Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige 2014-03-31 Kf 12 Månadens blombukett... 2 Kf 13 Nytt medborgarförslag om att förbättra miljön vid järnvägsstation... 3 Kf 14 Nytt medborgarförslag om skidspår i Gustafs för skidåkare med hund... 4 Kf 15 Nytt medborgarförslag om upphandling av banktjänster... 5 Kf 16 Nytt medborgarförslag om bostäder för 55 plussare... 6 Kf 17 Nytt medborgarförslag om skyltning och märkning av motionsspår i Djupdalarna... 7 Kf 18 Ny motion om placering av förskola i Kyrkbyn Stora Skedvi... 8 Kf 19 Information om övertagandet av hemsjukvården... 9 Kf 20 Jämställdhet- och mångfaldsplan... 10 Kf 21 Policy för bidrag till enskilda vägar... 11 Ks 22 Information från revisionen... 14 Kf 23 Fyllnadsval efter Malin Hedlund (M)... 15 Kf 24 Avsägelse av uppdrag, Bo Hagberg (C )... 16 Kf 25 Fyllnadsval efter Eva Kungsmark (S)... 17 Kf 26 Delgivningar... 18

Kommunfullmäktige 2014-03-31 1 Plats och tid Rådhuset i Säter kl. 18.00-20.00 Beslutande Sixten Carlsson (S), ordf Eva Kungsmark (S), vice ordf Lars-Evert Dahlberg (KD) 2:e vice ordf Abbe Ronsten (S) Marit Ragnarsson ( C) Iris Carlsson-Rustas (S) Tommy Andersson (M) Jan-Erik Steen (S) Sven Frejd ( C) Kerstin Bäck (S) Annika Wester (M) Mats Nilsson (S) Lotta Bergstrand ( FP) Karl-Erik Finnäs ( C) Torbjörn Gunnarsson (S) Gunnar Falk (S) Elsa Efraimsson-Vestman, (C) Ann Britt Grünewald (S) Göran Johansson ( V) Erik Kall (MP) Gudrun Eriksson (S) Monika Falk Mannerhagen (M) Niclas Bodin ( C) Fredrik Michaelsson (FP) Maud Jones Jans (S) Maj-Lis Nyberg ( C) Pia Järudd (M) Marina Forslund (S) Berndt Skogbergs (S) Anette Berg ( C) Hans-Göran Steneryd (S) Malin Hedlund (M) Övriga deltagare Margareta Jakobsson, nämndsekreterare Bengt Wester, kommunrevisionen Stina Stenberg, kanslichef Mikael Spjut, gatu-och fastighetschef Stefan Lundqvist, kommunchef Kristina Mellberg tf förvaltvningschef Gertzie Nilsson, vo-chef Utses att justera Justeringens plats och tid Sven Frejd och Jan-Erik Steen Rådhuset i Säter, Onsdagen den 2 april kl. 16.00. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 12-26 Margareta Jakobsson Ordförande Justerande Sixten Carlsson Sven Frejd Jan-Erik Steen Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunfullmäktige 2014-03-31 Datum för anslags uppsättande 2014-04-02 Förvaringsplats för protokollet Kommunkansliet Datum för anslags nedtagande 2014-04-24 Underskrift Margareta Jakobsson

Kommunfullmäktige 2014-03-31 2 Kf 12 Dnr KA14/010 Månadens blombukett Ärendebeskrivning Kommunfullmäktiges ordförande Sixten Carlsson delar ut mars månads blombukett till Peter Törnblom, Säter. Du är föreståndare på Folkets Hus. Du har visat otaliga gånger Din positiva inställning och fantastiska förmåga att vara en god ambassadör för Folkets Hus och för Säters kommun. Bland annat visades på bästa sändningstid ett reportage från Säter på TV. Du har också varit framgångsrik på att synas i media om de satsningar vi gör i Säter. Sedan har vi ju hockey, bio och opera samt mycket annat som Du och dina medhjälpare ordnar. Den reklam Du gör för Säter är mycket uppskattad. Vi i fullmäktiges presidium vill visa vår uppskattning och vill därför överlämna mars månads blomma och önska Dig lycka till i fortsättningen. Justerande sign

Kommunfullmäktige 2014-03-31 3 Kf 13 Dnr KA14/031 Nytt medborgarförslag om att förbättra miljön vid järnvägsstation Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag om att förbättra miljön vid järnvägsstation lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-03-31 av Monica Abrahamsson, Säter. Medborgarens förslag: 1. Satsa på att renovera fasaden på Järnvägsstationen och byggnaden intill (f d vävlokal). 2. Förbättra utomhusmilön genom att lägga på bättre/snyggare beläggning på perrongerna. 3. Plantera växter utanför stationsbyggnaden. 4. Hyr ut byggnaden och gamla vävlokalen till entreprenör, som kan starta verksamhet, t ex affär, kafé eller liknanden. Se Tällbergs station. 5. Se över omgivningarna längs spåret fram till gamla OK. Den gamla f.d OKbyggnaden borde rivas eller byggas om. Information: Vid sammanträdet deltar förslagsställaren Monica Abrahamsson och informerar om förslaget. Kommunfullmäktige beslutar: Hänskjuta medborgarförslaget till Kommunstyrelsen för beredning. Justerande sign

