Rapport från FoU-Norrbotten

Rapport från FoU-Norrbotten Rapport Nr 25, 2005 Om meningsfullhet och möjligheter En utvärdering av tjänsteköp inom vård och omsorg i Arjeplog Linda Agnér Anette Fors Besöksadress V.varvsgatan 11 971 28 Luleå Telefon 0920-20 54 00 Fax 0920-942 49 Hemsida www. founorrbotten.se

Sammanfattning Sedan januari 2004 pågår ett projekt där Arjeplogs kommun under en försöksperiod på cirka två år köper in tjänster till äldreomsorgen från Samhall AB. Under våren 2005 har tjänsteköpsprojektet utvärderats och resultatet presenteras i denna rapport. Tanken med utvärderingen är att den skall fungera som ett beslutsunderlag för om kommunen även fortsättningsvis skall köpa tjänster av Samhall AB. Bakgrunden till projektet är att det i Arjeplog uppstått ett allt större behov av att rekrytera personal till äldreomsorgen, men att det inte funnits personal att rekrytera. Tanken med tjänsteköpen är att de skall bidra till rekrytering, lägre arbetsbelastning för de anställda, högre vårdkvalitet för de boende, samt meningsfull sysselsättning för de samhallanställda. Under projekttiden är tjänsteköpen avgränsade till Vaukagården och Tallbackens särskilda boenden i Arjeplog. Vid tiden för utvärderingen arbetade nio samhallanställda i verksamheten med arbetsuppgifterna lokalvård, ledsagning, tvätt och bäddning. Syftet med utvärderingen är att ge en bild av tjänsteköpsprojektet utifrån personalens, de boendes och de anhörigas upplevelser. I utvärderingen behandlas frågeställningar kring de möjligheter respektive de konsekvenser som projektet medfört, vad de anhöriga anser om projektet, samt om Arjeplogs kommun kunnat erbjuda de samhallanställda meningsfull sysselsättning. Utvärderingen bygger på arton intervjuer med personal och boende som berörs av tjänsteköpsprojektet. Även en mindre enkätundersökning är genomförd bland de boendes anhöriga. I resultatet framgår att de samhallanställda trivs med sitt arbete men att det ligger för stor tyngdpunkt på städning. De samhallanställda känner sig uppskattade och kan se att deras arbete tillfört verksamheten stora möjligheter i form av mer tid för vårdande uppgifter, utevistelse och samtal med de boende. Vidare upplever de samhallanställda att de har en meningsfull sysselsättning och de värdesätter att de har ett arbete att gå till. För undersköterskorna har tjänsteköpsprojektet inneburit en lägre arbetsbelastning samt större möjligheter att ägna sig åt de arbetsuppgifter som egentligen ingår i undersköterskans arbete, det vill säga vård och omsorg. Enligt undersköterskorna har de boende fått större möjligheter till samtal, utevistelse samt fler aktiviteter per vecka. Bland de boende som intervjuats på Vaukagården/Tallbacken framgår enbart positiva uttalanden om tjänsteköpen. För sin egen och andra boendes del uppskattas främst möjligheten att få komma ut. När det gäller de boendes anhöriga har de svårt att uttala sig om tjänsteköpen eftersom de inte fått någon direkt information. De anhöriga antar dock att projektet borde ge de boende en bättre vårdkvalitet. Sammanfattningsvis kan det konstateras att tjänsteköpen tillfört verksamheten stora möjligheter, såsom mer tid för de boende. Samtidigt finns det också utrymme till förbättringar för de samhallanställda, exempelvis att anpassa arbetsuppgifter efter individens förutsättningar. Den avslutande kommentaren är dock att det i tjänsteköpsprojektet bara finns vinnare; de samhallanställda är nöjda, den kommunanställda personalen är nöjd samt de boende på Vaukagården och Tallbacken.

Förord Denna utvärdering har genomförts under våren 2005 och ingår som en del av vår examen i utredningssociologi, vid Luleå Tekniska Universitet. Utvärderingen har genomförts på uppdrag av Arjeplogs kommun och i samarbete med Kommunförbundet Norrbottens forsknings och utvecklingsenhet (FoU). Tanken med utvärderingen är att den ska kunna ge en bild av hur tjänsteköpsprojektet upplevs bland de anställda och de boende på Vaukagården och Tallbackens särskilda boenden, där projektet pågått sedan januari 2004. Vidare är tanken att utvärderingen ska fungera som ett beslutsunderlag för eventuell fortsatt verksamhet med tjänsteköp. I första hand vill vi rikta ett jättetack till alla intervjupersoner som medverkat i utvärderingen, samt till dem som besvarat enkäten, utan er hade inte utvärderingen möjliggjorts. Vidare vill vi tacka för det vänliga bemötande vi fick från såväl personal som boende när vi besökte Vaukagården/Tallbacken i samband med intervjuundersökningen. Vi vill vi också särskilt tacka Monika Westin för all hjälp vi fått kring utvärderingen. Slutligen, tack till Agneta Bygdell, vid FoU, för att du tipsade oss om ett spännande arbete samt tack till Peter Waara, vid Luleå Tekniska Universitet. Luleå 2005-05-18 Linda Agnér och Anette Fors

Innehållsförteckning INLEDNING...1 BAKGRUND...1 TJÄNSTEKÖPSPROJEKTET...2 Ekonomiska fördelar...2 VAUKAGÅRDEN/TALLBACKEN...3 SAMHALL...3 Meningsfullt arbete...4 IDÉN ATT KÖPA TJÄNSTER...4 SYFTE...5 FRÅGESTÄLLNINGAR...5 METOD...6 DATAINSAMLING...6 Intervjuer...6 Enkäter...7 URVAL...7 ETISKA ÖVERVÄGANDEN...8 METODDISKUSSION...8 RESULTAT...10 INTERVJUER MED PERSONAL FRÅN SAMHALL AB...10 INTERVJUER MED UNDERSKÖTERSKOR...13 INTERVJU MED ARBETSLEDARE VAUKAGÅRDEN/TALLBACKEN...16 INTERVJU MED PERSONALLEDARE SAMHALL AB...18 INTERVJUER MED DE BOENDE...20 ENKÄTER TILL ANHÖRIGA...21 AVSLUTANDE KOMMENTARER...23 KÄLLFÖRTECKNING...26 BILAGA 1, Intervjufrågor - samhallanställd personal BILAGA 2, Intervjufrågor - kommunanställd personal BILAGA 3, Intervjufrågor - arbetsledare Vaukagården/Tallbacken BILAGA 4, Intervjufrågor - personalledare Samhall AB BILAGA 5, Intervjufrågor - boende BILAGA 6, Enkät till anhöriga

