Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson
Framväxten och institutionaliseringen av det svenska bostadssystemet Begrepp; Bostadssystem Svenska bostadsregimens särart
Särskiljande drag i svensk bostadsförsörjning Generellt inriktad bostadspolitik utan individuell behovsprövning, baserad i första hand på kommunalt ägda allmännyttiga bostadsföretag. En integrerad hyresmarknad, med tydliga formella länkar mellan privat och allmännyttig hyresrätt. Ett korporatistiskt system för hyresförhandlingar baserat på en stark hyresgäströrelse. (B. Bengtsson s. 102.)
Begrepp inom svensk bostadspolitisk diskurs Bostaden som social rättighet Neutralitet mellan upplåtelseformerna
Fyra bostadspolitiska fokuspunkter 1. Efterkrigstidens bostadspolitiska program 1945-1948 2. Besluten om bostadspolitiken och den nya hyrespolitiken 1966-68 3. Omprövningen av bostadspolitiken, neutralitet mellan upplåtelseformerna 1974-75 4. Borgerliga regeringens systemskifte 1991-1993
Introduktionsfasen 1900-1945, bostadsfrågans politisering Egnahemsrörelsen - höja lantarbetarnas bostadsstandard - förhindra emigration till Amerika Ökat kommunalt byggande för att lindra industriarbetarnas bostadsnöd i städerna.
Fokuspunkt 1. Efterkrigstidens bostadspolitiska program 1945-1948 En generell bostadspolitik allmännyttiga bostadsföretagen definierades som kommunalt kontrollerade generella system för bostadsfinansiering
Uppbyggnadsfasens första skede 1945-1965: Bostadsbristens tid Miljonprogrammet
Fokuspunkt 2. Besluten om bostadspolitiken och den nya hyrespolitiken 1966-68 Generell politik, goda bostäder åt alla, allmännyttans ledande ställning på integrerad hyresmarknad samt bostadskooperationens starka ställning = stigberoendets självförstärkande reproduktionslogik (Bengtsson s.122)
FORTS. Fokuspunkt 2. Besluten om bostadspolitiken och den nya hyrespolitiken 1966-68 Samhällets mål för bostadsförsörjningen bör vara att hela befolkningen skall beredas sunda, rymlig, välplanerade och ändamålsenligt utrustade bostäder av god kvalitet till skäliga kostnader (Prop. 1967:100, s.172)
FORTS. Fokuspunkt 2. Besluten om bostadspolitiken och den nya hyrespolitiken 1966-68 Bruksvärdessystemet för hyressättning Besittningsskydd
Uppbyggnadsfasens andra skede 1965-74: Miljonprogram och miljökritik Social isolering Segregation Krav på att förbättra närmiljöerna i miljonprogramsområdena.
Foukuspunkt 3. Förvaltning och hyresgästinflytande 1970-talets fokuspunkt Boendedemokrati mm visar förvaltningsfasen. Omprövningen av bostadspolitiken, neutralitet mellan upplåtelseformerna 1974-75
Förvaltningsfasen 1975-1991: Vikande efterfrågan och galopperande subventioner ROT-programmet 1977-94 bostadssubventioner från staten på 300 miljarder (!) s. 139
Fokuspunkt 4. Borgerliga regeringens systemskifte 1991-1993 Avvecklingsfas i svensk bostadspolitik Subventioner avvecklades. Hyressättningen inte tillräcklig hänsyn till läge men bruksvärde och besittningsskydd bibehålls
Avvecklingsfasen 1991 och framåt mot en dualistisk bostadsmarknad Nu blev bostadssektorn nettobidragare till statskassan (Turner 2001)
Särskiljande drag i svensk bostadsförsörjning Generellt inriktad bostadspolitik utan individuell behovsprövning, baserad i första hand på kommunalt ägda allmännyttiga bostadsföretag. En integrerad hyresmarknad, med tydliga formella länkar mellan privat och allmännyttig hyresrätt. Ett korporatistiskt system för hyresförhandlingar baserat på en stark hyresgäströrelse. (B. Bengtsson s. 102.)
