Patientsäkerhetsberättelse

RAPPORT 2016-01-27 Patientsäkerhetsberättelse 2015 Socialnämnden i Kils kommun

Sammanställd av: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson

Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Övergripande mål och strategier 6 2.1 Mål... 6 2.2 Strategier... 6 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 7 3.1 Lagar och föreskrifter... 7 3.2 Vårdgivarens ansvar... 7 3.3 Verksamhetschefens ansvar... 7 3.4 Medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar... 7 3.5 Enhetschefers ansvar... 7 3.6 Hälso- och sjukvårdspersonals ansvar... 7 4 Struktur för uppföljning/ utvärdering 8 5 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 9 6 Uppföljning genom egenkontroll 10 7 Samverkan för att förebygga vårdskador 11 8 Riskanalys 12 9 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 13 10 Hantering av klagomål och synpunkter 14 11 Sammanställning och analys 15 12 Samverkan med patienter och närstående 16 13 Resultat 17 14 Övergripande mål och strategier för kommande år 21 15 Definitioner och förkortningar 22 15.1 Definitioner... 22 15.2 Förkortningar... 23

1 Sammanfattning Vårdgivaren Kils kommun är enligt 3 kapitlet i Patientsäkerhetslagen skyldig att bedriva ett systematiskt patient- och säkerhetsarbete. Enligt 3 kap. 1 ska vårdgivaren planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls. Enligt 3 kap. 10 i patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse som ska innehålla: 1. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår. 2. Vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten. 3. Vilka resultat som uppnåtts Åtgärder som utförts är deltagande i kvalitetsregistren Senior Alert, BPSD och Svenska palliativregistret. Egenkontroller har utförts genom att sammanställning och analyser har skett av rapporterade avvikelser från hälso-och sjukvårdspersonalen. Hygienronder har genomförts och synpunkter från patienter och närstående har beaktats då synpunkter och klagomål inkommit. Även så har journalgranskningar genomförts och kontroll av loggranskningar i verksamhetssystemet Procapita+ och Nationell patientöversikt (NPÖ) skett. Risker för vårdskador har uppmärksammats genom riskanalyser och ett Lex Mariaärende har anmälts till Inspektionen för vård- och omsorg (IVO). I Kils kommun har totalt 227 läkemedelsavvikelser inträffat detta år att jämföra med 268 år 2014. Det betyder en minskning med 15 %. Förflyttningsinstruktörerna har genomfört 15 utbildningstillfällen på 1½ dag för sammanlagt 111 personer. Antalet fallskador (t.ex. sårskador och blåmärken) är helt likvärdigt med föregående år och antalet fall utan skada har ökat. Det har skett en stor ökning från åtta inträffade frakturer 2014 till 14 frakturer hos 12 personer 2015. Det är 27 personer som fått en munhälsobedömning enlig ROAG i Senior alert registrerad. 5

2 Övergripande mål och strategier 2.1 MÅL Minska andelen läkemedelsavvikelser med 10 %. Öka kartläggningen av BPSD-symtom (beteendemässiga och psykiska symtom) med 10 % i ordinärt boende. Öka registreringen med munhälsobedömning enligt ROAG i Senior Alert med 10 %. Vid 15 % av alla fallincidenter ska vårdpersonalen ha gjort en fallincidentbedömning som ska ha dokumenterats in i hälso- och sjukvårdsjournalen. Förflyttningsinstruktörerna ska genomföra minst sex tillfällen med förflyttningsutbildning till vård- och omsorgspersonalen. Minska andelen 75 år och äldre som behandlas med olämpliga läkemedel (bensodiazepiner med lång halveringstid, läkemedel med betydande antikolinerga effekter, det smärtstillande medlet tramadol, sömnmedlet propiomazin). 2.2 STRATEGIER Enhetschefer diskuterar läkemedelsavvikelser i arbetsgruppen och försöker öka följsamheten till läkemedelsrutiner Fortsätta arbetet med skattningar i BPSD-registret i hemtjänsten av minnesteamet. Riskbedömning för undernäring, trycksår, fall och munhälsobedömningar för registrering i kvalitetsregistret Senior alert ska erbjudas alla 65 år och äldre på särskilt boende, vid vistelse på korttidsboende och personer med hemsjukvårdsinsatser i ordinärt boende. Uppföljning av dokumentationsutbildningen genomförs i arbetsgrupperna Förflyttningsutbildning erbjuds en gång i veckan av utbildade förflyttningsinstruktörer I samverkan med vårdcentralen genomföra läkemedelsgenomgångar 6

