LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3

LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3

Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5 2.4 Fritidsaktiviteter...6 3 SKOLA 9 3.1 Inledning...9 3.2 Elevernas miljö i skolan...9 3.3 Inflytande i skolan...12 3.4 Trygghet i skolan...14 3.5 Utmärkande på högstadiet och gymnasiet...15 4 FRAMTID... 16 4.1 Inledning...16 4.2 Vad vill man göra efter grundskolan?...16 4.3 Vad vill man göra efter gymnasiet?...16 4.4.Framtida boende att flytta eller inte flytta...17 4.5 Viktigast att satsa på enligt ungdomarna...19 5. VAD GÖR VI?...20 5.1 Hur tolkar vi och går vi vidare med LUPP resultatet?...20 5.2. Det här kom vi fram till om skola och utbildning...20 5.3. Det här kom vi fram till inom fritid och framtid...21 5.4 Prioriterade åtgärder översikt...23 BILAGOR 1. Tabeller och diagram Revidering LUPP rapporten har reviderats i två omgångar, med några mindre förändringar samt efter vår lokala LUPP konferens med ungdomar från högstadiet och gymnasiet, tjänstemän och politiker.

1. BAKGRUND Inledning Det är första gången i Ovanåkers kommun som LUPP enkätundersökningen genomförs. Ovanåkers kommun deltar i två nätverksprojekt för Ungdomsdialog. Ett nätverk tillsammans med 30 andra kommuner som leds av SKL (Sveriges kommuner och landsting) ett nätverk med fokus på ungdomsfrågor som leds av Region Gävleborg. Ovanåkers kommun genomförde tillsammans med länets övriga kommuner LUPP 2010. Vad är LUPP? LUPP- undersökningen, Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en nationell undersökning. Syftet med undersökningen är att skapa förståelse för hur ungdomar i kommunen har det idag. LUPPundersökningen genomförs i samarbete med Ungdomsstyrelsen. Samtliga rapporter och enkätfrågor finns att tillgå på Ungdomsstyrelsens webbsida, www.ungdomsstyrelsen.se. 2010 deltog totalt 31 kommuner i ungdomsenkäten LUPP. Metod och genomförande Enkätundersökningen genomfördes i Ovanåkers kommun under oktober 2010. Elever i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet och som går i skola i Ovanåkers kommun har fått möjlighet att delta i undersökningen. Även 19-25 åringarna har fått möjlighet att delta i enkätundersökningen, Region Gävleborg har ansvarade för den delen. Enkätundersökningen som besvarades via webben, består av ett 70-tal frågor. Materialet är omfattande varav alla frågor inte presenteras i den här rapporten. Enkäten innehåller frågor om skola, fritid, politik, samhälle och inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. Ovanåkers kommun har valt att fokusera på skola och fritid samt framtid. Svarsfrekvens Undersökningen i Ovanåkers kommun har en svarsfrekvens på 87 procent för eleverna i årskurs 8 och 66 procent för eleverna i årskurs 2 på gymnasiet. Totalt har 132 av 151 elever i årskurs 8 och 82 av 123 elever i årskurs 2 på gymnasiet besvarat undersökningen. Se tabell 1a, sidan 4 i bilaga 1. SVARSFREKVENS 87%, högstadiet 67%, gymnasiet Beskrivning av målgruppen Det är jämn fördelningen mellan antal killar och tjejer som har besvarat enkäten, både för årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet. Majoriteten har svenskt medborgarskap, dock är det fler i gymnasiet jämfört med högstadiet som inte har svenskt medborgarskap. Årskurs 8 högstadiet Årskurs 2 gymnasiet Tjej 50,8% 51,2% Kille 49,2% 48,8% Totalt antal 132 82 Tabell 1. Andelen tjejer och killar fördelat på årskurs som deltagit i enkätundersökningen. Begrepp Begreppet högstadiet och gymnasiet används i rapporten, det innebär dock inte att några slutsatser kan dras för hela högstadiet/gymnasiet, även om undersökningen har goda förutsättningar för det. Slutsatserna dras endast för årskurs 8 och årskurs 2. 3

2. FRITID 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna? De flesta av tjejerna och killarna i årskurs 8 och årskurs 2 känner att de har lagom med fritid och hinner med det som de vill göra. 7 av tjejerna och 62% av killarna i årskurs 8 anser att de har lagom med fritid 69% av tjejerna 53% av killarna i årskurs 2 anser att de har lagom med fritid. Det är vanligare bland killarna än tjejerna att de upplever att de har så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra med den. 8% av tjejerna och 17% av killarna i årskurs 8 upplever att de har så mycket fritid att de inte vet vad det ska göra med den. 5% av tjejerna och av killarna i årskurs 2 upplever att de har så mycket fritid att de inte vet vad det ska göra med den. Det är fler som anser att de har för lite fritid än för mycket fritid och det är något fler på gymnasiet än högstadiet som anser att det. 8 7 Tjej åk 8 6 Kille åk 8 Tjej åk 2 5 Kille åk 2 4 3 1 så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra med min tid lagom med fritid och att jag hinner med att göra det jag vill så lite fritid att jag inte vet hur jag ska hinna med det jag vill Figur 1. Jag känner att jag har (för mycket/lagom/för lite) fritid. Fördelat på årskurs och kön. 4

