Teslic som verkar för att stärka ungdomarnas ställning i samhället. I samarbete med en pensionärsförening och en kulturell förening organiserade CLDD Banja Luka Majolympiad för barn med flera sportaktiviteter. Inom ramen för projektet Det öppna parlamentet och i samarbete med föreningen Nyckeln till framtiden och ungdomscentret Kosmos organiserade CLDD Kljuc Information för ungdomar. Information för ungdomar upprättades bl.a. i CLDD:s och föreningen Nyckeln till framtidens lokaler. Syftet är att erbjuda ungdomar stöd för att förbättra de ungas situation i Kljuc med särskild betoning på sysselsättning. I CLDD:s lokaler hölls möten med en grupp arbetslösa ungdomar. 50 ungdomar från Kljuc gjorde studiebesök på det federala parlamentet.
5 Försäljning av souvenirer i Bijambare (Ilijas) och matmarknaden Pekmezijada i Kljuc I samarbete med Ilijas kommun arbetar CLDD Ilijas med frågor som rör turism och miljöskydd. Det kommer mycket turister till Bijambare. Därför har den myndighet som arbetar med naturskydd i kantonen Sarajevo tillsammans med CLDD Ilijas insett behov av att börja sälja souvenirer. Man vill främja turismen och samtidigt öka sysselsättningen genom att ge möjlighet att tillverka souvenirer som ska säljas. Försäljningen av souvenirer startade i oktober i år. CLDD Kljuc ordnade ett möte med representanter från samhället Sanica med syfte att skapa förutsättningar för samarbete. Samarbetet resulterade i att man ordnade en matmarknad Pekmezijada där ett femtiotal utställare ställde ut sina produkter. Över 500 personer besökte matmarknaden. Helgfirande CLDD Teslic har utvecklat samarbete med förskolan Palcic i Teslic. I april i år organiserade man tillsammans en visning där barnen visade bosniska seder och traditioner. Europadagen den 9 maj firade barnen i förskolan tillsammans med samhällsvägledarna Marija Stankovic och Aldin Sivic i CLDD:s lokal. CLDD Ilijas firade första maj tillsammans med lokalbefolkning och den myndighet som arbetar med naturskydd i kantonen Sarajevo. Man firade också första maj på ett möte för friluftsmänniskor och ungdomar. CLDD Ilijas organiserade också firande av kantonen Sarajevos dag. I samband med firandet arrangerades en matmässa där lokalbefolkningen ställde ut och hade försäljning av egna produkter. Diaspora dagar Di-Lok CLDD-kontoren har en återkommande manifestation Diaspora dagar, kallat Di-Lok. Syftet med dessa dagar är att diaspora kan besöka en ort och träffa lokalbefolkningen. Värdarna för årets Di-Lok var: CLDD Kljuc, CLDD Teslic och CLDD Banja Luka. Diaspora dagar i Teslic präglades av ett rikt kultur-, sport- och underhållningsprogram. En fotbollsturnering organiserades där 12 fotbollslag deltog. Kommunen Kljuc arrangerade för första gången Diaspora dagar. Man hade en matmarknad där lokala matproducenter ställde ut egenproducerade varor. Diasporadagarna i Banja Luka innehöll flera sportaktiviteter bl.a. en fotbollsturnering i Vrbanja i staden Banja Luka. 40 ungdomar från diasporan och från Banja Luka deltog i turneringen. Inom ramen för Di-Lok hölls i Banja Luka ett ekonomiskt forum. Forumet hade deltagare från bosnisk diaspora, invånare i Banja Luka och återvandrare som är interna flyktingar i Bosnien-Hercegovina. Arbete med återvandringsärenden Stockholms stad Frivillig Återvandring (SsFÅ) och Center för lokal utveckling och diaspora (CLDD) arbetar till största delen med återvandringsärenden och reintegration av bosnisk diaspora i Bosnien-Hercegovina. Varje CLDD-kontor har två samhällsvägledare med olika etnisk bakgrund och kön. I arbetet med frivillig återvandring arbetar SsFÅ Prisutdelningen för deltagarna i turneringen med rådgivning, empowerment, sekretess i arbetet med individer, arbete enligt offentlighetsprincipen, opartiskhet samt jämlikhet mellan könen. Detta ska också följas av CLDD kontoren. CLDD kontor är viktigaste samarbetspartnern till SsFå, kommuner, institutioner och ideella