3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 3.1 LAGAR OCH FÖRESKRIFTER Patientsäkerhetslagen Hälso- och sjukvårdslagen Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Lagen om Medicintekniska produkter 3.2 VÅRDGIVARENS ANSVAR Högst ansvarig för patientsäkerhetsarbetet är Socialnämnden. Vårdgivaren fastställer mål och strategier för det systematiska patientsäkerhetsarbetet samt följer upp och utvärderar mål kontinuerligt. 3.3 VERKSAMHETSCHEFENS ANSVAR Denne befattningshavare ska enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården. Verksamhetschefen ska även ansvara för att det för enheten finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten för att nå kvalitetsmålen. 3.4 MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKAS ANSVAR MAS ansvarar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet i kommunens ansvarsområde. Denne befattningshavare ansvarar även för att patienterna får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat samt för att rutiner för läkemedelshantering är ändamålsenliga och väl fungerande. MAS bör även följa upp de rutiner som används i verksamheten så att de tillgodoser kraven på god patientsäkerhet och vård. 3.5 ENHETSCHEFERS ANSVAR Deras uppdrag består i att ansvara för att alla medarbetare engageras och har rätt kompetens och befogenheter för att bedriva säker vård och omsorg. Enhetschefers ansvar är även att se till att rutiner följs, avvikelser dokumenteras och att dessa följs upp och analyseras. 3.6 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALS ANSVAR Den legitimerade personalen och även vård- och omsorgspersonalen är skyldig till att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte rapportera till vårdgivaren risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. 7

4 Struktur för uppföljning/ utvärdering När en läkemedelsavvikelse har upptäcks kontaktas tjänstgörande sjuksköterska som vidtar eventuella åtgärder. Sjuksköterskan lägger även bevakning (gruppmeddelande) i verksamhetssystemet Procapita till MAS och berörd enhetschef. Läkemedelsavvikelser skickas till respektive enhetschef och analyseras i arbetsgruppen, MAS får kopia månadsvis. Läkemedelsavvikelser redovisas i månadsuppföljningarna till Socialnämnden. MAS sammanställer läkemedelsavvikelser till enhetscheferna halvårsvis samt följer upp, utvärderar och analyserar. Fallincidenter rapporteras och dokumenteras av baspersonal till sjuksköterska som lägger bevakning i journalsystemet Procapita till arbetsterapeut, sjukgymnast, berörd enhetschef och MAS. Utvärdering på individnivå görs på ärendegenomgångar, veckomöten eller dylikt. Sammanställning av fallrapporter sker som internkontroll till Socialnämnden halvårsvis. Kartläggning av undernäring, trycksår och fall sker via riskbedömningar i kvalitetsregistret Senior Alert. Även riskbedömning för munhälsa enlig ROAG (Revised Oral Assessement Guide) utförs och registreras i Senior Alert Sammanställning av trycksår och andra vårdskador görs efter avvikelserapportering, riskbedömningar och journalgranskningar. Alla dödsfall i verksamheten registreras i kvalitetsregistret Svenska palliativregistret. I kvalitetsregistret BPSD kartläggs personer med beteendemässiga psykiska symtom vid demens, analys görs och åtgärder sätts in enligt de nationella riktlinjerna för demens. Dessa åtgärder utvärderas genom kontinuerliga skattningar. 8

5 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Kvalitetsgranskningar har genomförts gällande läkemedelsrutiner i äldreomsorgen i samverkan med Forshaga kommun. Loggranskningar har genomförts varje månad i verksamhetssystemet Procapita+ och i NPÖ. Dokumentationsgranskningar genomförs två ggr/år av MAS. Resursenhetens enhetschef deltar i dokumentationsgranskningen eller tar del av resultatet. Registrering i Svenska palliativregistret har skett och förbättringar vid vård i livets slutskede har genomförts. Riskbedömningar för undernäring, trycksår och fall har utförts i flera verksamheter för personer 65 år och äldre. Det är 22 personal som fått utbildning i ROAG-bedömning för att kunna genomföra munhälsobedömningar. Tidigare har ett 50-tal utbildats år 2013 och 2014. Handlingsplanen för kostfrågor har reviderats och matråd har genomförts i hemtjänst och på särskilt boende 4 ggr/år. Teamträffar genomförs i hemtjänsten där man övergripande diskuterar olika individärenden t.ex. för att undvika fallskada. Tillsyn har utförts av MAS gällande efterlevnad av hygienrutiner. Två sjuksköterskor har utbildats till instruktörer i SBAR (strukturerad kommunikation) och News (mätinstrument vid akut sjukdom). De flesta sjuksköterskor i Kil har därefter utbildats i SBAR av instruktörerna. På demensdagarna i Karlstad deltog 48 personal från Kils kommun. På äldreomsorgsdagarna deltog 17 personer (MAS, SAS, enhetschefer, biståndshandläggare, arbetsterapeut, sjuksköterskor, Rehab-assistent). 9

