Storfors kommun Kvalitetsredovisning 2010 för Grundskoleverksamheten i Storfors kommun Kroppaskolan
Innehåll Inledning Sid. 1 1. Beskrivning av verksamheten Sid. 2 2. Elever Sid. 2 3. Personal Sid. 3 4. Förutsättningar Sid. 4-5 5. Måluppfyllelse i förhållande till de nationella Sid. 6 målen 6. Grundskoleverksamhetens prioriterade mål Sid. 7-8 7. Övriga mål att utvärdera Sid. 8-11 8. Sammanfattning av året Sid. 11-13 9. Åtgärder för förbättring Sid. 13-14 10. Källor Sid. 15
Inledning Enligt regeringens förordning om kvalitetsredovisning är varje kommun skyldig att årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Redovisningen är ett verktyg för att regelbundet stämma av hur långt verksamheten kommit i det löpande förbättringsarbetet, samt att se att det system som uppgjorts fungerar mot uppsatta mål. Kvalitetsredovisningen ska vara framåtsyftande och ligger till grund för utvecklings- och verksamhetsplanering för kommande period. Det årliga upprättandet av lokala arbetsplaner samt utvärdering sker enligt gemensamma riktlinjer för grundskoleverksamheten. Skollagen, läroplanerna och skolförordningar anger de nationella mål och riktlinjer vilka skall förverkligas i den lokala verksamheten. Grundskolans utvärderingar ligger till grund för kvalitetsredovisningen. 1
1. Beskrivning av verksamheten Kroppaskolan är en av tre skolor inom Storfors kommun. Den är belägen i Storfors. Kroppaskolan består av förskoleklass (Fk) samt årskurs (åk) 1-3. Skolan har 130 elever indelade i 6 åldershomogena klasser. Fk-3 består av ett arbetslag med 6 lärare, 1 förskollärare, 1 fritidspedagog, 1 barnskötare och en specialpedagog. Därtill en resurs på 0.50%. 20% av en lärartjänst är avsatt till lagledaruppdrag. Idrottslärare och slöjdlärare jobbar 60 respektive 20% mot Kroppaskolan också. Kroppaskolan har en specialpedagogisk enhet kallad Oasen där elever med behov av särskilt stöd kan få hjälp. Oasens målgrupp är elever med åtgärdsprogram från skolans resursteam som anses vara i behov av Oasens stöd för att uppnå målen. Resursteamet består av specialpedagog, skolsköterska, psykolog och kurator. Resurstemat lämnar kontraktsuppdrag till psykologen. Internationella skolan åk 1-3 är knuten till Kroppaskolan med en lärare. Under vårterminen knöts åk 1-4 till Kroppaskolan för att under höstterminen gälla åk 1-3. Några elever från Fk får från vårterminen Sv 2 undervisning. 16 Kvotflyktingar, asylsökande och övriga invandrare emottogs under året. Eleverna representerar 10 språkgrupper. Till en början följer eleverna sin klass i idrott. Därefter i fler ämnens ju mer svenska eleven behärskar. Kroppaskolan har Karen, Farsi, och Albanska som modersmålsundervisning. Under vårterminen endast Karen och Farsi. Eleverna undervisas 80/vecka av modersmålslärare. Undervisningen är förlagd utanför schematid. 2. Elever Antal elever 2007/2008 2008/2009 2009/2010 Fk 30 42 25 Åk 1 27 31 41 Åk 2 24 30 32 Åk 3 35 23 32 Totalt 116 126 130 Källa: Kroppaskolans elevregister 2
3.Personal 2007/2008 2008/2009 2009/2010 Fk 1,6 2,6 1,6 Åk 1-3 och specialundervisning 6,45 6,3 7,8 Lagledare 0,1 0,1 0,2 Slöjdlärare 0,2 0,2 0,2 Idrottslärare 0,6 0,6 0,6 Källa: Kroppaskolans organisation/tjänstefördelning Kroppaskolan har totalt 6 lärare, en förskolelärare, 1 fritidspedagog, 1 barnskötare och en specialpedagog. Samt en resurs på 50%. Lärare för Sv 2 är medräknad. 1.5 tjänst har tillförts Kroppaskolan sedan föregående år. Samtlig personal har lärarexamen. Antal elev /personal 2010 2007/2008 2008/2009 2009/2010 Personal/100elever 17,98 13.47 10,14 Källa: Kroppaskolans organisation/tjänstefördelning Siffrorna från 2007/2008 och 2008/2009 är inte jämförbara med siffrorna för 2009/2010 eftersom de tidigare inte beräknades utifrån personal/100 elever. Förskoleklass: 1.6 Kroppaskolan: 7.8 Resurs: 0.5 Lagledare:0.2 Internationella Skolan: 1.0 Resursteam: Specialpedagog 1.0, Kurator 0.9, skolsköterska 0.75 Specialpedagogiska enheten Oasen: 1.0 Skolbibliotikarie: 0.4 Kurator, skolsköterska och skolbibliotikarie tjänstgör även inom kommunens andra två skolor. Det gör även vaktmästare, datasalsansvarig och kanslist. 3