Inledning Projektet som utvärderas i denna rapport handlar om att Arjeplogs kommun köper in tjänster till äldreomsorgen av Samhall AB, under en försöksperiod av två år, 2004-2005. Tanken med utvärderingen är att skapa ett underlag inför beslut om ett eventuellt fortsatt samarbete mellan Arjeplogs kommun och Samhall AB. Utvärderingen genomförs på uppdrag av Arjeplogs kommun och i samarbete med Kommunförbundet Norrbotten, FoU. Utvärderingen fokuserar på möjligheterna som uppstår i verksamheten och är koncentrerad till verksamheten så till vida att den bygger på intervjuer med personal och boende på Vaukagården/Tallbacken. Även en mindre enkätundersökning är genomförd bland de boendes anhöriga. Tanken är att alla som finns i verksamheten, ofta eller dagligen, skall kunna bidra med sin uppfattning och sin upplevelse av tjänsteköpsprojektet. Bakgrund I Sverige lever människor allt längre, det blir alltfler äldre och befolkningsutvecklingen pekar på att andelen äldre kommer att fortsätta öka under 2000-talet. Detta leder till ett ökat behov av resurser inom äldreomsorgen, men dessa resurser finns inte alltid att tillgå. Därmed kan det uppstå ett gap mellan behov och resurser 1 och för att undvika detta är det viktigt med utveckling av de resurser som finns. Det gäller att finna alternativa lösningar exempelvis när det gäller rekrytering och personalförsörjning till äldreomsorgen. 2 En del kommuner har en besvärligare sits än andra när det gäller att kunna tillgodose rekryteringsbehovet till äldreomsorgen. Den demografiska bilden i glesbygdskommunerna är sådan att andelen äldre hela tiden ökar samtidigt som de yngre i arbetsför ålder flyttar från kommunen. De yngre som blir kvar attraheras oftast inte av arbete inom vård och omsorg, bland annat på grund av att arbetet har en låg status med låga löner. 3 Arjeplogs kommun, med sina drygt 3300 invånare, 4 har en liknande befolkningsutveckling som övriga glesbygdskommuner i landet. I Arjeplog har den stora andelen äldre i befolkningsstrukturen medfört att det uppstått ett allt större behov av att rekrytera personal till äldreomsorgen, men problemet är att det inte funnits personal att rekrytera på arbetsmarknaden i Arjeplog. Ett sätt att lösa problematiken med rekrytering för Arjeplogs kommun var möjligheten att köpa in tjänster från Samhall AB, vilket resulterat i tjänsteköpsprojektet som utvärderas i denna rapport. 1 Kommittén om hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation (SOU 1996:163) s 39 2 a.a. 3 Gidlund och Frankelius (2003:90) 4 Arjeplogs kommun hemsida, Kommunförbundets hemsida. 1

Tjänsteköpsprojektet Under en försöksperiod av två år, 2004-2005, köper Arjeplogs kommun in vissa tjänster av Samhall AB till äldreomsorgen. Därefter skall det i kommunstyrelsen beslutas om eventuellt fortsatt samarbete med Samhall AB. Målen med tjänsteköpen är att bidra till rekrytering och personalförsörjning i Arjeplogs kommun, att vårdpersonalen skall avlastas i sina arbeten eftersom de haft en alltför hög arbetsbelastning, samt att de boende ska få en högre vårdkvalitet. Ytterligare en tanke med projektet är att kommunen ska kunna erbjuda arbetsskadade och långtidsarbetslösa en ny arbetsmarknad med meningsfull sysselsättning i Arjeplog. 5 Under projekttiden är tjänsteköpen från Samhall AB avgränsade till Vaukagårdens och Tallbackens särskilda boenden i Arjeplog. Tjänsteköpens omfattning finns preciserade i ett samarbetsavtal mellan Samhall AB och Arjeplogs kommun och innebär att personal från Samhall AB utför arbetsuppgifter inom fyra arbetsområden; lokalvård, ledsagning, tvätt och bäddning. De omvårdande och medicinska arbetsuppgifterna ingår fortfarande i den kommunanställda personalens ansvarsområden. 6 Inledningsvis, den 12 januari 2004, anställde Arjeplogs kommun fem personer från Samhall AB till verksamheten på Vaukagården/Tallbacken. Tre av dessa anställdes på heltid och två på halvtid. Den 2 februari 2004 anställdes ytterligare en person på heltid från Samhall AB till Vaukagården/Tallbacken och senare under 2004 avslutades en heltidsanställning på grund av flytt från orten. Av dem som anställdes under 2004 från Samhall AB var fyra män och två kvinnor. 7 Under 2005 har ytterligare fyra personer från Samhall AB anställts på Vaukagården och Tallbacken. Idag (april 2005) arbetar totalt nio personer från Samhall AB i verksamheten, varav fem är män och fyra kvinnor. Hittills i projektet har personalen från Samhall AB arbetat under dagtid, måndag till fredag. 8 Ekonomiska fördelar Tanken med tjänsteköpsprojektet är delvis att bidra till rekrytering på Vaukagården och Tallbackens särskilda boenden, men det utgör också ett mer prisvärt alternativ än att anställa fler undersköterskor till verksamheten. Inom den befintliga budgeten kan Arjeplogs kommun anställa knappt fyra undersköterskor vilket tillför verksamheten 6400 timmar, genom tjänsteköpen tillförs verksamheten 8500 timmar inom samma kostnadsram. Därmed får verksamheten mer timmar för samma pengar, men också fler händer i vården. Ännu en ekonomisk fördel med tjänsteköpsprojektet är att kommunen endast betalar för de faktiska timmar som personalen från Samhall arbetar, då de kostnader som uppstår däröver, såsom sjuklöner, betalas av Samhall AB. För att ytterligare minska kostnaderna är köpen av tjänster avgränsade till vissa arbetsuppgifter som kan utföras under dagtid, måndag till fredag, då timkostnaderna är som lägst. 9 5 Projektbeskrivning/Projektavtal (2003) 6 a.a. 7 Uppföljning av tjänsteköp (2004-2005) 8 a.a. 9 Projektbeskrivning/Projektavtal (2003) 2

