PLANERINGSUNDERLAG för anläggning av UTEGYM I KALMAR KOMMUN

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "PLANERINGSUNDERLAG för anläggning av UTEGYM I KALMAR KOMMUN"

Ida Åström
för 9 år sedan
Visningar:

1 PLANERINGSUNDERLAG för anläggning av Att kunna styrketräna utomhus vore skönt! Skulle man inte kunna sätta upp några träningsredskap vid pulkabacken! Pålsundsparken, Stockholm Hornsbergs Strandpromenad, Stockholm Vi vill ha ett gym i parken! Rålambshovsparken, Stockholm Det vore perfekt med ett utegym invid motionsslingan!

Pålsundsparken, Stockholm Hornsbergs Strandpromenad, Stockholm Vi vill ha ett

2 BAKGRUND OCH SYFTE Då det inkommit ett flertal medborgarförslag samt visas ett ökat intresse från allmänheten gällande utomhusanläggningar för träning har Kalmar kommun beslutat att göra ett planeringsunderlag för eventuellt anläggande av sådana i kommunen. Dokumentet ska utreda var utegymmen bör anläggas för att fånga upp så många människor som möjligt, hur de bör placeras för att dels passa in i omgivande miljö, dels ge bäst träningsmöjligheter samt vilken utformning de bör ha. Planeringsunderlaget är tänkt att fungera som riktlinjer för planerare och projektörer och riktar in sig på den nära vardagsmotionen för den större allmänheten HÄLSOEFFEKTER Folkhälsan i Sverige har sjunkit drastiskt under senare decennier. En aktiv vardag har i många fall ersatts av stillasittande arbete. När man sitter ner större delen av dygnets vakna timmar ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, vissa cancerformer, fetma och psykisk ohälsa. Att erbjuda allmänheten bra och lättillgängliga platser för fysisk aktivitet kan vara ett sätt att locka människor att röra på sig mer. Chanserna för fysisk aktivitet ökar om en attraktiv miljö finns meter från bostaden. För äldre människor, barn och/eller personer med nedsatt rörelseförmåga är motsvarande avstånd meter. Antalet platser för fysisk aktivitet är också viktigt. Ju fler platser som finns inom räckhåll enligt ovan, desto större sannolikhet är det att vi rör oss mer. Kungsholms Strandstig, Stockholm

Dokumentet ska utreda var utegymmen bör anläggas för att fånga upp så många människor som möjligt, hur de bör placeras för att dels passa in i omgivande miljö, dels ge bäst träningsmöjligheter samt

3 KRITERIER FÖR LOKALISERING Faktorer som påverkar om och hur en anläggning används är: Placering Placeringen av utomhusanläggningar för träning som riktar sig till allmänheten är viktig. En plats som har vatten, träd och ljus är mest attraktiv. Forskning visar att gröna parker med träd längs promenadstigar lockar mer än t ex en öppen gräsyta. Tillgänglighet och tydlighet Stråk och platser för vardagsmotion/rörelse ska finnas i närmiljön, inte långt ifrån bostäder och gatunät. Det ska vara lätt att hitta och välja alternativ för sin aktivitet. Pålsundsparken, Stockholm Säkerhet Det är framförallt kvinnor och äldre som lägger stor vikt vid att en plats ska kännas säker. Säkerhetskänslan kan t ex bero på om platsen upplevs ljus eller mörk och hur nära andra aktiviteter den ligger. Sju av tio kvinnor uppger att det känns otryggt att träna på en plats som ligger avsides. För män verkar detta spela mindre roll. Överhuvudtaget är det fler män än kvinnor som väljer att träna utomhus och när kvinnor gör det så sker det främst längs stråk (vägar och stigar). Hjorthagen, Stockholm Belysning Belysningen ska vara bra utan att den som rör sig på platsen ska känna sig exponerad. En god allmänbelysning är att föredra framför starkt upplysta platser. Vid uppehållsplatser med gymredskap bör man även belysa omgivningen, som buskage m m.

Tillgänglighet och tydlighet Stråk och platser för vardagsmotion/rörelse ska finnas i närmiljön, inte långt ifrån bostäder och gatunät.

4 LÄMPLIGA PLACERINGAR OCH UTFORMNINGAR Ett utegym kan antingen placeras för mer spontan användning eller på en plats som man aktivt tar sig till. Den spontana användningen kan t ex vara längs ett stråk där man promenerar eller joggar. En plats man aktivt tar sig till kan t ex vara motionsslingor eller en aktivitetspark/sportanläggning. Stråkgym Sammantaget görs bedömningen att en placering av lättillgängliga utegym för spontan vardagsmotion/aktivitet bör ske längs bostadsnära stråk där människor redan rör sig. Helst ska dessa stråk utgöra ett nät, så den aktive kan välja mellan olika turer. Stråken bör vara slingrande, passera intressanta platser gärna med fina utsikter, vara tillräckligt breda för två personer att gå/springa i bredd och placerade nära annat liv/andra aktiviteter utan längre ödesträckor. Gymredskap ska finnas på återkommande ställen längs stråken. Placeringarna ska väljas med avseende på säkerhet, intressanta omgivningar/utsikt, god belysning (ska ordnas om det inte finns). Med stråktänk och upprepade placeringar av utegymredskap räcker det om varje plats innehåller 2-4 redskap. Hornsbergs Strand, Stockholm

Stråkgym Sammantaget görs bedömningen att en placering av lättillgängliga utegym för spontan vardagsmotion/aktivitet bör ske längs bostadsnära stråk där människor redan rör sig.