Kommunfullmäktige 2014-03-31 4 Kf 14 Dnr KA14/030 Nytt medborgarförslag om skidspår i Gustafs för skidåkare med hund Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag om skidspår i Gustafs för skidåkare med hund lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-03-31 av Christer Friberg, Gustafs. Medborgarens förslag: Vi som bor i Gustafs och gillar att åka skidor skulle önska att det fanns möjlighet att något av alla de fina skidspåren kunde vara tillgängliga och markerade för hundägare att kunna åka skidor även i Gustafs med sin hund. Kommunfullmäktige beslutar: Hänskjuta medborgarförslaget till Samhällsbyggnadsnämnden för beslut. Justerande sign

Kommunfullmäktige 2014-03-31 5 Kf 15 Dnr KA14/034 Nytt medborgarförslag om upphandling av banktjänster Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag om upphandling av banktjänster lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-03-31 av Lars Gabrielsson, Säter. Medborgarens förslag: Kommunen gör en seriös upphandling av sina banktjänster och då även skriver in i sin upphandlingsförfrågan vilken ränta samt vilka andra banktjänster (inkl kontakthantering) som banken erbjuder-och där det också bör framgå att kontanthantering även skall kunna nyttjas av kommunens innevånare, turister, föreningar och företag. Information: Vid sammanträdet deltar förslagsställaren Lars Gabrielsson och informerar om förslaget. Kommunfullmäktige beslutar: Hänskjuta medborgarförslaget till Kommunstyrelsen för beslut. Justerande sign

Kommunfullmäktige 2014-03-31 6 Kf 16 Dnr KA14/037 Nytt medborgarförslag om bostäder för 55 plussare Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag om bostäder frö 55 plussare lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-03-31 av Göran Störling, Säter. Medborgarens förslag: Det behövs lämpliga bostäder för 55 plussare nuvarande utbud räcker inte. För att i någon mån tillfredsställa behovet måste lämpliga byggnader uppföras med centralt läge. Osökt kommer tanken att övre delen av Prästgärdet kan vara ett bra alternativ. Där kan man förslagsvis uppföra 5-6 småhus med mellanliggande carport. Ca 70 kvm boyta. Framför varje hus ordningsställs en mindre yta för utomhusvistelse gärna stensatt för att minska skötselbehovet. Förslaget innebär att man skapar en boendeoas i övre delen av gärdet med träd och buskar. Upplåtelseformen bör vara hyresrätt och ingå i Säterbostäders organisation. Information: Vid sammanträdet deltar förslagsställaren Göran Störling och informerar om förslaget. Kommunfullmäktige beslutar: Hänskjuta medborgarförslaget till Kommunstyrelsen för beredning. Justerande sign

Kommunfullmäktige 2014-03-31 7 Kf 17 Dnr KA14/060 Nytt medborgarförslag om skyltning och märkning av motionsspår i Djupdalarna Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag om skyltning och märkning av motionsspår i Djupdalarna lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-03-31 av Andreas Hjulström, Säter. Medborgarens förslag: Jag tycker att kommunen ska tillverka en ny skylt till motionsspåren i Djupdalarna. Skylten är i väldigt dåligt skick. Tycker även att bansträckningarna bör märkas ut tydligare. Kommunfullmäktige beslutar: Hänskjuta medborgarförslaget till Samhällsbyggnadsnämnden för beslut. Justerande sign

Kommunfullmäktige 2014-03-31 8 Kf 18 Dnr KA14/061 Ny motion om placering av förskola i Kyrkbyn Stora Skedvi Ärendebeskrivning En motion om placering av förskola i Kyrkbyn Stora Skedvi lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-03-31 av Moderaterna. Motionärens förslag: Man stoppar nuvarande planering av förskolan intill skolan i Kyrkby. Man snarast påbörjar en fördjupning av översiktsplanen i Kyrkbyn för att se över möjligheten av placeringen av förskolan till Kyrkberget. Yttrande: I ärendet yttrar sig Tommy Andersson (M) Kommunfullmäktige beslutar: Remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Justerande sign

Kommunfullmäktige 2014-03-31 9 Kf 19 Information om övertagandet av hemsjukvården Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har i 6, 2013-01-31, beslutat att fastställa förslag till avgifter och tillämpningsrutiner för hemsjukvård, hembesök och hjälpmedel. Kf beslutade även att en uppföljning av kommunens övertagande av hemsjukvård ska ske efter ett år. Gertzie Nilsson, vo-chef för HSL-verksamheten/Hemsjukvård, har sammanställt en rapport med beskrivning av verksamhetens situation efter att kommunen tog över ansvaret för hemsjukvården. Gertzie Nilsson redovisar den sammanställda rapporten. Justerande sign

Kommunfullmäktige 2014-03-31 10 Kf 20 Dnr KA13/242 Jämställdhet- och mångfaldsplan Ärendebeskrivning Enligt kommunstyrelsens arbetsutskott har nämnderna och de fackliga organisationerna haft möjlighet att ha synpunkter på förslaget till Jämställdhet- och mångfaldsplan. Samtliga nämnder har ställt sig bakom förslaget, Samhällsbyggnadsnämnden med följande tillägg Säters kommun skall vara ett föredöme för att motverka all form av diskriminering. En jämställdhets- och mångfaldsplan är en viktig grundsten i arbetet med likabehandling. Jämställdhetsarbetet behöver integreras i styrning av organisation, formulering av mål, verksamhetsplanering, budget, uppföljning och i utvärdering. För att uppnå jämställdhet är det viktigt att båda könen är representerade från arbetsgivarhåll vid personaltillsättningar och lönesättningar. De fackliga organisationerna har inte haft några ytterligare synpunkter efter att parts gemensamma arbete avslutats. Personalutskottet beslutar: Samhällsbyggnadsnämndens förslag till tillägg ska läggas till dokumentet. Personalutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar Anta Jämställdhet- och mångfaldsplanen. Bilaga 1 Pu 3/14. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Anta Jämställdhet- och mångfaldsplanen. Bilaga 1 Ks 30/14. Kommunfullmäktige besluta: Anta Jämställdhet- och mångfaldsplanen. Bilaga 1 Kf 20/14. Justerande sign