Vaukagården/Tallbacken Inom äldreomsorgen i Arjeplogs kommun finns det fyra särskilda boenden för äldre och funktionshindrade personer. Inom två av dessa boenden bedrivs tjänsteköpsprojektet som utvärderas i denna rapport; Vaukagårdens särskilda boende och servicehuset Tallbacken. De båda boendena består i grunden av två olika byggnader, men de har en gemensam arbetsledare/föreståndare och byggnaderna är sammanlänkade genom långa korridorer. Totalt finns det 49 lägenheter i hela verksamheten, 23 lägenheter inom Vaukagården och 26 lägenheter inom Tallbacken. 10 Bland de kommunanställda som arbetar på Vaukagården/Tallbacken finns det 29 anställda med vårdutbildning, dessa arbetar som undersköterskor och vårdbiträden. Av dessa 29 anställda arbetar sex personer enbart natt. Vidare finns det två anställda terapibiträden inom den dagverksamhet som bedrivs, sex anställda som arbetar i köket, samt en fotvårdsspecialist som har en tjänst på 0,35 procent i verksamheten. Av samtliga kommunanställda är tre män, varav två har vårdande uppgifter och en arbetar i köket. I den verksamhet som bedrivs på Vaukagården/Tallbacken erbjuds olika aktiviteter som de boende kan delta i. Varje dag kan de boende exempelvis delta i en gemensam tidningsläsning och varje vecka kan de boende delta i bingo, berättar/musikkafé och danskafé. De boende kan också aktivera sig genom att väva, brodera, spela spel samt delta i bokläsning och minnesträning. 11 Samhall Samhall är ett namn som de flesta av oss någon gång har hört och som ofta förknippas med skyddat arbete. Samhall är idag ett statligt ägt aktiebolag som producerar varor och tjänster som efterfrågas på marknaden. 12 Samhall i sin nuvarande bolagsform har funnits sedan 1992 och har genomgått ett flertal organisationsförändringar sedan dess. Samtidigt som Samhall är ett konkurrensutsatt företag på marknaden har Samhall i uppdrag att, där det finns ett behov, skapa meningsfull sysselsättning för människor med arbetshandikapp. 13 Det som också hör till Samhalls uppdrag är att kunna erbjuda utvecklande arbete för de anställda samt att aktivt arbeta för att de anställda som stärkt sin arbetsförmåga på sikt ska kunna övergå till andra arbetsgivare på arbetsmarknaden. 14 De personer som rekryteras till arbete hos Samhall AB är alltid arbetssökande som anvisats via Arbetsförmedlingen. För att en person ska få tillgång till arbete hos Samhall krävs att ett arbetshandikapp konstaterats. I 10 i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp framgår hur arbetshandikapp definieras, den som på grund av funktionshinder har nedsatt arbetsförmåga och som därför har eller kan förväntas få svårighet att få eller behålla ett reguljärt arbete. 15 I Samhallutredningen konstateras även att ett arbetshandikapp inte innebär 10 Westin, arbetsledare Vaukagården/Tallbacken 11 a.a. 12 Samhallutredningen (SOU 2003:56) 13 a.a. 14 Samhalls hemsida (2005-05-10) 15 Samhallutredningen (SOU 2003:56) s 234 3

ett definitivt tillstånd för en individ utan arbetshandikappet kan brytas på så sätt att arbetsuppgifterna anpassas till individens förmåga att arbeta. 16 Samhalls arbetsställen finns på ca 300 olika orter i Sverige och drivs till stor del med de intäkter som kommer in vid försäljning av varor och tjänster som producerats i bolaget, men de merkostnader som bolaget har betalas av staten. Exempel på merkostnader som Samhall har är geografisk utbredning, att samhallanställda inte sägs upp vid exempelvis nedskärningar samt att de anställda har en anpassad arbetstakt. 17 Samhall har enligt Samhallutredningen 18 inte något monopol på någon del av marknaden och de har heller inte någon främjad ställning vid offentliga upphandlingar av varor och tjänster. 19 Intressant är att namnet Samhall har sitt ursprung i det tidigare namnet Samhällsföretag 20 och i den här utvärderingen benämns bolaget oftast Samhall AB. Meningsfullt arbete Ett av målen med tjänsteköpsprojektet i Arjeplogs kommun är att kunna erbjuda meningsfull sysselsättning för de samhallanställda i Arjeplog och för att kunna diskutera om målet uppnåtts, eller inte, måste frågan om vad som är meningsfullt arbete kunna besvaras. I Samhallutredningen 21 inringas några faktorer som antas ha betydelse i ett arbete som kan erbjuda meningsfull sysselsättning. Här nämns i första hand sysselsättning, eftersom det handlar om arbete för en grupp människor som tidigare helt saknat arbete eller har haft begränsade arbetsuppgifter. Därefter nämns anpassning av arbetet efter individuella behov och förutsättningar som en viktig faktor för meningsfullhet men även delaktighet, inflytande samt trivsel anses enligt Samhallutredningen vara viktiga faktorer som bör ingå i ett meningsfullt arbete. 22 Idén att köpa tjänster Arjeplogs kommun är inte den enda kommunen i Sverige som har ett samarbetsavtal om tjänsteköp till äldreomsorgen med Samhall AB. Kommuner såsom Härnösand och Ljungby har ingått avtal om tjänsteköp med Samhall AB redan tidigare men enligt kännedom har ingen tidigare utvärderat ett liknande tjänsteköpsprojekt. Därmed är resultatet av denna utvärdering intressant, då den är bland de första som utförs på området, samt att den är fokuserad på hur de som arbetar och finns i verksamheten upplever tjänsteköpen. För Norrbotten och Arjeplog är tjänsteköpen till äldreomsorgen någonting nytt och oprövat. Idén att köpa tjänster till äldreomsorgen från Samhall AB har sitt ursprung i de stigande kostnaderna för äldreomsorgen och de begränsade ekonomiska ramarna, samt den stigande efterfrågan på vissa välfärdstjänster såsom vård och omsorg av våra 16 Samhallutredningen (SOU 2003:56) s 234 17 Samhalls hemsida (2005-05-10) 18 Samhallutredningen (SOU 2003:56) 19 a.a. 20 a.a. 21 a.a. 22 a.a. 4

äldre. Nya idéer är välkomna, men också nödvändiga för kommuner och landsting vars uppgift är att tillgodose medborgarnas behov av service. 23 Gidlund och Frankelius uppmärksammar, i en utredning om innovativa processer, företeelsen att det nästan alltid finns ett motstånd till nya idéer som innebär någon typ av förändring. Författarna i utredningen menar också att det ofta handlar om en lång process innan innovationen, nytänkandet eller idén accepteras av alla. Motståndet kan bland annat bestå i att det finns en ovilja att bryta mönster, eller att det finns ståndpunkter som är svåra att förändra, eller av andra hinder såsom lagar och regelverk. Vidare ger Gidlund och Frankelius en beskrivning av hur det kan se ut genom olika faser, alltifrån det att någon uttrycker en idé fram till förverkligandet av den. Till att börja med inträder en fas då människor inte tar idén på fullaste allvar, i ett senare skede när idén börjar ta form och ska förverkligas inträder motståndståndsfasen och sedan, om idén slutligen överlever allt motstånd, inträder acceptansfasen. Det är också när idén till sist accepterats som idén kan fortsätta att utvecklas. Samtidigt som Gidlund och Frankelius påpekar att allt nytänkande behöver stimuleras för att det skall kunna ske en utveckling i samhället poängterar de att det behövs ett visst motstånd. Enligt författarna är det viktigt att alla idéer ifrågasätts eftersom alla nya idéer inte är goda idéer. 24 Syfte Syftet med utvärderingen av tjänsteköpsprojektet är att ge en bild av hur tjänsteköpen upplevs utifrån ett verksamhetsperspektiv, det vill säga utifrån personalens, de boendes och de anhörigas upplevelser av projektet. Utgångspunkten för utvärderingens syfte och frågeställningar utgörs av de mål som kommunen hade med tjänsteköpsprojektet, när samarbetsavtalet mellan Arjeplogs kommun och Samhall AB upprättades. 25 Frågeställningar Utifrån syftet fokuseras utvärderingen kring följande frågeställningar; Vilka konsekvenser har tjänsteköpsprojektet haft för verksamheten på Vaukagården/Tallbacken? För de kommunanställda, för de samhallanställda samt för de boende? Vad anser de anhöriga om tjänsteköpsprojektet? Vilka konsekvenser anser de att tjänsteköpsprojektet haft för verksamheten? Har Arjeplogs kommun genom tjänsteköpen kunnat erbjuda meningsfullt arbete för de samhallanställda? Vilka möjligheter har tjänsteköpen tillfört verksamheten? För personalen, för de boende? 23 Gidlund och Frankelius (2003:90) 24 a.a. s 51 25 Projektbeskrivning/Projektavtal (2003) 5

