Verksamhetsrapport från 2007..den fortsatta tiden Om engagemang efter ett år på Röda Korsets folkhögskola.
Innehåll Förord 3 Statistik 4 Sammanfattning 8 Intervjuer 10 Emilia Erixon Bodil Markendahl Lisa Ahrén 10 år inom Röda Korset 13 Ta saken i dina egna händer 14 Reflektioner 15 Av Sandra Lundin Röda Korsets folkhögskola 2007 2
Förord För förändring måste vi börja förändra hos oss själva. Sara Karlsson VB 02-03..den fortsatta tiden är en uppföljning av f d deltagare på Röda Korsets folkhögskolas särskilda kurser med fältstudier med utgångsåren 2002-2006. En enkät har under sommaren 2007 skickats ut till de flesta deltagarna och cirka en tredjedel har svarat. Enkäten berör till största del vad de sysselsatt sig med efter kursens slut och om skolan var av betydelse för deras befintliga eller eventuellt fortsatta engagemang inom sociala rörelser, globala frågor och mänskliga rättigheter. Uppföljningens främsta syfte är att ge en överblick över om folkhögskolan lever upp till de mål som finns om att föra ett samhällsengagemang vidare. Dessa är de tre effektmålen. Det första effektmålet är att ge ökad kunskap hos deltagarna och inspirera till att bli aktiva medborgare och vidareinformatörer för att skapa engagemang och öka kunskap om globala utvecklingsfrågor. Det andra effektmålet är att minst en tredjedel av kursdeltagarna efter avslutad kurs fortsätter att driva sitt engagemang genom fortsatta studier eller arbete i ideella organisationer och andra folkrörelser. Det tredje effektmålet är att kursdeltagarnas informationsinsatser skall väcka människors intresse för globala frågor. I enkäten tillfrågas deltagarna om hur de upplevde sin kurs. Runt 67% av deltagarna svarade att de upplevt sin kurs mycket engagerande. Svaren ger en generell överblick utav studietiden. Detta är alltså ingen utvärdering som går in på detaljer om kursinnehåll och genomförande utan om skolan har varit betydelsefull för deltagarnas engagemang efter tiden på Röda Korsets folkhögskola. I sammanfattningen ges det plats för blandade kommentarer från deltagarna över hur de upplevde sin kurs och sammarbetet på skolan. 3
Statistik Av 323 st deltagare under angiven tidsperiod har 112 stycken svarat. Uppdelningen mellan kurserna är följande: Världens barn: 34 stycken. Globalt Samspel: 22 stycken. Kommunikation & Media: 15 stycken. Rättvis Handel: 41 stycken. Könsfördelning Kvinnor Män Av en vän Internet Folkhögskolekatalogen Media Informationsblad Annat Upplevdes kursen engagerande? Generellt Inte alls Inte mycket Ganska Mycket Väldigt mycket 4
Kursvis: Världens Barn Inte alls Inte mycket Ganska Mycket Väldigt mycket Globalt Samspel Inte alls Inte mycket Ganska Mycket Väldigt mycket Kommunikation och Media Inte alls Inte mycket Ganska Mycket Väldigt mycket Rättvis Handel Inte alls Inte mycket Ganska Mycket Väldigt mycket 5
Vad gav kursen under studietiden. A. Kunskap om hur vi påverkar varandra i olika länder. B. Större förståelse för olika människors situationer. C. Ökat engagemang för andra länder. D. Arbeta demokratiskt. E. Kunskap om de mänskliga rättigheterna. F. Ökad aktivitet runt globala frågor. G. Ändrade värderingar. H. Möten med människor från flera olika kulturer. I. Annat. Antalet deltagare vars studier/arbete berör dessa ämnen (flera svarsalternativ var möjliga). Internationella relationer Utvecklingsfrågor Bistånd Mänskliga rättigheter Kultur Demokrati Flertalet av de organisationer som deltagare engagerat sig i. - Afrikagrupperna - Amnesty International - Attac - Bahay Tuluyan - Diakonia - Djurens rätt - ECPAT - Fair Unlimited - Friends - Fryshuset United Sisters Uppsala - Färnebo folkhögskola - Föreningen vänortsbarn - Greenpeace - Idyll - Individuell människohjälp - Internationellt kulturutbyte - Klimax - Kristnafreds - Lutherhjälpen - Moder Teresas organisation - PeaceQuest - Queer Underground - Rena Kläder - RFSU - Rädda Barnen - Rättvisemärkt - Röda Korset - Röda Korsets Ungdomsförbund - Ship to Bosnia - SIDA - Studenter mot krig - Svenska freds- och skiljedomsföreningen - Svenska Naturskyddsföreningen - Syndikalistiska Ungdomsförbundet - UBV - Unicef - Zenit - Världsbutikerna för Rättvis Handel 6