Bilaga 1 till kommunfullmäktiges protokoll 2014-03-31, 20 Jämställdhets- och mångfaldsplan SÄTERS KOMMUN 1

Bilaga 1 till kommunfullmäktiges protokoll 2014-03-31, 20 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte... 4 Uppföljning... 4 Diskrimineringslagen kap 3... 5 Lag (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning... 9 2

Bilaga 1 till kommunfullmäktiges protokoll 2014-03-31, 20 Inledning Säter kommuns Jämställhets- och mångfaldsplan gäller samtliga medarbetade oavsett anställningsform och för förtroendevalda politiker. Kommunen ska ge samma förutsättningar för alla medarbetare när det gäller villkor, utvecklingsmöjligheter m.m. Gemensamt har alla medarbetare i Säters kommun ansvar för att aktivt arbeta för att leva upp till kraven i diskrimineringslagen. Säters kommun skall vara ett föredöme för att motverka all form av diskriminering. En jämställdhets- och mångfaldsplan är en viktig grundsten i arbetet med likabehandling. Jämställdhetsarbetet behöver integreras i styrning av organisation, formulering av mål, verksamhetsplanering, budget, uppföljning och i utvärdering. För att uppnå jämställdhet är det viktigt att båda könen är representerade från arbetsgivarhåll vid personaltillsättningar och lönesättningar. Barn- och utbildningsförvaltningen har Likabehandlingsplaner som är frikopplade från detta dokument. Jämställdhet Jämställdhetsarbetet handlar om att förbygga och förhindra sexuella trakasserier och att verka för att uppnå en jämn könsfördelning. Det innebär bl.a. att upprätta jämställdhetsplaner och lönekartläggningar. Arbetslivet är inte jämställt. Det syns inte minst i löneskillnader mellan kvinnor och män och på könsfördelningen hos dem som har höga positioner. Alla arbetsgivare ska arbeta förebyggande med jämställdhet på arbetsplatsen. För att arbetslivet ska bli jämställt behöver ofta åtgärder vidtas. Ännu är alla arbetsplatser inte utformade på så sätt att de lämpar sig för både kvinnor och män. Förbättringar och förändringar behöver göras inom olika områden. Diskrimineringslagen skyddar människor mot att bli diskriminerade på grund av kön. Det finns också en lag som skyddar mot missgynnande av föräldralediga. Ansvar för jämställdheten Arbetsgivaren har ansvar för att skapa en jämställd arbetsplats. Diskrimineringslagen innehåller krav på bland annat lönekartläggningar och jämställdhetsplaner. Enligt lagen ska arbetsgivare och arbetstagare samverka om aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. 3

Bilaga 1 till kommunfullmäktiges protokoll 2014-03-31, 20 Mångfald Att ta vara på människors olika bakgrund och potential ger förutsättningar för utveckling, bättre arbetsmiljö och ökad lönsamhet. Det handlar om att se alla människors olikheter som en värdefull tillgång, vare sig det handlar om personlighet, etnicitet, religiös tillhörighet eller trosuppfattning, kön, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet, funktionsnedsättning, kulturell bakgrund eller andra erfarenheter. Samhället har med tiden blivit mer mångfacetterat med människor från olika länder och med olika kulturer. Syfte Jämställdhet innebär inte bara en jämn fördelning av kvinnor och män på alla nivåer i organisationen och att kvinnor och män har lika och likvärdiga löner. Att nå dit är bara ett steg på vägen. Arbetsmiljön och arbetsvillkoren ska också göras könsneutrala via t.ex. befattningsbeskrivningar. Uppföljning Varje nämnd ska inför årsredovisningen redovisa hur de uppfyllt målen i Jämställdhets- och mångfaldsplanen. I årsredovisningen ska redovisningen ske kommunövergripande. Sammanställningen av nämndernas underlag görs av personalenheten. Planen ska revideras varje år. 4

Bilaga 1 till kommunfullmäktiges protokoll 2014-03-31, 20 Diskrimineringslagen kap 3 Diskrimineringslagen kap 3 1 Samverkan och organisation Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka om aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, och särskilt motverka diskriminering i arbetslivet på sådana grunder. Mål Åtgärder Ansvarig Uppföljning Ansvarig Öka kunskapen om jämställdhet och mångfald och jämställdhetsplanens innehåll hos alla anställda samt skapa förutsättningar för samverkan. Jämställdhetsgrupp ansvarar för att utvärdera enkäten ur ett jämställdhetsperspektiv. Jämställdhetsgruppen ska under 2014 presentera en plan för utbildning inom Jämställdhets- och mångfaldsområdet för 2014-2015. Kommunchef Redovisning från respektive förvaltningschef till kommunchef. Kommunchef 4 Arbetsförhållanden Arbetsgivaren ska genomföra sådana åtgärder som med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt kan krävas för att arbetsförhållandena ska lämpa sig för alla arbetstagare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Arbetsmiljö och organisation ska utformas så att den passar alla arbetstagare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Alla medarbetare ska inta ett förhållningssätt som främjar jämställdhet och mångfald. Enkätresultatet ska ligga till grund för utbildningsplanen. Under 2014 implementera jämställdhetsoch mångfaldsplan i kommunen. Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet ska vara grundläggande vid alla beslut. Introduktionen för nyanställda ska innehålla information om jämställdhets- och mångfaldsarbetet. Ett jämställdhetsoch mångfaldsperspektiv ska genomsyra skyddsronderna, både den psykosociala och den fysiska miljöronden. Samtliga chefer Redovisning från respektive förvaltningschef till kommunchef. Kommunchef Statistik över frisktal. Sjukfrånvaro för män respektive kvinnor. Personalenheten 5