2.2 Fritidsutbudet Högstadiet De flesta eleverna i årskurs 8 tycker att det finns ganska mycket att göra som de är intresserad av. Fler ungdomar på högstadiet tycker det finns väldigt och ganska mycket att göra än ganska lite och ingenting att göra, 7 av tjejer och 66% av killarna, se tabell 2. Ungdomar på högstadiet tycker det finns mer att göra jämfört med ungdomarna på gymnasiet. Gymnasiet 41% av gymnasieeleverna tycker att det finns väldigt och ganska mycket att göra, 34% av tjejerna och 5 av killar. 59% av gymnasieeleverna har svarat att det finns ganska lite och väldigt lite att göra av det de är intresserade av på fritiden, 66% tjejer, 5 killar, se tabell 2. Årskurs 8 högstadiet Årskurs 2 gymnasiet Tot Tjej kille Tot Tjej Kille Det finns väldigt mycket att göra 22% 18% 26% 13% 1 18% Det finns ganska mycket att göra 46% 52% 4 28% 24% 32% Det finns ganska lite att göra 26% 22% 29% 39% 52% 25% 6% 8% 5% 14% 25% Det finns väldigt lite/ingenting att göra Tabell 2. Hur mycket av det du är intresserad av finns det att göra på fritiden? Fördelat på årskurs och kön. 2.3 Här träffar man sina kompisar Här träffar man oftast sina kompisar Majoriteten av ungdomarna träffas hos varandra, därefter träffar man sina kompisar på fritidsgården, i sporthall eller utomhus. På frågan när du träffar dina kompisar på fritiden var är ni oftast, kunde högst två alternativ anges. Hemma hos varandra Fritidsgård (ej för gymnasieeleverna) Sporthall, idrott Utomhus Ungdomarna på gymnasiet träffar inte sina kompisar i lika stor utsträckning på fritidsgård som högstadieungdomarna gör. Det är vanligare att killar träffar sina kompisar på idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott än vad tjejerna gör, både årskurs 8 och 2 (tabell 3). 5

Årskurs 8 högstadiet Årskurs 2 gymnasiet Tjej Kille Tjej Kille 85 % Hemma hos varandra 85% 94% 76% 85% 86 % Fritidsgården 27% 28% 25% 5% 5% 5% Sporthall 27% 21% 32% 29% 17% 43% Utomhus 27% 27% 26% 26% 24% Tabell 3. Var brukar du OFTAST träffa dina kompisar på fritiden? Fördelat på årskurs och kön. 28% Tycker du det saknas ställen att vara på för dig och dina kompisar på fritiden? I samband med frågan var brukar du oftast vara med dina kompisar på fritiden kan tre alternativ anges och då med förslag om man ansåg att det saknades ställen att vara på. 27 tjejer och 20 killar i årskurs 8 har kommenterat om det saknas stället att vara på. De flesta av kommentarerna är relaterat till fritidsgård/ungdomsgård och café som ställen som efterfrågas för att umgås med kompisar. Fritidsgårdsrelaterat. En bra fritidsgård som är trygg, har café, mer aktiviteter och som har öppet på helgerna. Nej, det finns bra med fritidsgårdar. En gemensam ungdomsgård för alla, någonstans där man kan gå in när det är vinter, fler ställen för ungdomar att vara på fritiden. Bättre ungdomsgård i Alfta. Den behöver en rejäl upprustning. Det är många som inte vill gå dit bara för att det är så dåligt rustat där. Det borde finnas fler ställen att fika på Café, något ställe där man får prata i lugn och ro t.ex. ett café eller liknande. Jag tycker att det ska finnas ett riktigt café i Alfta. Sportrelaterat. Nej det finns Någonstans där man kan åka skateboard och hoppa med cyklar, där man ganska kan hoppa i en container med mjuka kuddar, där man gör tricks, många studsmattehall. Tycker att det ska satsas mer på ridskolan så man kan ställen att vara där och "hänga" och umgås... Övriga ställen LAN lokal, bad. Någon vara på. ställe där man kunde pyssla med nya saker, tex. hobbyställe. Jag saknar café längst långgatan! Samt restauranger, inte bara pizzerior För alla kommentarer se bilaga 2. 2.4 Fritidsaktiviteter Vanligaste aktiviteten på fritiden I enkäten har ungdomarna fått ange hur ofta de gör olika aktiviteter på fritiden. Det finns inget eget alternativ att ange, vilket gör att det kan finnas aktiviteter som de gör men inte ryms i svarsalternativen. Alla fritidsaktiviteter finns i tabell 2b i bilaga 1. De tre vanligaste aktiviteterna på fritiden som sker varje dag Högstadiet Surfar på Internet/chattar Spelar datorspel Umgås med kompisar Gymnasiet Surfar på Internet/chattar Hjälper till hemma Umgås med kompisar 6