6 Uppföljning genom egenkontroll Jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella kvalitetsregister såsom Svenska palliativ registret, Senior Alert och BPSD. Jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat jämfört med tidigare resultat. Hygienronder. Kvalitetsgranskningar läkemedel. Journalgranskningar. Svenska Halt mätningen. Tillsyn begränsningsåtgärder på särskilt boende enligt SoL. Egenkontroller dokumenterade i Stratsys är rapportering fall, beskrivning och analys av läkemedel och sammanställning och analys av övriga hälso- och sjukvårdsavvikelser. 10

7 Samverkan för att förebygga vårdskador Länsövergripande och lokalt nätverk för MAS/MAR med tillhörande arbetsgrupper. Regelbundna möten med Centralsjukhuset i Karlstad. Styrgrupp för inkontinensfrågor, kvalitetsrådsträffar, avtalsgrupp för nutritionsfrågor, kvalitetsråd hygien- och avtalsgruppen. Avtalsgrupp för samverkan mellan kommunerna i Värmland och landstinget. Länsövergripande arbetsgrupper för vårdplanering, Meddix, NPÖ och SITHS och HSA-katalogen. Samverkan med läkemedelsenheten. Nätverk för hjälpmedelsfrågor i Värmland samt Riktlinjegruppen. Samverkan med vårdcentralen. Nätverksträffar i Region Värmlands regi gällande Senior Alert och BPSDregistret. 11

8 Riskanalys Det har utförts en risk- och händelseanalys av medicinskt ansvarig sjuksköterska i samverkan med berörd personal och chef, då en allvarlig avvikelser skett och Lex- Maria anmälan gjordes till IVO. Två risk- och konsekvensanalyser har även utförts vid flytt av verksamheter. Utöver det har ytterligare 10 riskanalyser genomförts, dessa finns dokumenterade i ledningssystemet i Stratsys. 12

9 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Läkemedelsavvikelser i kommunen rapporteras på avvikelseblankett av den som upptäcker samt av den som berörs av händelsen. Avvikelserna analyseras i arbetsgrupperna i samverkan med berörd enhetschef. Kopia på avvikelserna skickas månadsvis till MAS. Fallincidenter rapporteras och dokumenteras av baspersonal till sjuksköterska som lägger bevakning i journalsystemet Procapita till arbetsterapeut, sjukgymnast berörd enhetschef och MAS. Fallrapporterna analyseras på teamträffar. Övriga avvikelser skickas till MAS, inklusive avvikelser gentemot andra vårdgivare som MAS skickar vidare t ex avvikelser gällande samordnad vårdplanering. 13

10 Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter, tas emot skriftligt eller muntligt, (om det sistnämnda sker, bör dokumentation ändå ske av den som tar emot klagomålet). Klagomålet ska besvaras muntligt eller skriftligt till den som berörs, om skriftligt med kopia till Socialnämnden. Vid klagomål informeras även om möjligheten att vända sig till Inspektionen för vård- och omsorg och Patientnämnden. Vid ärenden från Inspektionen för vård- och omsorg eller Patientnämnden utreds dessa skyndsamt av MAS och/eller berörd enhetschef. 14

11 Sammanställning och analys När avvikelser, klagomål och synpunkter sammanställs analyseras dessa för att se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Vid allvarliga händelser görs alltid risk- och händelseanalyser som återkopplas till berörda verksamheter. 15

12 Samverkan med patienter och närstående I samband med tillsyn och utredningar samtalas med patienter och närstående. Ökad tillgänglighet för medborgare i Kil har skett genom att våra ledningssystem, där rutiner för hälso-och sjukvårdsarbetet finns är tillgängliga på Kils kommuns hemsida. 16