Aktivt engagerade deltagare innan/efter kurs på Röda Korsets folkhögskola. Generellt Innan Efter Kursvis Världens Barn Globalt Samspel Kommunikation och Media Rättvis Handel % Årsvis 7
Det gav mig inget val, jag var tvungen att fortsätta engagera mig när jag fått så pass mycket insikt i att det spelar roll vad jag gör av mitt liv. Elin Duberg VU 04-05 Sammanfattning Sammanfattningsvis kan Röda Korsets folkhögskola känna sig nöjda med den inverkan skolan tycks har för deltagares fortsatta engagemang. Då cirka en tredjedel av de tillfrågade har svarat på enkäten ger den en överblick över hur deltagare agerat vidare efter avslutad kurs. Av de tillfrågade deltagarna har 85 % svarat att de på något sätt fortsatt att engagera sig inom sociala och globala frågor och rörelser. Utifrån detta kan med stor säkerhet förmodas att skolan lever upp till det andra effektmålet om att minst en tredjedel skall fortsätta att driva sitt engagemang genom studier eller agerande inom organisationer och andra folkrörelser. Att det första och det andra effektmålet om att deltagarna ska bli aktiva informatörer och väcka andra människors intresse visas tydligt utav flera svar att även de efterlevs. I denna rapport kan på sida 10-14 läsas lite mer om några deltagares fortsatta agerande. Överlag har kurserna och skolan fått höga betyg i om respektive kurs engagerade deltagarna. Av deltagare ifrån kursen Världens Barn är många fortsatt engagerade för barns rättigheter i världen, detta både via organisationer som Rädda Barnen, Föreningen Vänortsbarn och den filipinska barnhemsorganisationen Bahay Tuluyan. Andra har drivit sitt engagemang genom att fortsätta informera om barnkonventionen via egna projekt. Det nämns även att inspirerande besök på organisationer har motiverat till fortsatt engagemang. Barns situation i världen och FNs konvention om barns rättigheter är de ämnen som kursen berör mest. Detta tycks ofta vara en hjärtefråga för deltagarna redan innan kursens start och har efter kursens slut växt sig ännu starkare. Globalt Samspel är en mer allmän kurs och har de mest varierande svaren i om kursen var engagerande. Detta har några deltagare från läsåret 05-06 förklarat med att kursen var rörig och kändes oplanerad. Kursen var det året var i en förändring i och med att ett nytt sammarbete startades med Röda Korset i Argentina. 8 och att fältstudieresan då förflyttades från Guatemala till Argentina. En anledning till att Globalt Samspel har det mest varierade resultatet kan även bero på att det är den bredaste kursen. Den tar upp lite av allt och är inte lika inriktad på ett visst ämne som de andra kurserna. Det ser ut som att kursens bredd resulterar i att det är svårare att gå ut ifrån kursen med ett specifikt fortsatt agerande som personligt drivna verksamheter och projekt. De allra flesta har dock fortsatt vara aktiva i likartade frågor via studier eller som medlem och aktiv inom olika organisationer. Kursen beskrivs även som en god introduktion till lärandet om världen - det globala samspelet. Kommunikation och Media har som mål att under kursen göra film- och radioproduktioner som utspelar sig i fältstudielandet. Denna kurs utgör en lite mindre grupp och det har i allmänhet varit positiva reaktioner från de gamla deltagarna, Bra med kombinationen media och utvecklingsfrågor kommenterar en deltagare. Deras fortsatta agerande ligger för flera i nya produktioner eller verksamheter på annat håll snarare än i det traditionella ideella arbetet. En deltagare beskrev sin tid på skolan så här; Det var en helt ny värld för mig. Det var ett medvetet val som har kommit att sätta tonen för alla mina fortsatta åtaganden. Rättvis Handel kursen har fått många positiva kommentarer vad gäller dess sätt att skapa engagemang. Kursdeltagarna har likt från de andra kurserna belyst betydelsen av gruppen, utbytet av varandra som deltagare och av lärare och föreläsare. Många från RH kurserna är fortfarande aktiva inom just Rättvis Handel på olika sätt. Det finns bland annat de som har startat egna företag där de importerar rättvisemärkta varor. Andra är anställda inom organisationer eller arbetar ideellt med informations insattser och föreläsningar. Positivt om kursen har flera understrykt lärarnas gedigna kunskap och engagemang. Kursen ses