Fritidsgård Det finns en svag tendens att killar i årskurs 2 är mer på fritidsgårdarna än tjejerna. Det är jämnare fördelning av tjejer och killar som är på fritidsgårdarna bland högstadiet. Större delen, 73% av killarna och tjejerna i gymnasiet är aldrig på fritidsgårdarna, 3 av tjejerna och killarna i högstadiet går aldrig på fritidsgård. Nästan ingen spelar om pengar på Internet Majoriteten av ungdomarna surfar på nätet varje dag. Spelar datorspel/tv spel De flesta ungdomar spelar dator eller tv-spel. 7% av ungdomarna i årskurs 8 spelar aldrig och 17% av ungdomarna i årskurs 2 spelar aldrig datorspel/tv spel. Bibliotek, läser och skriver Nästan hälften av ungdomarna i årskurs 8 besöker aldrig bibliotek på fritiden. Det innebär att nästan hälften besöker bibliotek, dock olika frekvent. Det är fler tjejer än killar som besöker bibliotek och vanligaste svarsalternativet var varje år eller varje månad. På gymnasiet är det 75% som aldrig besöker bibliotek på fritiden. Bland de som besöker bibliotek är majoriteten tjejer. Det är nästan tre gånger så många tjejer som svarat att de besökare bibliotek jämfört med killarna Biblioteksbesöken sjunker rejält bland killarna från högstadiet till gymnasiet. Årskurs 8 Högstadiet Årskurs 2 gymnasiet Tjej Kille Tjej Kille Läser 96% 86% 88% 67% Skriver 96% 75% 9 65% 37% 34% Besöker biblioteket Tabell 4. Andel som angett att de läser, skriver, besöker biblioteket. Fördelat på årskurs och kön. 59% 13% Motion och träning Majoriteten av ungdomar idrottar och motionerar regelbundet, oavsett om det är i eller utanför förening. Det är vanligare att motionera/ träna utanför en förening. Vanligast är att träna varje dag eller varje vecka. Ingen skillnad mellan killar och tjejer i klubbfria träningen. Däremot är det betydligt fler killar som motionerar/tränar i klubb/förening än vad tjejerna gör. Natur och fiske/jakt Killarna fiskar/jagar mer frekvent under hela året jämfört med tjejerna. Tjejerna fiskar/jagar i större utsträckning varje år eller aldrig jämfört med killarna i årskurs 8. I gymnasiet är det 8% av killarna som aldrig jagar eller fiskar och 3 bland tjejerna. Varje år är vanligaste svarsalternativet. Alla fritidsaktiviteter finns i tabell 2b i bilaga 1. Fritidsmöjligheter som saknas öppna svar 32 tjejer, 28 killar i årskurs 8 och 14 tjejer och 13 killar i årskurs 2. har kommenterat om det saknas fritidsmöjligheter och gett förslag på vilka fritidsmöjligheter som de saknar. För alla kommentarer se bilaga 2. 7

En hel del av de inkomna förslagen är sportrelaterade. I Ovanåkers kommun finns ett brett utbud av olika idrottsaktiviteter och föreningar, tyngdpunkten på det som efterfrågas utöver utbudet är bland annat innebandyträning för tjejer, ny innebandyhall i Alfta, paintboll, gymnastikmöjligheter tränare och proffsstudsmattor. Andra tips/efterfrågningar som noterats är dansforum, någonstans att cykla, mer motorsport, korpbandy och kampsport samt cheerleaderträning. Kultur och konst relaterade aktiviteter var något som också efterfrågades, bland annat ett ökat utbud av film, författarförening, tecknarstudio, större möjlighet till att utveckla konstnärliga förmågor efter skolan. Det saknas lite konstaktiviteter, till exempel ett sätt för ungdomar att träffas och lära sig något om konst och att måla och sånt... Musiklokaler med instrument, målarkurser en teatergrupp borde finnas. Fritidsgård med café, och mer öppet, även under helger. Jag tycker att ni inte ska lägga ner fritidsgårdarna. Cafe och restauranger efterfrågades av både ungdomar i årskurs 2 och årskurs 8. Mer ställen där man kan träffas och bara vara och exempelvis ta en fika. Jag skulle vilja ha ett till café. Övriga förslag var bland annat, lokal för LAN. Satsa mer på ridskola, utrymme för bilar att leka på en lekpark för bilar, badplats utomhus, gång- och cykel väg mot Falun, minigolf, gokart, köpcenter, affärer, caféer, shopping, billigare fiskekort för unga, jägarexamen på skoltid. För alla kommentarer se bilaga 2. 8