13 Resultat 13.1.1 MÅLUPPFYLLELSE LÄKEMEDELSAVVIKELSER I Kils kommun har totalt 227 läkemedelsavvikelser inträffat detta år att jämföra med 268 år 2014. Det innebär en minskning med 15 %, vilket betyder att målet uppnåtts. Vid 64 av händelserna blev det inga konsekvenser för patienten. Tre av händelserna betecknades som allvarliga. KARTLÄGGNING AV BPSD-SYMTOM Det har gjorts 17 skattningar i BPSD-registret (beteendemässiga, psykiska symtom vid demens). Minnesteamet har inte gjort några skattningar alls i ordinärt boende. Målet är inte uppnått. MUNHÄLSOBEDÖMNING ENLIGT ROAG Det är 27 personer som fått en munhälsobedömning enlig ROAG i Senior alert registrerad. Det är 12 registreringar på Sexan, två registreringar på Karlslund, en på Fyran, 11 i hemtjänsten Högboda/Fagerås och en på Smeden/Hantverkaren. År 2014 gjordes 52 registreringar, därav nåddes inte årets mål att öka registreringarna med 10 %. DOKUMENTERAD FALLINCIDENTBEDÖMNING När baspersonal har dokumenterat en fallrapport har det till 85 % även dokumenterat en fallincidentbedömning. Målet är uppnått. FÖRFLYTTNINGSUTBILDNING TILL VÅRD- OCH OMSORGSPERSONALEN Förflyttningsinstruktörerna har genomfört 15 utbildningstillfällen på 1½ dag för sammanlagt 111 personer. Målet är uppfyllt. LÄKEMEDEL En nulägesbeskrivning av läkemedelsanvändningen i kommunernas särskilda boenden har gjorts i februari 2015 i samverkan med Läkemedelsenheten i Landstinget. Motsvarande mätning gjordes i april 2011, 2012 och 2013 och i februari 2014. Resultaten gäller stående ordinationer till patienter över 65 år. Sjuksköterskor i kommunerna har räknat hur många patienter som har stående ordinationer av vissa utvalda läkemedelsgrupper. Resultatet baserat på 77 boende och visar att ingen använder NSAID, Tramadol, och Propavan. Resultat visar även att 1 % har olämpliga läkemedel (4 % år 2014), 16 % har tre eller flera psykofarmaka (10 % år 2014), 14 % har 10 eller fler läkemedel (10 % år 2014), 36 % behandlas med lugnande/sömnmedel (33 % år 2014) och 53 % använder laxantia (45 % år 2014). Minskningar har skett när det gäller olämpliga läkemedel på särskilt boende. 17

Ingen minskning har skett gällande olämpliga läkemedel på kommunnivå enligt rapport från Region Värmland. Samtlig data för hela året saknas. Målet är inte uppnått. LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR (SÄRSKILDA BOENDEN) Det är 40 % av de boende på särskilt boende som fått en läkemedelsgenomgång. I Värmland är motsvarande siffra 89 % och i riket 84 % (Socialstyrelsens enhetsundersökning 2015). 13.1.2 ÖVRIGA RESULTAT FALLRAPPORTERING År 2015 visar siffrorna för Kils kommun 149 fallskador och 514 fall utan skada, sammanlagt 663 fall. Antalet fallskador är helt likvärdigt med föregående år och antalet fall utan skada har ökat. Det har skett en stor ökning från åtta inträffade frakturer 2014 till 14 frakturer hos 12 personer 2015. Fallskadorna har inträffat hos 93 kvinnor och 56 män. Av de 149 fallskadorna inträffade 86 stycken hos dem som är 85 år och äldre. Fallskadorna har inneburit att 21 personer uppsökt akutmottagning. LEX MARIA ANMÄLAN Det är en Lex Maria anmälan som gjorts till Inspektionen för vård- och omsorg (IVO). RISKBEDÖMNINGAR Riskbedömningar för undernäring, trycksår och fall har utförts på 22 personer på särskilt boende, av dessa har 63 % risk för undernäring och 36 % risk för trycksår. På korttiden har riskbedömning för undernäring trycksår och fall utförts på 45 personer, av dessa har 49 % risk för trycksår och 94 % risk för undernäring. I hemtjänsten har 25 personer fått en riskbedömning för undernäring, trycksår och fall, av dessa har 0 % risk för trycksår och 32 % risk för undernäring. 18