4. Förutsättningar 4.1 Lokaler- utemiljö- material Lokaler Kroppaskolans lokaler har god standard, men de behöver underhållas. Det är inga ändamålsenliga skollokaler då det är lågt till tak och många av rummen är små. Detta gör att det kan upplevas trångt och instängt. Luften inomhus är väldigt torr. Omflyttningar inom verksamheten har skett till följd av utrymmesskäl. Viss skadegörelse av skolans lokaler har förekommit. Dock av mindre art. Av skadebarometerns medel på 100 000 kr återstår 44 359 kr vilket fördelas mellan kommunens tre skolor. Utemiljö Kroppaskolans skolgård är något torftig och erbjuder för få aktiviteter. Upprustning och tillbyggnad av skolgården har inte påbörjats. Den har istället blivit ännu sämre, då fotbollsmålen, bollplanket och rutschkanan har tagits bort. Detta är mycket frustrerande för både elever och personal. Ämnet är ständigt återkommande på klass- och elevråd. Positivt är dock att den gamla trasiga kompisgungan ersattes med en ny. Skolan har lagom gångavstånd till Skolskogen, vilket gör att den används flitigt. Tyvärr har Skolskogen utsatts för upprepad skadegörelse. Skolan fick en säkrad skolgård norrut under året då ett staket sattes upp. Så kallade suggor placerades så att mopedtrafiken förbi skolan minskade. Dessutom fick taxi egna parkeringsrutor. Material Storfors kommun har för 2010 avsatt 74 000 kr i materialanslag för Kroppaskolan. Datorer och skrivare har fungerat tillfredsställande under året. Ett antal gamla datorer har bytts ut mot nya enligt den plan som finns för IT. Under senare delen av året har skolan köpt in tre stycken Smartboards, men det tog tid innan de blev brukbara. Med viss återhållsamhet under hösten har budgeten för inköp kunnat hållas. 4.2 Organisation Grundskoleverksamheten i Storfors kommun består av tre skolor, Kroppaskolan, Bjurtjärns skola och Vargbroskolan. En rektor samt en biträdande rektor på 50 % tjänst är knutna till de tre skolorna. 4
Ett arbetslag på Kroppaskolan omfattar Fk-åk 3. Arbetslaget leds av en lagledare, som har 0,2% nedsättning i tjänsten för detta. Lagledaren ingår i skolans ledningsgrupp och ska vara rektors språkrör ut i arbetslaget. Grundskoleverksamhetens ledningsgrupp träffas en gång/vecka. Lagledaren ansvarar bland annat för att fatta enkla beslut som rör verksamheten, stå för inköp och ansvara för arbetslagets budget. Lagledaren träffar arbetslaget en gång/vecka. Skolan har Arbetslagskonferens en gång i veckan och Arbetsplatsträff en gång i månaden. I budgeten för 2010 tillskrevs 2 411 000 kr i lönekostnader för Kroppaskolan. 968 000 budgeterades för pensioner och 110 000 avsattes för vikariekostnader. 4.3 Ledning Rektor och biträdande rektor ansvarar för Kroppaskolan. Rektor deltar i Arbetsplatsträffarna, de flesta Arbetslagskonferenser, klasskonferenser, Loksam och medarbetarsamtal. Då rektor ansvarar för flera skolor med över 60 personal har han mindre möjlighet att delta i det dagliga arbetet, vilket vore önskvärt. 4.4 Kompetensutveckling Under 2010 anslogs 25 000 kr för fortbildning. Utbildningen i SET (Social Emotional Training), som började hösten 2009, fortsatte under våren 2010. SPSM (Specialpedagogiska Myndigheten) föreläste vid två tillfällen, för att ge bättre förståelse för elever med någon typ av funktionsnedsättning samt ge personalen verktyg att hantera den dagliga verksamheten. Under hösten startade en implementering av de nya styrdokumenten. Vilket kommer att fortskrida under kommande läsår. Under hösten tog Resursteamet också initiativ till en studiecirkel omkring läsförståelse. Lärarna i åk 1-3 påbörjade dessutom en studiecirkel omkring matematikverkstad, under ledning av specialpedagogen. I augusti fick personalen utbildning, i regi av organisationen Friends, i hur man upprättar en Likabehandlingsplan. Enskild kompetensutveckling har även genomförts. 5
5. Måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen 5.1 Normer och värden Kroppaskolan arbetar utifrån demokratiska värden där alla ska trivas, känna trygghet och arbeta med glädje och nyfikenhet i en fysiskt stimulerande miljö. Barn och ungdomar med behov av stöd ska upptäckas tidigt och ges optimala möjligheter att utvecklas. Föräldrar ska känna delaktighet i elevernas och skolans arbete. Eleverna ska få redskap för ett livslångt lärande och utveckla sin sociala kompetens. Läroplanen anger mål för skolans arbete. 5.2 Utveckling och lärande Kroppaskolan arbetar med Portfolio. Tidigare har den pärm som följt eleverna från förskolan använts och fyllts på utan att något bortplockats. Under året har flera lärare valt att skicka hem en stor del av pärmens innehåll och endast behållit det som är relevant för att kunna visa elevens kunskapsutveckling. Portfolion finns tillgänglig för eleverna och ska kunna användas som underlag vid utvecklingssamtal. Alla elever i åk 1-3 har en IUP-pärm (Individuell Utvecklingplan), som används vid utvecklingssamtalen. Denna innehåller bedömningsmatriser, utvecklingsstegar och en IUP. Arbetet med att göra i ordning en komplett IUP-pärm kändes från början tungt. Nu när de flesta av personal, elever och föräldrar blivit insatta i upplägget ger den en bra överblick över elevernas kunskapsutveckling. 5.3 Elevers inflytande Eleverna deltar i klassråd, elevråd, matråd och BUS-råd. På Elevens val har de också möjlighet att få inflytande över sitt lärande. I oktober fick alla elever se en teater som handlar om hur man är mot varandra, anordnad av organisationen Friends. Därefter fick Fk-2 en miniutbildning och 4 stycken elever i åk 3 utbildades till Kompisstödjare. Detta var en del i upprättandet av en ny Likabehandlingsplan. 5.4 Tidsplan för överlämnande förskola-förskoleklass, förskoleklass-åk 1 och åk 3-4 Övergång från förskola till Fk, från Fk till åk 1 och från åk 3 till åk 4 sker enligt Tidsplan för överlämnande. för respektive stadie. Planen är utarbetad av resursteamet. Dessutom sker ett muntligt överlämnande utifrån skriftlig dokumentation mellan resursteam, avlämnande och mottagande klasslärare samt skolledning. Detta görs terminen innan övergång. För överlämnande från åk 3 till 4 görs det också en tid in på terminen en utvärdering efter övergång. Elevernas IUP medföljer självklart vid stadieövergång. 6
6. Måluppfyllelse Grundskoleverksamhetens prioriterade mål- Praktisk matematik 6.1 Nationellt mål Lpo- 94 Lpo -94 anger de allmänna mål och den värdegrund som ska gälla för skolans verksamhet. Målen sammanfattar de kunskaper som är väsentliga att utveckla. Utbildningen ska vara likvärdig i landet. 6.2 Kommunala mål 2010-04-17 antogs en skolplan för kommunen där det bland annat framkommer att elevens behov ska vara grunden för skolverksamheten. Ingen ska ställas utanför beroende av kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, ålder, könsöverskridande identitet eller funktionshinder. 6.3 Kroppaskolans mål Skolans uppdrag enligt Lpo 94 är att främja ett lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper och lägga grunden för ett livslångt lärande. Läroplanen anger mål att sträva mot vilka anger inriktningen på skolans arbete, en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Den anger även de mål som ska uppnås, det vill säga vad eleverna minst ska ha uppnått när de lämnar skolan. Det åligger skolan att eleverna ges den möjlighet som behövs för att uppnå dessa mål. Kroppaskolan har Praktisk matematik som prioriterat mål. Skolan har under året börjat att bygga upp en matematikverkstad. Med hjälp av statliga pengar från Skolverket har visst material och läromedel kunnat köpas in. Diskussioner har förts runt matematikverkstadens placering. Det bestämdes att den ska vara på övervåningen utanför salarna Solrosen/Eken. En studiecirkel om praktisk matematik har även påbörjats. 6.4 Utveckling och lärande Skolan skall sträva efter att varje elev: utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egna och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Kroppaskolan arbetar med matriser och utvecklingsstegar. Dessa används vid utvecklingssamtalen. En IUP skrivs utifrån en gemensamt utarbetad mall. Målet är att eleven ska få en helhetsbild av sitt lärande. Detta ska vidare skapa motivation att nå nya mål och förhoppningsvis få elever att ta mer ansvar för sin utveckling. 7