3. SKOLA OCH UTBILDNING 3.1 Inledning Skolan är den plats som ungdomar spenderar mest av sin vakna tid, hur de trivs och upplever skolan är därför en viktig faktor för ungdomars hälsa och livskvalitet. 3.2 Elevernas miljö i skolan Skolmiljön De flesta av respondenterna på högstadiet och gymnasiet tycker skolmiljön är ganska bra. De på gymnasiet är i högre utsträckning nöjda med miljön än eleverna på högstadiet, se figur 2. 14% i årskurs 8 anser att skolmiljön är mycket bra. Det är främst tjejerna 8 som tycker att skolmiljön i högstadiet är mycket bra. 49% i årskurs 2 anser att deras skolmiljö är mycket bra. 6 Åk 8 5 Åk 2 4 3 1 Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Figur 2. Vad tycker du om följande saker på din skola? Skolmiljön, fördelat på årskurs. Respekt Betydligt fler på högstadiet anser att det inte stämmer att elever och lärare bemöter varandra med respekt på skolan, se figur 3 och för alla procentsiffror tabell 3a i bilaga 1. För påståendet att elever och lärare möter varandra med respekt i skolan, anser 65% av tjejerna och killarna i årskurs 8 att det stämmer mycket och ganska bra. 9 av tjejerna och killarna i årskurs 2 på gymnasiet som anser att det stämmer mycket och ganska bra att lärare och elever respekterar varandra. 16% anser att påståendet stämmer dåligt och mycket dåligt på högstadiet jämfört med 4% på gymnasiet. 9

Respekt Kille åk 2 Stämmer ganska och mycket dåligt Tjej åk 2 Kille åk 8 Tjej åk 8 Varken bra eller dåligt Stämmer mycket bra och ganska bra 1 3 4 5 6 7 8 9 10 Figur 3. Hur tycker du det är på din skola? Påstående; elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan. Fördelat på kön och årskurs. Stämning Det är bra stämning på högstadiet och gymnasiet anser såväl tjejerna som killarna. 54% av tjejerna och 4 av killarna på gymnasiet anser att det stämmer mycket bra att det är bra stämning på skolan. 10 av tjejerna på gymnasiet anser att det stämmer mycket bra och ganska bra. För högstadiet är det inte lika många som tycker att det stämmer mycket bra, 23% av tjejerna och av killarna. Jämfört med andra kommuner hamnar Ovanåker på andra plats, strax efter Bollnäs som anser att det stämmer mycket bra och ganska bra. Se diagram 3b bilaga 1. Det är fler som anser att främlingsfientligheten är ett problem i skolan jämfört med mobbing och sexuella trakasserier. Mer än hälften anser att det inte är ett problem på gymnasiet. Det är 24% i högstadiet och 13% på gymnasiet som anser att det är ett problem. För hela tabellen se 3a bilaga 1. Årskurs 8 Årskurs 2 Stämmer mycket bra och ganska bra 24% 13% Varken bra eller dåligt 43% 28% Stämmer ganska och mycket dåligt 33% 6 Tabell 5. Påstående om främlingsfientlighet är ett problem på skolan. Fördelat på årskurs. De påstående som var mest positiva: Högstadiet Gymnasiet Det är bra stämning på skolan Sexuella trakasserier är inte ett stort problem på skolan Det är bra stämning på skolan Elever och lärare bemöter varandra med respekt Mobbing eller sexuella trakasserier är inte stort ett problem på skolan 10

Ovanligt med skolk och frånvaro Majoriteten av eleverna skolkar inte. Något fler av de som går på gymnasiet än högstadiet skolkar. ja, flera gånger i veckan Kille åk 2 Tjej åk 2 Kille åk 8 ja, flera gånger i månaden Tjej åk 8 ja, någon gång i månaden ja, någon gång per termin nej 4 6 8 10 Figur 4. Brukar du skolka? Fördelat kön och årskurs. Skolmaten Fler tycker skolmaten är okej eller bättre än andelen som anser att skolmaten är dålig och mycket dålig. Det är främst tjejer i årskurs 2 som anser att maten är mycket bra (25%). Av killarna på gymnasiet är det 32% som anser att den är mycket dålig. 3 Åk 8 Åk 2 25% 15% 1 5% Mycket bra Ganska bra Varken bra eller Ganska dåligt dåligt Mycket dåligt Figur 5. Vad tycker du om följande saker på din skola? Skolmaten, fördelat på årskurs. 11