Metod I utvärderingen avgränsas undersökningen till hur tjänsteköpsprojektet upplevs bland de personer som är direkt berörda i verksamheten på Vaukagårdens och Tallbackens särskilda boenden. Bland dem som finns i verksamheten är kommunanställd personal, personal från Samhall AB samt de boende. Utvärderingen har även fokus på vilka möjligheter tjänsteköpsprojektet tillfört verksamheten och för dem som dagligen finns där. Datainsamling Med utgångspunkt i syfte och frågeställningar valdes en kvalitativ metod för utvärderingen av tjänsteköpsprojektet och att i första hand genomföra intervjuer med dem som direkt är berörda av verksamheten. Därutöver valdes att göra en mindre enkätundersökning bland de boendes anhöriga, även den av kvalitativ karaktär. En kvalitativ undersökningsmetod är lämplig att använda när undersökningen är inriktad på förståelse av individens upplevelse. Däremot måste det finnas en medvetenhet om att en kvalitativ metod endast resulterar i generaliserbarhet för det individurval som ingår i undersökningen. 26 Det vill säga hade andra individer än de som nu ingår i urvalet besvarat intervju- och enkätfrågorna hade utvärderingens resultat kunnat bli ett annat. Intervjuer Intervjufrågorna utformades utifrån studiens syfte och frågeställningar och för varje urvalsgrupp formulerades särskilda intervjufrågor, 27 dock med liknande innehåll. Frågorna för varje urvalsgrupp som användes var därmed standardiserade 28 vilket innebar att frågorna ställdes enligt en intervjumall. Frågorna i intervjumallen bestod av öppna frågor, som gav intervjupersonen möjlighet att berätta och intervjuaren gavs möjlighet att ställa följdfrågor. Att ställa samma eller liknande frågor till alla intervjupersoner stärker studiens validitet och detta utgör ett argument för att använda standardiserade frågor. 29 Intervjuerna genomfördes under tre dagar, den 20 april till den 22 april 2005, på Vaukagården/Tallbacken i Arjeplog. För att möjliggöra utvärderingen togs av praktiska skäl kontakt med samtlig personal via arbetsledare på Vaukagården/Tallbacken. Här fick arbetsledaren i uppgift att utifrån utvärderingens givna urvalskriterier tillfråga personer om att medverka i intervju samt att utforma ett intervjuschema. Arbetsledaren fick även i uppgift att med hjälp av övrig personal distribuera enkäter till boendes anhöriga. Intervjuerna var arton till antalet och varje intervju tog cirka 30 till 60 minuter att genomföra. Den första intervjun genomfördes i ett enskilt rum i källarplanet på Vaukagården/Tallbacken därefter genomfördes övriga intervjuer i ett sammanträdesrum på entréplanet i samma byggnad. Samtliga intervjuer bandades, efter intervjupersonernas samtycke, detta för att få med så mycket information som möjligt från varje intervju. 26 Starrin (1991) 27 Bilaga 1, 2, 3, 4 och 5 28 Hellevik (1996) 29 a.a. 6

Enkäter Även enkäten till de anhöriga 30 var av kvalitativ karaktär och frågorna, som var fem till antalet, utarbetades som öppna frågor, 31 frågor utan fasta svarsalternativ, vilket gav respondenten möjlighet att ge beskrivande svar. Enkäten inleddes med en kort presentation av projektet, syftet med utvärderingen samt en upplysning om frivilligheten att medverka i enkätundersökningen. Enkätundersökningen gick till så att trettio enkäter skickades med post till arbetsledare på Vaukagården/Tallbacken som, efter förfrågan, tillsammans med övrig personal åtog sig att distribuera enkäterna till de boendes anhöriga. Enkäterna delades ut till de anhöriga som under en tvåveckorsperiod, mellan den 13 april och den 27 april 2005, besökte sin anhöriga på Vaukagården/Tallbacken. När den anhörige besvarat enkäten postades enkätsvaret med angiven adress till Kommunförbundet Norrbotten. Enkätundersökningen resulterade i elva enkätsvar som inkom inom utsatt tid och därmed har enkätundersökningen ett bortfall på nitton enkäter. Urval Utvärderingens tyngdpunkt ligger på hur tjänsteköpsprojektet upplevs av dem som finns i verksamheten därför är en övervägande del av de intervjuade personal som arbetar i verksamheten på Vaukagården/Tallbacken. För att kunna tillgodose syfte och frågeställningar i utvärderingen sågs personal från Samhall AB, kommunanställd personal samt arbetsledare för Vaukagården/Tallbacken som aktuella att ingå i urvalet av intervjupersoner. Även personalledaren för personalgruppen från Samhall AB och ett urval av de boende på Vaukagården/Tallbacken ingick i urvalet. Urvalskriteriet för kommunanställd personal var att de skulle ha arbetat på Vaukagården/Tallbacken innan tjänsteköpsprojektet kom igång och under projekttiden, för att kunna relatera till eventuella skillnader. För samhallanställd personal var det den personal som funnits med sedan starten, januari - februari 2004, som ingick i urvalet. Urvalet av boende utgick från vem som ville och hade möjlighet att medverka, här blev det två boende från Vaukagården och två boende från Tallbacken som ingick i urvalet. Urvalet för de boendes anhöriga var slumpmässigt så till vida att det var den eller de anhöriga som besökte sin anhöriga på Vaukagården/Tallbacken under en tvåveckors period som fick möjligheten att besvara enkäten. På så sätt blev det också de som möjligtvis kunde ha någon uppfattning om det pågående tjänsteköpsprojektet som besvarade enkäten. Slutligen kom det att ingå sju undersköterskor, varav alla kvinnor, i den kommunanställda urvalsgruppen, fem i urvalsgruppen samhallanställd personal, varav fyra män och en kvinna samt fyra i urvalsgruppen boende, varav två män och två kvinnor. För att få ytterligare perspektiv och en bättre helhetssyn av hela verksamheten intervjuades även arbetsledare respektive personalledare för de båda personalgrupperna. I urvalet av intervjupersoner ingick därmed även arbetsledare för Vaukagården/Tallbacken och dess personal och personalledare från Samhall AB. 30 Bilaga 6 31 Hellevik (1996) 7

