Lägesrapport Ciceron Hösten 2012
Förord Detta är den fjärde samlingen rapporter från arbetet inom ramarna för Ciceron. Rapporterna är författade av de koordinatorer som arbetar med den lokala samverkansfrågan och godkända av respektive styrgrupp. Av rapporterna framgår såväl framgångsfaktorer som hinder i arbetet med att stödja myndigheternas samverkan kring unga (16-29 år). Tanken med denna serie av rapportsamlingar är att sprida positiva erfarenheter, effektiva metoder och samtidigt belysa strukturella hinder för ungas väg i välfärdssystemet. Therese Elmecrantz, processtöd Nyköping den 30 januari 2013 2
Innehåll Ciceron regionalt... 4 Organisation... 4 Process... 4 Ciceron Nyköping... 6 Organisation... 6 Personal... 6 Individ... 7 Ciceron Oxelösund... 8 Organisation... 8 Personal... 9 Individ... 9 Ciceron Gnesta... 10 Organisation... 10 Personal... 10 Individ... 11 Ciceron Trosa... 12 Organisation... 12 Personal... 12 Individ... 13 Ciceron Flen... 14 Organisation... 14 Personal... 14 Individ... 14 Ciceron Katrineholm-Vingåker... 15 Organisation... 15 Personal... 16 Individ... 16 Ciceron Eskilstuna... 17 Organisation... 17 Personal... 18 Individ... 18 Ciceron Strängnäs... 19 Organisation... 19 Personal... 19 Individ... 20 3
Ciceron regionalt Organisation Länsgruppen har fått en tydligare roll gentemot mig under hösten. Jag som processtöd vänder mig till dem i allt fler frågor innan jag agerar, vilket bidrar till att aktiviteter som genomförs får större legitimitet. Återigen har representanter bytts ut, det gäller Landstinget, Eskilstuna kommun och Katrineholms kommun. Omsättningen är en följd av att personer har bytt tjänster. En framgångsfaktor för samverkan är delaktighet, och i Ciceron bör detta utvecklas. För att öka upplevelsen av delaktighet, och för att ytterligare förankra länsgruppens roll, är mina förslag att: länsgruppens ordförande deltar vid ett av förbundsstyrelsens möten. de lokala samverkansgrupperna formulerar inriktningen på det länsövergripande arbetet de lokala samverkansgrupperna får mer stöd i rollen som styrgrupp Process Ciceron handlar om att, utifrån ett processorienterat arbetssätt, organisera och stödja Landstinget, kommunernas, Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans gemensamma uppdrag om att hjälpa unga som av olika anledningar saknar sysselsättning och försörjning. För att få till stånd denna organisering och/eller för att stödja det gemensamma arbetet, finansierar Samordningsförbundet en koordinator. Processarbetet ska ske på organisationsnivå och individnivå, utifrån nuvarande beslut. Min upplevelse är att koordinatorsrollen har blivit synonymt med Ciceron, och att arbetet främst skett på individnivå, ofta av koordinatorn själv, vilket i realiteten minskar samverkansarbetets omfattning. Utifrån min roll som processtödjare kan jag se följande orsaker till ovanstående: 1. Bristande kommunikation och information Ett nytt arbetssätt och ett nytt uppdrag innebär alltid en första trevande tid där roller, uppdrag och syften förtydligas. Under Cicerons två första år har vi sett effekter av otydlighet på dessa punkter, bland annat brister i informations- och kommunikationsvägar. Nu har länsgruppens roll tydliggjorts, liksom min roll som processtöd för LSG, snarare än koordinatorer, vilket är positivt. 2. Bristande styrning och ledning med otydlighet i uppdrag och rollfördelning i en ny organisation följer brister i styrning och ledning. Till detta kommer svårigheten att leda i samverkan, vilket inte följer gängse normer i en hierarkisk struktur. Samordningsförbundet har på mitt initiativ erbjudit de lokala samverkansgrupperna utbildning i att leda i samverkan, vilket de hittills avböjt. Jag hoppas att vi kan få tillfälle att ta upp frågan på nytt. 3. De lokala planernas inriktning Samordningsförbundet godkände de lokala planernas inriktning utan att göra en konsekvensanalys utifrån förbundets VP och syfte med Ciceron. 4. Differensen mellan de lokala planerna lokala planer utifrån länsgemensamma ramar skapar i realiteten lokala projekt. Det motverkar processtänk och ambitionen om en länsövergripande insats. 5. Önskemål om/behov av lokala rehabiliteringsinsatser det finns ett stort behov av rehabiliteringsinsatser/åtgärdsprogram etc. för unga. Uppdraget ligger hos de respektive myndigheterna/organisationerna, som i sin tur har att förhålla sig till regleringsbrev och/eller ansträngda budgetar. I ljuset av detta faktum är det naturligtvis attraktivt att få använda externa medel för att under en period skapa en verksamhet för detta ändamål. 4
6. Samordningsförbundets tydligare samverkansinriktning - 2009 beslutade Samordningsförbundets styrelse att verksamheten skulle gå från finansiering av lokala rehabiliteringsprojekt till länsövergripande samverkansinsatser. Ciceron är den första insats som helt finansieras utifrån dessa kriterier. Beslutet är fortfarande inte fullt förankrat och det finns ett behov av att tydligöra uppdraget bland framförallt chefer i länet. 7. Det stora fokus som lagt på att ta fram en samhällsekonomisk utvärdering av effekterna av samverkan det finns ingen vedertagen metod för att mäta ekonomiska effekter av samverkan. Man kan anta att ett väl fungerande samverkansarbete frigör tid och resurser i de olika organisationerna, liksom att individer snabbare kommer i arbete/åtgärd. Under 2011 inleddes ett samarbete med Pay off för att försöka finna en metod för denna typ av utvärdering. I samband med det arbetet, som har skett inom ramarna för Ciceron, följde ett stort fokus på samverkan och när, var och hur de olika organisationerna samverkar med varandra för att stödja ungdomar. Det är i efterhand lätt att se att samarbetet med Pay off i högre grad utgick från Samordningsförbundets uppdrag än de lokala planerna inom ramarna för Ciceron gör. Arbetet med att hitta en utvärderingsmetod skapade mer otydlighet och osäkerhet i arbetet med Ciceron, vilket i sin tur försvårade arbetet med att ta fram själva metoden. Mitt förslag framåt är därför: 1. Ökad tydlighet i kommunikation och information 2. En länsövergripande process måste vara enhetlig. Ett och samma dokument och samma uppdrag är nödvändig för en relevant uppföljning och för möjligheten till länsövergripande utveckling över tid. Se TRIS, bland annat. Lokala planer skapar lokala projekt. Rutiner, och organisering måste däremot vara lokalt utformade. De lokala samverkansgrupperna i länet bör gemensamt formulera en regional processbeskrivning, med möjlighet till förändring över tid. 3. En utvecklingsinriktat processarbete möjliggör förändring över tid utifrån den kunskap den genererar. Det innebär att målformuleringen inte får vara för snäv, att vi ska arbeta utifrån en dynamisk processbeskrivning och att utvärderingen ska fokusera på lärande. 4. Förankring bland chefer är nödvändigt innan ett arbete påbörjas. Om cheferna själva är med och formulerar en process, är en stor del av förankringsarbetet gjort. Länsgruppen kommer att bjuda in de lokala samverkansgrupperna till workshops under våren. Vid dessa tillfällen ska det som vi under 2012 benämnt som Ciceron 2.0 formuleras. Therese Elmecrantz, Processtöd 5