6.5 Utvärdering/resultat Utvärdering sker gentemot uppställda mål. Vi har även möjlighet att diskutera det prioriterade målet vid konferenser, Arbetslagsträffar och kompetensutvecklingsdagar. Personal upplever att man kommit en bit på väg med Praktisk matematik då man har förkovrat sig i ämnet och uppbyggandet av matematikverkstaden har kommit igång. 6.6 Analys av utvärdering /resultatet Arbetet med Praktisk matematik har inte pågått tillräckligt länge för att en röd tråd från Fk till åk 3 kan ses. Inte heller är det tydbart i dagsläget om någon högre måluppfyllelse nås. Förhoppningsvis kan detta vara tydbart nästkommande år. Studiecirkeln har lett till ökad kunskap och en mer positiv syn på praktisk matte hos personalen. Nästa steg är att få mer variation, förståelse, lust och självförtroende genom fortsatt förändrad undervisning. 6.7 Bedömning av måluppfyllelse Nationella prov åk 3, Kroppaskolan Antal elever som gjort proven vt 2009 Uppnått målen vt 2009 Antal elever som gjort proven vt 2010 Uppnått målen vt 2010 Ma 20 85,00% 31 73,70% Sv 20 80,00% 29 81,50% Källa: www.skolverket.se, Kroppaskolans elevregister Två elever i åk 3 har haft undervisning på den specialpedagogiska enheten Oasen. Fler elever har åtgärdsprogram men går i klass. Vid en jämförelse med riket som helhet nådde 87.9% kravnivån i matematik och 92.4% i svenska.elva elever från Internationella skolan har haft svenska 2 undervisning. Tre av dem nådde målen i Svenska 2. 7. Övriga mål att utvärdera 7.1 Skolinspektionen Under vårterminen 2010 erhöll grundskolorna inom Storfors kommun besök av Skolinspektionen i egenskap av tillsynsmyndighet. Skolinspektionen visade på att kommunens verksamhet i stort fungerar väl men visade även på en del brister. Inom Kroppaskolan identifierades följande brister: 8
Lärarnas bedömning och utvärdering Rektors ansvar för uppföljning och utvärdering Fokus på lärande Rektor och lärare arbetar inte aktivt för att öka elevernas möjlighet till inflytande över utbildningen utformning utifrån stigande ålder och mognad. Kroppaskolan saknar en plan mot kränkande behandling som uppfyller kraven Kroppaskolan saknar ett målinriktat arbete för att förebygga kränkande behandling Enskilds elevs rätt Åtgärdsarbetet påvisas vidare i kapitel 9. 7.2 Elever i behov med särskilt stöd En specialpedagog arbetar heltid på Kroppaskolans specialpedagogiska enhet Oasen. Enheten bemannas alla skoldagar. 25 elever har varit på Oasen under året. Under 2010 har specialpedagogen inte behövt vikariera, utan har fått tid för sitt arbete. Vilket givetvis är väldigt positivt för verksamheten. Specialpedagogen har däremot varit på enskild kompetensutveckling, som tagit tid från undervisningen, då ingen vikarie satts in. I de åtgärdsprogram som skrivs av resursteamet påvisas hur lärarna ska hjälpa eleverna på bästa sätt. I åk 1 har 8 elever arbetat efter åtgärdsprogram, i åk 2 8 elever och i åk 3 har 2 elever haft åtgärdsprogram. I förskoleklass har 1 elev haft åtgärdsprogram. Undervisningen i klassrummet anpassas efter varje elevs förutsättning. Man arbetar med individuella scheman, anpassade uppgifter, anpassade scheman, anpassad placering i klassrummet, anpassade läromedel och specialkompensatoriska hjälpmedel. Undervisningen har fungerat väl under året. Det har dock varit svårigheter emellanåt att kunna sitta i mindre grupperingar till följd av platsbrist. 7.3 Elever med annat modersmål än svenska 16 elever var inskrivna på Internationella skolan vårterminen 2010. Ingen av dessa nådde målen. Elever som ska delta i Sv 2 undervisning kommer till Internationella skolan på sina Svenska lektioner. Dessa är 11 till antalet. Tre av dem nådde målen i Svenska. Inflyttningen till Storfors kommun medför gruppförändring. Äldre elever måste under en period kunna prestera självständigt arbete då nyanlända elever kräver mycket tid och uppmärksamhet från läraren. Undervisningen är nivå- och individuellt anpassad vilket kräver mycket förarbete och material. 9