organisationer. Under de gångna åren har SsFÅ uppnått betydande resultat med hjälp av en återvandringsmodell som grundas på att man arbetar i etapper. Handläggarna på SsFÅ och samhällsvägledarna på CLDD kontoren för elektroniska journaler över varje klient. Journalerna utväxlas ofta mellan handläggare i de båda länderna. Med hjälp av de elektroniska journalerna kan man i detalj följa återvandringsprocessen för varje individ. Man kan se när en klient gjort framsteg och gått över till en ny etapp. Flera klienter har under 2011gjort framsteg i de olika etapperna i återvandringsprocessen. Under 2011 har återvandringsärenden till stor del befunnit sig i etapp 2 och 4 vilket betyder att man ska finna bostad och sysselsättning. Andel återvandrare utan bostad i BiH har minskat därför att diasporan under efterkrigstiden själva lyckats finansiera återuppbyggnad av sina forna hem. Det finns dock fortfarande människor som vill återvandra som lever under knappa ekonomiska förhållanden i Sverige och därför inte har möjlighet att själva finansiera bostad i BiH. Åldern på de personer som återvan-
Handläggare av återvandringsärenden: Larisa Aganovic och Ayaan Mohamed drar är olika. Pensionärer bosatta i Sverige som vill återvandra till BiH är den åldersgrupp som har störst problem att återvandra. Handledningsdagar för CLDD-kontor i Neum och Fojnica Betydande framsteg i arbetet med Frivillig återvandring Vi har tidigare haft handledningsdagar för CLDDkontor i Bosnien-Hercegovina. Dessa har varit av stor betydelse och resulterat i årliga sammanfattningar, analyser och utvärdering av arbetet på CLDD-kontoren. Därför hade vi i år handledningsdagar vid två tillfällen, mellan den 30 juni och 5 juli i Fojnica samt mellan den 2 och 7 oktober i Neum. Precis som vid tidigare handledningsdagar var Frivillig återvandring, Stockholms stad, huvudarrangör och alla anställda vid CLDD-kontor i sex städer i Bosnien-Hercegovina deltog. Många ämnen diskuterades men framför allt arbetet med återvandringsärenden, förbättring av kommunikation samt strategi- och metodutveckling för arbetet på CLDD-kontoren de kommande sex månaderna. Ett antal klienter har avbrutit processen av olika skäl. Oftast är det administrativa hinder i hemlandet och i det land man är bosatt i som gör att återvandringsprocessen avbryts. Lagstiftning förhindrar klienter att återvandra då berörda myndigheter inte samarbetar om cirkulär migration. Detta gör att klienterna hamnar mellan stolarna och inte har någon att vända sig till. CLDD finns även på Facebook Slutsats efter genomförda handledningsdagar är att man gjort betydande framsteg i arbetet med frivillig återvandrig för den bosniska diaspora som frivilligt vill återvandra till Bosnien-Hercegovina. Vid handledningsdagarna utarbetades också en verksamhetsplan för 2012. 6 Det finns stora behov av finansiering av frivillig återvandring. Finansiering av frivillig återvandring är dock begränsad både i Sverige och i hemlandet. Exempel på fullbordad frivillig återvandring och de hinder vi i de flesta fall står inför är en klient som önskade återvandra till BiH. Det hus klienten en gång bott i var helt förstört av kriget. Klienten ansökte därför om bidrag till återuppbyggnad av sitt forna hem. Handläggarna på SsFÅ och samhällsvägledarna på CLDD stötte ständigt på hinder genom hela bidragsförfarandet. Tack vare kontinuitet i arbetet, samhällsvägledarens uthållighet och regelbunden kontakt med relevanta myndigheter har klienten återvandrat och fått sitt hus renoverat. Detta visar att man kan skapa bättre förutsättningar för återvandring om berörda myndigheter visar större vilja att samarbeta. I samarbete med SsFå har CLDD skapat en facebook profil i syfte att informera om sitt arbete gentemot diasporan samt informera om de aktiviteter gällande frivillig återvandring och reintegration som CLDD kontor genomför. Länken till facebook profilen hittar ni på www.cldd.org.