Bilaga 1 till kommunfullmäktiges protokoll 2014-03-31, 20 Diskrimineringslagen kap 3 5 Förvärvsarbete och föräldraskap 6 Sexuella trakasserier och/eller kränkningar på grund av personlighet, etnicitet, religiös tillhörighet eller trosuppfattning, kön, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande- identitet, funktionsnedsättning, kulturell bakgrund eller andra erfarenheter Arbetsgivaren skall underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Arbetsgivaren ska därför skapa arbetsförhållanden som hjälper kvinnor och män att arbeta och ta hand om sina barn, samt ha en positiv inställning till både mäns och kvinnors uttag av föräldraledighet. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för trakasserier eller repressalier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller för sexuella trakasserier. Arbetsgivarens skyldighet är att kontinuerligt arbeta förebyggande. Mål Åtgärder Ansvarig Uppföljning Ansvarig Underlätta att kombinera föräldraskap och förvärvsarbete. Ingen anställd ska utsättas för sexuella trakasserier och/eller kränkningar på grund av personlighet, etnicitet, religiös tillhörighet eller trosuppfattning, kön, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet, funktionsnedsättning, kulturell bakgrund eller andra erfarenheter. Skapa möjligheter för att kombinera arbete och föräldraskap. Handlingsplan mot diskriminering och trakasserier för Säters kommun ska tas fram före 1 juli 2014. Handlingsplan mot diskriminering och trakasserier ska ingå i introduktionspaketet till nya medarbetare från hösten 2014. Resultat på svaren om trakasserier och kränkningar i medarbetarenkäten ska analyseras och diskuteras på arbetsplatsträffar. Samtliga chefer Personalenheten Samtliga chefer Samtliga chefer Statistik över antal föräldralediga män respektive kvinnor. Analys av medarbetarenkäten. Personalenheten Kommunchef 6

Bilaga 1 till kommunfullmäktiges protokoll 2014-03-31, 20 Diskrimineringslagen kap 3 7, 8, 9 Jämförande könsfördelningen genom rekrytering/ rörlighet Arbetsgivaren ska verka för att personer oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ges möjlighet att söka lediga anställningar. Arbetsgivaren ska genom utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare. När det på en arbetsplats inte råder en i, huvudsak jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare, ska arbetsgivaren vid nyanställningar särskilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet. Arbetsgivaren ska försöka se till att andelen arbetstagare av det underrepresenterade könet efter hand ökar. Mål Åtgärder Ansvarig Uppföljning Ansvarig Verka för en jämnare könsfördelning. Medarbetarsamtal ska genomföras årligen. En individuell kompetensutvecklingsplan tas fram. Samtliga chefer Statistik över könsfördelning jämförs över åren. Statistik över vilka som söker utifrån kön och etnicitet samt vilka som fått arbete. Personalenheten 7

Bilaga 1 till kommunfullmäktiges protokoll 2014-03-31, 20 Diskrimineringslagen kap 3 10-13 Jämställdhetsanalys av löner Arbetsgivare och arbetstagare ska särskilt verka för att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. De ska också främja lika möjligheter till löneutveckling för kvinnor och män. I syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män ska arbetsgivaren vart tredje år kartlägga och analysera - bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor som tillämpas hos arbetsgivaren, och - löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Mål Åtgärder Ansvarig Uppföljning Ansvarig Osakliga löneskillnader på grund av diskriminering får ej förekomma. Alla arbeten ska arbetsvärderas enligt MIA-systemet och vara inrapporterade i lönesystemet. Chefer skall arbeta aktivt för att lönesättning sker utan diskriminering. Personalenheten Samtliga chefer Årlig kartläggning och analys. Personalenheten 8

Bilaga 1 till kommunfullmäktiges protokoll 2014-03-31, 20 Lag (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning Lag om förbud mot diskriminering av Lag (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning Direkt diskriminering 3 En arbetsgivare får inte missgynna en deltidsarbetande arbetstagare eller en arbetstagare med tidsbegränsad anställning genom att tillämpa mindre förmånliga löne- eller andra anställningsvillkor än arbetsgivaren tillämpar eller skulle ha tillämpat för arbetstagare i en likartad situation som arbetar heltid respektive har en tillsvidareanställning, om inte arbetsgivaren visar att missgynnandet saknar samband med den missgynnades deltidsarbete eller tidsbegränsade anställning. Förbudet gäller inte om tilllämpningen av villkoren är berättigad av sakliga skäl. Indirekt diskriminering 4 En arbetsgivare får inte missgynna en deltidsarbetande arbetstagare eller en arbetstagare med tidsbegränsad anställning genom att tillämpa löne- eller andra anställningsvillkor som framstår som neutrala men som i praktiken särskilt missgynnar deltidsarbetande eller arbetstagare med tidsbegränsad anställning. Detta gäller dock inte om tillämpningen av villkoren kan motiveras av ett berättigat mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet. Mål Åtgärder Ansvarig Uppföljning Ansvarig Osakliga löneskillnader eller på annan missgynnande grund av anställningsform får ej förekomma. Arbeta aktivt för att löner och anställningsvillkor är oberoende av anställningsform. Samtliga chefer Årlig kartläggning och analys enligt ovan. Personalenheten 9