som en god basutbildning om global handel och en komplett teoretisk och praktisk utbildning om Rättvis Handel i stort. Det har funnits flera åsikterna om själva enkäten, om hur påståendena var formulerade till att inte utrymme för vad deltagaren velat ge uttryck för fanns. Trots de delade åsikterna har många svarande ändå lyckats förmedla sina åsikter och känslor kring skolan, kursen och sitt engagemang på ett sätt som ger ett djupare perspektiv på hur skolan har upplevts och vad den har haft för betydelse för olika människor. En person ifrågasätter upplägget på uppföljningen med att det finns ett driv i frågorna som på något sätt vill få det till att det är kursen som drivit fram till ett engagemang, när kanske det är just engagemanget som drivit fram till att man sökt sig till kursen. Resultatet för vad skolan har haft för betydelse är givetvis olika för olika deltagare. Det uppföljningen dock visar är att skolan på ett eller annat sätt satt sina spår hos deltagarna. För en del var skolan ett avgörande forum för att rota ett engagemang och agerande. Medan det för andra var deras brinnande engagemang som blev nyckeln in till skolan. Det har visat sig att personer som även före kursen var mycket engagerande har sett skolan som givande då de där har getts plats för sina åsikter och sin aktivism. Att lära via folkbildning är ofta praktisk, det händer på riktigt, därför blir det även väldigt engagerande - man lär via hjärtat, i möten med människor. Hela mitt liv handlar om att som person vara en transformerande fredsrörelse, det vill jag skapa i varje möte och varje vila. Sara Ekblad GS 02-03 olika vägar. Det finns åsikter om att kurser varit flummiga och oplanerade medan det för andra var bra att de som deltagare själva fick var med om att arbeta fram strukturerna. Ribban för olika människors engagemang ligger helt naturlig på olika nivåer vilket gör uppfattningarna om det olika. Från några finns uppfattning om att klasserna kändes för homogena och tama i sin aktivism, att det blev svårt med diskussion och ifrågasättande av rådande strukturer inom samhället. Men de flesta beskriver och lägger mycket vikt i de andra kursdeltagarna och praktiken som betydande för att deras engagemang etsats sig starkare. Bland de deltagare som bodde på internatet i Mariefred så var tiden utanför lektionerna minst lika givande då diskussioner och idéer fortsatte att formas i deltagarnas boenden. Ifrågasätts gör också om skolan lever som den lär. En deltagare var under sin tid på skolan kritisk till ifrån vilka företag skolan gjorde sina inköp till receptionen mm. En sak som Röda Korsets folkhögskola lärde mig var att demokrati och vinstintresse krockar även inom en sådan organisation som skolan och Röda Korset är ämnad att vara. I allmänhet upplever deltagarna att deras studier på skolan har varit positiva både för fortsatta studier och arbete. Många belyser vikten av att i vardagen och genom sitt yrke driva ett samhällsengagemang och vikten av att medvetetgöra hur våra handlingar påverkar framtiden. Ett antal deltagare har tagit upp att de vill fortsätta sitt engagemang men då genom yrket. Det skulle för en del innebära större utrymme och möjlighet till att lägga mer kraft i sitt engagemang då inte ett annat arbete skulle fylla deras tid. Några upplever ett betraktelsesätt där det ses som något fult att tjäna pengar på att hjälpa människor, vilja arbeta med sitt engagemang inom avlönade ramar. Att göra liknande sak som volontär ses som ett mer helhjärtat engagemang. Helhetssynen av tiden på skolan går givetvis lite 9 Foto: Sandra Lundin För många var gemenskapen med de andra kursdeltagarna av stor betydelse för deras upplevelse på skolan.