Ciceron Nyköping Organisation Huvudman för är Nyköpings kommun Division Social Omsorg. Styrgrupp är LSG, Lokala samverkansgruppen, som består av representanter från de fyra organisationerna. LSG fattar beslut om Cicerons inriktning och följer upp hur arbetet fortgår. Budget följer plan. Koordinatorerna deltar i LSG:s möten ca 1gång/månad. De avger lägesrapport och tar upp frågeställningar som inte kunnat besvaras i Samverkansteamet. Koordinatorerna mailar aktuella frågeställningar till LSG 1 vecka före mötet. Koordinatorerna tar även upp behov och problemställningar som är gemensamma för och beskrivs av samverkansparternas handläggare/ representanter och deras klienter/sökande/ deltagare. Kommunikation mellan mötena sker företrädesvis via e-mail eller telefon vid behov. Koordinatorerna fick i juni uppdrag av LSG att arbeta fram ett förslag på underlag till ett samverkansavtal. Koordinatorerna träffade representanterna för de fyra organisationerna enskilt för att föra en dialog kring Ciceron. Koordinatorena har under hösten arbetat med att ta fram detta förslag tillsammans med handläggaroch samverkans team och lämnat det vidare till LSG. Arbetet med Ciceron kommer att bidra till verksamhetsutveckling först då förbättringsarbetet har implementerats i organisationernas verksamheter där handläggare/representanter, och i förlängningen ungdomar, märker av dem. LSG kommer att diskutera förslaget och vi kommer att ha en fortsatt dialog kring Cicerons verksamhet. Personal Samverkansteamet består av teamchefer/enhetschefer från Divisionen Social Omsorg, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, samt representant från psykiatrin samt två koordinatorer. Koordinatorerna arbetar i första hand med handläggarna och de hinder för samverkan de stöter på för individer. Strukturella hinder som inte kunnat lösas på handläggarnivå tar koordinatorerna till Samverkansteamet. Handläggarteamets sammansättning består av fasta representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Sociala divisionen samt divisionen för Vård och Omsorg. Fasta eller tillfälliga besökare från Landstinget och/eller andra organisationer kommer att delta framöver. Samverkansteamet träffas en gång/månad och det har under hösten haft en dialog kring vilka förutsättningar som finns för det lokala samverkansarbetet. Samverkansteamet träffas ca en gång i månaden men har sedan halvårsskiftet inte haft alla representanter närvarande vid något möte. Handläggarteamet har träffats 1,5 tim varannan vecka. Det finns ett digitalt arbetsrum som är gemensamt för berörda i Ciceron Nyköping. Där utbyts information och dit kopplas aktuella dokument. Mötena i handläggarteamet har resulterat i att medlemmarna har fått en ökad kunskap om rutiner, regler och bakomliggande orsaker till individuella beslut, vilket gör att de fått ökad förståelse för varandras arbete. I förlängningen innebär det att de förstår varandras prioriteringar bättre. 6
Koordinatorerna har tillsammans med handläggarteam och samverkansteam diskuterat förslag till samverkansavtal. Där medarbetare i Ciceron pekat på ett gemensamt problemområde, ungdomar mellan 18-30 år som uppvisar ett mönster av att avbryta sin planering med berörda organisationer. Medlemmarna i såväl Samverkansteam och Handläggarteam har fått ökad kunskap om varandras organisationer och verksamheter. Handläggarna har även kunnat lösa problem på individnivå under mötena. Individ Målgruppen är ungdomar 18-29 år som går runt i välfärdssystemet och behöver utökad och intensifierad samverkan för att lösa sin situation. Det handlar mest om att ungdomarna ska hamna rätt, eftersom större delen av vår målgrupp har psykisk ohälsa och komplex problematik. Urval till Ciceron sker av handläggare inom de olika organisationerna och medlem i handläggarteamet presenterar ärendet när individen behöver mer och fördjupad samverkan än den som sker idag. Handläggaren tar upp individen och koordinatorn tillsammans handläggarteamet för en dialog för att reda ut vad som behövs för en smidigare väg mot arbete/studier. Koordinatorn har som uppgift att skapa kommunikationsväg/informera individen/ta upp problemet i Samverkansteamet eller med berörd organisation. Hinder för individens väg mot arbete/studier är bla parallella och ibland motstridiga planeringar hos olika aktörer, vilket leder till oklarheter om vilken planering som ska gälla och inte sällan oförmåga att fullfölja planering. Ciceron har under hösten 2012 tagit upp något ärende med samtycke och avidentifierade ärenden vid varje handläggarteam samt till stor del fört en dialog kring typfall och genom det fått till generella lösningar för liknande fall. Handläggarna har även haft möjlighet att diskutera sina enskilda ärenden gemensamt för en fortsatt planering tillsammans. Handläggarna har under mötena funnit gemensamma lösningar för individ. Hitintills har arbetet i Ciceron har framför allt inneburit mycket kunskapsutbyte och ett antal nya och synliggjorda samarbetsvägar mellan personal i de samverkande organisationerna. Vad som har påtalats och kvarstår från handläggarteam och/eller samverkansteam är följande: - Hur förhåller vi oss till TRIS? - Ska individernas ekonomiska ersättning styra vilka insatser de har tillgång till? - Behov av en samlingsplats (ett Ungdomens Hus ) där myndigheter och andra aktörer som jobbar med ungdomar finns. - Många ungdomar har behov av någon som går med till möten och aktiviteter - Dubbelarbete gällande planering sker idag när handläggare inte får tag i varandra, inte vet om varandras planering eller prioriterar olika insatser för individen Titti Wisén Dahlberg och Maria Hallström, koordinatorer 7
