HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell

Relevanta dokument
tillrinningsprognoser

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Mätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser

Umeälvens Vattenregleringsföretag, (UVF) och dess roll i vattenhushållning

Metodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

Veckomedelflöde vid Viforsen Veckonummer

Göran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller

Vattenreglering vad är det?

Hydrologins vetenskapliga grunder

Joel Dahné, David Gustafsson, Barbro Johansson Vindrelaterad snöfördelning i hydrologiska modeller

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts?

UMEDIM-2. Projekt VATTENREGLERINGSFÖRETAGEN UMEÄLVEN UMEÄLVEN ÅNGERMANÄLVEN INDALSÄLVEN LJUNGAN LJUSNAN DALÄLVEN

Hydrologi, grunder och introduktion

Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI

HYPE-modellen Hydrological Predictions for the Environment

Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser

Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna

Hydrologiska modeller

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden Sara-Sofia Asp

Ångermanälven. Beskrivning av vattendraget

Umeälven. Beskrivning av vattendraget

Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Björn Norell. HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

Spridningsmodellering av utsläpp till Mälaren. Kristina Dahlberg Norrvatten Kvalitet och utveckling

Framtidsklimat i Hallands län

Bilaga 6 PM Hydrologi. Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet Råvattenintag Delary, Älmhults kommun

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

Dalälvens vattenkraftssystem

Göta älv nedan Vänern

TILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI

Dagens system: klimatologisk ensemble

Bräddning - problemets omfattning i svenska tätorter

Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton?

Uppbyggnad och tillämpning av en vattendragsmodell för Emån Ola Nordblom Lars-Göran Gustafsson Mona Sassner Paul Widenberg. Holsbybrunn

Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning

BILAGA 4 PM SAMLAD REGLERINGSMODELL

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Lundsjön-Dammsjön Saltsjöbadens Golfklubbs uttag av vatten från Lundsjön-Dammsjön och eventuell påverkan på sjöns vattenstånd

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Göta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n

Indalsälven. Beskrivning av vattendraget

Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning

Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare. Redovisa tydligt beräkningar, förutsättningar, antaganden och beteckningar!

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Figur 1: Karta över Motala Ströms avrinningsområde (den skuggade delen). Bilden är hämtad från SMHI:s vattenwebb.

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

Hydrologiska prognos- och varningstjänsten, SMHI

Gällande vattendomar och nuvarande regleringsstrategi vid varje dämme som handhas av Mölndals Kvarnby Thomas Ericsson Byålderman

UTNYTTJANDE AV TEMPERATURENS PERSISTENS VID BERÄKNING AV VOL YMSPROGNOSER MED HBV-MODELLEN. Magnus Persson

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Höga vattenflöden i reglerade älvar. Sten Bergström

Höga flöden en tillbakablick Riksmöte 2010 för vattenorganisationer Göran Lindström/SMHI

Lule älv. Beskrivning av vattendraget

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Dagvattenutredning Alster-Busterud

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson

SMHIHYDROLOGI. Stationstäthet och hydrologiska. prognoser. Projektet är finansierat av Vattenregleringsföretagens Samarbetsorgan (V ASO/HUV A)

Avbördningskurva utan fältmätningar?

Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva 2007 & Uppföljning av åtgärdsbehov

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

Mölndalsån Översvämningsbegränsande åtgärder

Vårflodsprognoser med snöuppdatering

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

Nr 99, Hydrologi. Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i fjällen juni 2005.

Regional vattenförsörjning Kalmar län. Vattnets kretslopp. Liselotte Hagström samordnare dricksvatten

Klimatet och våra utomhusanläggningar

Uddevalla Dagvattenutredning Nösnäs, Stenungsunds kommun

Varningstjänsten på SMHI. Ida Dahlström

Linnéa Gimbergson, Barbro Johansson, Julia Zabori, Joel Dahné, Johan Södling, Carolina Cantone. Klimatdatatjänster för Europa Clim4Energy och SWICCA

RAPPORT DAGVATTENUTREDNING DINGELSUNDET 2: SWECO CIVIL AB JOHAN ROOS & MIKAEL NORDH JOHANSSON. Sweco. repo002.

Datum Handläggare Lars Erik. Widarsson Telefon E post. Allerum. Innehåll. sidan magasin.

Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI

Halmsjön vid förlängning av bana 3

Figur 1. Dalälven med dess tre huvudgrenar Västerdalälven, Österdalälven och Oreälven samt några framträdande biflöden.

Snömätningsanalys för utveckling av vårflodsprognosering i Vängelsjöns delavrinningsområde

Marknära ozon i Asa Årsrapport 2012

Delångersån och Svågan

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering

Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden?

Hareslätt, Kungälvs kommun Avvikelser mellan utförd VA-utredning och projekterade lösningar

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

Innan du börjar. Om underlag för beräkning saknas, ber vi dig att uppskatta utifrån din kännedom om vattenvolymerna.