Verksamheten fungerar bra eftersom det är en mindre grupp med stor möjlighet att nivåanpassa, individanpassa och kunna vara flexibel. Det är önskvärt att eleverna får delta i schemabrytande aktiviteter. Tyvärr meddelare inte alltid klasslärare när sådant sker. Ett faddersystem för nya elever som kommer till klass är något som kan diskuteras vidare. Vidare borde information om invandrargruppens hemländer och kultur hållas varje år. Vilket gjordes under höstterminen i samarbete med SFI för åk 4-9. 7.4 Pojkar och flickor Genusarbetet har inte varit prioriterat på Kroppaskolan annat än att skolans dagliga arbete utgår från alla elevers lika värden oavsett kön. Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument som den dagliga verksamheten vilar på. 7.5 Likabehandlingsplan Skolinspektionen konstaterade att Kroppaskolan saknar en plan mot kränkande behandling som uppfyller kraven. Under hösten inleddes ett samarbete med organisationen Friends. Personalen fick utbildning i vad det innebär att arbeta med Likabehandling och hur man upprättar en Likabehandlingsplan. Friends erbjuder en supporttjänst hela året. Denna fungerar som stöd och bollplank. Alla elever fick se en teater som framfördes av Friends. Därefter fick Fk -2 en miniutbildning. Fyra elever i åk 3 utbildades till Kompisstödjare. Under utbildningen fick de kunskap och ökad förståelse kring olika typer av mobbning och kränkning, samt verktyg att skapa bra stämning på skolan. Likabehandlingsplanen är baserad på diskussioner i personalgruppen, elevenkäter, en gruppintervju med elever samt ett föräldramöte. Kroppaskolan har en Trygghetsgrupp som arbetar aktivt mot mobbning och annan kränkande behandling. I gruppen ingår rektor, specialpedagog, två lärare och en fritidspedagog. Gruppen har träffats och samrått och samtal med elever har genomförts. Trygghetsgruppen har också inlett ett samarbete med Kompisstödjarna. Både elever och föräldrar har fått information om planen och hur Trygghetsgruppen arbetar. Trygghetsgruppen har haft ett antal fall under året vilka har åtgärdats direkt. Gruppen har fungerat väl men det kan emellanåt upplevas vara svårt att komma loss som klasslärare. Ett väl fungerande förebyggande arbete med till exempel rastvakter och trivselregler som är väl kända för elever och föräldrar har varit viktigt för skolan. 10
Ett rastvärdsschema har upprättats och antalet rastvärdar har utökats. Under året har vi haft ett fortlöpande arbete med bland annat barns rättigheter, demokrati, social och emotionell kompetens. 7.6 Hälsa och livsstil Kroppaskolan arbetar medvetet för att eleverna ska nå rörelse varje dag. Det är inlagt idrott och hälsa tre dagar i veckan. Närheten till naturen nyttjas i undervisningen. En dag dag i veckan går barnen till skolskogen, vilken för övrigt är den största i Värmland. Ett antal friluftsdagar är inplanerade under läsåret. Eleverna har alltid uterast och minst 3 vuxna är rastvärdar. Skolbespisningen erbjuder en allsidig kost och ett stort salladsbord. Lärarna äter tillsammans med barnen. Vid föräldramöten innehas teman i varje årskurs. I årskurs 1 pratar kurator om att sätta gränser. I årskurs 2 pratar skolsköterskan om vikten av sömn och att röra på sig och i årskurs 3 deltar idrottsläraren och diskuterar om idrott och hälsa. Hälsa och livsstil upptas även i klassrummet. 8.Sammanfattning av året Under 2010 hade Kroppaskolan åk Fk-3 130 elever under ledning av sex lärare, en förskolelärare, en fritidspedagog, en barnskötare och en specialpedagog. Samt en resurs på 50%. 