DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV Väsjön norra MAJ 2013
2 (9) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Inledning 3 3 Geologi 3 4 Dagvattenhantering 3 4.1 Väsjön 3 4.2 Förslag till dagvattenhantering 4 4.3 Reningsbehov 4 4.4 Flöden 5 4.5 Figur 1-4 6-9 5 Källor 9
3 (9) 2 Inledning Tidigare har en mer övergripande dagvattenutredning (se Källor sidan7) gjorts för detaljplaneområden för Södersätra och Kastellgården samt Mellersta Väsjön som innefattade ett avrinningsområde där även Väsjön norra ingår och dess påverkan på Väsjön och dess vattenståndsnivå. Den här dagvattenutredningen behandlar utbyggnadsområdet norr om Frestavägen mer lokalt. Detaljplaneområdet för Väsjön norra är 20,7 ha (207000 m²) varav ca 18000 m² är vägar och gångbanor, ca 33000 m² är byggnader. 3 Geologi Områdets topografi är starkt lutande mot Frestavägen, Övervägande delen av området består i stora delar av berg i dagen eller med ytliga jordlager, närmast Frestavägen finns områden med morän och en mindre del av lera. Avrinningsområdets högsta punkt är +63 och områdets högst belägna punkt på gatunivå är ca +55 (Gata8). Frestavägens sträckning nedanför området ligger på mellan +21 och +28. Avrinningsområdet ner mot Frestavägen är totalt ca 26 ha stort. 4 Dagvattenhantering 4.1 Väsjön Väsjön ligger inom Oxundaåns avrinningsområde, vilket innebär att det vatten som uppkommer i Väsjöområdet påverkar de nedströms liggande sjöarna Rösjön och Fjäturen genom att avrinning till dessa sker direkt från området. Indirekt påverkar dessutom Väsjöområdets vatten alla nedströms liggande sjöar och vattendrag, inklusive Mälaren. Yt- och grundvatten från Väsjöområdet berör vattenförekomsterna Norrviken, Oxundaån/Edsån, Edsjön, Oxundasjön och Oxundasjön inom Oxundaåns avrinningsområde. Dessa vatten har klassats till måttlig ekologisk status och otillfredsställande ekologisk status. Enligt miljökvalitetsnormer som tagits fram av Sveriges vattenmyndigheter ska alla dessa sjöar och vattendrag uppnå god ekologisk status år 2021. Anledningen till vattendragens status är höga halter av näringsämnen i vattnet. Väsjöområdet ligger i den övre delen av vattensystemet. Den planerade utbyggnaden kan komma att påverka sjöarna
4 (9) nedströms. Eftersom sjösystemet rinner ut i Mälaren, som är dricksvattentäkt, innebär det att särskilda hänsyn bör tas till vattenkvaliteten. För detaljplanerna inom Väsjöområdet innebär det att en rad olika åtgärder har definierats för att den planerade utbyggnaden av Väsjöområdet ska bidra till att föreslagna miljömål ska kunna uppnås, både i Väsjön och i nedströms liggande vatten. Exempel på sådana åtgärder är: Utmed flertalet av områdets vägar kommer täckdiken att anläggas. Dagvattenbrunnar med sandfång och oljeavskiljande effekt kommer att användas. Vägdagvattnet från Frestavägen som har en högre föroreningshalt än lokalgator i området kommer att avledas separat, först till dagvattenbrunnar med sandfång och oljeavskiljande effekt och bevattning av gatuträd, sen till slamavskiljare och sist till filterbrunnar innan det når Väsjön. Se sektion, se figur 2 sidan 7. I möjligaste mån kommer också dagvattnet att användas till bevattning av alléträd som anläggs i gatumiljöer. Se sektion, figur 3 sidan 8. 