Engagemang handlar inte om att få saker serverat på ett fat. var inte speciellt radikal när jag började här men det har växt sig starkare under de här två åren. Hur väcktes ditt engagemang? Jag sökte först till Rättvis Handel men Benton tog inte in mig. Jag var ambassadör för Rättvisemärkt men engagerade mig mest i Renakläder. Det var RH frågor som engagerade mig från början, nu är jag mer inriktad på miljö. Hade Röda Korsets folkhögskola betydelse för ditt engagemang? På vilket sätt? Jag fick en djupare insikt till vad jag höll på med, men det var ju många saker socialt t ex, att få arbeta med sin personlighet. Det handlar inte bara om att få nya kunskaper utan även en sorts livserfarenhet som jag inte hade kunnat få på universitetet. E Emilia Erixon Foto: Sandra Lundin milia gick Globalt Samspel år 2005-2006. Efter det har hon gått en av UBVs praktikantkurser som reser till Brasilien. Utifrån de erfarenheter hon fick där arbetar hon tillsammans nu tillsammans med andra kursdeltagare med ett alternativt studiematerial för lärare att användas i skolor i Sverige. Studiematerialet innehåller personporträtt av människor i Latinamerika som arbetar med UBVs hjärtefrågor mat, handel och jord. Studiematerialet innehåller tips, diskussionsfrågor och workshops. Samma dag som intervjun sker ska hon på upprop på Södertörns högskola för lärarprogramet med med interkulturell inriktning. Hur ser du på samhällsengagemang? Finns det bra och dåliga sätt? Nej, alla medel är tillåtna, t ex civil olydnad, jag har sett att det fungerar både i Sverige och i Brasilien. Jag 10 Hade din kurs kunnat vara mer engagerande? Hur? Att göra kursen smalare så att deltagarna inte har lika många vägar att gå. Det skulle vara bra att ta in flera engagerade som är duktiga på att prata och peppa folk. Ta reda på vart kursena kunskaper ligger och ta vara på dem. Sen skulle mer fokus på Sverige kunna vara bra, som att se problem och engagemang i Sverige och göra jämförelser med Latinamerika. Kursens bredd är dock både dess svaghet och dess styrka. Tycker du att skolan är ett bra sätt till att inspirera till agerande vilket i sin tur engagerar andra till att bli mer medvetna inom samhälls och globala frågor? Ja fast jag tror att det ger mer på det personliga planet än för andra. Jag tycker att det är viktigt att veta vad man vill med kursen. Vad ska GS leda till? Engagemang kan man inte tvinga fram. Det handlar inte om att få saker serverat på et fat, utan det ska finnas en källa till varför man gör det. Framför sig har Emilia en vision om att bygga upp en skola i Sverige som bygger på det hon såg i Brasilien. Där är skolgången ett stort problem då det finns många barn men få lärare, det är svårt att fortsätta sin skolgång efter tio års ålder. Därför har det startats ett projekt med ekoskolor på landsbygden där ungdommar 15-16 år plockas upp och utbildas inom bland annat ekologisk odling, tanken är att de ska få en känsla för sitt lokala samhälle. Emilia vill översätt detta till ett Sverigeperspektiv och arbeta med problem som vi har i vårt samhälle som t ex segregering och mobbing.