Kommunfullmäktige 2014-03-31 11 Kf 21 Dnr KA14/055 Policy för bidrag till enskilda vägar Ärendebeskrivning: Samhällsbyggnadsnämnden har 2014-02-26 beslutat föreslå kommunstyrelsen anta policy för vägbidrag och bidragsnivåer för enskilda vägar inom Säters kommun. I Säters kommun finns möjlighet att som enskild väghållare ansöka om bidrag för skötsel av vägen. Det senaste beslutet kring bidragsnivåerna och hanteringen av ansökningar togs 2008. Denna policy ger möjlighet för enskilda vägar att söka två olika bidrag: Driftbidrag. Förstärkningsbidrag. Driftbidraget syftar till att bidra till kostnader för den dagliga driften av vägen. Som exempel kan nämnas, vinterväghållning, grusning, hyvling m.m. Bidraget utbetalas årligen för kostnader som uppstått året innan. Vid större investeringsåtgärder finns möjlighet att ansöka om särskilt förstärkningsbidrag. Yrkanden: Elsa Efraimsson-Vestman (C) yrkar på följande förändring av policyn: Enskild väg som ej ingår i vägförening får samma bidragsnivå som kategorinvägförening utan statligt bidrag. Kraven på ansökan för vägar med statligt bidrag slopas. Detta betalas istället ut per automatik till dom som får statligt bidrag. Punkterna 2, 6, 8 och 9 ska ersättas med en punkt om att vägar med kommunalt bidrag ska vara framkomliga för motorfordon året runt. Lotta Bergstrand (FP) yrkar bifall till Samhällsbyggnadsnämndens förslag att anta policy för bidrag till enskilda vägar. Motivering Självklart ska det finnas krav för att betala ut ett bidrag. Att betala ut per automatik är oansvarligt. Vi måste säkerhetsställa att bidraget går till vägunderhåll och t ex att vägen hålls öppen för allmänheten. I en del i sitt yrkande säger Elsa att kraven ska slopas, och i nästa yrkande säger hon att vägarna ska vara framkomliga för motorfordon året runt. Motsägelsefullt. Att ytterligare höja den del som går till privatpersoner är inte relevant, där är det mindre allmän trafik, därför skall bidraget ligga lägre. forts Justerande sign

Kommunfullmäktige 2014-03-31 12 Kf 21 forts Proposition: Ordförande ställer proposition på ställda förslag och finner att arbetsutskottet beslutar enligt Lotta Bergstrands yrkande. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar: Anta policy för vägbidrag och bidragsnivåer för enskilda vägar inom Säters kommun. Bilaga 1 Au 32/14. Yrkanden: Elsa Efraimsson-Vestman (C) yrkar på följande förändringar: Enskild väg som ej ingår i vägförening får samma bidragsnivå som kategorinvägförening utan statligt bidrag. Kraven på ansökan för vägar med statligt bidrag slopas. Detta betalas istället ut per automatik till dom som får statligt bidrag. Punkterna 2, 6, 8 och 9 ska ersättas med en punkt om att vägar med kommunalt bidrag ska vara framkomliga för motorfordon året runt. Arbetsutskottets förslag att anta policy för bidrag till enskilda vägar. Proposition: Ordförande ställer proposition på ställda förslag och finner att Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Anta policy för vägbidrag och bidragsnivåer för enskilda vägar inom Säters kommun. Bilaga 1 Ks 33/14. Yttranden: Marit Ragnarsson, Abbe Ronsten, Lotta Bergstrand, Elsa Efraimsson Vestman, Karl- Erik Finnäs och Torbjörn Gunnarsson yttrar sig i ärendet. Vid sammanträdet diskuteras om det förekommer jäv för ledamoten Marit Ragnarsson i ärendet. I jävsfrågan yttrar sig Marit Ragnarsson, Lotta Bergstrand, Abbe Ronsten, Karl-Erik Finnäs, Elsa Efraimsson Vestman och Göran Johansson. Information: Gatu- och fastighetschef Mikael Spjut redovisar förslag till policy för vägbidrag och bidragsnivåer för enskilda vägar inom Säters kommun. Justerande sign forts

Kommunfullmäktige 2014-03-31 13 Kf 21 forts Jäv: Ordföranden beslutar att det föreligger jäv för ledamoten Marit Ragnarsson ( C). Marit Ragnarsson får inte delta i beslutet. Monica Falk Mannerhagen, Anette Berg och Maj-Lis Nyberg anmäler jäv och deltar inte i beslutet. Yrkande Centerpartiet yrkar att Alla enskilda vägar som uppfyller ställda minimikrav får 4 kr/m i bidrag oavsett om statligt bidrag, om vägförening och om genomfartsväg eller inte Att punkterna 2,6,8, och 9 i förslaget till policy stryks och ersätts med en punkt om att vägarna ska vara framkomliga för trafik året runt. Lotta Bergstrand yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med följande tilläggsyrkande Väg som ej erhåller statligt bidrag ska vara minst 200 m lång. Väg som ej erhåller statligt bidrag ska utgöra utfart från fast bebyggelse Proposition Ordförande ställer proposition på ställda yrkanden och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt Lotta Bergstrands yrkanden. Kommunfullmäktige beslutar: 1. Väg som ej erhåller statligt bidrag ska vara minst 200 m lång. 2. Väg som ej erhåller statligt bidrag ska utgöra utfart från fast bebyggelse. 3. Anta policy för vägbidrag och bidragsnivåer för enskilda vägar inom Säters kommun. Bilaga 1 Kf 21/14. Reservation: Karl-Erik Finnäs ( C) reserverar sig mot beslutet. Justerande sign

