Utbildningsnämnden Ordförandeförslag Diarienummer Klas Bergström (M) 2013-03-06 UN-2013/94 Utbildningsnämnden Uppföljning av nämndens mål/verksamhetsberättelse 2012 UN-2013/94 Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna utbildningsnämndens verksamhetsberättelse för 2012 och skicka den till kommunstyrelsen för kännedom Klas Bergström (M)
Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Peter Svantesson Datum UN-2013/94 2013-02-26 Utbildningsnämnden Uppföljning av nämndens mål/verksamhetsberättelse 2012 UN-2013/94 Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna utbildningsnämndens verksamhetsberättelse för 2012 och skicka den till kommunstyrelsen för kännedom 1. Bakgrund/inledning Nämndens uppdrag är att erbjuda kommunens barn, ungdomar och vuxna pedagogisk verksamhet i enlighet med gällande lagstiftning och kommunens styrdokument. Under en rad av år har nämndens verksamhet präglats av kommunens expansion både inom förskola och skola. Under 2012 framträdde dock ett nytt mönster. Antalet barn i förskolan ökade med ett samtidigt som antalet elever i förskoleklass och grundskola ökade med 101. Andelen elever som skrivs in på fritidshemmen och fritidsklubbarna ökar konstant och 2012 var antalet inskrivna barn 881 respektive 208. 2. Nämndens resultaträkning 2012, ekonomisk analys Kommunbidrag 435 745 Övriga intäkter 16 005 Kostnader 456 708 Resultat - 4 958 Nämnden uppvisar ett negativt resultat. Minusposterna återfinns inom grundskola, särskola, gymnasieskola och Sfi. Förskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen redovisar positiva resultat. 1
De delar som nämnden styr helt själv nämndverksamhet, förskola, grundskola, vuxenutbildning och svenska för invandrare - uppvisar ett negativt resultat på - 2 187 tkr. Förklaringen är tredelad. Dels har några skolor tappat elever till skolor i Uppsala och inte hunnit anpassa organisationen till det lägre elevtalet. Dels har nämnden erbjudit 9 papperslösa elever undervisning utan att få ersättning från kommunfullmäktige för dem. Slutligen har förvaltningen haft obudgeterade kostnader för utköp av personal. De delar som nämnden i allt väsentligt köper i andra kommuner, och där dessa kommuner sätter priset, uppvisar ett negativt resultat på - 2 773 tkr. Förklaringen är dels en underbudgetering av särskolan där eleverna varit fler än beräknat och haft större behov än beräknat. Dels har nämnden anordnat utbildning för 23 gymnasieelever fler än vad som finns upptaget i fullmäktiges budget utan att få ersättning för dessa. (Bokslutsreglering mot volym saknas) Ytterligare analyser redovisas under respektive verksamhetsområde. 3. Uppföljning av Kommunfullmäktiges uppdrag till utbildningsnämnden Kommunen ska ha länets bästa skolor och vara bland de 25 bästa i SKL:s ranking 2012 och bland de 10 bästa i SKL:s ranking 2014. Resultatet av rankingen för 2012 redovisas av SKL först i mars 2013. 2011 har Knivsta rank 75 och näst Håbo länets bästa skolor. Antalet barn i förskolornas barngrupper ska minska under planperioden om ekonomin så tillåter. 2012 minskade antalet barn i förskolornas barngrupper jämfört med 2010 och 2011 Från 20,03 till 19,58 till 19,51. Nolltolerans mot mobbning och diskriminering. Signalerna till utbildningskontoret och utbildningsnämnden är att mobbing och diskriminering minskat. Skolans fritidsverksamhet ska utvecklas och förbättras. Sommaren 2012 redovisade kommunens controllerverksamhet sin utvärdering av fritidshemmen. Utvärderingen ger en nulägesbeskrivning som kan tjäna som utgångspunkt för framtida jämförelser. 2