Lisa Ahrén sörensen L isa Ahrén Sörensen gick Världens Barn 2002-2003. Nu är hon nyexaminerad lärare och tycker att det är absurt att inte barnkonventionen finns med mer i utbildningen. Det är många som inte vet vad barnkonventionen innebär och det tas heller inte upp vad som kan hända om man inte följer den. Under de sista 20 poängen var det 1 poäng där vi hade en hemtenta som kunde ge Väl Godkänt om vi gjorde kopplingar till barnkonventionen. Det är viktigt att kunna, det är ju vi som ska lära barnen om deras rättigheter. Lisa blev så upprörd över det bristande innehållet om barns rättigheter att hon under utbildningen själv höll i en halvdag om barnkonventionen i sin klass. Hon har tillsammans med en annan lärare ambitionen att hålla i en studiecirkel om barnkonventionen i Upplands Väsby. Hur ser du på samhällsengagemang? Finns det bra och mindre bra sätt? Man behöver ett engagemang och jag tror därför på frivillig organisering. Det behövs både neutrala organisationer som Röda Korset som kan komma in och skapa dialog samtidigt som det behövs de som agerar med mer kraft och får folk att vakna till. Hur väcktes ditt engagemang? Jag är uppväxt med föräldrar som alltid har arbetat med människors olika situationer och haft en dialog med dem. När jag var liten ville jag arbeta med bistånd. Informationen om Röda Korset fick jag från deras kafé men det var sen när jag kom i kontakt med folkhögskolan som jag fick upp ögonen för hur viktigt engagemang är. Vikten av att känna till sina rättigheter för att kunna kräva dem. Hade Röda Korsets folkhögskola betydelse för ditt engagemang? På vilket sätt? Alla upplevelser ifrån kursen hade stor betydelse för mitt yrkes val, för många av mina val i livet. En av mina största lärdomar var vikten av att känna till sina rättigheter för att kunna kräva dem. Hade din kurs kunnat vara mer engagerande? Hur? Efterarbetet hade kunnat få oss mer aktiva. Hösten och resan var mycket uppfyllande men sen när vi kom hem visste vi inte riktigt vad vi skulle göra med vår kunskap. Vi behövde en bättre kanal för hur vi skulle arbeta vidare. Tycker du att skolan är ett bra sätt att inspirera till att agerande vilket i sin tur engagerar andra till att bli mer medvetna inom samhälls och globala frågor? Det tycker jag verkligen, men det kan bli bättre med efterarbetet. Kanske genom presentationer av organisationer på våren också som kunde plocka upp kunskap och erfarenhet som gruppen skaffat sig. Jag vet att det är många som fortsätter på olika sätt. 11
Bodil Markendahl B odil gick kommunikation och media samma år som Emilia. Hon gjorde under fältstudieresan i Sydafrika en film om HIV/AIDS och jämställdhet. Den innehöll fyra personporträtt och tog upp hur jämställdhet skulle kunna förhindra smittan. Efter kursens slut sökte Bodil och hennes medarbetare pengar hos Röda Korsets ungdomsförbund för att kunna fortsätta med filmvisningar i skolklasser. I samband med en visning hade de diskussioner och heta stolenövningar. Diskussioner kring HIV/AIDS var något nytt för eleverna och det kändes som om vi fyllde något sorts behov, det var uppskattat hos både elever och lärare, säger Bodil. Hur ser du på samhällsengagemang? Finns det bra och dåliga sätt? Det som var bra med det här sättet är att det var så roligt att komma ut i klasserna. Det var mycket mer värt än att till exempel få visa sin film i TV vilket ger mer status, för en del människor verkar det vara viktigare. Hur väcktes ditt engagemang? Under gymnasiet började jag som aktiv i ett politiskt ungdomsförbund där jag engagerade mig i jämställdhets och samhällsfrågor, det var också dessa frågor som gjorde att jag sökte mig till Röda Korsets folkhögskola. Hade Röda Korsets folkhögskola betydelse för ditt engagemang? På vilket sätt? Ja, eftersom jag kände att det inom politiken inte fanns utrymme för att arbeta med det jag vill, på så sätt är folkhögskolan jättebra. Det är en bra plattform för att arbeta med dessa frågor och det är positivt att få ett gäng som vill