1.5 tjänst har tillförts sedan förgående år. Samtlig personal har lärarexamen. Kroppaskolan har ett arbetslag med en lagledare. Rektor ansvarar för kommunens alla tre skolenheter. Från vårterminen tillfördes en biträdande rektorstjänst på 0,5. Under 2010 hade varje skolenhet i Storfors enskild budget. Kroppaskolan hade totalt en budget på 3 918 000 kr. Därav lönekostnader på 2 411 000 kr och pensioner för 968 000kr. Vikariekostnader budgeterades för 110 000 kr. Till fortbildning anslogs 25 000 kr och till material 74 000 kr. I början av höstterminen ansågs det inte behövas vikarie i förskoleklass, vilket snart visade sig vara absolut nödvändigt och åtgärder vidtogs. Resursen som är knuten till klasserna har inte behövt ersätta frånvarande personal så ofta, vilket är positivt. Under vårterminen genomförde Skolinspektionen en inspektion. För Kroppaskolan påtalades brister i att lärarna inte utvärderar elevernas kunskapsutveckling, att rektor inte ser till att skolans reslutat utvärderas, att lärarna inte arbetar efter elevernas behov och förutsättningar, att eleverna inte har inflytande över sin utbildning, att skolan saknar en likabehandlingsplan som uppfyller kraven samt att ett förebyggande arbete saknas för att motverka kränkande behandling och att en studiehandledning saknas för elever som har annat modersmål än svenska. 11
Åtgärdsarbetet sattes igång omedelbart. Under året har personalen kompetensutvecklats i kompensatoriska hjälpmedel av SPSM, inom SET, och ett samarbetet startades upp med Friends. Dessutom startade under året implementeringen av de nya styrdokumenten samt en studiecirkel i läsförståelse och i praktisk matematik. Bokcirklarna har varit mycket intressanta och lärorika, men många upplevde att det kändes tungt att ha två stycken samtidigt. Vid de nationella proven för åk 3 nådde 73.7% kravnivån i matematik och 81.5% i Sv. I jämförelse med riket som helhet ligger siffrorna på 87.9% respektive 92.4%. Två av eleverna i åk 3 har haft undervisning på den specialpedagogiska enheten Oasen. Tre elever från Internationella skolan nådde målen i Sv 2. Oasen har haft 25 elever under 2010. Kroppaskolan har haft praktisk matematik som prioriterat område. Området upplevs ha kommit en bit på väg då personalen förkovrat sig i ämnet och uppnått en mer positiv syn till praktisk matematik, en studiecirkel, som påvisats ovan, har startats upp och en matematikverkstad har kommit igång. Arbetet har dock inte fortskridit så länge varför man ännu inte upplever sig kunna se en röd tråd från Fk- åk 3. Internationella skolan har haft 16 elever. Verksamheten har fungerat väl med individ och nivåanpassad verksamhet. Nytt lekmaterial har kunnat köpas in tack vare de sk Skadebarometerspengarna, vilket lett till bättre sysselsättning på skolgården. Skolgården är dock fortfarande under all kritik. Den är för liten och saknar många fasta lekredskap, exempelvis fotbollsmål. Kroppaskolan hade ingen kurator från augusti till oktober, vilket var märkbart då många elever har behov av få träffa en sådan. Den röda tråden i Föräldrautbildningen, som ska genomföras vid alla föräldramöten, kunde inte hållas då det inte fanns en kurator som kunde komma och prata på föräldramötet i åk 1 och ingen idrottslärare hade möjlighet att komma till åk 3:s föräldramöten. Skolsköterskan kom dock till föräldramötet för åk 2. Öppet Hus, som var lördagen den 2 oktober, uppskattades av personal, elever och föräldrar. 12