Frivillig återvandring till Irak Samarbete med Bagdad kring frivillig återvandring av irakier SsFå har under 2011 fortsatt ett pågående samarbete med föreningen Tillväxt Irak Gruppen (TVIG) om frivillig återvandring för irakier som frivilligt vill återvandra till Bagdad.. Den provinsmyndighet i Bagdad som handlägger återvandringsärenden samarbetar med SsFå via TVIG för att hitta lösningar till reintegration för de irakier som är bosatta i Sverige och som frivilligt vill återvandra till Irak. Stockholms stads Frivillig återvandring (SsFå) har under 2011 haft några seminarier i Stockholm tillsammans med Tillväxt Irak gruppens arbetsgrupp. Syftet med seminarierna var att ta upp allmänna problem med frivillig återvandring, att informera om den modell som används på SsFå i arbetet med frivillig återvandring och att informera om samarbetet med CLDD-kontor i Bosnien- Hercegovina. En förhoppning är att detta samarbete ska leda till att ett CLDD-kontor öppnas i Bagdad. Tidigare i år har Tillväxt Irak gruppen bedrivit ett projekt som finansierats av Migrationsverket och SsFå. Syftet med projektet har varit att studera den irakiska Frivillig återvandring till Somalia Företrädare för somaliska organisationer i Sverige har under 2011 fortsatt ett pågående samarbete med Stockholm stad Frivillig Återvandring (SsFÅ). Tillsammans med SsFÅ har man organiserat seminarier och möten i Stockholm. Under våren 2011 har SsFÅ tillsammans med Somali- Swedish Development and Relief Association gjort en undersökning om somaliernas inställning till frivillig återvandring. 300 personer bosatta i Sverige, till största delen i Stockholm, valdes ut att delta i undersökningen. De utvalda var både män och kvinnor i varierande ålder. Resultatet av undersökningen visar att 44 % av de som svarat har för avsikt att frivilligt återvandra till Somalia. Av den anledningen har SsFÅ tillsammans med representanter för somaliska organisationer arbetat med att skapa strukturer för frivillig återvandring till främst norra delen av Somalia Somaliland. Som ett led i detta arbete har man skapat kontaktnät med Hargeisa i Somaliland. SsFÅ och representanter för somaliska organisationer har i seminarier informerat somalier som är bosatta i Stockholm om förutsättningar för frivillig återvandring. Emina Krzovic, Dindar N. Shafieq Migrationsminister Irak och Adel Aldabbagh TVIG organisation diasporans inställning till frivillig återvandring och att informera om möjligheter att frivilligt återvandra till Irak. Företrädare för SsFå och TVIG har informerat hundratals irakier i Malmö, Göteborg och Stockholm om möjligheter att frivilligt återvandra till Irak. Forskning visar att 44 % av de somalier som är bosatta i Sverige frivilligt vill återvandra till Somalia 27 juni-3 juli i år var representanter för somaliska organisationer i Stockholm på studiebesök i Bosnien-Hercegovina. Syftet med studiebesöket var att på plats studera hur CLDD-kontor arbetar med frivilig återvandring och hur CLDD-kontor bedriver verksamhet som gynnar reintegration av diasporan i det samhälle man återvandrat till. Seminarium om frivillig återvandring i Rinkeby, 2011. 7
En bosnisk delegation på konferens och studiebesök i Stockholm 5-8 april 2011 8 BiH ambassad i Stockholm, värd var ambassadör Darko Zelenika Stockholms stad Frivillig Återvandring (SsFÅ), som hör till Utbildningsförvaltningen i Stockholm, hade den 5-8 april i år ett studiebesök för representanter från sex kommuner i Bosnien-Hercegovina (BiH). De sex kommunerna som var representerade var Gorazde, Srebrenica, Ilijas, Kljuc, Teslic och Banja Luka. I dessa kommuner finns Center för lokal utveckling och diaspora (CLDD). De sex kommunerna representerades av samhällsvägledare anställda vid CLDD- kontor och företrädare för lokala myndigheter. Syftet med studiebesöket var att sammanfatta det nuvarande samarbetet, erfarenhets- och kunskapsutbyte och att knyta kontakter för framtida samarbete om reintegration och frivillig återvandring till BiH för de bosnier som är bosatta i Sverige. Delegationen besökte tillsammans med Emina Krzovic, samordnare på SsFÅ, den bosniska ambassaden i Stockholm. Hans excellens ambassadören Darko Zelenika tog i ett tal upp det goda samarbetet mellan svenska myndigheter, SsFÅ och bosniska föreningar i Sverige. Ambassadören uttryckte sin vilja att tillsammans med anställda på ambassaden framöver arbeta för att underlätta frivillig återvandring till BiH. Thomas Persson, förvaltningschef för Utbildningsförvaltningen i Stockholm, tog emot ett besök av den bosniska delegationen. Vid besöket hos Thomas Persson diskuterades samarbete om frivillig återvandring och reintegration för de bosnier i Thomas Persson, Utbildningsdirektör i Muhamed Ramović, borgmästare i Gorazde Sverige som frivilligt ska återvandra till BiH. Problem som kan uppstå i när man ska återvandra togs också upp. Man diskuterade också behov av hjälp vid reformering av utbildn-