Etiska överväganden I denna rapport tas hänsyn till de moraliska och etiska aspekter som uppstått under arbetets gång och som stöd för detta har de forskningsetiska principerna som Vetenskapsrådet 32 föreslår använts. I enlighet med individskyddskravet, 33 har integriteten för de personer som deltagit i såväl intervju- som enkätundersökning skyddats. När det gäller personalen, de boende och de anhöriga framgår inga namn i rapporten, de benämns istället de samhallanställda, undersköterskor, de boende eller de anhöriga. Vidare har resultatet av intervjuerna och enkäterna redigerats på så sätt att vissa detaljer inte skall gå att spåra till specifika personer, i de fall där personer utpekas har bedömningen gjorts att detta inte är till skada för personerna i fråga. När det gäller arbetsledare och personalledare benämns dessa vid namn i resultatet, eftersom de inte kan vara anonyma på grund av den position de har. Här bedöms också att det som framkommer i resultatet inte kan komma till skada för dem som personer, då de intervjuas i egenskap av arbetsledare och personalledare. Den första kontakten med intervjupersonerna togs genom arbetsledare på Vaukagården/Tallbacken som informerade de tilltänkta intervjupersonerna om utvärderingen. Arbetsledaren ombads att särskilt upplysa om intervjupersonernas anonymitet vid förfrågan om att medverka i intervjuerna och vid själva intervjutillfället betonades detta på nytt. Vidare var medverkan i intervjuerna frivillig och intervjupersonerna fick själva avgöra om intervjun skulle bandas. De insamlade intervjuerna, band, anteckningar och utskrifter förvarades så att endast vi som utvärderare hade tillgång till dessa, efter analysen förstördes band och utskrifter. I ett inledande brev till enkäten 34 informerades de anhöriga om utvärderingen och dess syfte, samt om att enkäten var helt frivillig och att de uppgifter som lämnades skulle behandlas konfidentiellt. De anhöriga besvarade enkäten anonymt, vilket innebar att de inte lämnade ut något namn eller några andra uppgifter som gjorde att enkätsvaret kunde spåras till dem. Endast vi som utvärderare har haft tillgång till enkätsvaren, som även dessa förstördes efter analysen. Det bör också påpekas att varken intervjusvar eller enkätsvar har använts eller kommer att användas i några andra sammanhang än i denna utvärdering. Metoddiskussion I en intervjuundersökning kan det uppstå vissa metodologiska problem, exempel på detta är att olika intervjupersoner kan uppfatta frågor på olika sätt, därför kan det vara svårt att tolka vad intervjupersonen egentligen menar med sina svar. 35 Reliabilitet eller tillförlitlighet blir därför svårare att ta hänsyn till när det gäller en kvalitativ forskningsmetod. Reliabiliteten i denna utvärdering stärks dock av att alla intervjuerna bandats, på så sätt har all information från intervjuerna tagits tillvara. Att vi varit två som genomfört intervjuerna innebär också det en fördel på så sätt att vi tillsammans kunnat analysera vad intervjupersonerna egentligen menat med sina svar. 32 Vetenskapsrådet (2005-05-12) 33 a.a. 34 Bilaga 6 35 Alvesson och Billing (1999) 8

I samband med urvalet till denna utvärdering var tanken att finna personer som var representativa och som kunde besvara utvärderingens syfte och frågeställningar, därför ställdes vissa kriterier för dem som skulle delta i undersökningen. För att kunna finna personer som överensstämde med urvalskriterierna bedömdes att det bästa tillvägagångssättet i urvalet var att engagera arbetsledare på Vaukagården/Tallbacken. Detta eftersom arbetsledaren på ett äldreboende är den som har kunskap om såväl personal som boende. Med det här tillvägagångssättet fanns dock risken att arbetsledaren kunde välja att fråga de personer som visat sig vara positiva till tjänsteköpsprojektet om de ville medverka i utvärderingen. Risken anses dock närmast obefintlig, eftersom så många som arton intervjuer gemomfördes, med flera intervjupersoner inom varje urvalsgrupp. Det framkommer inte heller enbart positiva uppfattningar, utan intervjupersonerna ger även uttryck för sådant som de upplever vara negativt med tjänsteköpsprojektet. Innan enkäten distribuerades till de anhöriga diskuterades hur detta skulle göras på bästa sätt. Inledningsvis var tanken att skicka hem enkäten via brev till de anhöriga, men för detta krävdes samtycke från den boende och det skulle bli alltför tidskrävande. Dessutom skulle enkäterna skickas ut till samtliga anhöriga, även till dem som inte besöker verksamheten, och bedömningen är att det är svårt för dem att ha någon uppfattning om tjänsteköpsprojektet. För att få ett så representativt urval som möjligt bland de anhöriga valdes i samråd med arbetsledare att personalen skulle distribuera enkäterna till de anhöriga som kom på besök. På så sätt erhölls svar från de anhöriga som besökt verksamheten, däremot kan vi inte veta hur ofta de är på besök. De enkätsvar som inkommit inom utsatt tid är elva, antal enkäter som distribuerats är trettio, vilket ger ett svarsbortfall på nitton enkäter. Detta kan ses som ett stort bortfall men med tanke på besöksfrekvensen bland de boende handlar det ändå om ett förväntat antal besvarade enkäter. Vid ett bortfall på nitton enkäter måste det också tas hänsyn till att det var personalen som distribuerade enkäten, vilket kan ha medfört att de anhöriga inte kände sig helt anonyma och därför valde att inte besvara enkäten. Det som är viktigt att tänka på när det gäller enkäterna till de anhöriga är att de anhöriga i relation till de boende och personalen på Vaukagården/Tallbacken hinner se väldigt lite av den dagliga verksamheten. En del av de anhöriga bor inte på orten och kan därför inte besöka sina anhöriga så ofta, men även de som kommer på besök dagligen finns bara med en liten stund, kanske på kvällen, den tid då det är minst aktivitet. 9