Vad tycker eleverna om sitt schema, skolbiblioteket och möjlighet till extra stöd? De flesta i årskurs 8 är mycket och ganska nöjda med sitt schema, skolbiblioteket och möjlighet till extra stöd vid behov. I årskurs 2 är majoriteten nöjda med skolbiblioteket och stödmöjligheter, när det gäller schemat är det lite mer utspritt, men fler är nöjda än missnöjda. Ganska bra Mycket bra Varken bra ell er då lig t Mycket Ganska dåligt Årskurs 8 Ditt schema 21% 48% 12% 11% 8% Skolbiblioteket 32% 38% 5% 5% Möjlighet att få extra stöd 31% 38% 21% 5% 4% Ditt schema 16% 39% 18% 18% 1 Skolbiblioteket 4 42% 14% 2% 2% Möjlighet att få extra stöd 57% 3 1 2% 1% Årskurs 2 Tabell 6. Vad tycker du om följande saker på din skola? Fördelat på årskurs. 3.3 Inflytande i skolan Elevinflytande och information Fler gymnasieelever upplever att elevrådet tas på allvar än högstadieeleverna. I högre utsträckning upplever tjejerna detta. Gymnasieeleverna upplever större uppmuntran till elevinflytande deltagande i elevråd än högstadieeleverna. Något fler tjejer än killar. 12

Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Kille åk 2 Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan Tjej åk 2 Kille åk 8 Tjej åk 8 1 3 4 5 6 7 8 9 Figur 6. Andel elever som anser att följande påstående stämmer mycket bra eller ganska bra. Fördelat på kön och årskurs. Bortfall årskurs 8, Uppmuntran (bortfall 3%), elevråden tas på allvar (bortfall 4,5% ) 13

Hur mycket FÅR och VILL eleverna vara med och bestämma om på i årskurs 8 på högstadiet? Hur man ska jobba är det man mest VILL bestämma om. Vilka böcker/läromedel är det man minst VILL bestämma om. Skolmiljön inne är det man mest FÅR bestämma om. Skolmaten Skolmaten är det man Schemat minst FÅR Reglerna i skolan bestämma VILL vara med och om. bestämma Vilka böcker/läromedel Figur 7. Andel som angett väldigt mycket och ganska mycket, vill och får vara med och bestämma, årskurs 8. FÅR vara med och bestämma Skolmiljön ute Läxorna Proven Skolmiljön inne Vad du får lära dig Hur mycket FÅR och VILL hur ni ska jobba eleverna vara med 1 3 4 5 6 7 8 9 och bestämma om på i årskurs 2 på gymnasiet? Schemat är det man mest VILL bestämma om. Skolmiljön ute är det man minst VILL bestämma om. Hur de ska Skolmaten jobba är Schemat det man mest FÅR Reglerna i skolan bestämma om. Vilka böcker/läromedel VILL vara med och bestämma Skolmiljön ute Får vara med och bestämma Skolmaten är det man Läxorna minst FÅR Proven bestämma om. Skolmiljön inne Vad du får lära dig Figur 8. Andel som hur ni ska jobba angett väldigt 1 3 4 mycket och ganska mycket, vill och får vara med och bestämma, årskurs 2. 5 6 7 8 9 10 14

3.4 Trygghet i skolan Trygghet Mest trygg är killarna i gymnasiet i klassrummet. Minst trygg är tjejerna årskurs 8 på rasterna och tjejerna årskurs 2 till och från skolan (figur 9). Tjej åk 8 Rasterna Killarna årskurs 2 är tryggast. Minst trygga är tjejerna årskurs 8 I klassrummet Tryggast i klassrummet är killar årskurs 2 Minst trygga är tjejerna årskurs 8 Kille åk 8 1 Tjej åk 2 Kille åk 2 10 8 6 4 Figur 9. Andeli skolan som angett att till deoch alltid trygg på följande platser fördelat på rasterna från är skolan i klassrummet årskurs och kön. Till och från skolan Tryggast är killarna årskurs 2 Minst trygg är tjejerna årskurs 2 Mobbing Majoriteten av högstadie- och gymnasieeleverna har det senaste halvåret inte blivit mobbade. Fler av de svarande eleverna på högstadiet har angett att de blivit mobbade än eleverna på gymnasiet. 94% Över 8 av tjejerna och killarna i årskurs 8 har inte blivit mobbade. 19% av tjejerna och 17% av killarna i årskurs 8 har blivit mobbade senaste halvåret. 92% Över 9 av tjejerna och killarna på gymnasiet har inte blivit mobbade senaste halvåret. 7% av tjejerna och 1 av killarna i årskurs 2 har blivit mobbade. 82% tjej åk 8 kille åk 8 9 88% tjej åk 2 kille åk 2 86% 84% 8 78% 76% 74% Figur 10. Har du blivit mobbad eller utfryst senaste halvåret? Andel som svarat nej fördelat på årskurs och kön. 15

