Riktlinjer för trygga och jämställda parker i Kalmar kommun

Relevanta dokument
Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Program för utomhuslek i

PARKER OCH NATUROMRÅDEN RIKTLINJER FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE

Social konsekvensanalys

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Socialt konsekvensanalysverktyg (SKA) i Uppsala kommun. Stadsbyggnadsförvaltningen

Trygghetsvandring - vad innebär det?

Social konsekvensanalys

Göteborg grön och nära

Tekniska nämndens bidrag till Umeås folkhälsa

Social konsekvensanalys

Lekvärdefaktor. Det väsentliga är nog att inte tro att man ska få någon färdig produkt utan det här är en utveckling ständigt över tid.

Trygghetsvandring tankar på vägen

Social konsekvensanalys

Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser

Riktlinje för utomhuslek i

Social konsekvensanalys

Fritids- plan Landskrona stad

PM Integrerad barnkonsekvensanalys för Stockholmshems huvudkontor. Del av kv Måsholmen 21 steg 2

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2016/2017

Framtidsbild KS Kommunfullmäktiges presidium

Fritidspolitiskt program Antaget av fritidsnämnden

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö

Karlskrona kommun ser det som en självklarhet att planera för social hållbarhet!

Social konsekvensanalys

ANTAGEN KF

Upplägg och utformning av vår Trygghetsvandring den 14 december 2012

Kvinnor över 65 år i tre söderortsstadsdelar och deras livskvalitet

Bilaga 1. Sammanställning av underlag som berör Röda stugan

BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK

Bergsvikens förskoleområdes plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Plan mot kränkande behandling och diskriminering Källby Gårds förskolor

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Här beskrivs parameterns värden/ och eller brister på platsen idag

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15

Fritidspolitiskt program för Skövde kommun Inledning

Förskolan: Mårbacka

Fysisk aktivitet, Barn & Unga

Fridebos förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen

Edsbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Laxens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

ÄLTADALENS FÖRSKOLA FAS 1 TIDIGA SKEDEN GESTALTNING

Fritidsplan för Skurups kommun

Planering för utegym och näridrottsplatser

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen

Översiktsplan över Landskrona stad Tematiskt PM Trygghet

Dialogmöte Exercisheden

Anteckningar från möte om Säkerhet och trygghet (8 februari 2017)

Lekplatspolicy Stadsbyggnadskontoret 2009

Social konsekvensanalys

Parken med Dianavägen åt vänster och utsikten över vattnet åt höger.

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Blåkulla föräldrakooperativs plan mot diskriminering och kränkande behandling HT VT 2018 Blåkullas värdegrund

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan

Skarsjö Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Möts och umgås. Äter och fikar

Närskogar. skolor, förskolor och vårdinstitutioner friluftsanläggningar och turistattraktioner tätorter, småorter och fritidshusområden

Social konsekvensanalys

Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Gläntans förskola 2016/2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Broby förskola Läsår: 2017/2018

TRYGGHETSVANDRINGAR 1

Checklista för arbete med jämställdhet i översiktsplan

Samhällsutvecklingsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Idrottspolitiskt program Mariestads kommun

Mo Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Akvarellens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Smedby. Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling. Pia Ihse

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.

Extremism och lägesbilder

Malmö Kommun. Bilaga. metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel

En tryggare & mer jämställd miljö

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Blåkulla föräldrakooperativs plan mot diskriminering och kränkande behandling HT VT Blåkullas värdegrund

Hälsofrämjande samhällsplanering. den fysiska miljöns påverkan på sociala aspekter Marianne Dock arkitekt,

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Tomtebogård gröna kvaliteter


Bevara barnens skogar

Rödluvans förskola 16-17

8. Grönområden och fritid

Förskolan Nyponbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN

PLANERINGSUNDERLAG för anläggning av UTEGYM I KALMAR KOMMUN

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Remiss: Uppsalas parker: riktlinjer och anvisningar

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grönstrukturplan Färjestaden

Transkript:

Handläggare Datum Ann-Sofie Lagercrantz, Annika Fonseca, Emma Andersson 2016-09-25 Riktlinjer för trygga och jämställda parker i Kalmar kommun Grönstrukturen i Kalmar 2010 antog fullmäktige Planeringsunderlag för grönstrukturen i Kalmar med tillhörande grönpolicy för Kalmar stad. Den övergripande inriktningen är att staden ska erbjuda sina invånare en god livsmiljö och en varaktigt frisk, livskraftig och attraktiv miljö. Grönstrukturplanen har sju inriktningar (mål) och strategier kopplade till respektive inriktning 1. Biologisk mångfald 2. Rekreation och sociala värden 3. Övergripande grönstruktur 4. Kulturhistoriska värden 5. Dagvatten och ekologisk hållbarhet 6. Grönstrukturen i stadens utveckling 7. Närhet till kust-, natur- och kulturlandskap Frågor om trygghet och jämställdhet berör främst inriktningarna rekreation och sociala värden och övergripande grönstruktur. Rekreation och sociala värden Natur, parker och gröna stadsrum finns i och runt staden och tillgodoser olika människors behov av naturupplevelse, friluftsliv, samvaro och aktivitet. Naturoch parkmiljöer finns också i närheten av skolor, förskolor och vårdinstitutioner. Vistelse i gröna miljöer spelar en stor roll för vår hälsa och vårt välbefinnande. Naturpräglade områden på och i närheten av skolgården har stor betydelse för barnens aktiviteter och utveckling. Tillgång och närhet till parker och naturmiljö med höga vistelsevärden är särskilt viktigt för barn, äldre och människor med funktionsnedsättning och andra grupper där tillgång till körkort och bil är begränsad. Vid kartläggning av besöksfrekvens ser man att det finns ett positivt samband generellt mellan tillgång och närhet till park och natur och besöksfrekvens. Allmänna parker, naturområden och stadens torg har stor social betydelse och lockar till sig många olika människor vilket bidrar till integration. De är offentliga vardagsrum som ger möjlighet till umgänge, gemenskap och spontana möten. Det offentliga uterummet ger gratis tillträde att ta del av stadens folkliv, se och synas, uppsöka och delta i aktiviteter. Rätt utformade och skötta är naturområden inte avskiljande utan sammanlänkande. Där finns många mötesplatser Kansli och omvärld Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Östra Sjögatan 16 Tel 0480-45 00 00 vx ann-sofie.lagercrantz@kalmar.se

2 (7) att bege sig till för lek, bad, bollspel, motion, och många föreningsaktiviteter äger rum i stadens parker och natur. Att natur och parker finns tillgängliga där man bor är lika självklart som allemansrätten. Folkhälsa och rekreation Att vistas i park- och naturområden har stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet och tillgång till tätortsnära natur är viktig för människors möjligheter till rekreation och utevistelser. 85 % av Sveriges befolkning bor i tätortsområden och Naturvårdsverkets kartläggning från 2015 visar att större delen av människors friluftsliv sker i tätortsnära natur (ca 80 % av friluftsutövandet i Sverige sker inom 10 km från hemmet). 1 Flera undersökningar visar också att grönska, ostördhet och trygghet gör att vi mår bättre och tillfrisknar fortare efter sjukdom, i ett rehabiliteringsperspektiv erbjuder kontakt med naturmiljön möjlighet till aktiviteter, promenader, lek, avkoppling men också naturupplevelser som i sig kan upplevas som hälsofrämjande. Trygghet Trygghet är viktigt. Hur trygga vi känner oss när vi lämnar vår bostad är avgörande för var och hur vi rör oss. Det påverkar vilka aktiviteter vi kan delta i, hur vi mår och vilka möjligheter vi har att möta andra människor. Stora skillnader i vår upplevelse av trygghet när vi rör oss ute, framför allt mellan kvinnor och män men också mellan andra grupper i samhället, innebär olika förutsättningar att leva våra liv. Känslan av att vara trygg nog att vilja röra sig utanför hemmet vid olika tider på dygnet och på olika platser, handlar i grunden om demokrati. (Trygghetsvandring, en vägledning BRÅ2010) Enligt Nationella trygghetsundersökningen 2015 (BRÅ, Rapport 2016:1) är det betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga än att män gör det. 25 procent av kvinnorna uppger att de känner sig otrygga när de vistas i sitt bostadsområde på kvällstid, vilket ska jämföras med 7 procent av männen. Andelen otrygga är särskilt hög bland de yngsta och äldsta kvinnorna i undersökningen. Det är också betydligt vanligare att kvinnor oroar sig för att bli utsatta för överfall eller misshandel än att män gör det. En förklaring till kvinnors oro kan vara att de i betydligt högre utsträckning än män utsätts för och riskerar att utsättas för sexualiserat våld. Denna typ av brott upplevs som mer skrämmande och integritetskränkande än de flesta andra saker som personer kan råka ut för. En annan förklaring kan vara mediebilder som beskriver kvinnor som utsatta. Även fiktiva medier, som filmer och böcker där kvinnors utsatthet är ett vanligt dramaturgiskt grepp, spelar roll för bilden av kvinnor som utsatta. Många kvinnor upplever också en slags låggradig kränkning i sin vardag. Det kan handla om nedsättande eller kränkande kommentarer, känslan av att ständigt göras till objekt där ens utseende bedöms och värderas. Men det kan också röra sig om andra reaktioner hos omgivningen som tolkas som hotfulla eller förminskande. Denna typ av kränkningar bidrar till att påminna om att en kvinna ständigt är ett potentiellt offer för kränkningar. Enligt attitydundersökningar tenderar kvinnor också att undervärdera sin förmåga att försvara sig mot fysiska angrepp medan män tvärtom tenderar att övervärdera sin förmåga. Att tala om en omotiverad otrygghet hos kvinnor är alltså missvisande. Det är viktigt att förstå de bakomliggande orsakerna för att 1 Naturvårdsverket 2015