9 Skolborgarråd Lotta Edholm Thomas Persson, Utbildningsdirektör Komunfullmäktige i kommunen Srebrenica, och Sefika Muratagic från CLDD kontoret i Kljuc. Bosnisk och Hercegovinsk förening i Stockholm Neretva ingssystemet i BiH. En sådan hjälp kan vara erfarenhetsutbyte och goda exempel från det svenska utbildningsväsendet. Delegationen besökte den bosniska föreningen Neretva i Stockholm där föreningens medlemmar presenterade sin verksamhet. Emina Krzovic, samordnare för Frivillig Återvandring, och Sefika Muratagic, samhällsvägledare vid CLDD kontoret i Kljuc, presenterade sitt arbete, förutsättningar för frivillig återvandring och uppmanade till samarbete. Gästerna från Bosnien-Hercegovina fick med hjälp av en guide möjlighet att bekanta sig med Stockholm. Konferens Under studiebesöket hade man en konferens med syfte att sammanfatta samarbetet mellan SsFÅ och bl.a. CLDD-kontoren i frågor som rör reintegration och frivillig återvandring. Vid konferensen närvarade ambassadörer och/eller represenanter från ambassaderna för Serbien, Somalia, Sudan, Turkiet, Litauen, Kongo, Chile och Bosnien-Hercegovina, företrädare för Stockholms stad, Migrationsverket, Utrikesdepartementet och berörda myndigheter i Sverige samt representanter för ett antal bosniska, somaliska och irakiska föreningar.under konferensen hölls tal av Lotta Edholm, skolborgarråd i Stockholms stad, Thomas Persson, förvaltningschef för Utbildningsförvaltningen, Anders Parts från Migrationsverket, Emina Krzovic, samordnare för Frivillig Återvandring, Ljiljana Radovanovic socialförvaltningenschef i Banja Luka, Cvjetin Maksimovic, Samarbete mellan CLDD-kontor i BiH och irakiska och somaliska föreningar i Sverige I Sverige finns ett stort antal flyktingar från Irak och Somalia som frivilligt vill återvandra till sina hemländer. Det var anledning till att den bosniska delagationen under sitt studiebesök i Stockholm träffade representanter för den irakiska organisationen Tillväxt Irak Gruppen (TVIG) och representanter för somaliska föreningar i Stockholm. Man diskuterade samarbete, utbyte av erfarenheter och att skapa kontaktnät mellan irakiska och somaliska föreningar och CLDD kontor i BiH. Företrädare för de irakiska och de somliska föreningarna uttryckte önskan att på plats i BiH se hur man arbetar med frivillig återvandring och studera hur man arbetar enligt den modell för frivillig återvandring som SsFÅ introducerat. Man önskade därför planera ett studiebesök för en irakisk och en somalisk delegation till CLDD-kontor i BiH.
10 Studiebesök Representanter för somaliska och irakiska föreningar i Sverige tillsammans med representanter för Medborgarskolan på studiebesök i Bosnien-Hercegovina Representanter för irakiska och somaliska föreningar i Sverige var 27 juni - 3 juli 2011 på studiebesök i Bosnien-Hercegovina (BiH). Representanter för Medborgarskolan deltog också i studiebesöket. Medborgarskolan erbjuder utbildningsprogram för utländska medborgare i Sverige. Studiebesöket organiserades av Stockholms stad Frivillig återvandring (SsFÅ). Syftet med studiebesöket var att på plats kunna studera den modell för frivillig återvandring som används av SsFÅ i samarbete med Center för lokal utveckling och diaspora (CLDD) i BiH. Under studiebesöket besökte man CLDD-kontor där man hade möjlighet att följa arbetet. CLDD-kontor bedriver verksamhet i Ilijas, Teslic, Gorazde, Kljuc, Srebrenica och Banja Luka. Syftet med arbetet på CLDD-kontoren är att stödja det lokala samhälle där man finns och att samarbeta med SsFÅ. Representanterna besökte kommunen Gorazde där de träffade representanter från kommunen och anställda på CLDD-kontoret i Gorazde. Efter besöket i Gorazde besökte de naturskyddsområdet Bijambare och Bijambaregrottan. I anslutning till detta besökte man CLDD-kontoret i Ilijas som ligger nära Bijambare. CLDD-kontoret i Ilijas arbetar bl.a. med