4. Uppföljning av nämndens verksamhetsplan med egna mål Nämnd- och styrelseverksamhet Kommunbidrag 996 Övriga intäkter 0 Kostnader 1 039 Resultat - 43 Ekonomisk analys Nämnden har varit hårt engagerad i att förbättra styrningen av verksamheten när det gäller kvalitet och ekonomi. En prognos på ett oroande stort överskridande halverades i bokslut. Svaga betygsresultat vårterminen 2012 har vänts i en tydlig förbättring höstterminen 2012. Nämnden har mötts vid nio sammanträden samt under de årliga kvalitetsdagarna och budgetdagarna. Block 4A Förskoleverksamhet Kommunbidrag 127 918 Övriga intäkter 3 713 Kostnader 131 015 Resultat 616 Ekonomisk analys Avvikelsen mot budget förklaras främst av att övriga intäkter, bland annat intäkter från försäljning av platser till andra kommuner, var högre än budgeterat. Nämndens mål för verksamheten Ökad IT-användning i förskolan Fler förskolor ska arbeta med naturvetenskapliga teman Förvaltningen tillhandahåller utbildning, handledning och examination av egna examinatorer, samt utrustningsstöd till aktiva pedagoger. Förvaltningen arbetar efter den av nämnden antagna e-strategin och fortsätter arbetet med att genomföra fattade strategiska beslut. Pengar avsätts från de centrala kompetensutvecklingsmedlen för att utbilda NTA-pedagoger (NTA står för Naturvetenskap och Teknik för Alla) och för att köpa in tillhörande aktivitetslådor. Andelen pedagoger som uppnått steg 3 i PIM (Praktisk IT- och mediekompetens) har ökat Andelen pedagoger med NTA-utbildning har ökat. Förskolans kvalitetsredovisningar/verksamhetsberättelser visar hur arbetet med de naturvetenskapliga ämnena bedrivits. 3
Resultat och måluppfyllelse Andelen pedagoger som uppnått steg 3 i PIM har ökat. Även om viss osäkerhet finns i materialet kan följande siffror redovisas: Steg 3 eller högre 2011: 3. Steg 3 eller högre 2012: 47. Totalt fanns 343 användare inom förskola/skola registrerade i PIM. Deras kompetens redovisas nedan: Steg 0: 8% Steg 1: 18% Steg 2: 33% Steg 3: 37% Steg 4: 1% Steg 5: 3% Alla förskolor utom Långhundra (står på kö) har en eller flera pedagoger som är utbildade för att använda NTA-lådorna. (Vatten, el, etc) Under 2013 kommer samtliga förskolor att ha utbildade pedagoger. Samtliga förskolor har i sina kvalitetsredovisningar/verksamhetsberättelser visat hur arbetet med de naturvetenskapliga ämnena bedrivits. Utvecklingsområden och framtidsbedömning Staten betonar pedagogik, ämnen och professionalism i sin styrning. En växande skara föräldrar värnar omsorg och trygghet för sina barn. En utmaning för förskolorna är att förena den statliga styrningen och kundnöjdheten. En annan utmaning är att genom organisation och pedagogik skapa lagom stora barngrupper i en tid av kärv ekonomi. Block 4B Skolverksamhet och skolbarnsomsorg Kommunbidrag 225 456 Övriga intäkter 8 004 Kostnader 236 066 Resultat -2 606 Ekonomisk analys Överskridandet motsvarar 1,1% av omslutet. Förklaringen är tredelad. Dels har några skolor tappat elever till skolor i Uppsala och inte hunnit anpassa organisationen till det lägre elevtalet. Dels har nämnden erbjudit 9 papperslösa elever undervisning utan att få ersättning från kommunfullmäktige för dem. Slutligen har förvaltningen haft obudgeterade kostnader för utköp av personal. Nämndens mål för verksamheten Utveckla undervisningen genom ökad IT-användning Öka den fysiska aktiviteten hos främst de yngre eleverna inom ramen för beslutad timplan och kursplan. Öka och fördjupa elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena. 4