3 (7) kunna förändra och förbättra förutsättningar och därigenom ge alla människor möjlighet att känna sig trygga.(trygghetsvandring, en vägledning BRÅ2010) Av Nationella trygghetsundersökningen 2015 (BRÅ) framgår även att det är stora skillnader i otrygghet beroende på hur man bor. Det är betydligt mer utbrett med otrygghet bland de som bor i flerfamiljshus jämfört med dem som bor i småhus. Av de personer som bor i flerfamiljshus uppger 23 procent att de är otrygga i sitt bostadsområde på kvällstid. Motsvarande siffra för de som bor i småhus är 9 procent Ålder, etnisk bakgrund, sexuell läggning och könsidentitet är andra faktorer som påverkar upplevelsen av trygghet i utomhusmiljöer. Olika grupper tenderar att välja olika strategier för att hantera otryggheten, äldre personer som upplever otrygghet väljer oftare att stanna hemma, medan yngre kvinnor istället väljer alternativa färdvägar och andra platser. När det gäller hur stadsplanering kan bidra till trygghet utgår vi från tre kompletterande inriktningar. Det handlar om miljöns utformning, människor och socialt liv i utemiljön och om människors möjligheter att bli förtrogna med en miljö, att göra den till sin. En central aspekt av att nå trygghet handlar om att människor ska ha överblick och kunna orientera sig. Den som vistas i en park ska kunna se vad som finns där och vilka som rör sig där. Miljön ska vara sådan att det är lätt att förstå strukturen, att kunna orientera sig i den. Här blir också frågor om belysning viktiga. Miljön skapar också signaler som vi tolkar och som har betydelse för tryggheten. Omhändertagna miljöer känns mer trygga än miljöer som utsätts för skadegörelse, dålig städning och bristande skötsel. Miljöer som inbjuder till vistelse och med publik verksamhet bidrar till både större trivsamhet och trygghet. Människor skapar trygghet, och vi söker oss gärna till miljöer där det finns andra människor. Platser och funktioner som underlättar möten är trygghetsskapande. Framför allt känns miljöer trygga som är befolkade av människor vi känner igen eller där det finns en blandning av människor. Upplevelsen av social kontroll är central för upplevelsen av trygghet. Att den som förstör eller hotar andra blir sedd av människor i omgivningen och att chansen att någon ska ingripa vid en oönskad händelse påverkar upplevelsen av trygghet kopplat till olika miljöer. På många platser finns det en tydlig ansvarighet hos dem som finns där. Ansvarigheten kan grunda sig på att man upplever att detta är min miljö, vår park och därför reagerar man på det som går utanför det som känns ok. I många miljöer finns det även personer som arbetar och som har ett mer formellt ansvar, vilket också stärker upplevelsen av trygghet. Platser upplevs som trygga om de 2 : Möjliggör för personer att se och synas Är befolkade Går att överblicka Har god orienterbarhet med tydliga stråk och entréer och en tydlig hierarki mellan olika vägar (huvudväg och alternativa vägar) Är välskötta och omhändertagna 2 BO Tryggt 05