Ciceron Oxelösund Organisation Huvudman för Ciceron Oxelösund är Landstinget året ut. På styrgruppsmöte 26/4 lyfte vi frågan om vilka som ska vara styrgrupp för Ciceron fortsättningsvis och även vem som skall vara huvudman för oss. Vi hade då gjort enskilda intervjuer med alla i styrgruppen och kommit fram till att inte alla hade lika stor nytta av Ciceron. Det resulterade i att vi from 2013-01-01 byter huvudman till kommunen. I styrgruppen har det skett förändringar under hösten, Anna-Karin socialchef, har slutat och Lisbeth Ivarsson har haft hennes roll istället i styrgruppen. Som ny chef kommer vi få Sara Karlsson, enhetschef inom vård och omsorg. Vi kommer att byta lokal ifrån Hälsoverket till Folkegatan, där Vård och Omsorgsförvaltningens gemensamma sysselsättning ska byggas upp. Det är en verksamhet för flera olika målgrupper som är tänkt att bli en väg in. Hälsoverket har trappat ner och avvecklat sin verksamhet under hösten och det kan ha påverkat att vi inte fått några individer ifrån öppenvårdsteamet. Flera personer därifrån har tidigare behövt både Ciceron och Hälsoverket i kombination. Under hösten har RAR träffat alla koordinatorerna en dag om samverkan och även haft en workshop kring samma ämne. Det ledde till att koordinatorerna tog flera steg framåt i processen men varken styrgrupp eller handläggare var med i den processen just då. En viktig punkt var att diskutera om vår målgrupp är individen eller handläggarna. Koordinatorerna har också haft handledning där vi fokuserat på att lägga en gemensam värdegrund för koordinatorernas arbete och vi har lärt oss att identifiera olika kommunikationsproblem och fått redskap för att förbättra kommunikationen. Om vi haft ett tydligare fokus på samverkan i handledningen, så kanske vissa kommunikationsproblem emellan de olika grupperna (Styrgrupper, RAR, koordinatorer och Handläggare) hade kunnat identifieras och åtgärdats tidigare. Den 28/9 träffades alla i Ciceron Oxelösund på Blommenhof, vi, handläggargrupp och styrgrupp. Det var första gången under projekttiden som vi var alla på ett gemensamt möte, ett mycket bra initiativ av styrgruppen. På mötet diskuterade vi gemensamt de frågor koordinatorerna diskuterat på workshop och samverkansdagen med RAR. Det resulterade i en samsyn som inte funnits eller varit möjlig tidigare. På mötet pratade vi om att Ciceron syftar till att utveckla ordinarie verksamhet. RAR ser koordinatorn som en processledare som ska driva utvecklingsarbetet, identifiera brister i samverkan, föreslå möjliga åtgärder och upprätta skriftliga rutiner där det behövs. Vi fick även vissa uppdrag av styrgruppen på Blommenhofsmötet att arbeta vidare med i väntan på Ciceron 2.0. Planen är att alla ska åka iväg tillsammans och utforma den lokala planen Ciceron 2.0, när den regionala planen är klar. Under tiden fick vi några uppdrag att arbeta vidare med: Kartbilderna vi gjort utifrån olika individärenden är renskrivna så att de kan förstås av utomstående. En är redovisad och skriven på ett Word dokument de andra finns handskrivna i en pärm. FK önskade en kontaktperson på funktionsstöd för att underlätta sitt samarbete. Ett möte bokades med Ingalill Amaya och det beslutades att hon är den personen. Eventuellt kan hon delta på handläggarmötena vid behov. De befintliga lokala insatser som finns för ungdomar har samlats i en pärm och den finns hos oss. Ett arbete med att se skillnader och likheter emellan Tris och Ciceron är påbörjat och vi har haft ett första möte med Beatrice, rehabkoordinator och ett med Lennart Wall och Inga-lill Heeiki ifrån socialtjänsten. Ett nytt möte med alla inblandade är inbokat i januari. Vår roll kring uppföljningsansvaret ska diskuteras vidare. 8
En fråga som ofta lyfts är vad som ska göras med de personer/ungdomar som inte tar sig själva till möten och då tar en massa bokad tid i anspråk. Ska den funktionen finnas på Vård och Omsorgsförvaltningens gemensamma sysselsättning (tidigare kallat Sysselsättningsspåret), att någon kan hämta och ev följa med på möten vid behov? Vård och Omsorgsförvaltningens gemensamma sysselsättning är en verksamhet som är under uppbyggnad. Behovet av en sådan verksamhet har identifierats och lyfts vid flera tillfällen. Samarbete mellan socialtjänsten och arbetsförmedlingen fungerar bra men kan eventuellt utvecklas. Vi var i Katrineholm och tittade på en modell som är under uppbyggnad. En tanke som finns i Oxelösund är att det vid vissa tider, ska finnas representanter från arbetsförmedlingen och socialtjänst inom den gemensamma sysselsättningen. Workshop för alla inom Ciceron ordnades av RAR den 7/11. Där var många på plats, men uppslutning av styrgrupper var dålig. Det ställer till problem för processens framfart. Då bestämdes det att Ciceron 2.0 kommer att färdigställas under våren, istället för november som tidigare sagts. Efter det har vi fått ännu ett nytt direktiv. Nu ska vi arbeta efter de befintliga lokala arbetsplanerna under resterande period 2013. Vid eventuell förlängning efter 2013 upprättas nya planer. Vi avvaktar nu direktiv ifrån styrgruppen. Personal Handläggarteamet har fortfarande ingen representant med ifrån vårdcentralen sedan Gunilla (kurator) slutade. Anna Sjöholm är den som representerar arbetsförmedlingen nu efter Sara Järlgren. Handläggarträffarna hålls fortfarande var tredje vecka. Vår nya arbetsmodell med att ha handläggarträffarna på alla olika myndigheter/instanser som vi införde i våras, har vi inte fortsatt med under hösten. Vi beslutade att ha mötena i Hälsoverkets lokaler för att inte sprida mer förvirring innan vi är klara med Ciceron 2.0 och den lokala projektplanen. Vi har snart en folder klar som innehåller namn och telefonnummer på alla som arbetar med målgruppen. Den ska delas ut till alla berörda under våren. En effekt av samverkan och handläggargruppen är att personal ifrån psykiatriska öppenvårdsteamet nu känner till SYV Anita och kan vända sig direkt till henne vid behov, utan att behöva gå vägen via oss. En ny rutin som kanske kan/skall skrivas ner. Individ Vi har bara mött några få individer sedan inriktningen styrts emot samverkan. Diskussioner har varit flera kring vår målgrupp. Handläggarna kanske är vår målgrupp istället för individerna. Helena Elzén och Annki Endal, koordinatorer 9