5 Platsgym En annan placering av utegym är invid motionsspår. Dessa ligger oftast utanför tätorterna och får anses vara något mindre lättillgängliga än de bostadsnära rörelsestråken. Vid motionsspåren kan det vara lämpligt att anlägga utegym med ett större antal redskap på samma plats, i början eller slutet av spåret. Även här bör vikt läggas vid att platsen är intressant även ur andra perspektiv, såsom vacker utsikt, fina omgivningar m m. Liksom för de bostadsnära utegymmen längs stråk är belysning och andra trygghetsaspekter viktiga. Platserna ska ha en öppen omgivning utan alltför tät buskvegetation och inte heller ligga för långt från andra aktiviteter/gatunät. Platsgym kan även utgöra en del av en aktivitetspark eller annan större park där man önskar ett rörelsestimulerande innehåll. Hjorthagen, Stockholm

Även här bör vikt läggas vid att platsen är intressant även ur andra perspektiv, såsom vacker utsikt, fina omgivningar m m.

6 ALLMÄNNA UTFORMNINGSPRINCIPER För utegymredskap finns idag inte samma säkerhetsregler som för lekredskap vad gäller t ex fallskyddsunderlag, klämrisk, huvudmått m m. Eftersom utegymmen är allmänt tillgängliga under dygnets alla timmar är det stor risk att även barn i yngre åldrar söker sig till dem och t ex klättrar. GYM TILLVERKADE I EGEN REGI Gym som kommunen själva bygger ska följa de regler som gäller för lekredskap: Underlaget för redskapen ska byggas upp enligt gällande regler för lekredskap Storleken på fallskyddsunderlagets yta ska beräknas på samma sätt som för lekredskap Redskapen ska klara gällande regler för huvudmått och fingermått, m m Dessutom: Inga rörliga delar ska finnas på redskapen GYM MED FÄRDIGKÖPTA GYMREDSKAP Det finns ett stort utbud av utegymredskap att köpa. I de fall man väljer att göra detta ska tillverkarens regler för underlag mm följas. Det finns även redskap som är speciellt utformade för äldre och människor med behov av att särskilt träna balans och koordination m m. Kalmar kommun bör erbjuda minst ett utegym som är helt tillgängligt för människor med fysiska rörelsehinder (rullstol, rollator m m) Andra gym kan utformas så att åtminstone en del av gymmet är tillgängligt för alla. Kalmar kommun bör erbjuda minst ett utegym som är anpassat för äldre användare. Gym med tillgängligt gummiunderlag. Klunkens Backe, Kalmar

GYM TILLVERKADE I EGEN REGI Gym som kommunen själva bygger ska följa de regler som gäller för lekredskap: Underlaget för redskapen ska byggas upp enligt gällande regler för lekredskap Storleken på

7 KÄLLOR Fotona i dokumentet är från olika utegym i Stockholm samt från Klunkens Backe i Kalmar. Övriga källor: PLANERING OCH GESTALTNING FÖR TRÄNING OCH MOTION. Examensarbete av Hanna Höij, Institutionen för Stad och Land, SLU Ultuna UTEGYM I STADEN ATTRAKTIVA FÖR ALLA Examensarbete av Tove Kronqvist, LTJ-fakulteten, SLU Alnarp PROGRAM FÖR LOKALISERING OCH UTFORMNING AV UTEGYM Nacka Kommun, Tyréns 2012 Egna inventeringar och studiebesök, främst i Stockholm Samråd har under arbetets gång skett med Serviceförvaltningen och Kultur- och Fritidsförvaltningen, Kalmar kommun Cathrine Hermansson, Landskapsarkitekt Enheten för Park- och Infrastruktur Samhällsbyggnadskontoret, Kalmar kommun

UTEGYM I STADEN ATTRAKTIVA FÖR ALLA Examensarbete av Tove Kronqvist, LTJ-fakulteten, SLU Alnarp 2013.

Relevanta dokument

Utegym Upplaga

Utegym Upplaga 1-2014 Utegym - en satsning på friskvård Den 14 juni 2009 invigde vi Stadens första fullstora utegym i Björkhagen. Stockholms stads vision är att alla stockholmare ska kunna utöva idrott