frågor som rör turism och miljöskydd i Ilijas och närliggande områden. Representanterna avslutade sitt studiebesök i BiH i Fojnica där de deltog i handledningsdagar som anordnades av SsFÅ och CLDD-kontor i BiH. Under handledningsdagarna fick de möjlighet att studera hur man får stöd i den modell för frivillig återvandring som sedan länge används av SsFÅ. Man fick också möjlighet att planera samarbete med CLDD-kontor i BiH. Den modell för frivillig återvandring som används av SsFÅ och den verksamhet CLDD-kontoren bedriver är mycket bra. Vi kommer att arbeta på samma sätt när vi organiserar frivillig återvandring till Somalia säger Mustafa Ismail, representant för den somaliska gruppen. Den irakiska gruppen uttryckte glädje över landets återhämtning efter kriget: Mottagning i kommunen Gorazde Adel Alddabagh och Amar Al-Jaber - återvandring till Irak Mustafa Ismail och Sadia Mumin - Återvandring till Somalia Jenny Linde och Eva Olofsson - Medborgarskolan Vi föreställde oss att Bosnien och Hercegovina var helt förstört av kriget. Förstörelsen gjorde det omöjligt att återvandra till BiH. Den gjorde det också för riskabelt att investera i BiH. Vi är glada att vi under vårt studiebesök i BiH sett motsatsen. Bosnien och Hercegovina är ett vackert land som snabbt har återhämtat sig efter kriget. Vi ska snart öppna ett kontor i Bagdad som ska arbeta med lokal utveckling och frivillig återvandring. I Bagdad kommer vi att använda samma modell för frivillig återvandring som används av SsFÅ säger Amar Al-Jaber som är jurist och representant för den irakiska grupp som besökt BiH. Emina Krzovic som är samordnare på SsFÅ uttryckte tillfredsställelse över att handledningsdagarna i Fojnica hade god kvalitet och genomfördes på ett effektivt sätt. Företrädare för irakier och somalier som bor i Sverige fick tillfälle att tala om sina erfarenheter och planera aktiviteter för de som frivilligt vill återvandra till sina hemländer. Före handledningsdagarna i Fojnica besökte vi tillsammans med CLDD-anställda i BiH, staden Rozaje i Montenegro. I Rozaje kommer man snart att öppna ett CLDD kontor med syfte att underlätta frivillig återvandring till Montenegro. Dessutom kommer vi att öppna ett CLDD-kontor i Bagdad och ett CLDD-kontor i norra Somalia berättar Emina Krzovic.
Samarbete med Rozaje i norra Montenegro I Stockholm bor ca 3000 personer som kommer från norra delen av Montenegro. De vill återknyta kontakten med sitt hemland för att på sikt återvandra och bidra till utveckling av den region de utvandrat från. De har i kontakt med sina hemorter i Montenegro och Stockholms stad Frivillig Återvandring (SsFÅ) uttryckt önskan om stöd att frivilligt återvandra. Stockholms stads modell för återvandring har varit utgångspunkt i dessa kontakter. Rozaje som är en kommun i norra Montenegro har ställt sig positiv till samarbete med SsFÅ. Under våren 2011 skrevs avsiktsförklaring mellan SsFÅ och representanter för Rozaje. Representanter för SsFÅ samt Zeljka Heric och Aldin Sivic som är samhällsvägledare på CLDD kontor i Bosnien-Hercegovina besökte juni 2011 Rozaje. Tillsammans med kommunens representanter besökte de bl.a. lokaler som skulle vara lämpliga till CLDD kontor. Överläggningar om samarbete fortsätter 2012. Joachim Götz, Enhetschef Språkcentrum, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad REPORTAGE Bosnien- Hercegovina Sommarspråkskola juli 2011 Bosnien betyder rinnande vatten. Det är en vacker bild och så heter också en av floderna i landet. Måtte det få fortsätta rinna vatten och inget mer blod i detta centrala område av Europa. Var tionde Sarajevobo dödades under belägringen 1992-1995 ca 40 000. Nedan följer i några intryck av den sommarspråkskola vi ordnade i Fojnica 13-16 juli 2011. Bakgrund syfte Skulle det vara möjligt att ett tiotal elever som deltar i bosniska i Stockholm ville delta i en sommarspråkskola och möta bosniska elever i Bosnien? Skulle vi kunna väcka intresse för detta hos lärare och föräldrar? Skulle vi kunna väcka intresse för detta utbyte i Bosnien hos politiker och tjänstemän? Svaret blev ja. Vi ville ge våraelever bättre, ökade språkkunskaper men också visa på deras förankring i bosnisk kultur och historia. Totalt deltog nio elever från Stockholm, de flesta högstadieelever. Från Språkcentrum deltog tre av lärare: Ivanci Perisic, Jasminka Jakupovic och Dzeneta Bradaric. Emina Krzovic som arbetar som samordnare med frivillig återvandring var den som tog initiativet till sommarspråkskolan. Antalet bosniska elever i Fojnica var 20 och tvålärare. 