Bilaga nr 1 till kommunfullmäktiges protokoll 2014-03-31, 21 Policy för bidrag till enskilda vägar i Säters kommun Riktlinjer och kriterier SÄTERS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN

Bilaga nr 1 till kommunfullmäktiges protokoll 2014-03-31, 21 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Bakgrund... 1 2.1 Dagens modell... 1 3. Modell för bidrag... 2 3.1 Driftbidrag... 2 3.1.1 Kriterier för driftbidrag... 2 3.1.2 Bidragsnivåer... 3 3.1.3 Ansökan och utbetalning... 3 3.2 Förstärkningsbidrag... 3 3.3 Motiv till Policy... 3 4. Effekter av policy för vägbidrag... 4 4.1 Effekter för bidragstagare... 4 4.2 Effekter för bidragsgivare... 4

Bilaga nr 1 till kommunfullmäktiges protokoll 2014-03-31, 21 1. Inledning I Säters kommun finns möjlighet att som enskild väghållare ansöka om bidrag för skötsel av vägen. Det senaste beslutet kring bidragsnivåerna och hanteringen av ansökningar togs 2008. Det senaste året har behovet av nya riktlinjer uppkommit varför denna utredning initierats. Samhällsbyggnadsnämnden har därför gett samhällsbyggnadsförvaltningen, Gatu- och Fastighetsenheten, i uppdrag att utreda hur nya kriterier skulle kunna se ut. Denna rapport är resultatet. 2. Bakgrund I Sverige finns tre olika väghållare. Dessa är Staten, Kommunen samt den enskilda väghållaren. Statliga vägar är vägar som har nationell eller regional betydelse, för dessa är Trafikverket väghållare. Kommunala vägar återfinns inom detaljplanelagt område där kommunen som regel är väghållare. Övriga vägar är som regel enskilda varvid mark- och fastighetsägare utmed vägen tillsammans äger vägen och ansvarar för densamma. För den enskilda vägen är det vanligt att en vägförening eller vägsamfällighet inrättas. Syftet är att skapa en tydlig ansvarsfördelning där styrelsen ges mandat att ansvara för vägens drift och skötsel. För mindre enskilda vägar med få boende är det vanligt att vägförening saknas och det är då upp till mark- och fastighetsägare att komma överens om hur vägen skall skötas. För större vägföreningar finns möjlighet att söka om statligt bidrag för skötsel av vägen. Det statliga bidraget söks hos Trafikverket vilka också ansvarar för kriterier och prövning av bidrag. Utöver statligt bidrag kan kommunalt driftbidrag erhållas. Den modell som i Säters kommun beslutats möjliggör driftbidrag till samtliga enskilda vägar, oavsett vägförening eller ej, förutsatt att grundkriterierna är uppfyllda. 2.1 Dagens modell Den modell som beslutades 2008 och råder vid framtagande av denna policy ger möjlighet för enskilda vägar att söka två olika bidrag: Driftbidrag Förstärkningsbidrag Driftbidraget är avsett att bidra till årlig drift av vägen. Bidraget utbetalas årligen för kostnader som uppstått året innan. Under 2013 har bidrag för 2012 utbetalats enligt beslutet från 2008 och följande bidragsnivåer gäller: Enskilda vägar som ingå i vägförening samt erhåller statligt bidrag o Ca 4 kr/meter väg. Enskilda vägar som där ovanstående ej uppfylls o Ca 0,8 kr/meter väg Under 2013 identifierades vissa felaktigheter och otydligheter i hur driftbidraget tidigare utbetalats. Driftbidraget till enskilda vägar som ingå i vägförening samt erhåller statligt bidrag varierar kraftigt från förening till förening varför de 4 kr/meter väg som anges ovan är ett medelvärde. I den gamla dokumentationen förekommer bidragsnivåer mellan ca 2-7 kr/m. För enskilda vägar med det lägre bidraget visar historiska utbetalningar att ett betydligt större bidrag än vad beslutet säger har betalats ut. I snitt har denna kategori erhållit ca 5 kr/meter väg. Bakgrunden till dessa felaktigheter är idag okänd vilket är en bidragande orsak till att denna policy arbetats fram. 1