Eleverna från grundskolan i Knivsta kommun skall ha tillräckliga kunskaper för att fullfölja gymnasieskolans utbildning inom avsedd tid. Förvaltningen tillhandahåller utbildning, handledning och examination av egna examinatorer, samt utrustningsstöd till aktiva pedagoger. Förvaltningen arbetar efter den av nämnden antagna e-strategin och fortsätter arbetet med att genomföra fattade strategiska beslut. Att utifrån varje skolas förutsättningar öka den fysiska aktiviteten, t ex genom Röris och idrottsfritids. Varje rektor redovisar genomförda aktiviteter och resultat gällande ökat och fördjupat intresse för naturvetenskapliga ämnen inför nämnden. Förvaltningen kommer att genom internkontroll och regelbunden uppföljning av verksamheten följa resultaten i grundskolan och vidta möjliga åtgärder för förbättringar. Andelen pedagoger som uppnått steg 3 i Skolverkets PIM utbildning har ökat. En uppföljning av skolans och förskolans IT-strategi sker under året. Kvalitetsredovisningen beskriver hur eleverna beretts tillfällen till ökad fysisk aktivitet. Andelen elever som söker gymnasieskolans natur/teknik program har ökat jämfört med 2010 och 2011. Skolornas kvalitetsredovisningar/verksamhetsberättelser visar hur undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena bedrivits. Andelen pedagoger med NTA utbildning ökar Förbättrade resultat på de nationella proven i matematik och andra naturvetenskapliga ämnen. Årlig uppföljning av Knivstaelevers resultat i gymnasieskolan i Knivsta Resultat och måluppfyllelse Andelen pedagoger som uppnått steg 3 i PIM har ökat. Även om viss osäkerhet finns i materialet kan följande siffror redovisas: Steg 3 eller högre 2011: 14. Steg 3 eller högre 2012: 65. Totalt fanns 343 användare inom förskola/skola registrerade i PIM. Deras kompetens redovisas nedan: Steg 0: 8% Steg 1: 18% Steg 2: 33% Steg 3: 37% Steg 4: 1% Steg 5: 3% Skolornas kvalitetsredovisningar visar påtagligt sämre följsamhet mot nämndens mål än förskolornas kvalitetsredovisningar. Endast tre av 8 skolor har i kvalitetsredovisningen beskrivit hur eleverna beretts tillfällen till ökad fysisk aktivitet och hur man arbetar med de naturvetenskapliga ämnena. (Två indikatorer; se ovan) 2011 gick 19,2% av gymnasieeleverna på naturvetenskapliga och teknik program. 2012 gick 19,8% av eleverna på samma program. 5
Alla skolor utom Alsike (står på kö) har en eller flera pedagoger som är utbildade för att använda NTA-lådorna. (Vatten, el etc) Under 2013 kommer samtliga skolor att ha utbildade pedagoger. Resultaten i matematik i år 9 våren 2012 var bättre än motsvarande resultat våren 2012. För de yngre eleverna var resultaten i matematik sämre 2012 än 2011. En mer detaljerad information avseende alla årskurser och alla ämnen har redovisats för nämnden. Betygen i år 9 vid höstterminens slut 2012 indikerar att förbättringar är att vänta våren 2013. Uppsala kommun lämnar statistik på Knivstaelevernas betyg i år 1 och 2 i gymnasieskolan. Denna statistik kan jämföras med Uppsalaelevernas betyg. På fråga om att få del av ytterligare betygsstatistik har Uppsala svarat att det är möjligt men förenat med kostnader som inte är ringa. Utvecklingsområden och framtidsbedömning Fortsatt koncentration