De allra flesta anser att mobbing inte är ett problem på skolan. Mobbing upplevs i mindre utsträckning som ett problem på gymnasiet än högstadiet. Det är främst tjejer årskurs 8 som anser Mobbing att mobbing är ett problem (figur 11). Stämmer ganska och mycket dåligt Varken bra eller dåligt Kille åk 2 Tjej åk 2 Kille åk 8 Stämmer mycket bra och ganska bra Tjej åk 8 1 3 4 5 6 7 8 9 Figur 11. Hur tycker du det är på din skola? Påstående; mobbing är ett problem. Fördelat på kön och årskurs. Vart sker mobbingen? Majoriteten av mobbingen sker enligt ungdomarna på rasterna i skolan. Sen är det i klassrummet och på Internet eller via sms. 77% av tjejerna och 73% av killarna i högstadiet har svarat att det blivit mobbade på rasterna i skolan det senaste halvåret. I klassrummet är det 53% av tjejerna och 9% av killarna i högstadiet som svarat att det blivit mobbade. Agerar skolan vid mobbing? Bland eleverna i årskurs 2 anser de flesta att skolan agerar om en elev mobbas. Den siffran är lägre för högstadiet, där finns det också en större andel elever som inte alls anser att skolan agerar vid mobbning, se tabell 7. Årskurs 8 Årskurs 2 Tjej Kille Tjej Kille Stämmer mycket bra och ganska bra 64% 56% 78% 6 Varken bra eller dåligt 25% 22% 33% 8% Stämmer ganska och mycket dåligt 1 23% Tabell 7. Om en elev mobbar en annan elev agerar skolan, årskurs och kön. 3.5 Utmärkande på högstadiet och gymnasiet Positivt Mindre bra Det är bra stämning på skolan Otryggheten och mobbingen på rasterna Uppmuntrande och stöd gällande elevinflytande Bra möjlighet att få extra stöd Främlingsfientlighet är till viss del ett problem på skolan. 16

4. FRAMTID Inledning Det går i undersökningen att se mönster som även finns på andra platser i Sverige, där tjejer i högre grad än killar har ambitioner att genomföra högskole- eller universitetsstudier och där tjejer dras till storstäderna medan killarna i högre grad kan tänka sig bo kvar. Vad vill man göra efter grundskolan? Det killarna och tjejerna helst skulle vilja göra efter grundskolan är att utbilda sig, på annan ort eller där de bor idag. Nästan lika många i grundskolan, skulle helst gå gymnasieskola i Ovanåkers kommun (28%), som att gå gymnasieutbildning i annan kommun(32%). Fördelat på kön ser man skillnaden i att det främst är killarna som vill gå i gymnasieskola där de bor, och tjejerna hellre vill gå i en gymnasieskola utanför kommunen. vet inte Kille åk 8 Tjej åk 8 annat börja jobba gå en gymnasieutbildning i en annan kommun gå en gymnasieutbildning i den kommun som jag bor i 5% 1 15% 25% 3 35% 4 45% Figur 12. Om du hade alla möjligheter vad skulle du då helts vilja göra direkt efter grundskolan? Kön per årskurs. Vad vill man göra efter gymnasieskolan? Det gymnasieungdomarna helst av allt skulle vilja efter skolslut är att jobba där de bor eller i en annan kommun i närheten. Ut och resa samt studera kommer på andra plats. Det är dubbelt så många tjejer som vill studera och det är betydligt fler killar än tjejer som vill arbeta inom Sverige efter gymnasieskolan. Tjejerna vill ut och resa i större utsträckning än killarna (figur 13). 17

vet inte Kille åk 2 Tjej åk 2 annat bo kvar hemma och bara ta det lugnt, sedan åka ut och resa jobba utomlands jobba någon annanstans i Sverige jobba här i kommunen eller i en kommun i närheten studera utomlands studera på högskola eller universitet i Sverige 5% 1 15% 25% 3 Figur 13. Om du hade alla möjligheter vad skulle du då helst vilja göra direkt efter gymnasieskolan? Årskurs och kön. Det gymnasieungdomarna tror i störst utsträckning att de kommer göra efter skolan är studera på högskola, se hela tabellen vill och tror i bilaga 1, tabell 4a. 4.4 Framtida boende, att flytta eller inte flytta Hälften av de som besvarat enkäten tror att de kommer flytta från kommunen, 68% av gymnasieeleverna tror sig flytta från kommunen. Fler tjejer än killar tror sig flytta från kommunen (figur 14). Kille åk 2 Tjej åk 2 vet inte Kille åk 8 Tjej åk 8 nej ja 1 3 4 5 6 7 8 Figur 14. Tror du att du kommer flytta från kommunen där du bor? Kön per årskurs. 18

Orsaker att flytta från kommunen Största orsaken till att flytta från kommunen är jobb och studier, tjejerna i större utsträckning studier och killarna i störst utsträckning jobb, se figur 15. Kille åk 2 prova något nytt Tjej åk 2 Kille åk 8 Tjej åk 8 flick/pojkvän, kompisar studier jobb 1 3 4 5 6 7 Figur 15. Varför kan du tänka dig flytta från kommunen? Fördelat på årskurs och kön. Motiv för att flytta tillbaka I störst utsträckning är det sociala orsaker som troligtvis skulle få respondenterna att flytta tillbaka till Ovanåkers kommun, såväl för högstadie- och gymnasierespondenterna. Den sociala tryggheten med släkt och familj samt uppväxtmiljön för deras barn är det som skulle kunna locka tillbaka ungdomarna, se figur 16. Kille åk 2 kompisar, partner Tjej åk 2 Kille åk 8 Tjej åk 8 närhet släkt familj bättre uppväxtmiljö jobb studier 1 3 4 5 6 Figur 16. Vad tror du skulle kunna få dig att flytta tillbaka? Fördelat på kön och årskurs. Två alternativ var möjligt att kryssa. 19