11 Utbildningsminister i Sarajevo Vi fick tillfälle att presentera och samtala med Emir Suljgic utbildningsminister på kantonal nivå ansvarig för utbildningsfrågor i Sarajevo. Mötet gick raskt och var effektivt. Han ställde några frågor och vi berättade om syftet med sommarskolan. Han tyckte att det var en god idé. Från Sarajevos håll skulle man göra vad man kunde för att ge stöd åt detta initiativ. Fojnica - möte med elever och lärare Under onsdagen anlände elev efter elev till Fojnica. Det är en liten stad i bergen utanför Sarajevo. Här finns en utmärkt semesteranläggning med konferenslokaler och simbassänger. Strax därefter samlades vi i ett konferensrum och så kom alla de andra bosniska eleverna och två lärare. Till att börja med var de litet tyst men så började det lossna. Vi blev bjudna på dricka och så började det pratas bosniska högt och lågt.borgmästare hade också avsatt tid och höllett litet tal där han uttryckte sitt stöd för detta projekt. Jo, den lilla staden Fojnica ska göra vad de kan för att stödja detta projekt, Salkan Merdzanic heter denna sympatiska man som fick
12 Vår lärare i bosniska Dzeneta Bradaric får hjälp att hålla balansens av en av våra elever i de många kristallklara bäckar som rinner nedför berget Vranica. ungdomarna att skratta många gånger. När vi skulle gå iväg på en liten guidad rundtur i staden, så tog han fram en slant ur sin egen plånbok, så att vi alla, dryga trettiotalet, skulle få en varsin majskolv på vägen som färdkost. Det var bara ett exempel på den gästfrihet vi mötte. Våra svenska elever fick beröm av sin kamrater för att de pratade en så god och korrekt bosniska som de faktiskt gjorde. Bosniska ungdomar från andra länder i världen som återvänder hem från diasporan landsflykten pratar med andra ord sämre än våra svenska ungdomar. Det var honung för våra lärare. Vi levde i fred i sex hundra år... Rundturen var mycket intressant. Den första byggnad som vi stannade vid och blickade upp på berget för att se var, är ett franciska- nerkloster. Detta har sina rötter i Emir Suljagic utbildningsminister på kantonal nivå Isma Stanic minister för mänskliga rättigheter och flyktingar, Emina Krzovic och Joachim Götz 1500-talet och fick av sultanen Mehmet en mantel samt ett löfte om att så länge sultanatet fanns skulle dessa munkar få utöva sin tro i fred och frihet! Religionsfrihet. På 1500-talet! I detta kloster finns en hel del litteratur av högt värde. En av de svenska ungdomarna berättade för mig: I Sarajevo ligger kyrkan, moskén och synagogan i princip sida vid sida och under sex hundra år levde vi i fred vad hände egentligen? Här och där hörde vi rinnande vatten, Isma Stanic biträdande minister för flyktingar och jämställdhetsoch migrationsfrågor var mycket positiv till Sommarspråkskolan. som porlade ned från berget. En moské var byggd precis över en sådan liten bäck, så att vattnet rann genom den och man på så vis kunde tvätta sig med friskt och rent källvatten. inför bönen När imamerna kallade till bön fick de bara använda sig av sina röster, inga högta- Kvällen avslutade vid 22.00 med glass och dricka på en restaurang. Där rann också vat- ten i vilket man odlade forell. Så den som ville äta fisk kunde bara gå till vattnet och peka på vilken fick han eller hon ville äta. Det är färsk fisk det! Därefter återvände vi i nattens mörker för att falla i djup sömn. Trots den sena timmen var många affärer ännu öppna. Våra elever bodde tillsammans med våra lärare i egna lägenheter på semesteranläggningen. Inget bälte behövs Efter frukosten bar det iväg i två minibussar upp på berget för att besöka sjön Prokoško. Det blir en resa vi sent ska glömma. När jag håller på och fipplar med säkerhetsbältet säger chauffören vänligt och leende Det är grusväg, så det är ingen risk för poliser! Jag låter bli bältet. Vi färdas 16 kilometer på strax under 1.5 timmar. Det blir en hastighet om ca 10 km/h. Det är mycket svårt att möta en bil här. På sina håll är det lodräta stup på flera hundra meter. Ja, vad hjälper ett bälte då, tänker jag. Och, som sagt, här finns inga poliser. Målet för vår resa är en liten glacialsjö på 1600 meters höjd. Sjön Prokoško bildades då en glaciär gled iväg nedför berget och stanna- de i denna dalgång. Läraren i engelska och tyska, Tarik, var vår guide. Sjön är liten ca 400 meter lång och 200 meter bred. Vattnet är isande kallt. På botten, 13 meter ner, ligger ett lager av is. Trots att sjön är så liten, så är det flera som har drunknat i sjöns virvlar och hamnat i isen på sjöns botten. Vi badar inte. Här uppe finns herdar som har får, getter, kor och hästar. De gör ost och säljer mjölk. På vår vandring ser vi plöt-