på resultat i skolan. Åtgärder för att ha behöriga lärare på alla skolor 2015. (Legitimation för det ämne och den årskurs man undervisar i). Utbyggnaden ska styras hårt så att skolor erbjuds i rätt tid, i rätt storlek och på rätt plats. Bättre marknadsanpassning av de kommunala skolorna och ökad profilering. Block 4C Obligatorisk särskola Kommunbidrag 8 876 Övriga intäkter 177 Kostnader 10 135 Resultat -1 082 Verksamheten köps i sin helhet av annan kommun. Resultatet förklaras av fler elever och högre ersättningsnivåer i Uppsala än budgeterat samt ökat stödbehov för några elever. Nämndens mål för verksamheten Den obligatoriska särskolan ska vara en trygg verksamhet med hög kvalitet. Ta fram en enkät och se till att den genomförs. Genom en enkät till berörda föräldrar och elever få en bild av verksamhetens kvalitet. Resultat och måluppfyllelse En enkät har genomförts och redovisats för nämnden i februari 2013. Enkäten visar på en verksamhet som både är trygg och har god kvalitet. Utvecklingsområden och framtidsbedömning Kraven på utredningar gällande inskrivning i särskolan har ökat. De ska villkorslöst innehålla en pedagogisk utredning, en psykologisk, en social och en medicinsk utredning. Detta ställer högre krav på stöd- och konsultationsteamet samt externa experter. 6
Block 4D Gymnasieskola Kommunbidrag 64 576 Övriga intäkter 3 562 Kostnader 69 857 Resultat -1 719 Ca 90 procent av verksamheten köps i andra kommuner främst Uppsala och av fristående gymnasieskolor. Priset för alla elever sätts av Uppsala kommun som genom samverkansavtal är Knivstas gymnasieskola. Nämnden har erbjudit utbildning för 23 elever fler än kommunfullmäktige budgeterat. Avsaknaden av bokslutsreglering både mot volym och prisnivån i Uppsala förklarar överskridandet. Med en bokslutsreglering mot verklig volym hade gymnasieskolan lämnat ett överskott på ca 600 tkr. Nämndens mål för verksamheten: Att följa upp gymnasieskolan som köps av Uppsala kommun. Utveckla gymnasieskolan i Knivsta kommun. Kvaliteten på verksamheten inom Sjögrenska gymnasiet ska vara fortsatt hög. Begära betygsstatistik av Uppsala kommun. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att vidareutveckla verksamheten både programmässigt och lokalmässigt. Kvaliteten i verksamheten säkras genom att implementera en högre grad av individualiserade studieplaner, intensivt mentorsstöd och utbildning av handledare på lärlingsplatserna. Betygsstatistik från Uppsala kommun. Framtagen plan för Sjögrenska gymnasiet senast läsåret 2012/2013. Hög andel godkända elever med kort genomströmningstid. Resultat och måluppfyllelse Uppsala kommun lämnar statistik på Knivstaelevernas betyg i år 1 och 2 i gymnasieskolan. Denna statistik kan jämföras med Uppsalaelevernas betyg. På fråga om att få del av ytterligare betygsstatistik har Uppsala svarat att det är möjligt men förenat med kostnader som inte är ringa. Nämnda statistik redovisas årligen på nämnden. På aprilnämnden 2013 kommer beslut att fattas om Sjögrenska gymnasiets fortsatta utveckling. Skolans elever har på IV och IM en genomströmning på 1,2 läsår i snitt. Därefter har eleverna gymnasiebehörighet. På lärlingsutbildningen är genomströmningen 3 år. 7