Resultat Resultatet i utvärderingen baseras på de sammanställda intervjuerna med personalen från Samhall AB som arbetar på Vaukagården/Tallbacken, samt kommunanställd personal och boende på Vaukagården/Tallbacken. Resultatet utgörs även av intervjuer med arbetsledare på Vaukagården/Tallbacken och personalledare från Samhall AB. I resultatet ingår också enkätsvaren från anhöriga till de boende på Vaukagården/Tallbacken. Intervjuer med personal från Samhall AB I dagsläget, april 2005, finns det nio personer från Samhall AB som arbetar på Vaukagården och Tallbackens särskilda boenden. Av dessa har fyra män och en kvinna intervjuats, varav tre arbetar heltid och två arbetar halvtid. Alla som intervjuats har arbetat i verksamheten sedan starten av tjänsteköpsprojektet. Sedan projektet inleddes utför de samhallanställda arbetsuppgifter inom områdena städning, ledsagning, tvätt och bäddning. Samtliga av de samhallanställda beskriver att de trivs med sitt arbete och sina arbetsuppgifter, men de uppger också att de skulle vilja ha mer varierande arbetsuppgifter. Innan de samhallanställda påbörjade sitt arbete på Vaukagården/Tallbacken hade de inga eller små möjligheter att påverka vilka uppgifter som skulle ingå i deras arbete. Detta eftersom facket hade vissa krav på vilka arbetsuppgifter de samhallanställda skulle få utföra och vad som skulle ingå i samarbetsavtalet mellan Samhall AB och Arjeplogs kommun. En av de samhallanställda beskriver hur det ser ut idag; vi har några uppgifter som ska göras på en lista och de går inte att påverka. Alla uppgifter har sina fasta tider. De samhallanställda rekryterades till äldreboendet Vaukagården/Tallbacken genom Arbetsförmedlingen och de genomförde en arbetspraktik på äldreboendet innan de kallades till anställningsintervju. Ingen av de samhallanställda har någon tidigare erfarenhet av arbete inom äldreomsorgen, men de var ändå beredda att ge arbetet en chans eftersom de inte ville vara arbetslösa. Någon beskriver; det känns bra att få komma ut lite, det känns bra att ha en plats att gå till. Det är inte roligt att vara arbetslös Samtliga samhallanställda uppger att de trivs bra med sina arbetskamrater, med såväl andra samhallanställda som kommunanställda. De samhallanställda upplever att de fick ett bra bemötande av den ordinarie personalen när de började arbeta på Vaukagården/Tallbacken och någon berättar att de ofta får uppskattning och får höra att det de gör är bra. Det framkommer också att en del av den kommunanställda personalen kanske var en aning skeptisk i början, vilket kunde bero på att alla inte hade fått tillräckligt med information om projektet. En av de samhallanställda berättar; de var rädda för att vi skulle ta deras arbetsuppgifter. Varken vi eller vårdpersonalen visste riktigt vad vi skulle få göra i början. De samhallanställda uppger att de har en meningsfull sysselsättning och flera känner att de utvecklas genom sitt arbete. Som samhallanställd på Vaukagården/Tallbacken deltar man exempelvis i samma utbildningar som den kommunanställda personalen, men också i de utbildningar som anordnas av Samhall AB. I intervjuerna 10

framkommer att de samhallanställda känner sig delaktiga på sin arbetsplats och menar att de kan framföra sina åsikter på bland annat de personalmöten som de har varannan vecka tillsammans med arbetsledare på Vaukagården/Tallbacken och personalledare från Samhall AB. De samhallanställda och den kommunanställda personalen har skilda personalmöten, men detta upplevs inte av de samhallanställda som att de skulle vara mindre delaktiga i sitt arbete. Någon menar; det är bara bra med skilda personalmöten, för vårdpersonalen pratar sjukdomsbilder och sånt som vi inte har att göra med. Flertalet av de samhallanställda menar att de boende på Vaukagården/Tallbacken inte hade fått någon information om tjänsteköpsprojektet och om vilka som skulle komma och arbeta hos dem. Några boende hade fått information via media och i annat fall blev de medvetna om den nya personalen när de samhallanställda började arbeta i verksamheten. En av de samhallanställda berättar att de boende efterhand har lärt sig vilka arbetsuppgifter de samhallanställda får och inte får utföra och att nästan alla accepterar att vi inte får göra alla arbetsuppgifter. Samtliga samhallanställda upplever att de fått ett positivt bemötande från de boende och de känner sig mycket uppskattade. Genomgående upplever de intervjuade samhallanställda tjänsteköpsprojektet som positivt och de tror att tjänsteköpen tillfört verksamheten stora möjligheter. Det som hela tiden återkommer i intervjuerna är att det blivit mer tid över, dels för den ordinarie personalen att utföra de vårdande uppgifterna men också att det finns också mer tid för personalen att sitta ner och prata med de boende; De boende tycker att det är roligt att man hinner gå in och prata med dom, vi har mer tid att sätta oss ner och prata. Vårdpersonalen hinner sällan sätta sig ner. Vissa har ett väldigt stort behov av att få prata och där har vi tillfört mycket. Vi skojar med de gamla och de skojar tillbaka, ja, man får ge och ta. I intervjuerna med de samhallanställda framkommer också att de boende som är rörelsehindrade har fått större möjligheter att ta sig ut i och med tjänsteköpsprojektet; De boende får komma sig ut, de kom ut lite före vi kom hit. De som sitter i rullstol får komma ut, det var nog deppigt för dem att inte komma ut förut. De har bott hemma så länge och sen när de kommer hit och ser att det börjar bli grönt ute. De vill ut och röra på sig, gå på samhället och så En av de samhallanställda berättar att han fått höra av den kommunanställda personalen att; Det har betytt mycket att vi kommit hit, de skulle inte klara sig annars. Förut fick de göra allt som vi gör nu, städa och tvätta. De får göra sina uppgifter och de vet att vi finns här. De behöver inte stressa 11