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Enligt uppgifter från Svenska palliativregistret under år 2015 har personer med väntat dödsfall på särskilt boende, korttiden och i ordinärt boende till 71.7 % fått ett brytpunktssamtal och närstående har fått det till 84.8 %. Utförd validerad smärtskattning har utförts vid 39.1 % och eftersamtal med anhörig erbjuds 89.1 %. Det är 84.8 % som avlider utan trycksår och 65.2 % har fått sin munhälsa bedömd. Mänsklig närvaro vid dödsfallet uppnås vid 95.7 % av de väntade dödsfallen. ÖVRIGA AVVIKELSER Det har rapporterats fem avvikelser som rör tekniska hjälpmedel, t.ex. fel på säng och handhavandefel på rullstol. Övriga avvikelser som rapporterats är försvunnen narkotika vid fyra tillfällen, utebliven sjuksköterskebedömning och felkopplad telefon därav inte kontakt med sjuksköterska. Även så har det rapporterats avvikelser runt sondmat och brister i informationsöverföringen vid fem tillfällen. Fel i dosdispenserade läkemedel har rapporterats till Apotekstjänst vid två tillfällen. När det gäller informationsöverföring och samordnad vårdplanering har 18 avvikelserapporter skickats in till landstinget (24 stycken år 2014). Av dessa har vi fått svar på 10. Avvikelserna har bl. a handlat om att patient skickats hem utan att meddela sjuksköterska, epikriser saknats och att patient inte fått tid för bedömning på vårdcentralen. Landstinget har inte skickat någon avvikelse gentemot Kils kommun. TRYCKSÅR Det har rapporterats sju trycksår hos personer med vård i livets slutskede. När de avled hade två rodnad (grad 1) två grad 2(djup rodnad med avskavning av huden), två grad 3(fullhudsdefekt utan djup sårhåla)och en avled med grad 4(fullhudsdefekt med djup sårhåla). Ytterligare två personer har fortsatt trycksår(grad 1 och grad 3) vid slutet av 2015. 19

SVENSKA HALT MÄTNINGEN Vecka 46-47 2015 genomfördes den första punktprevalensmätningen av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaförbrukning inom särskilt boende i Sverige via Senior alert. Det var 105 kommuner som deltog med 13 395 mätningar på 1 044 enheter runt om i Sverige. En sjuksköterska på särskilt boende registrerade samtliga enheters resultat i Kil. Det var 71 personer som registrerades och av dem hade 5 % bekräftade infektioner (2 % i Riket) och andel vårdtagare med antibiotika var 0 (3 % i Riket). TILLSYN BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER Följande skydds- och begränsningsåtgärder granskades Bälte, sele, rullstols- och brickbord Sänggrind Rörelselarm (inklusive dörrlarm) Kodlås till ingång till enheten Granskningen utfördes på alla enheter på särskilt boende enligt SoL inklusive korttiden och utfördes av SAS och MAS genom intervjuer med baspersonal på respektive enhet. Därefter jämfördes dessa uppgifter med vad som är dokumenterat om skydds- och begränsningsåtgärder av den legitimerade personalen i Procapita HSL. Vid granskningarna bodde 86 personer på särskilt boende av dessa hade 56 personer, 78 begränsningsåtgärder. I granskningen kan ses att bedömning, samtycke, åtgärd, tid för uppföljning dokumenteras i begränsad omfattning i den enskildes journal. Oklart är om detta beror på att baspersonal själv gjort bedömningen utan att ha informerat sjuksköterskan om behovet eller beror det på att sjuksköterskan inte dokumenterat enligt rutin. När det gäller kodlås är dessa använda på ett adekvat vis och tydligt märkta med kod. VACCINATION MOT INFLUENSA Kommunens sjuksköterskor har vaccinerat 192 personer över 65 år mot influensa. År 2014 vaccinerades 202 personer av sjuksköterskorna. 20

