Från nyhet till vardagsnytta

Relevanta dokument
Från nyhet till vardagsnytta

Implementering inom folkhälsoområdet

Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst

Implementering av ny kunskap i Landstinget Kronoberg

Från ord till handling - eller från forskning till praktik

Om implementering och förändringsarbete

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten

Behöver vi checklistor och instrument?

Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken Infoga och klicka

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg

Implementering av FaR från ord till handling

Från nyhet till vardagsnytta Om implementeringens mödosamma konst

Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd

Hur strategiska är vi? - Mer systematiskt Mer effektivt?

Lyckad implementering; vad säger forskarna?

Implementering. Mårten Åhström. Stockholms läns landsting. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin

Från nyhet till vardagsnytta Om implementeringens mödosamma konst

Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet

Community Readiness Model

Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE

Implementering förankring i teori och tillämpning i praktik

Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på?

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Implementering och att leda en evidensbaserad praktik. Kristin Marklund Ulrika Bergström

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna

STEG 3 - IKOT, Grupp B1

Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd. Ulrika Bergström

Implementering - Forskning, teori och

Design av Deplyftet och aktuell implementeringsforskning. Robert Holmberg och Jens Knutsson. Lunds universitet

Implementering, uppföljning och förbättringsarbete.

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Integrerad samverkan. Christian Ståhl

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Välkommen till en av de roligaste världar som finns innebandyns!

DEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

Kort sammanfattning Verktyg hela vägen

Rökfri arbetstid i Östhammars kommun

Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER

Från ord till handling - om implementering.

Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

SLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

Förberedelser och information till barn och föräldrar inför olika vårdprocedurer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Förståelse förståelse önskvärda resultat LEDARE

Vad är mikrosystem? Berit Axelsson, utvecklingsledare, biomedicinsk analytiker Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Under hösten genomförs fyra regionala konferenser, i samverkan med Tobaksfakta oberoende tankesmedja och projektet Vi har ett val, med ekonomiskt

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Från nyhet till vardagsnytta om implementeringens mödosamma konst. En rapport om implementering av metoder inom folkhälsoområdet, version 2.

Kunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI

Implementering Mårten Åhström 20 september 2016

Barns psykosociala ohälsa

Förbättringskunskap. 16 september

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc.

Förskolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering

Förbättringsteamet. IFO 2 socialsekreterare IFO. 2 socialsekreterare. 4 samordnare. 4 samordnare. Lekstorpsskolan. Lekstorpsskolan

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

NÄRHET ELLER DISTANS

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Motion om att barngruppernas storlek i förskolan avviker från riktmärket

Anpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument

Alkohollinjen pågående och planerad utveckling

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län

Metodkomponenter/Insatser och genomförande

Förbättringskunskap. 3 frågor som visar vägen. - Vad vill vi? - Hur vet vi om förändringen är en förbättring? - Vilka idéer vill vi testa?

Implementering hur lyckas man?

Implementering hur gör man (inte)?

Förändring, evidens och lärande

Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet

Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det?

SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN

Systematiskt kvalitetsarbete

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011, och reviderad för antagna fr. o. m 2015

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

Förebygga våld mot barn

Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang

A" anpassa och implementera e" föräldrastödsprogram 6ll somaliska föräldrar

Trygg i Norrtälje kommun. Förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under

Handledarutbildning. Steg 3. Studiehandledning. inom Vård- och omsorgscollege

BOMBER OCH GRANATER SVENSKA BANKERS INVESTERINGAR I KONTROVERSIELL VAPENEXPORT

Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering?

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Morten Sager Fil Dr och lektor i vetenskapsteori Koordinator för masterprogrammet i evidensbasering.

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Agenda. Därför BBIC Detta är BBIC Erfarenheter av att arbeta med BBIC Om att implementera, utveckla och förvalta. Utveckling i Västerort AB

Om risk- och skyddsfaktorer

Transkript:

Från nyhet till vardagsnytta Folkhälsovetenskapens utveckling Folkhälsovetenskap 1, moment 1 2011-09-02 karin.guldbrandsson@fhi.se 100% 0 Spridningskurvan (i bästa fall) Innovators (E. Rogers 2003) Tid Late majority Early majority Early adopters Laggards 100% varför ser det ofta ut så här? (efter Sundell 2008) One of the greatest pains to human nature is the pain of a new idea (Walter Bagehot 1873) Kampen mot skörbjugg och barnsängsfeber 0 Tid Vi behöver evidensbaserade metoder för implementering av evidensbaserade metoder Från nyhet till vardagsnytta Behandling av gravida som riskerar att föda för tidigt med syfte att minska andningsproblemen hos det nyfödda barnet 1969 den första studien på djur 1972 de första studierna på människa 1979 fem RCT-studier, tydliga rekommendationer 1991 används av 5-10% av alla kliniker I UK 1997 används på ca 95% av alla kliniker I UK (Hanney 2005) Definition(er) av implementering En sammansättning specifika aktiviteter som har till syfte att få en ny metod med kända aspekter att bedrivas i ordinarie verksamhet (Fixsen 2005) Aktiva och planerade ansträngningar för att en ny metod ska användas som ordinarie metod i en organisation (Greenhalgh 2005) De procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och som säkerställer att metoderna används som avsett och med varaktighet (Sundell och Soydan 2008) 1