Ciceron Gnesta Organisation Ciceron Gnestas styrgrupp är LSG. LSG ska styra arbetet i linje med den inriktning som står i Cicerons utformning. I Mars 2012 så tog Anna Sahlberg över tjänsten som Koordinator efter Maria Fornander som lämnat projektet för en annan tjänst. Samverkan och kommunikation med styrgrupp har förbättrats från föregående år genom att Ciceron löpande rapporterar kring vad som sker i projektet vid de tillfällen LSG träffas. De enskilda aktörerna i styrgruppen återkopplar snabbt vid de tillfällen Koordinatorn ställer frågor. Arbetsförmedlingens arbete tillsammans med kompletterande aktörer har skapat fler aktiviteter för målgruppen. Gnesta Kommun har anställt en handläggare som ska arbeta fram en modell för sysselsättning i Gnesta Kommun och kommer politikerna att anta förslaget kommer en verksamhet att vara till mycket stor nytta för Cicerons målgrupp, Koordinatorn följer utvecklingen av sysselsättningsfrågan. Framgångsfaktorer i arbetet är kommunikation med LSG och vi har under 2012 sett att det finns förbättringsmöjligheter och en av de grundläggande förutsättningarna är ett tydligt uppdrag och det kommer att utformas i samråd med Cicerons processtödjare under våren 2013. Kommunikation och informationsutbyte är en stark framgångsfaktor generellt, det är implementering av goda kommunikationskanaler genom fler beröringsytor myndigheter emellan som är ett utvecklingsområde för 2013. Personal Samverkansteamet i Ciceron Gnesta består av representant från: Arbetsförmedlingen; Handläggare Rehab, Handläggare ungdomsgarantin och representant för SIUS, Försäkringskassan: Handläggare inriktning Gnesta: Landstinget; Rehabkoordinator, Kommunen; Handläggare IFO, biståndshandläggare samt Studievägledare, Koordinator Ciceron. Samverkansteamet har möten första onsdagen i månaden där vi går igenom individärenden och aktuella frågor utifrån Cicerons uppdrag. Information från den egna organisationen förs fram och information ska gå tillbaka till de berörda på respektive myndighet, informationsflödet är en av de frågor som behöver lyftas och förbättras under 2013. Samverkansteamet önskar information kring de olika myndigheterna samt om det finns externa aktörer som kan underlätta för målgruppen. En fråga som uppkommer frekvent är vad som händer med de individer som inte får förlängd aktivitetsersättning? Försäkringskassans handläggare arbetar hårt för att tydligt kommunicera ändringar såsom avslag om förlängd aktivitetsersättning, trots detta kommer förändringen ofta som en chock för individer inskrivna i Ciceron. Skolan har möjlighet att hjälpa till vid besked kring avslutad aktivitetsersättning och skapa ett samarbete med FK och AF redan under skolgången, t.ex. har en särskola i Järna har bjudit in både AF och FK till samtal utifrån önskan att skapa en säkrare övergång mellan skola och arbetsliv. UGA; AF arbetar på ett system där individer inskrivna i Ciceron markeras för att tydliggöra gruppen. AF har som rutin att innan en ungdom inskriven i Ciceron skrivs ur så informeras samverkansteamet och vid behov bokas ett flerpartsmöte in. Framgångsfaktorer i samverkan är att myndigheterna får kännedom kring varandras verksamheter och det skapar förståelse samt möjligheter att hitta sätt att förhindra att individen hamnar mellan stolarna. En annan framgångsfaktor är att när problemformuleringar bollas i samverkansgruppen och på så sätt får olika perspektiv och förslag på lösningar. Ofta skapas en mer förstålig bild av ungdomen då alla myndigheters perspektiv möts, jag upplever att alla handläggare arbetar hårt för att möta individers behov men att det ofta är strukturella problem som sätter stopp, exempelvis unga som vill ha en sysselsättning i Gnesta där hon/han kan arbetsträna och ingen verksamhet/praktikplats tar emot dem. Det kommunala uppföljningsansvaret är något som kommit upp ett flertal gånger under året och Koordinatorn har varit på samverkansträff tillsammans med ett antal Stockholmskommuner angående informationsansvaret för att få en bild av 10
hur andra kommuner gör. En skolgrupp arbetar med frågan och en handlingsplan utformas under 2013. Individer som har kontakt med olika sjukhus/vårdkontakter har svårt att få en samlad bild av individens situation, här önskar jag att landstinget hade en samordningsfunktion för att underlätta för individen. Koordinatorn har hittat en bra samarbetsform med vårdcentralens kuratorer och planerar ett utökat samarbete under 2013. Psykiatrin lyser med sin frånvaro, Koordinatorn har efterfrågat en kontaktperson men psykiatrin svarar att det inte finns utrymme för dem att avsätta någon sådan tid. Koordinatorn har handledning, Isberget, och det har varit en stor tillgång då koordinatorsrollen i Gnesta ofta innebär enskilt arbete. Individ Målgruppen för Ciceron Gnesta är ungdomar 16-29 som har kontakt med minst två av cicerons fyra myndigheter. Det finns behov av lotsning av olika skäl, det kan vara personer som inte har haft kontakt med myndigheter och behöver stöd att få information om vilken hjälp de kan få och det kan vara stöd att veta var de ska vända sig med specifika svårigheter. Många av deltagarna i Ciceron har dolda svårigheter som ibland stämplas som ovilja men i själva verket finns det speciella behov, individer lotsas till rätt instans för att få den hjälp de behöver. Individer remitteras från de fyra olika myndigheterna men främst från socialförvaltning och arbetsförmedling. Av naturliga skäl så skrivs det under hösten in fler yngre individer som hoppat av gymnasiet än under resten av året. Inskrivning på eget initiativ eller att Ciceron blir kontaktad av anhörig har ökat förmodligen genom att Ciceronprojektet blivit etablerat och känt i kommunen. Individen kommer på möte hos koordinatorn, får information kring vad koordinatorn kan hjälpa till med och skriver under medgivande. Tidigare har en grundlig kartläggning skett men utifrån att individen ska lotsas vidare till en myndighet och där kartläggas så arbetar koordinatorn i större utsträckning på att få individen i rätt riktning. Tidigare träffade koordinatorn individen med jämna mellanrum men det ansvaret ligger nu mer hos den berörda myndigheten. Under vissa omständigheter följer koordinatorn med ungdomar för att stötta till t.ex. studier utifrån att det i dagsläget inte finns eller att bristfällig verksamhet identifieras, dessa brister lyfts till LSG. I dagsläget gäller det ex. informationsansvaret. Framgångsfaktorer är bra relation till ungdomen och god samverkan mellan myndigheter. Hinder i genomförande är oflexibla inställningar och regler vilket gör att individer som har svårigheter men ingen diagnos inte får den hjälp de behöver. Under 2012 har 34 ungdomar skrivits in i Ciceron och det ger 67 individer som har passerat eller är kvar i projektet. Anna Sahlberg, koordinator 11