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Den svenska hydrologiska tjänsten Gunlög Wennerberg

GIS för beredskapsplanering i Ljungan

Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun

Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog

Kvartersmarksexempel dagvattenflödesberäkning

Källor och flöden Möjliga åtgärder Uppföljning av resultat. lars-göran dhi

Problematik kring samspelet mellan dagvattenavledning och naturmarksavrinning

Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:

Transkript:

Tillrinning Björn Norell Innehåll Vad är tillrinning? Mätning av tillrinning Beräkning av tillrinning Korta tillrinningsprognoser Vårflodsprognoser 1

Vad är tillrinning? Flåsjöns avrinningsområde (Ljungan) Storsjön Flåsjön Vad är tillrinning? PLUS Ytvatten Grundvatten Nederbörd direkt på sjön MINUS Avdunstning Uttag av vatten (t.ex. dricksvatten, bevattning) 2

Vad är tillrinning? Går det att mäta Momentan tillrinning Svar: Nej Tillrinning över en tidsperiod Svar: Ja Vad är tillrinning? Nyttig tillrinning T V t M Q ut Q in där: V M = magasinsvolym [m 3 ] T = tid [s] Q ut = Vattenflöde ut ur avrinningsområdet Q in = Vattenflöde in i avrinningsområdet 3

Vad är tillrinning? Nyttig tillrinning,flåsjön : T V t M Q ut t V M Q ut Vad är tillrinning? Lokal tillrinning,flåsjön : T lok V t M Q ut - Q in Q in t V M Q ut 4

Vad är tillrinning? Total tillrinning,flåsjön: T tot T T 1 2 T 1 T 2 Vad är tillrinning? Total tillrinning,ljungan: T tot T T 1 2 T 3 T 4 T 5 Flåsjön Gimån T 1 T 2 Storsjö T 4 T 3 Holmsjön Viforsen T 5 5

Mätning av tillrinning Tillrinningsvolym (V) DVM DV T Qut t t Tt ΔV V V M Q M T V t Q DV M V t Q där: T = Medeltillrinning till ett magasin [m 3 /s] DV M = Ändringen i magasinsvolym [m 3 ] V Q = Volym som tappas ur magasinet [m 3 ] V T = Total tillrinningsvolym Mätning av tillrinning Dygnsenheter (DE) och timenheter (TE) V T T t Om tillrinningen (T) = 1 m 3 /s så blir den tillrinnande volymen (V T ): t = ett dygn = 86400 s V T = 1 m 3 /s 86400 s = 86400 m 3 = 1 dygnsenhet (DE) t = en timme = 3600 s V T = 1 m 3 /s 3600 s = 3600 m 3 = 1 timenhet (TE) 6

Mätning av tillrinning Praktiskt exempel på användande av DE Hur mycket ska nästa dygns medeltappning från magasinet ändras så att ytan ligger still om tillrinningen är densamma? Dygnets medeltillrinning T = DV/t [DE] + Q DV 1 /t [DE] + Q 1 = DV 2 /t [DE] + Q 2, Q 2 = DV 1 /t [DE] + Q 1 DV 2 /t [DE] = 0 ger: Svar: Medeltappningen måste ökas med motsvarande antal m 3 /s som magasinets volym i DE har ökat med under dygnet. Beräkning av tillrinning Hydrologisk modell, t ex HBV-modellen 7

Beräkning av tillrinning HBV-modellen Meteorologiska rutiner SF Snörutin RF Markrutin FC LP SM Responsrutin Q 0 EI IN R RF EL R UZ PERC EA CF Sjörutin Q TRANSFOR- MATION- FUNCTION Q 0 +Q 1 LZ Q 1 ilake Transformationsrutin Beräkning av tillrinning Vad beräknar modellen? Oreglerad sjö Reglerad sjö Avrinning från sjön Tillrinning till sjön 8

Beräkning av tillrinning Prognosområde Delområde Beräkning av tillrinning Drivdata till modellberäknad tillrinning Nederbörd Temperatur (Luftfuktighet) (Vind) Jämförelsedata till uppmätt tillrinning Vattenföring Vattenstånd 9

Beräkning av tillrinning Ex: Kultsjöns delområde (Ångermanälven) Nederbördsstationer Vikt Station 0,05 Avasjö 0,15 Leipikvattnet 0,35 Marsliden 0,30 Ransaren 0,15 Raukasjö Temperaturstationer Vikt Station 0,33 Dikanäs 0,33 Gielas A 0,34 Stekenjokk A Beräkning av tillrinning 30 Nederbörd (mm) / Temperatur ( o C) 0-30 600 400 200 0 200 150 100 50 0 100 0-100 200 150 100 50 0 Snömagasin (mm) Markvattenmagasin (mm) / Evapotranspiration (mm) Ackumulerat volymfel (mm) Beräknad (röd) och observerad (blå) tillrinning (m 3 /s) S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A 2008 2009 8 6 4 2 0 10

Korta tillrinningsprognoser Tillstånd idag Meteorologisk prognos + Vilken tillrinning kan vi vänta oss i morgon? Korta tillrinningsprognoser Klimatdata och meteorologiska prognoser till modellen hämtas via WebHyPro 11

Korta tillrinningsprognoser Idag Korta tillrinningsprognoser Idag 12

Korta tillrinningsprognoser Trolig nb Extrem nb Troligt flöde Idag Vårflodsprognoser Tillstånd idag + Normalt väder Hur ska vi hushålla med vattnet de närmaste månaderna? 13

Vårflodsprognoser Utan uppdatering Vårflodsprognoser Med uppdatering 14

Vårflodsprognoser Vårflodsprognoser Tillrinning [m3/s) 500 400 300 200 100 0 F M A M J J Baserat på klimatdata från många olika år görs alternativa simuleringar t o m juli utifrån dagens starttillstånd Volym [DE} Summering av tillrinningssimuleringarna ger total förväntad vårflodsvolym Statistisk analys av alla simuleringar visar det sannolika utfallet av vårflodsvolymen 15

Vårflodsprognoser DG DG Vårflodsprognoser DG 16

Vårflodsprognoser Kvarvarande tillrinning, Ljungan 17