4 (7) Utformningsprinciper för jämställd och trygg park I kommunens principer har vi utgått från Parker och naturområden riktlinjer för jämställdhetsarbete för Göteborgs stad. Utformningsprinciperna gäller för alla skeden vid om- och nyanläggning av parker; planering, projektering/byggnation, drift/underhåll 1. Multifunktionella, flexibla platser med ett varierat innehåll 2. Plats som möjliggör för besökare att vara on stage, off stage och back stage både vid vila och vid fysisk aktivitet 3. God orienterbarhet till och inom platsen 4. Undvik stereotypa normer av kvinnor och män i bild- och figurval 5. Omhändertagen miljö 6. Leksäkert och hållbart 1. Multifunktionella platser En park som bjuder in till olika slags aktiviteter och rekreation lockar fler målgrupper och bidrar till social gemenskap och möten. Skapa mer lekfullhet i det allmänna rummet. Utveckla dåligt-väder-parker och göra parker spännande för regn och rusk, vilket vi har stora delar av året. Tillåt mobila caféer och kiosker som flyttar ut i parkerna till bestämda serveringszoner. Då skapas förutsättningar för folkliv och bättre trygghet. Placera sittbänkar eller ståbänkar på riktigt goda och soliga platser för sol- och matpauser Skapa temalekplatser för olika sorts lek, äventyr och upplevelser för alla sinnen, gärna nära natur. Integrera skolgårdar i parkerna och utveckla en utökad samverkan med skolan kring naturpedagogik, idrott, samt stimulera till utveckling av föreningsledd verksamhet i parkerna som riktar sig till flera målgrupper. För att säkerställa ett jämställdhetsperspektiv i utformning av parker, lekparker/aktivitetsytor bör det säkerställas att toaletter finns tillgängligt i anslutning till området. 2. On stage, back stage och off stage Begreppen beskriver de sociala sammanhang som skapas i det offentliga rummet där vi kan betrakta människor som aktörer på en scen. Vi kommunicerar och interagera med varandra samtidigt som vi iakttas av vår omgivning. Ur ett jämställdhetsperspektiv är det fördelaktigt att en plats innehåller möjligheterna att vara både on, back och off stage. Ex: Platser för fysisk aktivitet. Att kunna träna ifred back stage innan man ger sig ut i ett större sammanhang ökar tryggheten och möjlighet för fler att våga använda platser som är av on stage-karaktär. Planera allmänna platser med det perspektivet

5 (7) 3. God orienteringsbarhet till och inom platsen En plats som är lätt att orientera sig inom, är inbjudande. Målpunkter fungerar ofta som hjälp för orienterbarheten. Det är också enklare att ta plats om man vet vad man förväntas göra på en plats, eller vart man förväntas ta vägen. God orienterbarhet påverkar även självsäkerheten i rörelsemönstret hos besökaren, vilket ökar den upplevda tryggheten. Skapa trygga och tillgängliga, framkomliga vägar till parken från kringliggande bostäder Reducera barriäreffekter Skapa trygga, tillgängliga och framkomliga och smart belysta vägar och alternativa vägar inom parken Skapa en trivsam park genom välskötta parker där slitage förebyggs, växter vårdas, förstörelse snabbt åtgärdas och städning sker med jämna mellanrum och efter behov Uppmuntra och bejaka initiativ som vill ta ansvar för en park. Planera och sköt parken i nära samverkan med närboende/nyttjare/fastighetsägare. 4. Undvika stereotypa normer av kvinnor och män/flickor pojkar Bilder på kvinnor/flickor och män/pojkar kan förstärka eller försvaga könsstereotypa föreställningar, vilket kan avspeglas i statyer men också genom instruktioner eller anvisningar till utrustning. Säkerställa att information och reklam inte förmedlar könsstereotypa mönster I upphandling av offentlig utsmyckning säkerställa ett jämställdhetsperspektiv 5. Välskött och omhändertagen miljö En miljö som är omhändertagen och välskött känns mer trygga än platser som utsätts för skadegörelse, dålig städning och bristande skötsel. Skapa en trivsam park genom välskötta parker där slitage förebyggs, växter vårdas, förstörelse snabbt åtgärdas och städning sker med jämna mellanrum och efter behov. Uppmuntra och bejaka initiativ som vill ta ansvar för en park. Planera och sköt parken i nära samverkan med närboende, nyttjare, verksamheter och fastighetsägare. 6. Leksäkert och hållbart Forskning har visat att det generellt finns färre flickor än pojkar på offentliga lekplatser. Detta kan förklaras med att bollplaner ofta utgör en stor del av lekplatsens yta, och att bollplaner oftare nyttjas av pojkar än flickor. Flickor föredrar istället den fasta lekutrustningen, så som klätterställning och gungor. Färdiga lekredskap kan vara starten på lek och bidra till att barn börjar använda en park för att sedan utveckla sin lek till de fria ytorna eller naturområdena. Följande utformningsprinciper syftar till att främja en mer jämställd lekplats som