Mindre än fyra procent totalt för gymnasiet och högstadiet anser att det inte finns något som skulle kunna få dem att flytta tillbaka. Det innebär att majoriteten skulle kunna tänka sig flytta tillbaka men av olika orsaker. I tabell 4b, bilaga 1 finns orsakerna listade med procent fördelat på årskurs. Om du hade alla möjligheter var skulle du då helst bo om 10 år? Högstadiet årskurs 8 I en storstad i Sverige 3 Där jag bor nu 21% I en mindre stad eller tätort 16% Vet inte 16% Utomlands 11% Gymnasiet årskurs 2 Utomlands 26% I en storstad i Sverige 24% På landsbygden I en mindre stad eller tätort 13% Vet inte 12% Det är 5% av de som svarat i årskurs 2 som angett alternativet där jag bor nu. Dubbelt så många tjejer på gymnasiet och högstadiet som killar önskar att bo i en storstad i Sverige. Det är dubbelt så många killar i högstadiet som önskar bo kvar jämfört med tjejerna. 4.5 Viktigast att satsa på i Ovanåkers kommun enligt ungdomarna Om du vore politiker i din kommun vad vore det viktigt att satsa på? Nedan de topp tre viktigaste satsningarna om ungdomarna vore politiker i Ovanåkers kommun. Fyra alternativ/områden kunde väljas. Se tabell 4c bilaga 1 för hela listan. Högstadiet årskurs 8 Ställen där ungdomar kan träffas Skapa arbeten för unga Arbete mot kriminalitet Gymnasiet årskurs 2 Skapa arbeten för unga Lika lön för lika arbete Sjukvård Hur kommunen kan bli en bättre plats att leva i redovisas alla öppna kommentarer i bilaga 2. Bland annat föreslås ställen att vara på samt idrottsrelaterade faktorer. 20

5. VAD GÖR VI? 5.1 Hur tolkar vi och går vi vidare med LUPP resultatet? Tisdag den 3 maj 2011 träffades ungdomar, politiker och tjänstemän på Alfta Gästis för att få en presentation av resultatet för den enkät som gjordes hösten 2010. Deltog gjorde ungdomar från årskurs 8 på högstadiet och årskurs 2 på gymnasiet som besvarat enkäten. Tjänstemännen och politikerna som deltog är de som arbetar bland annat med skolfrågor och fritidsfrågor. Upplägget för dagen Dagen var uppdelad i två block Skola och utbildning, Fritid och framtid. Efter presentationen av resultatet så diskuterade man följande frågeställningar i grupper. 1. Målbild vart vill vi?, 2. Vad är bra idag? 3. Vad kan/bör bli bättre? Eventuella övriga reflektioner. 5.2. Det här kom vi fram till om skola och utbildning Vad är bra idag? Bra inflytande på gymnasiet. Det är bra att det finns gymnasieelever som coachar högstadieelever. Bra mat. Vad bör förbättras? En bättre vikariestrategi Lägga krut på högstadiets miljö Bättre kunskapsresultat Respektera varandra Ha inflytande att vara med att välja Bestämma matsedel Använda många olika inlärningsstilar, speciellt inför prov Lite lugnare övergång mellan 6:an och till högstadiet, att inte allt blir så fritt direkt Skolmiljön upplevs som ganska bra såväl i årskurs 8 som årskurs 2. Andelen som ansåg att skolmiljön var mycket bra dominerades av gymnasiet. Diskussionerna handlade om att skolmiljön i högstadiet behöver förbättras och prioriteras. Under diskussionen i frågan om respekt mellan lärare och elever kom det fram att det finns en problematik kring vikariesituationen. Många olika vikarier i skolan påverkar skolmiljön. Diskussionen handlade om att förbättra ledarskapet, kontinuiteten och att ha en bättre strategi för vikarier. Målbild vart vill vi? Målbilder som prioriterades, valdes ut: 1. Förbättra skolmiljön på våra högstadieskolor 2. En bättre vikariestrategi för högstadiet 21