13 sligt en melon som guppar i vattnet. När vi kommer fram till ägarna av melonen, två kvinnor, har de redan delat den och ger oss gladeligen en halv melon. Ytterligare ett exempel på bosnisk gästfrihet. Men vad gör då dess kvinnor i sitt tält vid sjön. Jo, de plockar små rosa blommor, som har en viss doft av pizza, det är timjan! I sjön finns, fanns och finns kanske fortfarande ett unikt djur som heter Triton, ett salamanderliknande djur. Någon har planterat in lax från Kalifornien. Då det inte finns så mycket att äta i denna lilla sjö så åt laxen upp tritondjuren! bra. Chauffören tittade då och så ut genom fönstret för att kontrollera hjulen, att det var tillräckligt med luft i däcken. Sultan Mehmet Fatih II gav franciskanerna rätt att stanna och behålla sin tro. Gamla och värdefulla böcker finns här. Han hade kört tyngre turister än vi, sa han, vuxna från Dubai, Tunisien och Turkiet bland annat Första intrycket, det pekas, tisslas och tasslas och kikas försiktigt på varandra hur ser svenska bosnier ut? Sjön Prokoško, 1600 m.ö.h. är en unik miljö som marken här uppe oklar och många nya hus har uppförts olagligt. Vatten har dragits in i en del hus och lett till att sjöns area har minskat. Den var redan liten innan och riskerar på sikt att försvinna helt. Som på många andra håll ligger det också en del plastflaskor, glasspapper och annat skräp i detta område. Det gör mig ledsen. Här måste vi alla lära oss att leva som indianer. Inte lämna några spår efter oss. Överallt rinner det kristallklart vatten, så var man törstig, så var det bara att kupa handen och dricka. Uppenbarligen vara våra svenska elever lite tveksamma till detta. Vatten ska väl komma ur en kran! Inte heller på nedvägen mötte vi någon polis, så allt gick Kvällspass Sent på kvällen blir det grupparbete. Eleverna diskuterar intensivt och våra lärare är engagerade och går runt och stöttar eleverna. Det skrattas en hel del. Arbetet handlar bland annat om ekologimiljöfrågor. Nya termer och uttryck lärs in. Det är eleverna som pratar sitt modersmål. När övningen är klar så redovisar en från varje grupp. Det tar fem minuter per grupp ungefär. Absolut språkutvecklande. Varje elev ska också försöka att med ett ord sammanfatta dagen. Då behövs ett rikt modersmål för att argumentera för sitt val. Mitt val hade blivit vatten... En kollega från Banja Luka, Mubera som arbetar på vårt CLDD-kontor med återvandring, följer elevernas arbete med intresserad min det syns att hon tycker att våra elever är duktiga. Det är inte långt kvar innan klockan är tio. Våra elever har lärt sig en hel del om landets geografi, om problemen med miljön och garanterat utvidgat sitt ordförråd. Sarajevo inga fler rosor tack På fredagsmorgon bär det av till Sarajevo. Vi besöker Nationalmuseum. Här guidas vi av en engagerad guide och får ta del av områdets historia från romartiden och framåt. Illyrer är tydligen bosniernas förfäder. Området kristnades för mer än tusen år sedan. Här fanns en variant av kristen tro som kallas bogomiler. Turkarna invaderade området och det blir en del av det osmanska riket 1463. Med tiden blir allt fler muslimer. I slutet av 1800-talet blir området ockuperat av Österrike-Ungern. Bosnierna tycks ha haft utmärkta relationer med sina herrar. I gamla stan ser man det turk-
14 iska inflytandet och utanför denna del av Sarajevo ser man det österrikiska inflytandet. Och i ytterområden det socialistiska. Bilden nedan visar världshistoriens mest olyckliga gathörn. Här stod attentatsmannen som sköt Frans Ferdinand och det var en utlösande faktor till första världskriget. Uppför slingrande serpentinvägar med en hastighet av drygt tio kilometer i timmen tar vi oss upp till en glacialsjö. Ingen polis så långt ögat kan nå. Jugoslavien bildas, ett nytt världskrig och så ett blodigt inbördeskrig i början av 1990- talet. 