Självmordsprevention genom utbildning. Inga-Lill Ramberg, med dr, NASP

Relevanta dokument
Sammanfattning av utvärderingen av projektet Aktion Livräddning. - första etappen


Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord

Synen på arbetet med självmordsnära patienter. En utvärdering av första etappen av projektet Aktion Livräddning

DEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Synen på arbetet med självmordsnära patienter i den psykiatriska vården. Utvärdering av projektet Aktion Livräddning inom Psykiatri Södra Stockholm

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Patient blev hemskickad begick självmord

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar Psykiatriska kliniken Ryhov

Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård

Föredragningslista Sammanträdesdatum

JIL Stockholms läns landsting i (5)

Årsrapport samordnare barn till psykiskt sjuka föräldrar och BIP Ryhov Jönköping 2016

Förslag på en ny modern Psykiatri

Yttrande över motion 2013:25 av Helene Öberg m.fl. (MP) om åtgärder för att förebygga självmord

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Sårbara ungdomar med risk för självmordshandlingar. Karolinska Institutets folkhälsoakademi På uppdrag av Stockholms läns landsting

Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier

Chefer och psykisk hälsa och ohälsa

Antagen av Samverkansnämnden

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

Regional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor

Integrerad tillsyn av missbruksoch beroendevården

Patientsäkerhetsberättelse År 2013

Suicidalitet arbete inom olika verksamheter, på Gotland

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Anpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

Suicidnära/ självskadande patienter. Bemötande och behandling. Thomas Gustavsson leg psykolog

Suicidriskprevention genom forskning

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma i Stockholms läns landsting

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Barnperspektivet inom Beroendevården

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Retrospektiv journalgranskning av patienter som suiciderat

Bättre arbetsmiljö varje dag

Chefer och psykisk ohälsa

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF

UTBILDNINGSSTRATEGI. GallRiksdagarna. Utbildningsmiljön. Grundutbildning. Lise Lott Prebner

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen

Självmordsförsök i Stockholms län. Data: Guo-Xin Jiang. Gergö Hadlaczky. Danuta Wasserman

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Hur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen. Britta Alin Åkerman,

PATIENTSÄKERHET I PSYKIATRIN

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen

Självmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN

Mortalitet hos personer med AST

Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU. Zophia Mellgren september 2013

Skattning av depressionssymptom. En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet

Temagrupp Psykiatri. Årsrapport 2016 Datum: Sammanfattning och analys. Sammanfattning av temagruppens arbete under 2016

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN

Chefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Implementeringsprojekt

Rapport utbildningssatsning för personal som i sin yrkesutövning möter människor med funktionsnedsättning

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Hinder och framgångsfaktorer vid spridning av integrerade psykiatriska arbetsformer. Annika Lexén, CEPI; Lunds universitet, 2014

Skellefteå kommun invånare ( ) Yta km inflyttade i Skellefteå i övriga orter

Hur blir det möjligt?

Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev )

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Riktlinje för Intern kontroll

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för primärvården

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Patientsäkerhetskultur 2015

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

BESKRIVNING AV FRAMGÅNGSFAKTORERNA

VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola

Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast

Självmordsriskbedömning

Ett samtal om dagen i heldygnsvård

Äldrenämnden. att med beaktandet av resultatet lägga rapporten till handlingarna.

Ale Vision 2025 Lätt att leva. Se mig! Äldreplan för Ale kommun,

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6

SUICIDPREVENTIVA DAGEN 10 September Karolinska Institutets folkhälsoakademi På uppdrag av Stockholms läns landsting

Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Transkript:

Självmordsprevention genom utbildning Inga-Lill Ramberg, med dr, NASP

Kan man förebygga självmord genom utbildning? Inga-Lill Ramberg, Med dr 25 januari 20102