Alla gruppernas målbild: Trivas i skolan Anställa vikarier i skolan Bra klimat Målmedvetenhet (dubbelkolla vad man menade) En bättre vikariestrategi Företagare inspirerar elever till studier Alla ska må bra Ingen ska behöva känna sig mobbad eller utfryst Ledarskap och lärarna Kreativt lärande för livet Skolan är som en trädgård, odla, vattna, fukta/tukta?, gödsla Övriga reflektioner Prov i olika ämnen kommer oftast samtidigt Vissa lärare kan tror att just deras ämne är bättre än andra Prioriterade åtgärder det här börjar vi med Förbättra skolmiljön Vilka faktorer i skolmiljön behöver förbättras? Trygghet? Mobbing? Attityder? Fysiska miljön? Ett förslag på hur åtgärden ska genomföras gällande skolmiljön i högstadiet ska finnas färdig XX 2011. Förbättrad vikariestrategi Hur kan situationen med många vikarier förbättras på högstadiet? Ett förslag på hur åtgärden ska genomföras gällande skolmiljön i högstadiet ska finnas färdig XX 2011. 5.3. Det här kom vi fram till inom fritid och framtid Det som kom fram under fritid- och framtidsdiskussionerna handlade bland annat om mötesplatser för ungdomar och förbättra kommunikationen mellan kommunen och ungdomar, för att göra det lättare att veta om det finns möjligheter att söka stöd för projekt/aktivteter och vem man ska vända sig med respektive frågor. Samlingsplats/mötesplats för tjejer på gymnasiet. Vad är bra idag? Sportutbudet och idrottsliv, 12:an, (det är en fritidsgård för unga, lokalen är i Pingstkyrkan), vi är bra på föreningsliv, brett och mycket. Man blir lätt hemmablind Vi har en massa saker. Vad bör/kan förbättras? Listan nedan är gruppernas förslag på vad som kan bli bättre: Marknadsföring av aktiviteter Synliggöra mötesplatser och föreningar Uppsökande verksamhet föreningsaktivitetsvecka. Alternera aktiviteter mellan Alfta och Edsbyn, satsa på båda Aktiviteter sommartid

Visa möjliga vägar, dialog elever - kommun Utveckla sociala medier En fräsch ungdomsgård för ett vidare/bredare åldersspann i centrum med goda ledare Ungdomsgård med flera olika rum och utbud Målbild vart vill vi? I gruppernas samtal kom det fram att det var viktigt att skapa goda minnen för att öka viljan att stanna eller att flytta tillbaka. Aktiviteter och mera mötesplatser, synliggöra mötesplatserna som finns. Här redovisas gruppernas olika målbilder: Ställen att samlas, aktiviteter. Lära känna varandra mellan Alfta och Edsbyn. Veta hur man ska vända sig för att få hjälp att starta saker. Vilja flytta tillbaka. Skapa bra minnen. Ha ett rikt utbud något för alla. Den målbild som prioriterades och som vi börjar med: 1. Bygg en bro mellan kommunen och ungdomarna. Prioriterade åtgärder det här börjar vi med 1 Bygg en bro mellan kommunen och ungdomarna. Underlätta dialog gällande olika frågor åt båda hållen. Veta vart man ska vända sig, både kommunikation och markandsföring av aktiviteter mm. Öppet hus en hel vecka för alla från förskola till gymnasium1. Regelbundna studiebesök genom hela skoltiden. Foto på oss som jobbar här på webben. Ge gymnasieeleverna möjlighet att hyra/adoptera en tjänsteman/politiker för att få närmare inblick i ett enskilt område som intresserar eleven. Synliggöra aktiviteter, förbättra marknadsföring/information av saker som händer, bland annat genom att använda sociala medier, exempelvis facebook och marknadsföring i och genom skolan. Vidare spridning av kulturnyhetsmailet till alla elever. Samla föreningslivet till en dag/vecka där verksamheterna presenteras i marknadsform/provapåform. Kommentarer inkomna efter LUPP konferensen markeras i rosa

5.4 Prioriterade åtgärder översikt För tydliggöra och få en översikt av vilka åtgärder som prioriterades i ett första steg har en tidplan gjorts med ansvar för åtgärder gällande skola - och fritidsområdena, tidplanen kompletteras eftersom. Första steget är att informera om LUPP konferensen i kommunstyrelsen och skol- och utbildningsnämnden. Följande åtgärder som prioriteras kan informeras i kommunfullmäktige och delegeras till respektive nämnd eventuellt att information och åtgärderna går direkt till nämnderna för beslut med uppdrag. Mål Åtgärd Ansvar genomförande Tidplan/ deadline Uppföljning? Bättre vikariestrategi på högstadiet. Information 26 LUPP 2013 maj i Skoljämförs med och LUPP 2010. Fråga utbildnings C1 Respekt nämnden. mellan lärare och elever. Förbättra skolmiljön på högstadiet. Information 26 LUPP 2013 maj i Skoljämförs med och LUPP 2010. utbildnings Fråga C2 samt nämnden. trygghet och mobbing frågor. Brobygge mellan kommun och ungdomar Hur följer vi upp? Synliggöra aktiviteterna marknadsföring Hur följer vi upp? Samma enkät har även besvarats av unga vuxna i hela länet, 19-25 åringar. Resultatet från den delen informerar Region Gävleborg tillsammans med Dalarnas Forskningsråd om den 9 juni i kommunstyrelsen. Även där ska det tas fram åtgärder.