Ägares villkor på svensk bostadsmarknad Resultat från EU-projektet OSIS
OSIS Origins of Security and Insecurity : the interplay of housing systems with jobs, household structures, finance and social security
Vad händer när ägandet på bostadsmarknaden ökar? Ökande majoritet ägare - minskande minoritet kommer inte in Större andel kan belåna bostaden (pension, försäkringar). Välfärdsstaten kan dra sig tillbaka Tydligare boendesegregation
Hypotes i OSIS; Att ägandet ger en nivå av ekonomisk säkerhet som skiljer sig från den för hyresgäster och därmed skapar olika medborgarskap.
Det ångrar man ju idag när man är i denhär åldern när man tänker, fast vi har ju bott bra såhär ändå [ ] det är eget är väl i alla fall eget, bostadsrätt eller hus. (Kvinna, 64 år, hyresrätt svarar på frågan om hon föredrar att hyra eller äga.)
M: Man kan väl säga att vi fyrtiotalister vi har fått våra hus gratis faktiskt, så jäkligt är det för det har ju inflationen betalat. Eller spararna har betalt våra hus, det är ruskigt egentligen men det är vad som har hänt. M: Nej, och köpte man ett hus tidigare kunde man se att det blir bättre sen men det vete sjutton om det blir bättre sen. Det kräver en inflation. Och det vet man inte heller så de som köper dyra hus idag dom kanske får finna sig i att bo jäkligt dyrt hela livet alltså. (Man 64 år, ägare, som svar på frågan om han sett några ekonomiska fördelar med sitt boende.)
(Man 55 år, ägare; -Betyder det någonting för dig att du är ägare till bostaden till skillnad mot om du skulle hyra? M: Ja, visst gör det det man har ju större möjligheter att göra saker men framförallt är det ekonomiskt. Jag menar idag, som det har blivit idag, så är det ju en väldig fördel för oss som en gång har lyckats köpa någonting. Det är väldigt tufft för de här, yngre människor som ska ut i boendet och hyr och det är så pass höga hyror också så att de får inte undan så mycket pengar att spara heller va. Nä, men jag tycker att det är fantastiskt att man har tur att man har haft möjligheten att köpa någonting eftersom man har bytt upp sig några gånger och ändå fått pengar över. Jag tycker att det är en väldig, väldig fördel att äga.
Kvinna 29 svarade på frågan; - Ni utgår ändå från att det för det mesta är en god investering att investera i en bostad?. K: Ja vi har ju kommit i den, kommit in i bostadsmarknaden vid den tidpunkten så hittills har det ju vart så. Det finns ju andra som har, kom in vid ett helt annat tillfälle, jag vet inte när men kanske 20 år sedan eller nåt, som, med jättehöga räntor och sedan dålig utveckling av priserna.
Belåna sin bostad? K: Enda möjligheten för att få loss pengar så är det ju att flytta och sälja. (Kvinna 59 år om hur hon skulle komma åt värdet i bostadsrätten) M: Nej! Jag tycker inte om skulder och lån. (Man 33, muslim i hyresrätt som svar på en vinjett där ett äldre par föreslås belåna huset som tillägg till pensionen.)
Sammanfattning De intervjuades uppfattning var att ägandet skiljde sig från att hyra så som ekonomiskt fördelaktigt. - tydlig skillnad bland äldre intervjuade ägare och hyresgäster - Bostadskostnadens andel av inkomsten var lägre för de i ägande, för flertalet även i absoluta tal. Bostaden som ekonomisk tillgång inte uppfattad som sådan inom flera grupper. - Intressant att flera nämnde moral och etik. att betala tillbaka på lån ligger i folks gener, inte rätt att spela med bostaden osv.. Trots ekonomiska nackdelar så uppskattas hyresrätten; -säkert boende (inga oförutsedda utgifter) -det bästa boendealternativet för unga/nya på bostadsmarknaden och för äldre (servicen)