arbeta med samma saker som en själv. Hade din kurs kunnat vara mer engagerande? Hur? De trycker in så många saker vilket kan göra att kursen blir för stor. Fast jag är nöjd för att min klass var bra och inte hade några stora splittringar. Kursen hade dock kunnat varit mer organiserad, om man vill göra något är en välorganiserad kurs värd mycket. Tycker du att skolan är ett bra sätt att inspirera till att agerande vilket i sin tur engagerar andra till att bli mer medvetna inom samhälls och globala frågor? Ja det tycker jag verkligen. För mig har det varit det. Jag kände att det här vill jag inte bara släppa. Det kändes som om vi fyllde något sorts behov, det var uppskattat hos både elever och lärare. Det är en möjlighet till att fördjupa sig i det man tycker är intressant. Resan vi gjorde hade jag inte kunnat göra själv och skolan är också en möjlighet till att ge sitt engagemang tid. Bodil arbetar nu med en film om unga killar och jämställdhet. I den följer de tre killar och ser hur jämställdhet fungerar i deras vardag. De fått stöd från en filmförening till produktionen och filmen riktar sig till skolelever. Meningen är att den ska visas som arbetsoch diskussionsmaterial. 12
Tio år i Röda Korset Björn A Wallner gick Globalt Samspel i Mariefred 2002-2003 och har varit aktiv inom Röda Korset i mer än tio år. Hur väcktes ditt engagemang? Jag har alltid varit intresserad av samhällsfrågor och var från början aktiv i en förening i Gävle, men då det var så få aktiva där rann det ut i sanden. Röda Korset fick han upp ögonen för genom en kampanj om minor som han såg på bussen. Efter att ha läst lite om Röda Korset tog han kontakt med ungdomsförbundet och blev medlem där. Från början var han passiv medlem men började sedan engagera sig i en grupp med kompisstöd för lättare förståndshandikappade personer. Han var en av initiativtagarna till ett ungdomsförbund i Gävle och satt där i styrelsen. Nu arbetar han sedan den första februari på Noaks Ark i Gävle. Där har han administrativa uppgifter som att söka pengar och orda kampanjer. Han är även kontaktpersonen mellan medlemmarna och styrelsen och för gästerna på Noaks Ark. För de positivsmittade gästerna har han även stödsamtals. att jag studerat där och tack vare min bakgrund i Röda Korset. Det var ju några år sedan du gick på Globalt Samspel. Hur tyckte du att skolan då levde efter Röda Korsets ideologi? Det var inte alltid någon tydlig koppling till Röda Korset, vi fick sent i kursen gå en idéutbildning. Den borde vi haft de första veckorna. Jag som hade en bakgrund i Röda Korset och fick föra Röda Korsets talan i klassen. Jag försökte även dra igång en RKUF verksamhet inom skolan men det var svårt. Varför sökte du till Röda Korsets folkhögskola? Det kändes som en naturlig utveckling i mitt engagemang. Jag hade varit i kontakt med skolan en gång tidigare och tyckte det var en bra chans till att få en liten grundsten att engagera sig kring. h t t p : / / www.sr.se/ webbradio/ Foto: Björn A Wallner Vad har skolan haft för betydelse för ditt engagemang inom Röda Korset? Jag har lärt mig att skaffa kontakter och genom praktiken i Guatemala se hur Röda Korset arbetar i andra länder. Det är lättare att få en bild när man själv är där och komunicerar med människor. I Guatemala var jag på ett kaffeplantage som arbetade för att bli rättvisemärkt och efter kursens slut fortsatte jag att föreläsa om mina erfarenheter från fältstudien där och även från en resa i Nepal. Jag lärde mig mycket nyttigt och har fått jobb för 13 Björn tycker att skolan skulle kunnat öka aktiviteten hos deltagarna genom en tydligare koppling mellan skolan och Röda Korset som organisation. Information vad gällde aktiviteter inom organisationen och ungdomsförbundet hade kunnat var betydligt bättre. Ett sammarbete mellan skolan och Röda Korsets Ungdomsförbund borde vara på sin plats. Folkhögskolan skall fungera som en plantskola för framtida Röda Korset aktiva eller aktiva för andra liknande organisationer, säger Björn.