1995 skrivs Daytonavtalet under. Bosnien Hercegovina delas i två delar. Ett där det bor mest serber, ett där det bor mest kroater och bosniaker. Politiskt och administrativt blir det tre nivåer ett för landet, ett för de två administrativa områdena och ett för kommunal eller kantonal nivå. Hur var det nu med Sarajevos rosor? Det är dessvärre inte frågan om några rosor utan ett exempel på svart folkhumor. Här och där kan man se var granater har landat i staden, i betongen. De märken som syns efter granaterna kalla för Sarajevos rosor. Dem vill vi inte se igen. Vägg i vägg med nationalmuseet ligger avdelningen för djur och natur. De Dinariska alperna har ett rikt djurliv som i mycket påminner om det svenska med t ex varg och björn. Vi går på en rundtur i staden och vid pass kl 13.00 hörs uppmaningen till jumma fredagsbönen. Några i vår grupp går dit medans vi andra gick till en närbelägen restaurang. Det var oerhört varmt för att inte säga hett i Sarajevo denna dag. Vattenflaska på vattenflaska tömdes. Några längre promenader i staden var ej möjliga att företa. På kvällen var det så folkdansuppvisning i Fojnica. En segregerad skola Skolgången är nio år. De flesta skolor är kommunala, dock är en och annan fristående skola på väg. Klasserna
15 Ekologi, återvinning, hållbar utveckling, ja vad heter det på bosniska? är stora ofta på runt 30 elever eller fler. När man läser språk kan grupperna vara mindre. Lärarna har undervisning ungefär 22 timmar per vecka. När jag frågar Tarik om hans lön, så svarar han att den är ca 400 euro. Det är inte så mycket säger jag. Det kunde vara värre säger Tarik det finns de som inte har något arbete eller inkomst alls. Tarik berättar att han till och med kan spara lite grand. En dag vill han åka till München. Tarik är språklärare. En mycket tråkig sida med skolan är dess segregering. Trots att t ex kroater och bosnier går i samma skola så har de inga lektioner tillsammans. Skolan är delad i två delar. På skolgården finns ett staket som håller eleverna åtskilda från varandra, dessutom har de inte raster samtidigt heller. Hur ska vi förebygga och undvika fördomar och nya konflikter om vi inte möts ens i skolan? När eleverna på sista dagen jämförde våra skolor med varandra slogs de av att vi inte har betyg från första klass. Hur lär man sig då om man inte får betyg? Det som upp- skattades var också alla de möjligheter till idrott som finns i Sverige. Detta utbud finns inte här. Förbud mot mobbing fanns i båda länder men dessvärre förekommer det ändå. Sista dagen med gänget Samir som är idrottslärare hade delat in alla bosniska elever i fyra lag som fick tävla med varandra. Eleverna hade väldigt trevligt. Mitt i denna aktivitet dök så radion upp och direktsände en hel timme med och kring våra elever. Småningom så får eleverna en kopia av detta program. Våra elever var och är mycket nöjda med de fyra dagar vi hade. Varför kunde man inte ha fått göra detta i år fem? Då hade vi haft kompisar när vi åkte hit. Nu kommer vi att hålla kontakt via e-post och Facebook. En effect till är ju att de elever som var med från olika grupper i staden nu har fått nya vänner som de kommer En fjällmoské det var dock inte dit våra elever gick för fredagsbönen. att ha kontakt med. Avslutningsvis vill jag bara konstatera att våra elever inte hade några som helst problem med språket i Bosnien- Hercegovina. De fick lära sig mer om sitt språk och sin kultur. Vem vet kanske vill de återvända en dag. I sådana fall är dessa elever väl rustade för att lämna diasporan. Payback time Samir Jahic arbetar också i Stockholms stad. Han följde med vår grupp när vi var i landet. Han är miljöengagerad och deltar i ett projekt kring ökad miljömedvetenhet. Hur ska man använda allt det vatten landet har på bästa sätt? Solen skiner och värmer, hur kan man ta tillvara all den gratisenergi solen ger. Solfångare på taken kanske? Hur får man igång käll och sopsorteringen, det är ett måste. Samir menade att han och många med honom som lämnat Bosnien nu är inne i en tid då det är dags att betala tillbaka till sitt hemland. Vad kan jag göra för mitt forna hemland som har levt i Sverige i så många år?
Media i Sverige och BiH har under 2011 rapporterat om verksamheten på Frivillig Återvandring. 16 Utgivare: Stockholms stads Frivillig Återvandring Redaktör: Emina Krzović emina.krzovic@stockholm.se Medarbetare: Ingegerd Ärlund, Larisa Aganovic i Ayaan Mohamed Grafisk form: BMG Bosanska medijska grupa Foto: BMG, ArtLab, Marketingart och CLDD Adress: Frivillig Återvandring, Box 22049, 104 22 Stockholm Sweden