Ciceron Trosa Organisation Huvudman för Ciceron i Trosa är Trosa Kommun och ansvarig är den Lokala Samverkans Gruppen (LSG). LSG i Trosa består i december 2012 av representanter från Socialtjänsten Trosa Kommun, Arbetsförmedlingen, Primärvården och Försäkringskassan. LSG har haft 3 st möten under hösten, då koordinatorerna presenterat dagsläget i Ciceron som en delpunkt på agendan enligt tidigare upplägg. Diskussion om vad av det som vi gör idag som ska säkerställas att det fortsätter i någon form pågår. Koordinatorerna har även haft i uppdrag att sätta fingret på eventuella brister/förbättringsområden. Fortsatt arbete och förbättringsområde redovisas nedan i rapporten. Personal Samverkansteamet i Trosa består idag av båda koordinatorerna samt representanter från socialtjänsten (Soc), arbetsförmedlingen (AF), arbetsmarknadsenheten (AME), försäkringskassan (Fk) och skolan (SYV). Vi har även arbetat på en utökad kontakt med koordinatorerna för TRIS i Trosa, bland annat genom ett möte mellan koordinatorerna för Ciceron och TRIS. Ett möte för TRIS-koordinatorerna och Samverkansteamet tillsammans är planerat till januari 2013. Samverkansteamet har planerade möten 1 gång/månad vilket innebär att vi har genomfört 5 st teammöten under hösten. Syftet är att ha en mötesplats där vi kan diskutera följande övergripande frågor som handlar om hur vi kan samverka på ett mer effektivt sätt enskilda individärenden för att stämma av behov för flerpartssamtal (med handläggare och individ), förmedla kontakt mellan individ och ny handläggare på annan myndighet (enl. individens önskemål) andra frågor som kan underlätta för individ och organisation. Närvaron på mötena varit bra och varje organisation har sett till att det finns en ordinarie vikare som ska vara med på teammötena om ordinarie representant inte kan närvara. Vi har återkopplat till det Isberg vi tog fram för Ciceron i Trosa för att kontrollera att vi jobbar i linje med de intentioner och valda sanningar som vi har satt upp i teamet (se bilaga). Under hösten har koordinatorerna deltagit i 3 st koordinatorsträffar medhandledning. Träffarna har varit ett forum för att lyfta aktuella frågor, vilket har varit mycket uppskattat. Återkopplingen till det Isberg vi tog fram tillsammans i koordinatorsgruppen skett vid varje träff, vilket har varit bra för reflektionen. 11 st flerpartssamtal anordnade av koordinator har genomförts under våren. Medverkande från myndigheter/organisationer har varit Soc, AF, AME och koordinatorer. Vid samtalen diskuteras individens situation och behov för att hitta smarta lösningar och nya infallsvinklar. Samtalen har fungerat bra och kommer att fortsätta framöver. Planering 2013 Inför denna lägesrapport tillfrågades samverkansteamet om synpunkter på nuvarande och framtida arbetssätt. Synpunkterna är summerande enligt följande: Bra teammöten som bland annat genererar bra flerpartsmöten. Koordinatorerna ordnar teammötena och är ofta sammankallande till flerpartsmöten. Koordinatorerna har en viktig roll i att vara första instansen för ungdomarna, framför allt för de ungdomar som inte vet vart de ska. Koordinatorerna har möjlighet att vara kravlöst 12
rådgivande/frågande, utan påverkan av de regelverk som styr handläggare i de olika organisationerna. De kan därmed vara en brygga mellan olika organisationer samt mellan organisation/ungdom. Under 2013 kommer teamet att jobba med att hitta svar på frågorna: Ska ovanstående funktion finnas kvar framöver? Hur ska det organiseras? Vem ska ha ansvaret? Önskemål om att fortsätta med: Samverkansteamsmöten Mycket uppskattat att ses och prata igenom generell organisation, ansvarsfördelning ( vem har bollen? ) och förslag på lösning för enskilda deltagare. Om koordinatorsrollen försvinner behöver organisationerna säkerställa att dessa möten fortgår. Flerpartsmöten Fanns även i tidigare organisation men är fler idag, bland annat eftersom handläggare ses på teammötena och man direkt kan bestämma om det ska bokas ett möte. Koordinatorerna har vid flera tillfällen fungerat som sammankallande och spindel i nätet för dessa möten. Organisationerna bör fundera över framtida organisation utan koordinator. Det ska finnas en person som kan ta ett förutsättningslöst samtal med en ungdom, ett Kartläggningssamtal. Denna person bör ej jobba på någon av de kravställande myndigheterna (som AF, Soc eller Fk). Förbättringsområden: Coacher Behovet är stort för samtalspersoner för varierande frågeställningar, även samtalsstöd som psyk, kurator etc. AF kan ej tillhandahålla coacher i Trosa Kommun idag. Handläggningstid (ex.vis AF till AME) Då arbetsbelastningen ibland är mycket hög i olika organisationer är det lätt att vissa ärenden drar ut på tiden. Det tar tid att hitta tid för flerpartsmöten etc Under 2013 kommer frågan Vad ska vi ha permanenta till 2014-01-01? finnas med som en stående punkt på dagordningen för samverkansteamets möten. Individ Målgruppen för Ciceron i Trosa kommun är personer i åldern 16 29 år som ej arbetar eller studerar. Målet är att de ska etableras ut till arbetsmarknaden, påbörja studier eller få rätt ersättning om de ej är aktuella varken för reguljärt arbete eller studier. Sedan projektstart har totalt 74 ungdomar varit inskrivna i Ciceron t.o.m. v 52 2012 (inklusive 7 personer som har skrivits in på nytt efter att de blivit avslutade). Av dessa är 51 st avslutade där 23 har gått till arbete, 11 st till studier, 1 st har rätt ersättning, 2 st har fått barn och 14 st har slutat på grund av flytt, ingen kontakt, frihetsberövad eller på egen begäran. Lena Berg och Sarah Wårdemark, koordinatorer 13