Vidare berättar en av de samhallanställda att de ofta får uppskattning och att alla i verksamheten verkar vara positiva; Vi känner oss uppskattade och behövda. Vårdpersonalen säger att; när ni inte är här märks det på en gång. När vi har varit borta så säger de; vad bra att du kom tillbaka! De säger; hur skulle jag annars hinna med det här? Ytterligare en uppfattning bland de samhallanställda om tjänsteköpsprojektet är; Det är bra att kommunen hyr in personal för personalen här blir avlastad. Jag förstår inte hur de har hunnit förut, man ser ju bara nu hur de springer. De tycker det är skönt när de tagit upp vårdtagarna, då kommer vi in och bäddar och tar ut soporna. Då kan de gå till nästa. De gamla får mer tid. I och med tjänsteköpsprojektet har det också tillkommit fler män på Vaukagården/Tallbacken och de samhallanställda som intervjuats tror att det är bra för klimatet i arbetsgruppen med både kvinnor och män. Någon tror att fler män i vården kan medföra att vårdyrket får en högre status och att det även kan leda till högre löner på sikt. En av de intervjuade männen menar att han bara fått positiva bemötanden från de boende och han tror att män har andra erfarenheter att dela med sig av till de boende. I intervjuerna med de samhallanställda männen framkommer att de tidigare känt sig tveksamma till att arbeta inom äldreomsorgen som traditionellt sett betraktas som ett kvinnoyrke. En man berättar att han tidigare varit rädd för att arbeta inom äldreomsorgen med tanke på att detta är en arbetsplats där gamla människor dör, idag har han dock fått nya perspektiv. En annan man berättar att han aldrig hade trott att han skulle arbeta inom äldreomsorgen när han var yngre, men att han idag bara har positiva erfarenheter av att arbeta inom äldreomsorgen. När vi frågar de samhallanställda om hur de upplever sin arbetsbelastning beskrivs städningen som ett särskilt tungt arbetsmoment. Städningen är jobbigt för kroppen, men jag vill inte lämna över det till någon annan, jag vill inte belasta andra. Någon anser att den städutbildning som de fick i början av anställningen inte var tillräcklig och berättar att han ska gå en utbildning i städteknik, för att sedan kunna föra sina kunskaper vidare till sina arbetskamrater. Arbetsbelastningen anses av någon vara för hög, då man arbetar själv, men att den underlättas då man arbetar två och två. Flera upplever arbetet som stressigt och menar att de kan känna sig trötta, såväl fysiskt som psykiskt, efter arbetsdagens slut. Några beskriver att arbetsbelastningen tidigare varit alltför hög men den har blivit bättre sedan fler personer från Samhall börjat arbeta i verksamheten. På frågan om de samhallanställda skulle vilja förändra någonting i sitt arbete framkommer att flera skulle vilja ha mer varierande arbetsuppgifter, de anser sina arbeten idag vara alltför inriktade på städning. En av de samhallanställda menar att han skulle kunna göra betydligt fler arbetsuppgifter, såsom att installera larm hos vårdtagare som bor hemma och köra ut mat, utan att för den sakens skull ta arbete från den kommunanställda personalen. Han säger; 12

Det är många saker jag skulle vilja göra men inte får göra. När jag ser att de har mycket att göra känner jag att jag skulle kunna hjälpa till mer. Jag får som hejda mig En annan önskan som framkommer bland de samhallanställda vid frågan om förändringar är att ha mer vårdande uppgifter eftersom jag vill vara nära vårdtagarna. Den samhallanställde tror dock att det kan vara svårt med en sådan förändring eftersom facket tror att vi tar jobbet från undersköterskorna. Många av de samhallanställda kan, som sagt, tänka sig andra typer av arbetsuppgifter vilket skulle göra arbetet mer varierat. Andra samhallanställda är nöjda med de arbetsuppgifter de har. Samtliga samhallanställda framhåller betydelsen för dem med att kommunen även fortsättningsvis köper in tjänster av Samhall och någon menar; vi trivs bra med alla och de boende verkar trivas med oss också. Det känns viktigt att ha jobbet kvar. En annan åsikt är; jag tycker att fler kommuner skulle anamma det här! Intervjuer med undersköterskor Bland de kommunanställda på Vaukagården och Tallbackens särskilda boende ingår cirka fyrtio anställda varav de flesta är kvinnor. Av dessa har sju undersköterskor intervjuats, samtliga är kvinnor och av dem arbetar sex under vardagar, helgdagar och kvällstid och en arbetar natt. Samtliga har arbetat inom verksamheten både innan och under tjänsteköpsprojektet och deras arbetstider varierar mellan 75 procent till heltid. I de intervjuades arbete ingår i huvudsak vård- och omsorgsrelaterade arbetsuppgifter. Innan kommunen började köpa tjänster av Samhall AB till verksamheten på Vaukagården/Tallbacken gjorde undersköterskorna även de uppgifter som de samhallanställda numera till största delen utför, det vill säga städning, bäddning, ledsagning och tvätt. Undersköterskorna framhåller att de fått en bra information om tjänsteköpsprojektet och att de själva fått vara med och besluta om de ville prova på projektet. En undersköterska menar; vi i personalen trodde på det här. I intervjuerna framkommer också att det till en början fanns en viss rädsla för att de samhallanställda skulle ta över undersköterskornas jobb. När vi frågar undersköterskorna om hur de tycker att deras arbetsuppgifter har förändrats sedan kommunen började köpa in tjänster från Samhall AB är alla överens om att det skett stora förändringar. Detta eftersom det numera är de samhallanställda som har hand om det mesta av städningen. Någon menar att städningen kom efter förut och nu känns det att vi har en hälsosammare luft och en annan uppfattning är; Det har förändrats jättemycket faktiskt, vi behöver inte tänka så mycket på det här med städningen som tidigare. Man kan fråga sig hur vi hunnit med det tidigare... 13

En undersköterska tycker att det blivit jättebra för oss för att samhallpersonalen gör mycket som tar tid och mycket som är tungt och en annan uppfattning är; Jag tycker att jag har mer tid med dem som tar emot mina tjänster, de boende. Jag känner mig mindre stressad. På helgerna saknar jag dem Tidigare ingick både städning och renbäddning i våra arbetsuppgifter. Och det blev ju tid som vi tog ifrån att umgås med de boende. Det fanns inte tid till det. Jag inser ju också att de äldre får ju komma ut lite mera. Det var dåligt med tid förut Samtliga av de intervjuade undersköterskorna anser att de fått en lägre arbetsbelastning i och med att personalen från Samhall AB började arbeta i verksamheten. Någon beskriver att hon tidigare var trött både fysiskt och psykiskt på fritiden, men att hon numera orkar träna och hålla igång. En undersköterska berättar om den ökade arbetstillfredsställelsen; Hade vi inte haft Samhall hade vi inte varit här idag. Det är många gånger man kommit hem och tyckt att man inte har gjort det man ska göra för de gamla. Men nu har man då inte den känslan Någon upplever att arbetsbelastningen tidigare var ohållbar och en annan kommenterar arbetsbelastningen, innan kommunen började köpa in tjänster från Samhall AB, som att man bara ville kräkas då man gick hem En av undersköterskorna beskriver den tidigare arbetsbelastningen som jättetung och hon menar att de ibland var tvungna att hoppa över städningen för att hålla oss flytande. De hade också lite tid för de boendes personliga omvårdnad och någon nämner att det nu finns mer tid för de boende som behöver hjälp med exempelvis duschning. Situationen var tidigare sådan att om någon boende blev sjuk så rubbades hela alltet. Undersköterskan anser också att den tidigare alltför höga arbetsbelastningen bidrog till att de boende som är dementa försämrades och blev mer oroliga. Hon berättar vidare att några boende tyckte synd om personalen och erbjöd sig att försöka bädda sina sängar själva. Flera undersköterskor beskriver att de märker skillnad i arbetsbelastningen när samhallpersonalen inte arbetar, såsom på kvällar och helger. Någon upplever att det är jobbigt att inte ha tid till att sitta ner och prata med de boende; Man ser ju att nu, nu vill de ha litet mer tid av mig, de börjar berätta någonting och så känner man att man måste springa iväg och städa där och nu måste jag göra det. Man känner ju stress hela tiden. När samhallpersonalen är här behöver jag inte känna den här stressen. Men på helgen måste man springa, då finns inte samhallpersonalen här efter helgen är man helt slut. Trots att de samhallanställda inte arbetar natt har tjänsteköpen inneburit en lägre arbetsbelastning även för de kommunanställda som arbetar natt på Vaukagården och Tallbacken. Detta på grund av att nattpersonalen tidigare utförde mycket av den städning som de samhallanställda idag utför under dagtid. En undersköterska som arbetar natt berättar; 14