4.2 Förslag till dagvattenhantering Dagvattnet ska i möjligaste mån omhändertas lokalt inom området. Utmed områdets vägar kommer täckdiken behöva anläggas. Syftet med täckdiken är att fördröja, rena och infiltrera dagvattnet. Se sektion, figur 4 sidan 9. Det är viktigt att se till att dagvatten som kommer från de övre delarna i området inte påverkar de lägre liggande delarna negativt såsom vattensjuka tomter med fuktskador på hus som följd. För hus som ligger i dom övre delarna av området och som kan påverka hus i lägre delar av området ska dagvatten avledas i tät ledning till förbindelsepunkt i gatan. Övriga hus förses med stuprörsutkastare för infiltration i marken. I den västra och mellersta delen av området kommer det dagvatten som inte infiltreras i området att ledas till Väsjön Snuggabäcken som är utlopp från sjön Snuggan och rinner till Väsjön har idag en minimal vattenföring. För att öka flödet i bäcken föreslås att dagvatten från de östra delarna av området med självfall leds till bäcken, se fig 1 sidan 6, från punkt 1 i figuren avleds dagvattnet i ledning utmed en gångväg i naturmark till Snuggabäcken. I parkstråket med Snuggabäcken kommer bäcken på några ställen att vidgas till dammar. På detta sätt kommer flödestoppar ytterligare att jämnas ut och en fördröjande effekt kan uppnås. Öppna diken och dammarna har förutom en flödesutjämning även en sedimenterande effekt som får till följd att dagvattnet renas från diverse föroreningar. Dagvattenflöden från kvartersmark kan regleras genom att begränsa uppkomna flöden med fördröjnings- och perkolationsmagasin inom tomtmark, detta kan regleras i exploateringsavtal som skrivs med exploatörer. 4.3 Reningsbehov Vid anläggning av större parkeringsytor skall dagvattnet oljeavskiljas innan det når recipienten.
5 (9) 4.4 Flöden Figur 1 sidan 6 visar med röda pilar flödesriktningarna på gatorna samt flödesvolymen vid vissa punkter. Ingen hänsyn har tagits till eventuellt lokalt omhändertagande av dagvatten. Beräkningarna utförda med ett 2-årsregn 10 min som grund. 1. Avledning av dagvatten till Snuggabäcken, upptagningsområdet är från punkt 2 på Gata 2, Gata 8, Gata 9, Gata 10 och Gata11. 180 l/s 2. Högpunkt på Gata 2 3. Utsläppspunkt för Gata 5 behöver ledas bort, förslagsvis ner till Gata 6. 80 l/s 4. Dagvatten från Gata 6 leds ner till Gata 7. 50 l/s 5. Dagvatten från Gata 6 från lågpunkt västerut och från punkt 4 österut. 130 l/s 6. Högpunkt på Gata 6 7. Utsläppspunkt för Gata 6. 50 l/s 8. Lågpunkt, dagvatten från punkt 2 och 9 på Gata 2 och från Gata 4 leds till perkolations- fördröjningsmagasin. 150 l/s 9. Högpunkt på Gata 2 10. Utsläppspunkt för Gata 2 från punkt 9. 80 l/s 11. Lågpunkt på Fräkenvägen, leds till perkolations- fördröjningsmagasin. 110 l/s 12. Utsläppspunkt från Fräkenvägen. 5 l/s 13. Lågpunkt från Gata 1 och Gata 3, leds ner Gata 3. 150 l/s 14. Högpunkt på Gata 1 15. Utsläppspunkt från Gata 1. 10 l/s Övrigt bidrar området mellan Frestavägen och de närliggande gatorna i utbyggnadsområdet med ett direkt flöde till Frestavägen i storleksordningen 400 l/s (inkl. Frestavägen), en sträcka på drygt 1000 m.
6 (9) 4.5 Figur 1-4 Figur 1
Figur 2 7 (9)
Figur 3 8 (9)
9 (9) Figur 4 5. Källor Svenskt Vatten Publikation P90 Dagvattenutredning inför utbyggnad av Väsjöområdet (DP I+II), SEP 2010