Traditionen med att åk 3 brukar gå luciatåg ändrades. Istället gick man till kyrkan och tittade på högstadiets luciatåg. Detta ledde till en del upprörda känslor bland eleverna i åk 3. Skolverket har beviljat ett anslag på ca 150.000 inom projektet Läsa Skriva Räkna. Pengarna används för att utveckla arbetssätt och öka kompetensen inom området. 9.Åtgärder för förbättring Lärarnas bedömning och utvärdering Enligt bedömning av skolinspektionen utvärderar inte lärarna regelbundet elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen utifrån kursplanernas mål. I åtgärdsarbetet ska samma matris för kunskapsutveckling användas inom kommunens två skolor för förskoleklass till åk 3. Matriserna visar var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling i förhållande till kursplanernas mål i samtliga ämnen. Matriserna används vid utvecklingssamtalen och vid upprättandet av elevernas IUP:er. Då blir kunskapsutvecklingen tydlig för såväl elever som vårdnadshavare. Rektors ansvar för uppföljning och utvärdering Vid inspektion av skolan påvisas att rektor inte tar ansvar för att skolans resultat utvärderas regelbundet. Med hjälp av de matriser som upprättas kommer rektor att systematiskt kunna följa upp och utvärdera skolans resultat. Ämnesvisa årsplaneringar ska lämnas till rektor. Måluppfyllelse för samtliga ämnen kommer att rapporteras till rektor i åk 3. Resultaten kommer att analyseras och ligga till grund för kvalitetsarbetet. Åtgärder kommer att vidtas utifrån den kvalitetsredovisning som upprättats. Fokus på lärande Lärarna arbetar enligt skolinspektionens bedömning inte för att anpassa undervisningen efter elevers behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Kompetensutveckling inom IUP kommer att anordnas under året för att tydliggöra den individuella utvecklingplanens roll när det gäller att anpassa undervisningen efter varje enskild elevs behov. Skolan har anställt ytterligare en specialpedagog, från och med höstterminen 2010, för att kunna handleda övrig personal och utveckla undervisningen efter varje enskild elevs behov. Specialkompensatoriska hjälpmedel ska nyttjas än mer. Under 2010 kommer ett skoldatatek att uppstartas just för att underlätta arbetet med åtgärdsprogram för såväl personal som elever. Smartboards har skaffats i en del klassrum. 13
Rektor och lärare arbetar inte aktivt för att öka elevernas möjlighet till inflytande över utbildningen utformning utifrån stigande ålder och mognad. Rektor kommer att initiera ett utvecklingsarbete för att få till stånd ett ökat inflytande över utbildningens utformning. Utgångspunkten blir att via ovannämnda kunskapsmatriser göra kursplanerna kända för eleverna. Arbetet kommer att prioriteras i skolans lokala arbetsplan. Kroppaskolan saknar en plan mot kränkande behandling som uppfyller kraven Augusti 2010 startade grundskolorna inom Storfors kommun ett samarbete med Friends. Personal har tagit del av aktuell lagstiftning och andra styrdokument. En ny plan för likabehandling upprättades under september 2010 i samråd med elever och vårdnadshavare. Kroppaskolan saknar ett målinriktat arbete för att förebygga kränkande behandling I och med upprättandet av en ny likabehandlingplan, vilken kommer att utvärderas och revideras kontinuerligt, startas en diskussion om förhållningssätt och ges klara direktiv hur ett målinriktat arbete för att förebygga kränkande behandling ska bedrivas. Enskilds elevs rätt Enligt skolinspektionens bedömning ges inte studiehandledning på modersmålet till elever som har behov av det. I åtgärdsarbetet kommer en utökning av den personella resursen inom modersmålsundervisningen ske så att studiehandledningar på modersmålet kan lämnas till elever som har behov av det. Avslutningsvis behövs en översyn göras vad gäller elevernas IUP pärm, eftersom ny skollag och nya kursplaner börjar gälla under 2011. Källaren, dvs målarverkstad och dylikt, behöver göras klar. Arbetet med att få igång en fungerande matematikverkstad ska fortsätta. Skolgårdsplanen måste verkställas. 14
10. Källor Kroppaskolans tjänstefördelning/organisation för år 2010. Kroppaskolans elevregister för år 2010 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94 AB Danagårds grafiska, Ödeshög, 2009 Skolplan 2010-2015 Storfors kommun antagen av kommunfullmäktige 2010-04-17 Skolverkets Allmänna råd 2006 Allmänna råd och kommentarer Kvalitetsredovisning Danagårds grafiska 2006, Stockholm 2006 www.skolverket.se 15