Bilaga nr 1 till kommunfullmäktiges protokoll 2014-03-31, 21 Utöver driftbidrag kan även ett särskilt förstärkningsbidrag sökas för enskilda vägar. Förstärkningsbidraget har utbetalats förutsatt att: Medel finns i budget Statligt förstärkningsbidrag har utbetalats Om ovanstående är uppfyllt har kommunen bidragit med 15 % av den totala kostnaden. 3. Modell för bidrag Modellen för bidrag till enskilda vägar syftar till att tydliggöra på vilka grunder bidrag utbetalas i Säters kommun. Modellens syfte är att göra det så tydligt och enkelt som möjligt för såväl tjänstemän som allmänhet. 3.1 Driftbidrag Driftbidraget syftar till att bidra till kostnader för den dagliga driften av vägen. Som exempel kan nämnas, vinterväghållning, grusning, hyvling m.m. 3.1.1 Kriterier för driftbidrag Driftbidrag kan sökas av samtliga enskilda väghållare. Beroende på organisation och vägens funktion kan bidragsnivån variera. Följande krav gäller för driftbidrag: 1. Ansökan skall ske på ändamålsenlig blankett, benämnd 3.5.7. Samtliga uppgifter skall lämnas för att prövning om bidrag skall kunna ske. 2. Väglagen och Vägkungörelsen SFS 1971:954 är styrande avseende berörda drift och underhållsåtgärder. 3. Bidrag utbetalas i efterskott för föregående år, som mest ett år bak i tiden. 4. Bidragstagaren ska ange giltigt giro- eller kontonummer till vilket bidrag utbetalas. 5. Vägen skall hållas öppen för allmän trafik. 6. Väghållaren ska tillfredsställande underhålla berörda vägar i fråga om drift och underhåll. Kommunen förbehåller sig rätten att kontrollera utförda åtgärder. 7. Bidragstagaren skall utse en eller som mest två kontaktpersoner som skall föra talan med bidragsgivaren. I en vägförening lämpligen ordförande och kassör. I de fall vägförening saknas skall mark- och fastighetsägare utmed vägen komma överens om en till två kontaktpersoner som skriftligen skall ges mandat från övriga mark- och fastighetsägare att ansvara för vägen och föra dess talan. 8. Bidragstagaren förbinder sig att årligen till kommunen inkomma med redovisning av hur vägen skötts under föregående år. Bidragsgivaren förbehåller sig rätten att kontrollera att lämnade uppgifter är korrekta samt att begära in kompletteringar vid behov. Kravet gäller ej enskilda vägar som ej ingå i vägförening. 9. Bidragsgivaren förbehåller sig rätten att hålla inne bidrag om inte vägen sköts i enlighet med vägtrafikförordningen. 2

Bilaga nr 1 till kommunfullmäktiges protokoll 2014-03-31, 21 3.1.2 Bidragsnivåer Vid godkänd ansökan utbetalas bidrag enligt tabell 1 nedan. Beroende på hur organisationen kring vägens drift ser ut samt vilken funktion vägen har utbetalas bidrag av olika storlek. Tabell 1: Nivåer för driftbidrag Bidragsnivåer Kr/meter väg Vägförening med statligt bidrag Vägförening utan statligt bidrag Enskild väg som ej ingå i vägförening Genomfartsväg 4 3,5 2,5 Ej genomfartsväg 3,5 3 2 Bidragsnivåerna i tabell 1 skall varje år indexregleras med samma faktor som Trafikverket använder för det statliga vägbidraget. 3.1.3 Ansökan och utbetalning För att få driftbidrag 2014 och framåt måste ansökan på särskild blankett ske. Detta gäller samtliga bidragstagare. Syftet med detta är att återställa den gamla databas som Gatuenheten idag utgår ifrån. För framtida år kommer utbetalning efter prövning automatiskt att ske till vägföreningar med eller utan statligt bidrag. För enskilda vägar som ej ingå i vägförening gäller att ansökan måste ske årligen för att driftbidrag skall erhållas. Ansökan skall inlämnas till Gatuenheten senast den sista februari och bidrag utbetalas senast den sista mars. För 2014 kommer andra datum att gälla, dessa regleras när de nya riktlinjerna är godkända. 3.2 Förstärkningsbidrag Vid större investeringsåtgärder finns möjlighet att ansöka om särskilt förstärkningsbidrag. Riktlinjer kring vilka åtgärder som är kvalificerade för förstärkningsbidrag ses på Trafikverkets hemsida, som exempel kan nämnas: Utbyte av vägtrummor Förstärkning av vägsträcka med bärlagergrus Vägräcken eller annan trafiksäkerhetsåtgärd Ombyggnad eller reparation av bro Kriterier för att erhålla förstärkningsbidrag är: Åtgärden skall vara godkänd och besiktad av Trafikverket och statligt bidrag skall ha utbetalats. Ansökan skall ske hos kommunen på för ändamålet framtagen blankett. Medel skall finnas tillgängliga i budget Vid godkänd ansökan utbetalas 15 % av total kostnad. Om medel ej finns tillgängliga vid ansökan genomförs ny prövning kommande år. Bidraget utbetalas årligen under oktober månad. 3.3 Motiv till Policy Den nya policyn syftar till att tydliggöra kriterierna och nivåerna för bidrag. De krav som ställs på bidragstagaren motiveras främst med att bidragsgivaren har ett ansvar för att säkerställa att utbetalt bidrag används på rätt sätt. Av den anledningen kan besiktningar komma att genomföras 3