Få studier där man kunnat mäta det Gotlandsstudien, Rutz 1992 90% av allmänläkarna Tvådagarskurs med fokus på depression Kunskaper i diagnostik och behandling ökade, remitteringar till psykiatrin minskade, sjukfrånvaron minskade med 50%, förskrivningen av antidepressiva ökade Självmorden minskade med 60% jämfört med landet i övrigt, men mest bland kvinnor Minskningen var enbart tillfällig Henriksson & Isacsson 2006 Självmorden bland kvinnor minskade med 47% i Jämtland, 30% i Sverige 1995-2002 jämfört med 1970-1994 Szanto m fl 2007 Självmorden bland kvinnor i en landsbygdsregion i Ungern minskade med 34% jämfört med en ökning med 90% i en kontrollregion Inga-Lill Ramberg 25 januari 2010 3

Utvärdering av två interventioner i Stockholm Teori och praktik, Ramberg 2003 200 timmar under 2 år, 1993-1995 Aktion Livräddning Halvdagsutbildning av chefer Två heldagsutbildningar av behandlingsansvariga Pågående projekt avslutas 2011 Inga-Lill Ramberg 25 januari 2010 4

Hypoteser Aktion Livräddning Teori och praktik Tydligare rutiner för arbetet med självmordsnära patienter Ökad kunskap och fler verktyg bland kursdeltagarna för att förbättra vården för självmordsnära patienter Ökad kunskap och tydlighet i arbetet Mer positiva attityder Ökad kvalitet i vården av självmords nära patienter Färre upprepade självmordshandlingar och självmord Inga-Lill Ramberg 25 januari 2010 5

Teori och praktik Intervjuer av kursdeltagarna 29 deltagare 1993 1995 16 arbetade fortfarande inom psykiatrin i SLL Representerade 10 av 11 deltagande kliniker 7 döda, långvarigt sjuka eller pensionerade 6 lämnat psykiatrin i SLL Redskap för implementering Vad har implementerats Möjligheter och svårigheter Inga-Lill Ramberg 25 januari 2010 6

Teori och praktik Implementerade aktiviteter Utbildningsprogram, 6 kliniker Skriftliga vårdprogram, 4 kliniker (uppdatering i 1) Riskbedömningsteam, 2 kliniker Krisplaner eller kristeam, 3 kliniker Retrospektiva genomgångar, 3 kliniker Samarbetsavtal med soma, 1 klinik Anhörigprogram, 1 klinik Inga-Lill Ramberg 25 januari 2010 7

Teori och praktik Förutsättningar för implementering Klinikledningens intresse Tiden Omorganisationer och byte av ledning Oklarheter Statusfrågor Förankring hos medarbetarna Behov av långsiktig påfyllning Från teori till praktik Rutiner och vidmakthållande Inga-Lill Ramberg 25 januari 2010 8

Teori och praktik Enkäter 1994 och 1997 Panel av 617 anställda inom Stockholms psykiatriska vård 300 arbetade regelbundet med självmordsnära patienter 134 inom interventionsklinikerna 166 inom kontrollklinikerna 133 frågor Utbildning Klarhet i arbetet Attityder till självmordsnära patienter Inga-Lill Ramberg 25 januari 2010 9

Teori och praktik Påverkan på medarbetarna Uppfattningen om att ha tillräcklig utbildning (p<.01) 43% till 58% Mentalskötare (p<.01) 24% till 48% ha kunskap om vad som är viktigt i arbetet med självmordsnära patienter (p<.05) 59% till 72% Mentalskötare (p<.05) 47% till 69% känna sig trygg i arbetet med självmordsnära patienter (p<.01) 75% till 89% Mentalskötare (p<.01) 70% till 93% Inga-Lill Ramberg 25 januari 2010 10

Teori och praktik Skillnader vid uppföljningen mellan mentalskötare på interventions- respektive kontrollkliniker Saknar kunskap p<.05, 31% resp 51% Får oklara instruktioner p<.01, 44% resp 67% Problem med olika syn hos överordnade p<.05, 54% resp 71% Vet ej vad som förväntas p<.05, 34% resp 54% Spelar ingen roll vad som görs p<.05, 10% resp 24% Mer sympati för förstagångare p<.05, 22% resp 41% Inga-Lill Ramberg 25 januari 2010 11