OCH implementering Vilka komponenter ingår i metoden? implementering av effektiva metoder ger resultat inget annat (efter Fixen m fl 2005) Implementering Vilka effekter kan man förvänta sig? Programföljsamhet Implementeringsprocess Vilka implementeringskomponenter ingår? Vilka effekter kan man förvänta sig? + - - - BÅDE metoden OCH implementeringen måste fungera! Evidensbaserade insatser implementering av effektiva metoder ger resultat inget annat (efter Fixen m fl 2005) Implementering Bästa tillgängliga kunskap - baserad på relevant forskning av hög kvalitet Vaccination 4 Ryggläge Åderlåtning 1 Magläge C-vitamin 2 Olweus Steg för steg 3 Det behövs ett behov Lokala behov är en viktig faktor för att implementering av en ny metod ska fungera vi är inte nöjda med hur mobbningsproblematiken hanteras i kommunens skolor När behoven uttrycks explicit ökar chanserna till lyckad implementering vi behöver ett nytt program för att förebygga mobbning i kommunens skolor Rätt metod på rätt sätt Implementeringen fungerar bäst om metoden är relevant (Yetton 1999) har relativa fördelar (Greenhalgh 2005, Rogers 2003, Dirksen 1996, Aubert 2001) överensstämmer med gällande värderingar (Greenhalgh 2005, Rogers 2003, Denis 2002, Glaser 1980, Rohrbach 2006, Mihalic 2003, Aubert 2001, Ferlie 2001) är lätt att använda (Greenhalgh 2005, Rogers 2003, Meyer 1988, Denis 2002) 2

Rätt metod på rätt sätt Implementeringen fungerar bäst om metoden är möjlig att testa (Greenhalgh 2005, Rogers 2003, Yetton 1999) visar synliga resultat snabbt (Greenhalgh 2005, Meyer 1988, Denis 2002) går att anpassa till lokala förhållanden (Greenhalgh 2005, Rogers 2003, Glaser 1980) erbjuder generaliserbar kunskap (Greenhalgh 2005, Aubert 2001) Snabb implementering inom sjukvården En ny metod för att tina upp blodplasma resulterade under det första året i att plasmasvinnet minskade med 80% och att besparingar på över 100 000 kr gjordes Förklaring till den lyckade implementeringen: Enkel metod som fungerar Man sparar pengar (Wehrli, 2009) Snabb implementering inom idrotten Rätt metod på rätt sätt Kombinationer av insatser (Gotham 2004, Fixsen 2005, Rohrbach 2006, Grol 2000, Bero 1998, Ager 2001, Kelly 2000) Tidig involvering av användarna (Greenhalgh 2005) Relativa fördelar Lätt att använda Synliga resultat snabbt Resurser (Rohrbach 2006, Mihalic 2003, Robinson 2006, Greenhalgh 2005, Rogers 2003, Fitzgerald 2002) Feedback (Fixsen 2005, Greenhalgh 2005) Information och utbildning räcker inte! (Fixsen 2005, Azocar 2003, Davis 1995, Denton 2003, Rogers 2002) Aktörer i implementeringsprocessen Förändringsagentens uppgifter Mottagare Förändringsagent Sändare Mottagaren upplever ett behov Förändringsagenten känner till både mottagarens behov och sändarens metod och förmedlar kontakt Sändaren kan erbjuda en metod som svarar upp mot mottagarens behov Medvetandegörande Upprättande av förtroendefullt förhållande Analysstöd Motivationsstöd Praktiskt stöd Institutionaliseringsstöd Överlämning 3

The Community readiness model Ingen medvetenhet Förnekelse Vag medvetenhet Planering Förberedelse Implementering Stabilisering Förstärkning och professionalisering Det finns lokalt definierade behov Ja Nej Behov: Andelen barn med beteendestörning i förskolan har ökat Den föreslagna metoden kan möta behoven Ja Nej : En metod för strukturerat föräldrastöd (T ex KOMET, Familjeverkstan) komponenterna är definierade Ja Nej en utgörs av: Skriftlig manual, utbildade handledare, videovinjetter, rollspel, hemuppgifter etc. Förväntade effekter: Minskad andel barn med beteendestörningar Implementeringskomponenterna är definierade Ja Nej Implementeringen utgörs av: Utbildning av personal, materialinköp, anpassning av organisationen etc. Förväntade effekter: x antal anställda använder metoden efter avslutad utbildning x antal föräldrastödskurser genomförs per år en är: - relevant Ja Nej en är: - förenlig med rådande värderingar Ja Nej - bättre än rådande metoder Ja Nej - lätt att använda Ja Nej - effektiv (evidensbaserad) Ja Nej - möjlig att testa i liten skala Ja Nej - kostnadseffektiv Ja Nej - möjlig att anpassa Ja Nej 4

System för uppföljning och feedback Ja Nej Planering för överlämnande Ja Nej Resurser (tid, pengar, personal) Ja Nej Adekvat och långsiktig budget Ja Nej Sammanfattningsvis Bedöm och uttryck behovet Välj en relevant och effektiv metod Involvera utförarna i tidigt skede Organisatoriskt och finansiellt stöd Maximera implementeringsstödet Återkoppla till utförarna Inget upplevt behov ingen lyckosam implementering! Läs mer om implementering www.fhi.se 5