Utvecklingsområden och framtidsbedömning Enligt förslaget till vision för Knivsta kommun kommer kommunen 2025 att ha mellan 20 och 25 000 invånare. Flertalet kommuner med det invånarantalet har efterfrågan nog för att driva egna gymnasieskolor med högskoleförberedande program. För Knivsta kommun gäller det att investera i Sjögrenska gymnasiet för denna utbyggnad. Sjögrenska gymnasiet ska organisatoriskt slås samman med Sfi och vuxenutbildningen under en gemensam rektor. Block 4E Gymnasiesärskola Kommunbidrag 4 425 Övriga intäkter 48 Kostnader 4 445 Resultat 28 Ekonomisk analys Verksamheten köps i sin helhet av annan kommun. Antalet gymnasiesärskoleelever var 8,5 - snitt höst och vår - under året. Antalet är oförändrat jämfört med 2011. Under året gick två elever på den fristående Labanskolan i Uppsala och en elev på Kajans särskola. Resterande 6 elever gick i Uppsala kommuns gymnasiesärskolor. Tilldelade medel väl avstämda mot volymer och elevernas behov varför nollresultat kan redovisas. Nämndens mål för verksamheten Gymnasiesärskolan skall vara en trygg verksamhet med hög kvalitet. Ta fram en enkät och se till att den genomförs Genom en enkät till berörda elever och föräldrar få en bild av verksamhetens kvalitet. Resultat och måluppfyllelse Förvaltningen har genomfört en enkät som redovisats för nämnden i februari 2013 och som visar på en verksamhet som i huvudsak är både trygg och uppvisar god kvalitet. En elev är kritisk till verksamheten. Utvecklingsområden och framtidsbedömning Kraven på utredningar gällande inskrivning i särskolan har ökat. De ska villkorslöst innehålla en pedagogisk utredning, en psykologisk, en social och en medicinsk utredning. Detta ställer högre krav på stöd- och konsultationsteamet samt externa experter. Vuxenutbildning Kommunbidrag 2 645 Övriga intäkter 271 Kostnader 2 886 Resultat 30 Ekonomisk analys Vuxenutbildningens budget balanseras genom att verksamhetens omfattning kan anpassas efter kommunbidragets och statsbidragets storlek. 8
Nämndens mål för verksamheten Att inarbeta vuxenutbildningen i övrig skolverksamhets kvalitetsprocesser Förvaltningen skall skapa en organisation där vuxenutbildningen och Sjögrenska gymnasiet byggs samman. Hög andel godkända elever. Hög genomströmningsgrad. Vuxenutbildningen skall ha en verksamhetsplan och en verksamhets berättelse. Resultat och måluppfyllelse Vuxenutbildningen kan delas in i egenregiverksamhet och köp av tjänster. Egenregiverksamheten drivs genom avtal med Hermods. Rektor för verksamheten och betygssättare etc. är rektor för Knivsta kommuns vuxenutbildning. Under året var 90 elever inskrivna i denna verksamhet. Samtliga läste för gymnasiekompetens i olika ämnen. Av dessa 90 elever var det 70% som avslutade studierna med godkända betyg. Under året köptes verksamhet från fristående vuxenutbildningar i Uppsala och den kommunala vuxenutbildningen i Uppsala. Två elever läste in grundskolekompetens, 45 gymnasiekompetens, 26 fick yrkesutbildning och en fick yrkesutbildning genom särvux. Därtill köptes fem platser på särvux i Sigtuna kommun. För dessa elever har inte upparbetats någon rapportering av resultat till Knivsta kommun. Vuxenutbildningen kan redovisa en verksamhetsplan och en verksamhetsberättelse. Utvecklingsområden och framtidsbedömning Efterfrågan på vuxenutbildning kommer att öka. Hur efterfrågan skall mötas är en politisk fråga på både lokal och nationell nivå. Vuxenutbildningen kommer att integreras ytterligare med SFI och Sjögrenska gymnasiet och organiseras under en gemensam rektor. Svenska för invandrare Kommunbidrag 853 Övriga intäkter 230 Kostnader 1 265 Resultat -182 Ekonomisk analys Överskridandet förklaras av fler studerande än budgeterat samt ett personalärende. Nämndens mål för verksamheten SFI skall vara ett viktigt inslag i arbetsförmedlingens fokusering på att införa arbetslinjen i arbetet med nyanlända flyktingar under devisen Yrkesspår från första dagen. 9