Teori och praktik Slutsatser NASP:s utbildning Ger kunskaper i självmordsprevention Möjliggör kunskapsöverföring till medarbetarna Främjar positiva attityder till arbete och patienter Inga-Lill Ramberg 25 januari 2010 12

Aktion livräddning 281 999 invånare 231 143 är 18 år och äldre Inga-Lill Ramberg 25 januari 2010 13

Aktion Livräddning Fokusgruppintervjuer 2007 Utbildningsinnehåll Praktisk självmordsriskbedömning Bemötande Att fråga; hur och våga Nyttan av retrospektiva genomgångar Vårdprogrammets och specialistgruppens roll Ingen självmordsstatistik Inga-Lill Ramberg 25 januari 2010 14

Aktion Livräddning Fokusgruppintervjuer 2007 Attityder Motstånd mot vårdprogrammet och retrospektiva genomgångar Tungt ansvar och man är ensam Bagatellisera Det går inte att samarbeta Svarte Petterspel Prata inte om det Om patienten vill ta sitt liv får han göra det Inga-Lill Ramberg 25 januari 2010 15

Aktion Livräddning Fokusgruppintervjuer 2007 Organisation och rutiner Tydlighet vad gäller ansvaret Samarbete överföring Behov av ständig information Enklare rutiner för retrospektiva genomgångar Få arbetet i specialiseringsgruppen att fungera Stela rutiner Inga-Lill Ramberg 25 januari 2010 16

Aktion Livräddning Population 361/500 (72,2%) besvarade första enkäten 222/312 (71,2%) besvarat båda enkäterna 90% arbetat inom Psykiatri Södra Stockholm >5 år 63% erfarenhet av patientsuicid, 22% under senaste året 9% erfarenhet av >5 patientsuicid 90% arbetar med självmordsnära patienter, 58% dagligen eller minst en gång/vecka Inga-Lill Ramberg 25 januari 2010 17

Aktion Livräddning Resultat av utbildningen 62% (n=222) deltagit vid minst något utbildningstillfälle 58% (n=137) anser i stor eller ganska stor utsträckning att utbildningen tillfört dem ökade kunskaper 40% (n=110) anser att utbildningen påverkat deras sätt att arbeta med självmordsnära patienter Tillräcklig utbildning 64% 76%, p=.012 Inga-Lill Ramberg 25 januari 2010 18

Aktion Livräddning Tydlighet i arbetet med självmordsnära patienter, n=110, p=.001 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0 0 17,4 6,4 53,3 Före utbildningen Efter utbildningen 56 29,3 37,6 Låg tydlighet Ganska låg tydlighet Ganska hög tydlighet Hög tydlighet Inga-Lill Ramberg 25 januari 2010 19

Aktion Livräddning Trygghet i arbetet med självmordsnära patienter, n= 112, p=.048 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0,9 Före utbildningen Efter utbildningen 0 7,2 7,1 75,9 66 16,1 26,8 Låg trygghet Ganska låg trygghet Ganska hög trygghet Hög trygghet Inga-Lill Ramberg 25 januari 2010 20

Aktion Livräddning Möjligheterna att förebygga, n=123, p=.001 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Före utbildningen Efter utbildningen 0 0 2,4 0,8 62,6 51,9 35 47,1 Låg tilltro Ganska låg tilltro Ganska hög tilltro Hög tilltro Inga-Lill Ramberg 25 januari 2010 21

Aktion Livräddning Rutiner För hela organisationen gäller att implementeringen av vårdprogrammet mer genomgripande fler fått information om hur det ska användas, 56% 66%, p=.033 fler anser att de har nytta av det, 39% 46%, p=.003 Personalens kunskap ökat om att vissa rutiner används specialist kontaktas för bedömning, 83% skattningsskalor används, 65% patienterna får särskild uppföljning, 42% 72%, p=.041 88%, p=.047 50% p=.040 Inga-Lill Ramberg 25 januari 2010 22