6 (7) inte separerar flickor och pojkars lek utan istället skapar förutsättningar för gemensamt lekande. Naturlika miljöer Naturlika miljöer könskodas inte lika lätt som tillverkade lekredskap vilket bidrar till att flickor och pojkar leker tillsammans i större utsträckning. En forskningsstudie har visat att lek i skogsmiljö blev mer jämställd för att skogen är mindre förutsägbar än andra lekmiljöer och uppmuntrar till lek som alla kan delta i (Ärlemalm-Hagsér 2008, se Johansson et al 2009 s 23). En kombination mellan tillrättalagda lekmiljöer och mer naturlika miljöer bidrar till att barns lekflöde blir mer sammanhängande, dvs. rör sig mellan de två miljöerna vilket dessutom bidrar till ökad fysisk aktivitet. En grön gård är jämställd på så sätt att naturen inte vänder sig till en specifik grupp människor. Stora ytor På små skolgårdar är pojkar fysiskt aktiva och flickor mer stillastående. På stora skolgårdar visar forskningen att flickor är fysiskt aktiva i samma utsträckning som pojkar, då konkurrensen om utrymmet är mindre. Storleken på barns lekmiljöer har betydelse ur ett både jämställdhets- och folkhälsoperspektiv. En yta som innehåller många funktioner och är varierad och med olika rum bidrar till att gynna både pojkars och flickors lek. Aktiviteter som gynnar flickors lek är mindre rum av vegetation och mindre och fler bollplaner, medan större platser för bollspel har stor betydelse för pojkars fysiska aktivitet. (Mårtensson et al 2014) Könsneutrala aktiviteter Vissa aktiviteter i barns lek är mer könsneutrala än andra. Sand- och vattenlek, bygga kojor och att klättra på höga föremål är aktiviteter som flickor och pojkar gör i lika stor utsträckning. Forskning visar att både pojkar och flickor leker rollekar i ungefär lika stor utsträckning. Flickor tenderar att leka vardagsliv medan pojkar leker äventyr. I naturlika miljöer tycks rollekarna bli mer könsneutrala. Trafiksäkerhet: Parken eller lekområdet ska planeras så att man på ett trafiksäkert sätt kan ta sig till parken. Parken ska också vara utformad så att risken för att komma ut på en bilväg minimeras.

7 (7) Checklista för utformningsprinciper Finns det en blandning av olika funktioner och möjlighet till olika aktiviteter? Finns det möjlighet att vara både on stage, back stage och off stage? Finns det möjlighet att vara fysiskt aktiv även back stage? På vilket sätt gestaltas kvinnor, män, flickor och pojkar i utsmyckning och kommunikation? Upplevs vägen till och från liksom i parken som säker? Har gestaltningen föregåtts av en dialog med både kvinnor, män, flickor och pojkar? Finns det ett skötselprogram? Finns det tillgång till toalett? Tillägg för lekplatser Finns det naturlika miljöer i anslutning till lekplatsen? Finns det stora ytor att röra sig över? Finns det tillgång till genusneutrala lekredskap, så som sand- och vattenlek? Finns det möjlighet att klättra på höga föremål? Finns det tillgång till löst material att bygga av?