Ciceron Flen Organisation Det finns en tradition av samverkan i Flen, både formellt och informellt. Samverkan sker ofta mellan handläggare utifrån specifika individärenden. Det finns därför ett fortsatt behov av att utveckla samverkan på en strukturell nivå. Ciceronprojektets stora utmaning ligger i att alla organisationer ska se en gemensam vinst i att samverka på alla nivåer, allt från handläggarnivå till chefsnivå. Många handläggare upplever sig pressade att effektivisera och förkorta insatserna för målgruppen från den egna organisationen, vilket inte alltid är gynnsamt för samverkan. Sedan jag tillträdde min tjänst har jag träffat Lokala Samverkans Gruppen, LSG, vid två tillfällen. LSG består av representanter från Landstinget (vårdcentraler samt öppenpsykiatriska mottagningen), Kommunen (socialförvaltningen samt Arbetsmarknadsenheten), Försäkringskassan samt Arbetsförmedlingen. Inför varje träff har jag lämnat en statusrapport med frågor som är viktiga för projektets utveckling. Samverkansteamet har genomfört fyra möten, där har vi utöver individärenden arbetat med rutiner för att förbättra ärendehanteringen samt flödet i teamet. Personal Jag tillträdde min tjänst som koordinator i början av september 2012, i samband med detta träffade jag de personer som sitter i samverkansteamet samt i Lokala Samverkans Gruppen, LSG, för att med öppna frågor kartlägga vad som fungerat bra med projektet, vad som behöver förbättras/förändras samt vilka förändringar som finns på ny koordinator. Syftet med detta var att få en fast grund att arbeta utifrån som ny koordinator. Samverkansteamets sammansättning har under vår och sommaren 2012 förändrats då personal slutat och börjat inom de olika verksamheterna. Ett arbete för att finna en hållbar balans med individen i centrum har därför inletts. Det finns ett stort engagemang och kunskap i samverkansteamet vilket borgar för en stabil utveckling. Individ De ungdomar som tas upp i Samverkansteamet är mellan 16 och 29 år och har behov av mer än två stödinsatser och kommer främst genom de olika verksamheterna (kommunen, Landstinget, Arbetsförmedlingen samt Försäkringskassan) som är knutna till Ciceron. Samverkansteamets handläggare tar upp enskilda ärenden där man genom en problemformulering utser vilka enheter som bör arbeta med individen. Varje enskilt ärende hanteras av de enheter där individen har behov av stöd. Regelbunden uppföljning sker i samverkansteamet. Ärendet avslutas då individen har en etablerad kontakt där denne får det stöd den har behov av. Samverkansteamets utmaningar inför 2013 består i att få ett tydligare flöde genom ciceron samt att på ett bättre sätt använda alla de kompetenser som teamet besitter. Samverkansteamet och LSG skall gemensamt ha en halv dags kick off/workshop i slutet av februari 2013 med syfte att klargöra och förbättra flödet och processen i samverkansteamet. Anna Olsson, koordinator 14
Ciceron Katrineholm-Vingåker Organisation Styrgrupp: för Ciceron Katrineholm och Vingåker är LSG (Lokala Samverkans Gruppen) med representanter från Landstinget (vårdcentraler samt psykiatri), Socialförvaltningen, Försäkringskassan, Viadidakt och Arbetsförmedlingen. 1 Landstingskoordinator 1 samordnande koordinator Samverkansteam: i båda kommunerna med representanter från Socialförvaltning, Arbetsförmedling, Landsting (Vårdcentral och psykiatri), Viadidakt. Communicare har deltagit på en del av mötena i Vingåkers Kommun. Under hösten har mycket tid och energi gått till arbetet med Ciceron 2.0. Koordinatorerna har arbetat i enlighet med den ursprungliga lokala projektplanen. Handledning med fokus på samverkan har genomförts vid ett antal tillfällen under hösten, även där har mycket tid gått till att diskutera den nya inriktningen. Det har även genomförts två workshops under ledning av RAR för att arbeta fram förslag på den nya inriktningen. Vi har haft samverkansteam en gång varannan månad i respektive kommun. Detta kommer att förändras till våren och vi kommer då ha samverkansteam en gång i månaden i respektive kommun. Båda koordinatorerna i Katrineholm/ Vingåkers kommuner har idag avsagt sig uppdragen som koordinatorer i Ciceron. Åsa Wengelin som är landstingskoordinator har fått en ny tjänst och Mia Bärlin som varit samordnande koordinator har bett att få kliva av uppdraget. Båda kommer att lämna arbetet med Ciceron under januari 2013. Samverkan kring ungdomar har varit väl uppbyggt i de båda kommunerna. Vi upplever dock att sedan Cicerons arbete påbörjades så har samverkan intensifierats och fler aktörer har blivit aktiva. I och med Cicerons arbete kring målgruppen unga, 16-19 år, så har vi intensifierat samarbetet med gymnasieskolorna. Det innebär att vi idag arbetar tillsammans för att skapa en verksamhet på Ungdomstorget för de ungdomar som av någon anledning inte har fungerat i den ordinarie skolmiljön eller är på väg att hoppa av. De ungdomarna har idag möjlighet att komma till Ungdomstorget, vara fortsatt inskrivna på gymnasieskolorna med studier förlagda till Ungdomstorget. Behovet har visat sig stort, vilket resulterat i att Ungdomstorget har satt en gräns på max 10 ungdomar. Även skolan har uppmärksammat behovet och vi kommer därmed tillsammans undersöka vilka möjligheter det finns att ytterligare utöka samarbetet kring denna målgrupp. Idag finns det en pedagog på 55 % på Ungdomstorget, det finns önskemål om att den ska utökas till 100 % redan till våren. En stor grupp ungdomar som faller under informationsansvaret följs upp via Ungdomstorget. Dessa ungdomar har redan hoppat av gymnasieskolan och samordnandekoordinator har arbetat fram rutiner för hur uppföljningen av dessa ungdomar ska ske. Under hösten har Ungdomssupport, en verksamhet under Socialförvaltningen i Katrineholm, flyttat in under samma tak som Ungdomstorget. Det har lett till ökad samverkan kring ungdomar med social problematik, missbruksproblematik etc. Samverkans projekt som leddes av samordnande koordinator och som startade i Katrineholm våren 2012 mellan arbetsförmedling, Viadidakt och Socialförvaltningen där handläggare från Arbetsförmedlingen och coach från Viadidakt träffar ungdomar som söker försörjningsstöd redan innan de blivit beviljade stödet har lett till att ungdomarna fångas upp och kommer i insats i ett tidigare skede än tidigare. 15