Bilaga nr 1 till kommunfullmäktiges protokoll 2014-03-31, 21 och redovisning krävas från bidragstagaren. Ansökningsformuläret är också uppbyggt på så sätt att bidragstagaren skall redovisa tillräckligt mycket information för att bidragsgivaren skall kunna spåra vart och hur bidraget används. Bidragsnivåerna i policyn varierar beroende på vilken typ av väg som bidrag söks för. Ju större och viktigare väg desto större vägbidrag. En genomfartsväg har generellt större trafiklast än en väg som slutar i en vändplan varför ett större bidrag utbetalas. För vägar med statligt bidrag utbetalas det största bidraget. Detta beror dels på att dessa vägar är de största och viktigaste i kommunen men också att Trafikverket sköter besiktning och kontroll enligt de krav som ställs för statligt bidrag. Detta innebär att kommunen automatiskt erhåller en verifiering på hur vägarna sköts. 4. Effekter av policy för vägbidrag Nedan beskrivs de effekter som framtagen policy för vägbidrag väntas ge. Effekterna utgår från nuläget som rådde under 2013. 4.1 Effekter för bidragstagare För bidragstagaren kan främst två effekter identifieras. Nivån på bidragen förändras vilket för de allra flesta vägar innebär en förbättring. För vägar som ingå i vägförening samt erhåller statligt bidrag innebär förslaget både en förbättring och en försämring. Detta beror på att bidragsnivåerna tidigare varierat kraftigt. Enligt den dokumentation som idag finns hos kommunen innebär de nya bidragsnivåerna att 36 vägföreningar erhåller en sänkning av det kommunala bidraget medan 29 vägföreningar erhåller en höjning. För övriga vägar, det vill säga vägar som ingå i vägförening men saknar statligt bidrag samt enskilda vägar innebär de nya nivåerna generellt en höjning av bidraget. 4.2 Effekter för bidragsgivare För bidragsgivaren kan främst tre effekter identifieras. Hanteringen av bidragen på enheten förenklas och förbättras. Vissa moment innebär en ökad arbetsbelastning, främst den årliga ansökningen för enskilda vägar, men samtidigt försvinner en stor osäkerhet i hanteringen av vägbidragen då de nya kriterierna och modellen blir förankrade på enheten. Den ekonomiska effekten bedöms ej bli särskilt stor. Totalt finns 1 miljon kronor avsatta för bidrag till enskilda vägar under 2014. Med föreslagen modell och bidragsnivåer kommer driftbidraget att kosta ca 950 kkr. Detta förutsatt att antalet bidragstagare ej förändras. Då dagens kriterier ej förändras nämnvärt är det inte troligt att antalet bidragstagare förändras, det skall dock tilläggas att annonsering av möjligheten till driftbidrag kan göra att fler söker och beviljas bidrag. Detta kan i så fall leda till att budgeten överskrids. Finansieringen av förstärkningsbidraget måste således ske på bekostnad av övriga delar i driftbudget för 2014. Omfattningen kommer därför också att balaseras utifrån ekonomiskt utfall. För 2015 finns möjlighet att balansera budgeten så att även en pott för förstärkningsbidrag innefattas i driftbudgeten. 4

Kommunfullmäktige 2014-03-31 14 Kf 22 Information från revisionen Bengt Wester, ordförande i kommunrevisionen, informerar om revisionens roll och arbetssätt. Justerande sign

Kommunfullmäktige 2014-03-31 15 Kf 23 Dnr KA13/227 Fyllnadsval efter Malin Hedlund (M) Ärendebeskrivning Malin Hedlund (M) har avsagt sig uppdraget som ledamot i styrelsen för Säterbostäder AB och Säters kommuns fastighets AB. Fyllnadsval ska ske efter Malin Hedlund (M). Valberedningen föreslår kommunfullmäktige besluta: Som ledamot i styrelsen för Säterbostäder AB och Säters kommuns fastighets AB efter Malin Hedlund välja Gunnar Falk (M) Valberedningen beslutar: Återremittera fyllnadsval efter Gunnar Falk som ersättare i styrelsen för Säterbostäder AB och Säters kommuns fastighets AB. Kommunfullmäktige beslutar: Som ledamot i styrelsen för Säterbostäder AB och Säters kommuns fastighets AB efter Malin Hedlund välja Gunnar Falk (M) Justerande sign

Kommunfullmäktige 2014-03-31 16 Kf 24 Dnr KA14/032 Avsägelse av uppdrag, Bo Hagberg (C ) Ärendebeskrivning Bo Hagberg ( C) har avsagt sig uppdraget som ersättare i barn- och utbildningsnämnden. Fyllnadsval ska ske efter Bo Hagberg. Kommunfullmäktige beslutar: Godkänna avsägelsen. Justerande sign

Kommunfullmäktige 2014-03-31 17 Kf 25 KA14/083 Fyllnadsval efter Eva Kungsmark (S) Ärendebeskrivning Eva Kungsmark (S) har avsagt sig uppdraget som vice ordförande i kommunfullmäktige. Eva Kungsmark har kvar sitt uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige. Fyllnadsval ska ske efter Eva Kungsmark. Valberedningen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Godkänna avsägelsen. 2. Som vice ordförande i kommunfullmäktige efter Eva Kungsmark välja Maud Jones Jans (S). Kommunfullmäktige beslutar: 1. Godkänna avsägelsen. 2. Som vice ordförande i kommunfullmäktige efter Eva Kungsmark välja Maud Jones Jans (S). Justerande sign

Kommunfullmäktige 2014-03-31 18 Kf 26 Delgivningar Protokoll från sammanträde med kommunstyrelsen, 2014-03-04 och 2014-03-11. Dnr KA13/258 Samhällsbyggnadsnämndens beslut 2014-01-29 ang medborgarförslag om att ta sig ner till Ljustern. Medborgarförslaget är besvarat. Dnr KA13/257 Samhällsbyggnadsnämndens beslut 2014-01-29 ang medborgarförslag om hundrastgård i Säter. Medborgarförslaget avslås. Dnr KA13/201 Samhällsbyggnadsnämndens beslut 2014-01-29 ang medborgarförslag om försköning av infarten till Skönvik. Medborgarförslaget är besvarat. Kommunfullmäktige godkänner delgivningarna. Justerande sign