Huset är stort och innan vi hunnit från den ena sidan till den andra Ibland hann vi inte påbörja städningen för vårdnaden går ju före allt annat. Nej, vi hann inte städa och det blev mer och mer påtagligt, ju mer vårdtyngden ökade. Det blev ett stressmoment att vi skulle städa. Ibland fick vi lämna städningen Undersköterskan anser att de som arbetar natt fått en förbättrad arbetssituation, de behöver inte stressa lika mycket längre, i och med att de samhallanställda övertagit städningen. Hon menar att de boende känner av att det blivit mindre stress och att det är viktigt för oss att få dem att känna lugnet, att ha tid att prata. En av undersköterskorna beskriver att det inte bara handlar om att de samhallanställda gör saker utan att de finns. Hon menar att det känns tryggt att det finns fler i personalen som exempelvis kan upptäcka om någon boende har ramlat. En annan undersköterska tycker att de nu får göra det som är värdefullt för de gamla. Hon säger också; Det måste ju synas i statistiken, avvikelserna, som att vi glömmer att ge medicin exempelvis, måste ju ha blivit färre. Nu hinner vi tänka efter, när vi städade någonstans fick vi aldrig göra färdigt. Vi fick gå hit och dit och vi blev avbrutna flera gånger och det var en fruktansvärd stress. Nu har vi ju aldrig det. Trots att undersköterskorna idag upplever sig ha en förbättrad arbetssituation anser de fortfarande att de har en hög arbetsbelastning, eftersom de boende blir allt äldre och sjukare. De är alla överens om att de inte skulle kunna återgå till alla arbetsuppgifter de hade tidigare. En undersköterska säger; Arbetsbelastningen idag är fortfarande jätte, jättetung eftersom vi har tyngre vårdtagare idag. Så det är ju fortfarande jätte, jättetungt men det hade ju varit ohållbart om vi inte haft Samhall. Några av undersköterskorna berättar att det blivit ett bättre arbetsklimat sedan de samhallanställda började arbeta i verksamheten, vilket de tror kan bero på att flera av de samhallanställda är män. Den förändrade stämningen märks bland annat i fikarummet. Någon menar; det inte är Samhall och vi utan vi är arbetskamrater allihopa. Undersköterskorna tror också att det har en betydelse för de boende med fler män i verksamheten. Det blir fler samtalsämnen och fler gemensamma intressen för de män som bor på Vaukagården/Tallbacken och samtalen kan handla om spel, hästar, jakt och fiske. Någon menar att det under en övergångsperiod funnits boende som tyckt att det varit konstigt med män som ska städa deras rum, men att det numera är mer accepterat. Flera av undersköterskorna ser att de boende har fått större möjligheter att komma ut sedan tjänsteköpsprojektet startade. Innan fick de prioritera vilka boende som skulle få komma ut, men idag har alla möjlighet att komma ut för att exempelvis gå på marknaden, grilla och handla. De boende kan numera också erbjudas fler aktiviteter per vecka, såsom bingo och café, samt att fler av de boende ges möjlighet att delta i aktiviteterna, eftersom de samhallanställda hjälper till med ledsagningen till och från aktiviteterna. En undersköterska anser att de boende som inte är så vårdkrävande också fått större möjligheter sedan personalen från Samhall AB anställdes; 15

Vi är ju fler personer nu och de vårdtagare som inte kräver så stor vård har ju inte fått någonting av oss. Nu får de ju sin bit som vi inte haft tid med. Vi är ju fler människor så nu får de någon att prata med en stund. Vidare utrycker en undersköterska; de gamla känner sig glada och vi känner oss gladare för att de är glada, det blir ju som ringar på vattnet Samtidigt som alla undersköterskor tycker att det är bra att de samhallanställda finns och att de är ovärderliga, finns det undersköterskor som tror att det är viktigt att de samhallanställda har sina arbetsområden. På så sätt får undersköterskorna tid att arbeta med de arbetsuppgifter som de har utbildning för och flera tror att det kan leda till att undersköterskeyrket uppvärderas. Alla undersköterskor anser att de idag är för få undersköterskor och de påpekar att det trots personalen från Samhall finns ett behov av att anställa fler undersköterskor till verksamheten. Undersköterskorna menar att det skulle vara svårt att återgå till hur det var innan personalen från Samhall började arbeta i verksamheten. En undersköterska uttrycker; nej, det skulle inte gå, det finns inga planer i världen! Det går ju inte nästan som det är nu! Och någon ifrågasätter; hur hann vi innan Samhall kom? Jag förstår inte hur vi hann! En annan undersköterska har funderingar kring; Tänk om vi inte skulle få ha dem kvar, vi skulle aldrig klara oss. Att återgå till det gamla skulle vara grymt, då tror jag inte så många skulle bli kvar här längre. Det skulle vara nästan omöjligt att gå tillbaka. Intervju med arbetsledare Vaukagården/Tallbacken Monika Westin är arbetsledare på Vaukagården och Tallbackens särskilda boenden och har personalansvaret för cirka fyrtio anställda i olika personalkategorier såsom undersköterskor, vårdbiträden, kökspersonal och terapibiträden. Westin är även verksamhetsansvarig för personalen från Samhall AB, vilket innebär att hon bland annat ansvarar för den samhallanställda personalens arbetsuppgifter och deras relationer till övriga arbetskamrater. Westin beskriver att idén till tjänsteköpsprojektet tog sin början i den ökande vårdtyngden och behovet av mer personal till verksamheten. Samtidigt ville en försäljare från Samhall AB sälja tjänster till dem och vid en jämförelse visade det sig vara ett mer prisvärt alternativ än att anställa undersköterskor. En av anledningarna till den låga kostnaden var att Samhall AB som arbetsgivare fortfarande skulle stå för kostnader av sin personal när det gällde bland annat sjukfrånvaro och utbildningar. Alternativet till tjänsteköpsavtalet med Samhall AB hade, enligt Westin, varit att anställa fler undersköterskor men på så sätt hade de fått in färre timmar i verksamheten. Dessutom fanns det problem med att rekrytera undersköterskor lokalt. Redan i början av tjänsteköpsprojektet beslutade sig Westin för att ha täta kontakter med de samhallanställda, eftersom allt var så nytt för dem. Idag har Westin och de samhallanställda kontinuerliga träffar var fjortonde dag tillsammans med personalledaren från Samhall AB. Westin upplever för egen del en ökad arbetsbelastning efter att personal från Samhall AB börjat arbeta i verksamheten, men 16