Ta saken i egna händer I enkäten ifrågasatte flera personer frågan som löd: Efter kursens slut har du varit/är du aktiv inom en eller flera organisationer? Det uttrycktes att organisering faktiskt inte är det enda alternativet att agera. Några är anställda inom en statlig myndighet och andra har startat ett eget företag där de driver sitt engagemang och arbetar med samhälls och globala frågor. Positivt är att det finns flera som lever efter ta saken i egna händer och har startat upp en verksamhet där de kan jobba för sina hjärtefrågor. Det finns flera exempel både på det ideella planet och genom egna företag. Detta finns som resultat inom samtliga kurser. Här är två exempel från före detta deltagare på Rättvis Handel som är den kurs som leder till flest nystartade företag. Foto: Sandra Lundin Madeleine Mörner Linins boende i Stockholm gick kursen Rättvis Handel år 2004. Hon upplevde kursen mycket engagerande för att den skapar dialog och kreativt tänkande kring hur man kan agera praktiskt för förändring. Att den också tar upp orsakssamband, alternativ till konventionell handel och ger en möjlighet att vara konkret delaktig i att förändra världen gör att hon inte kan annat än att bli engagerad. Hon är en av dem som tycker att det är viktigt att visa att det går att göra massor och då inte bara genom organisationer, världen förändras och framför allt utvecklas. Hon startade tillsammans med fyra andra engagerade ett företag i april 2004 som heter Fair Unlimited. Där arbetar de med rättvis handel genom att köpa produkter av mindre producenter i Latinamerika, Afrika och Asien. Sedan förpackar de dem som t ex representationsgåvor, profilreklam och julklappar, dessa säljer de sedan till företag och organisationer här i Sverige. De ser alltid till att berätta historien bakom varje produkt genom ett medföljande informationsblad och hjälper på så sätt kunden att föra vidare budskapet kring rättvis handel till mottagaren. Tillsammans med producenterna arbetar de med produktutveckling. För Madeleine och tre andra deltagarna som under olika år gått på Rättvis Handel gav skolan en konkret engagemang genom att de startade ett rättvis handelföretag utifrån den kunskap och erfarenhet som kursen gav. Mer om Fair Unlimited går att läsa på: www.fairunlimited.se 14 En annan person som också tagit saken i egna händer är Caroline Petersson, även hon gick Rättvis Handel 2004. Hon är en av tre som startat livstilsmagasinet Camino vars första nummer kom ut den 30 mars 2007. Camino är Sveriges första livsstilsmagasin för hållbarkonsumtion. För Caroline och några andra deltagare blev under kursen tankarna om att man faktiskt kan skapa något själv successivt starkare. Många som gått kursen blir efterfrågade och upplockade av Rättvis Handel rörelsen eller startar något eget. För Caroline var de andra deltagarna en stor inspiration och hon förstod att det även genom ett eget företag går att driva dessa frågor. Hon kom i kontakt med det brittiska magasinet New Consumer som senare blev inspiration till Camino. Camino är en ny röst i medievärlden som vill utmana det rådande tänket kring vår konsumtion och inspirera till att göra mer hållbara val, att välja alternativ som är bättre för människor och miljö. Magasinet är oberoende och utkommer med fyra nummer under 2007 och första numrets upplaga ligger på 10 000 exemplar. Målsättningen är att ge ut tidningen med sex nummer under 2008 och att till dess minst ha dubblat upplagan. Mer om Camino går att läsa på: www.caminomagasin.se
Reflektioner Något som jag under arbetets gång har reagerat på är att så många av deltagarna var aktiva inom sociala rörelser innan de gick på skolan. Jag hade en bild utav att skolan var ett startskott för ett befintligt intresse att växa till ett större engagemang och agerande. Jag trodde att de flesta sökt sig till folkhögskolan som en början av sitt agerande och för att hitta en kanal att skapa något konkret ifrån. Istället har nu min bild breddats och jag har förstått att det för många deltagare var just deras redan befintliga engagemang som var vägen in till skolan. Detta visar att skolan inte bara är tillför att väcka och starta engagemang och aktivism utan även fungerar som ett forum för människor att fördjupa sin vilja i och en möjlighet till att göra något utav betydelse för andra människor runt om i vår värld. Jag startade i juni med att arbeta fram vad vi ville få ut av uppföljningen och gjorde utifrån det en enkät för att ge oss svaren på detta. Enkäten skickades via mail ut till i stort sett alla deltagare som avslutat sina studier åren 2002-2006. Det innebär fem år med fyra klasser per år och består av trehundratjugotre deltagare. När jag efter två veckors arbete i juni avbröt för att ha ett uppehåll hade nästan fyrtio svar kommit in. När jag efter upphållet kom tillbaka i augusti och fortsatte med arbetet slutade antalet svar vid hundratolv och var ifrån deltagare i blandade åldrar och ganska jämt fördelade över de olika kurserna och åren. Lägst antal svar kom från deltagare under läsåret 01-02. Med svar ifrån en tredjedel av personerna under den berörda tiden anser jag att det går att tolka ett trovärdigt resultat. Det har varit mycket inspirerande under de samtal jag haft med utvalda deltagare för att bredda bilden av och ge mer djup till skolans helhet. Det finns många deltagare vars fortsatta engagemang och arbete kan fungera som inspirationskällor till nya deltagare och aktiva. Både inom engagemang i sociala och globala frågor och vad gäller att som människa tillsammans arbeta för en rättvisare och mer kärleksfull värld. 15