På Ungdomstorget har vi arbetat för en väg in för ungdomar mellan 16-25 år. Önskemål är att utöka med en socialsekreterare på plats minst en halv dag i veckan. I och med att det till våren ej kommer finnas någon landstingskoordinator på Ungdomstorget så har både önskemål och behov uppmärksammats om kurator och/eller en arbetsterapeut på Ungdomstorget, där det i tjänsten finns utrymme för enklare insatser eller behandling. I samverkansteamet har vi under hösten dels samverkat runt individärenden men även diskuterat behov som finns hos målgruppen. Handläggarna har bland annat uppmärksammat en avsaknad av verksamhet för ungdomar som är i behov av att bryta social isolering och få fasta rutiner. En verksamhet där huvudsyftet är social samvaro och inte i första hand att gå vidare mot arbete eller studier. Personal Styrgrupp 1 Landstingskoordinator 1 Samordnande koordinator Samverkansteam i respektive kommun. Landstingskoordinatorn har under hösten haft fokus på ungdomar med psykisk ohälsa. Har fungerat som en länk till landstinget och framför allt psykiatrin där behov har funnits. Har även träffat ungdomar som upplever sig ha psykisk ohälsa men där det kanske har räckt att träffa en person för att få lyfta sina tankar och känslor. Samordnande koordinator har jobbat för att bygga upp struktur för hur kontakten kring ungdomarna som faller under informationsansvaret ska se ut. Även arbetat med strukturen runt de ungdomar som fortfarande är inskrivna på gymnasieskolan. Har tillsammans med coacherna på Ungdomstorget arbetat med att utveckla verksamheten för att målgruppen ska kunna mötas på ett bra sätt. Under hösten har koordinatorn även fungerat som en lots för denna målgrupp. Det har inneburit att denne träffat ungdomarna tillsammans med målsman och representant för skolan och sedan lotsat vidare, främst till coach eller pedagog på Ungdomstorget. Individ Under november har verksamheten på Ungdomstorget formats om så att en av coacherna enbart kommer att arbeta med målgruppen unga 16-19 år. Coachen har då träffat och kommer fortsätta träffa ungdomarna direkt tillsammans med skolan. Den samordnande koordinatorn har därmed haft väldigt lite individkontakt som följd. Ett resultat av landstingskoordinatorns arbete är att många individer har fått hjälp med att etablera vårdkontakter i ett tidigare skede. En del av ungdomarna har tidigare haft kontakter med vården, avbrutit dem, av koordinatorn fått hjälp att aktualisera dem igen efter att de själva sett behovet. Många ungdomar vänder sig direkt till psykiatrin vid upplevelse av psykisk ohälsa, koordinatorn har fungerat som en lots och kunnat hjälpa till att hänvisa till rätt vårdinstans. Det arbete som tidigare lagts ner på att marknadsföra Ungdomstorget har bidragit till att fler ungdomar och föräldrar känner till Ungdomstorget och den hjälp de kan få där. Det har lett till att vi inte längre behöver lägga lika mycket tid och energi på att försöka nå ungdomarna utan istället tar ungdomarna själva eller föräldrarna kontakt med och vill få hjälp. Det kommer även mer och mer förfrågningar från andra verksamheter och myndigheter som träffar ungdomar som vill eller har behov av Ungdomstorgets insatser. Mia Bärlin och Åsa Wengelin, koordinatorer 16
Ciceron Eskilstuna Organisation Huvudman för koordinatorerna i Ciceron är arbetsmarknad och familjeförvaltningen. Nya medlemmarna i styrgruppen är områdeschef för Arbetsmarknad och Familjeförvaltningen Mattias Huuva och chef från Arbetsförmedlingen Patrik Vikström. Vi saknar fortfarande en representant från Landstinget i styrgruppen. Styrgruppen har träffats två gånger under hösten där stor del av tiden gick åt till att diskutera Ciceron 2.0. som skulle innebära enbart organisatoriskt arbete. Störst krav på förändring var på oss i Eskilstuna som har lagt det kommunala informations- och uppföljningsansvaret inom Ciceron. Det uppföljningsansvaret innefattar bl.a. möte med individen och detta var mot de nya planerna för Ciceron 2.0. Under hösten har Ola Wiktorson från RAR träffat LSG i Eskilstuna där just denna fråga diskuterades och resultatet blev att vi fortsätter så som vi jobbat hittills dvs. både med individen och organisatoriskt tills ett nytt beslut fattas. Koordinatorerna från länet har träffats vid flera tillfällen för att arbeta fram och förtydliga koordinators roll samt hur Ciceron 2.0 kommer att se ut. Resultatet av detta arbete blev att arbetet med Ciceron fortsätter enligt befintliga planer tills ett nytt beslut fattats. Ett nytt beslut bör tidsmässigt anpassas efter budgetarbetet i respektive organisationer, vilket betyder före sommaren 2013. Samordningsförbundets styrelse har ett möte den 31 maj, vid vilket ett beslut om verksamhet efter 2013 kan fattas. Samtliga lokala samverkansgrupper, deltar i formuleringen av: Ciceronmodellen (länsövergripande) Koordinatorns roll (länsövergripande) Finansieringsplanen Detta arbete ska ske under tidig vår i form av ett antal workshops. Anders Hagander tidigare områdeschef meddelar att behovet av verksamhet för ungdomar som Ciceron under tiden påvisade lyfts upp till den politiska beredningen. AMF förväntas uppdrag av dem under 2014. Det som återstår är på vilket sätt ska behovet tillgodoses. Det blir ett uppdrag för koordinatorerna att arbeta fram förslaget utifrån behovet de har kännedom om samt från diskussioner med gymnasieskolan och andra aktörer som träffar ungdomar 16-24 år. Det arbete vi har med det kommunala information och uppföljningsansvaret har resulterat i utökade rutiner mellan kommunen och gymnasieskolan. En kontakt med koordinatorerna görs för mer information angående ungdomen vid frånvaro för att på ett tidigt stadie kunna samordna kunskaper och eventuella insatser för ungdomen för en vidare planering. Ciceron upptäckte svårigheter i samarbete mellan skola och Komvux när det gällde överflyttning av ungdomar och initierade flerpartsmöte. Mötet ledde till att tydligare rutiner ska skrivas om hur tillvägagångssättet mellan gymnasieskolan, Komvux och framsteget ska gå till för elever som är i behov av mer stöd. Detta kommer att leda till att ungdomen får rätt stöd och en snabbare överflyttning. Samarbetet mellan kommun och Arbetsförmedlingen har under hösten fortsatt och vi har deltagit i olika arbetsgrupper där vi diskuterat flerpartsmöten, effektiva möten samt en tydlighet om ansvarsfördelning och samverkan. Utvecklingsområde för Arbetsförmedlingen och kommunen är arbete med ungdomar 16-18 år som varken studerar eller jobbar. Ciceron håller i planering av samverkans dag som kommer att äga rum den 14 mars 2013. Vi kommer att bjuda in 80-100 handläggare som jobbar med målgruppen från kommunen, Arbetsförmedlingen 17