14 Övergripande mål och strategier för kommande år Öka kartläggningen av BPSD-symtom (beteendemässiga och psykiska symtom) med 10 % i ordinärt boende. Öka registreringen med munhälsobedömning enligt ROAG i Senior Alert med 10 %. Minska andelen 75 år och äldre som behandlas med olämpliga läkemedel(bensodiazepiner med lång halveringstid, läkemedel med betydande antikolinerga effekter, det smärtstillande medlet tramadol, sömnmedlet propiomazin). Minska antalet frakturer vid fallskada med 10 %. Det strukturerade förbyggande arbetet ska öka riskbedömningarna i Senior Alert med 20 %. Minst 15 stycken samordnade individuella planer (SIP) ska utföras i Meddix öppenvård. Minst 20 Rehabplaner för personer med rehabiliteringsbehov ska upprättas på Resursenheten. Uppstart ska ske på alla enheter på särskilt boende av kvalitetsregistret SveDem säbo, för uppföljning av de nationella riktlinjerna för demens. 21

15 Definitioner och förkortningar 15.1 DEFINITIONER BPSD-registret: är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom. Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD, drabbar någon gång ca 90 % av alla som lever med en demenssjukdom. Dessa symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar. Brytpunktssamtal: Samtal mellan ansvarig läkare/tjänstgörande läkare och patient och/eller närstående om ställningstagande att övergå till palliativ vård i livets slutskede, där innehållet i den fortsatta vården diskuteras utifrån patientens tillstånd, behov och önskemål. (Svenska palliativregistret) Epikris: Sjukdomsberättelse efter sjukhusvistelse HSA-katalogen: HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner och enheter i Sveriges kommuner, landsting och privata vårdgivare. Laxantia: Tarmreglerande läkemedel Ledningssystem: Socialnämnden i Kil har tagit fram ett ledningssystem för socialnämndens verksamhet. Ledningssystemet bygger på Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9). I ledningssystemet finns riktlinjer, rutiner och blanketter som används inom socialförvaltningen. Ledningssystemet vänder sig i första hand till socialförvaltningens personal men låter även kommuninvånaren få en inblick i verksamheten och hur socialförvaltningen arbetar. Loggranskning: För att garantera patienters integritet ska IT-system som används inom vård och omsorg logga vem som läser uppgifter om vilken patient, och dessa loggar ska också granskas. Detta är reglerat i patientdatalagen och underbygger regeln om att personal endast ska ta del av uppgifter som gäller de personer man är omedelbart inblandad i. Meddix: IT-stöd för samordnad vårdplanering mellan sjukhus, kommun, primärvård och psykiatrisk öppenvård. Nationell patientöversikt: Nationell patientöversikt, NPÖ, gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. NEWS: Ett bedömningsinstrument vid akuta medicinska tillstånd. NSAID: Non Steroidal Anti-inflammatory Drugs (NSAID) (på svenska: icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel) är en grupp milt smärtstillande läkemedel med inflammationsdämpande, smärtlindrande och febernedsättande verkningar. 22

Olämpliga läkemedel: Läkemedel med stor biverkningsrisk för äldre som bör undvikas, i detta ingår bensodiazepiner med lång halveringstid(lugnande och sömngivande), antikolinerga läkemedel(används t ex vid urininkontinens), det smärtlindrande läkemedlet Tramadol (Tradolan) och sömnmedlet propiomazin (Propavan). Ordinärt boende: Eget privat boende i villa, lägenhet eller seniorboende Psykofarmaka: Psykofarmaka är ett samlingsnamn för läkemedel som riktar sig mot psyket. De används inom tre indikationsområden, psykoser (antipsykotika, neuroleptika), depressioner (antidepressiva läkemedel), sömnproblem, ångest, oro och ängslan (lugnande läkemedel) SBAR: Ett kommunikationsverktyg i vården Senior alert: är ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg med syfte att förbättra det förebyggande arbetet, registrera riskbedömningar och åtgärder som vidtas för att därmed förbättra vård och omhändertagandet och öka säkerheten för patienter. Det som registreras är risk för fall, trycksår, onormal nedgång i vikt och munhälsa. Smärtskattning: Strukturerad smärtskattning ska ske vid vård i livets slut med antingen VAS(graderar smärta från 1-10) eller för dementa/personer med kognitiv störning i sent palliativt skede med Abbey pain Scale. Svenska palliativ registret: är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Sista veckan i livet beskrivs genom att personalen som vårdat en just avliden människa besvarar ett trettiotal frågor. 15.2 FÖRKORTNINGAR IVO MAS MAR ROAG SAS Inspektionen för vård och omsorg Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering Revised Oral Assessement Guide Socialt ansvarig samordnare 23