SFI-verksamheten skall före 2012-02-01 och sedan återkommande under året uppvakta arbetsförmedlingen för att arbeta fram en strukturerad modell för samarbetet enligt Yrkesspår från första dagen. SFI-verksamheten skall i verksamhetsberättelsen för 2012 kunna redovisa hur samarbetsmodellen ser ut och hur många månader den har tillämpats. Resultat och måluppfyllelse Knivsta saknar egen arbetsförmedling att samarbeta mot. Det gör att man är hänvisad till olika handläggare upp emot 15 personer - på Uppsalakontoret. Någon tydlig modell är således inte framtagen men i praktiken har en stor förändring skett. Numera läser många elever SFI 2-3 dagar/vecka. Resten av veckan är de ute på praktik i arbetslivet. Dock har endast 2 av de 50 eleverna fått anställning i form av vikariat. Ingen har fått tillsvidareanställning. Utvecklingsområden och framtidsbedömning Under året läste totalt 50 elever svenska för invandrare (SFI). Varje månad var ca 30 elever inskrivna. Sannolikt kommer fler elever att efterfråga SFI de kommande åren. Samarbetet med Arbetsförmedlingen skall intensifieras och tiden fram till anställning för eleverna skall minska. Verksamheten skall integreras än tydligare med vuxenutbildningen och Sjögrenska gymnasiet under en gemensam rektor. 5. Investeringar Utbildningsnämnd 2012 2012-12-31 INVESTERINGAR Projekt Budget Utfall Prognos Avslut Kommentar Brännkärrskolan, inventarier 500 000 437 245 389 491 201212 Brännkärrskolan, IT investeringar 750 000 80 915 0 201212 Lagga/Långhundra skola Inventarier 100 000-0 201212 Ingen invest. 2012 Lagga/Långhundra förskola utökning 300 000-0 201212 Ingen utbyggn. 2012 Ängbyskolan, Inventarier 75 000-0 201212 Thunmanskolan, Inventarier 350 000-0 201212 Investeringsstopp Skutan/Citronen/V:a Ängby fsk, Inv. 70 000 44 122 70 000 201212 Gredelby Förskola, Inventarier 85 000 28 017 85 000 201212 Segerstaskolan, Inventarier 75 000-75 000 201212 Tallbacken/Tärnans förskola, Inventarier 45 000 2 378 45 000 201212 Sjögrenska gymnasiet, vid flytt 250 000-0 201212 6. Synpunkter och klagomål En stor del av synpunkts- och klagomålshanteringen på förskolor och skolor sköts verbalt vid hämtning och lämning av barn/elever. Ibland använder inte föräldrar kommunens blankett för klagomålshantering utan då den verbala hanteringen misslyckats går man direkt till Skolinspektionen. Nedan redovisas de klagomål som nämnden fått kännedom om: 10
20120206 Klagomål på förare av skolbuss 20120217 Synpunkt på skolmaten på Thunmanskolan 20120227 Uppdatera lovtider på hemsidan 20120419 Synpunkt på agerande från Verktygslådans förskola 20120424 Klagomål på Runstenens förskola 20120507 Synpunkt på 15-timmarsregeln i förskolan 20120514 Klagomål på lärare i spanska 20120615 Klagomål på planeringsdagar på fristående förskolor 20120626 Klagomål på indragen skolskjuts 20120903 Klagomål på möte 29/8 angående Långhundra förskola och skola 20120913 Klagomål på spanska och matematik på Thunmanskolan 20120920 Begäran allmän handling; klagomål Skutans förskola 20121022 Synpunkt på kvaliteten i skolan 20121112 Blanda inte klasserna på Lagga skola 20121121 Klagomål på anlitande av Stavros Louka och Gunilla Hammar-Säfström 11