och olika projekt. Syftet är att planera hur informations utbyte mellan parterna som är inriktade på ungdomar och unga vuxna skulle kunna ske. Dagen ska flöda av en kortare föreläsning i samverkan, presentation av olika verksamheter och projekt samt workshop. Personal Ciceron har träffat vårt samverkas team Lilla nätverket regelbundet 1 gång/månaden som resulterar i att flerpartsmöten bokas in snabbt och det blir effektiva möten med bred kompetens. Koordinatorerna har under hösten deltagit i utbildningen MI motiverande samtal som alla inom kommunen ska gå. Motiverande samtal används idag av koordinatorerna i mötet med ungdomen för att höja deras kompetenskänsla, ha fokus på positivt perspektiv samt tydliggöra tidigare lyckade erfarenheter. Att lyfta upp inre styrkor hos våra ungdomar och utforska deras egna idéer samt hjälpa de fast på deras egna villkor är något vi jobbar med. Får vi ungdomar att känna sig delaktiga går planeringen mycket bättre har vi erfarenhet av. Organisatoriskt använder koordinatorerna sig av MI vid möten med organisationerna till att lyssna aktivt, utforska vad som fungerar eller inte fungerar, att ha fokus på positivt perspektiv samt genom att använda kompetens från andra områden. Under hösten har vi haft tre handledningstillfällen med koordinatorerna från länet där vi arbetade med framgångsfaktorer utifrån kommunikationsnycklarna som vi lärt oss under våren. Vi har lärt oss vilka nycklar som har lätt till att det blir framgång eller misslyckande. Vi har även lärt oss olika nycklar för att få framgång i våra möten på både individ och organisations nivå. Detta baseras på kunskap om hur hjärnan och kroppen samverkar, och hur relation mellan människor fungerar samt förståelse om oss själva. Ciceron har flyttat med praktiksamordnarna samt vår enhetschef till lokaler på Kungsgatan. På samma plan finns resursenheten för ungdomar och unga vuxna och där vi håller på att utveckla ett samarbete. Under hösten har vi även som ny enhet varit delaktiga i att ta fram en verksamhetsplan gällande AMA Ung. Individ Vår målgrupp är ungdomar mellan 16 24 år. Den största förändring vi har märk under hösten är den psykiska ohälsa som både ungdomar och handläggare/skola förmedlar, vilket resulterar i mycket frånvaro och svårigheter att få tag på ungdomen. Sedan projektet startade har vi träffat sammanlagt 271 ungdomar. Resultat: Tillbaka i skolbänken är 75 st. Kontakt med Arbetsförmedlingen 50 st. Varit ute i praktik 7 st. Har fått jobb 22 st. Andra insatser (Landstinget, EEB, IFO, andra projekt) 36 st. Tackat nej 9 st. Flyttat från Eskilstuna 15 st. El upprättat kontakt 22 st. De vi fortfarande jobbar med 35 Enesa Arapovic och Sofia Lillemets, koordinatorer 18
Ciceron Strängnäs Organisation Strängnäs kommun, socialkontoret är huvudman för Ciceron som startade 2011-04-01. Styrgruppen består av arbetsförmedlingschef Christer Andersson och verksamhetschef Annica Westling, Individoch familjeomsorgen, Socialkontoret. Samverkansteamet har förändrats sedan projektstart till att sedan hösten 2012 bestå av en befintlig arbetsgrupp med handläggare från Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten - IFO/Ekonomiskt bistånd. Koordinatorn träffar styrgruppen regelbundet och tycker att kontakten med styrgruppen fungerar bra, både vid och emellan inbokade möten. Koordinatorn ser en fördel för Ciceron i Strängnäs kommun att, förutom att vara representerade i LSG, är Christer Andersson representant i länsprojektgruppen för Ciceron och Annica Westling är representant i samordningsförbundets beredningsgrupp. Samverkansteamet diskuterade under våren hur arbetet i Ciceron skulle kunna förankras i verksamheterna på ett bättre sätt. En överenskommelse gjordes om att koordinatorn tillsammans med representanterna i teamet mer aktivt skulle delta i aktuella mötesforum hos respektive verksamhet för att synliggöra det samverkansarbete som genomförs och lyfta aktuella samverkansfrågor. En förändring har därefter skett till att låta befintlig arbetsgrupp med handläggare från Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten/Ekonomiskt bistånd ta rollen som samverkansteam. Arbetsgruppen träffas vid ett tillfälle per månad för ett informationsutbyte och för att diskutera gemensamma samverkansfrågor. Mötet sker enligt en gemensam överenskommen rutin/mötesstruktur med en fast agenda. Förslaget har sanktionerats av styrgruppen. Arbetsmarknadsfrågor i kommunen, pågående utvecklingsarbete Ciceron har sedan projektstart haft sin utgångspunkt i det sk. Mikaelshuset, en lokal som Strängnäs kommun hyr av Strängnäs Stift. Sedan november månad har Ciceron samlokaliserats med kommunens Traineeprojekt, vilket har sin utgångspunkt på Campusområdet i Strängnäs. Traineeprojektet är kommunens satsning för att få fler, främst ungdomar, i arbete i stället för att vara arbetslösa och få försörjningsstöd. Koordinatorn har deltagit i en del av det förberedande arbetet i projektet samt i det matchningsarbete som gjordes mellan deltagare och aktuella traineeplatser. Kommunen planerar att inrätta en enhet för arbetsmarknadsfrågor, under socialnämndens och Individ- och familjeomsorgens ansvarsområde. Det är en stor fördel för Ciceron att genom samlokalisering kunna ta del av och följa detta pågående utvecklingsarbete, både ur samverkanssynpunkt samt med tanke på den framtida inriktningen med Ciceron 2.0. Personal Koordinatorn vistas regelbundet hos respektive verksamhet och deltar vid aktuella möten. På så vis får koordinatorn en bra möjlighet att informera om och synliggöra arbetet i Ciceron tillsammans med de handläggare som deltar i samverkansteamet samt till viss del även med hjälp av styrgruppen. En annan fördel är att koordinatorn fått/får en inblick och en kunskap om respektive verksamhet som är viktig i rollen länk i samverkansarbetet. Arbetssituationen har under hösten blivit mer stabil hos både Socialtjänsten - IFO/ Ekonomiskt bistånd och Arbetsförmedlingen. Dock har verksamheterna haft en hektisk period pga ålagda interna utvecklingsarbeten samt fortsatt viss rörlighet i personalgrupperna. Koordinatorn har därför medvetet valt att inte vara allt för pådrivande vad gäller utvecklingsarbetet för Ciceron, utan istället 19