Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON
750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very low (0-2%), and declining, soil organic carbon (SOC) content A healthy, fertile soil is at the heart of food security Kätterer & Andrén (1998) Long-term agricultural field experiments in Northern Europe: Analysis of the influence of management on soil carbon stocks using the ICBM model. Agriculture, Ecosystems and Environment. 72, 165-179. Jones et al. (2012) The state of soil in Europe. Report EUR 25186 EN. JRC, Ispra, Italy.
Ökande specialisering i jordbruket C2 S1 C1 S2
Markkolsutveckling - nuvarande Markkolshalt [%] 2,5 2,0 1,5 Årlig växthusgasemission på grund av kolförlusten S2: 1000 kg CO 2 -ekv ha -1 år -1 S1: 140 kg CO 2 -ekv ha -1 år -1 S2 nuvarande S1 nuvarande 1,0 0 10 20 30 40 50 Tid [år]
De utvärderade växtföljderna Reference scenario 4-year crop rotation typical for the region -winter oil seed rape -winter wheat -winter wheat -oats One year in a five year crop rotation Conventional cultivation, mineral fertilizer
Gräs som biogasråvara Lovisa Björnsson
Hur påverkas markkolsutvecklingen? Lovisa Björnsson 2,5 Markkolshalt [%] 2,0 1,5 S2 modifierad med biogödsling S2 modifierad S2 nuvarande S1 modifierad med biogödsling S1 modifierad S1 nuvarande 1,0 0 10 20 30 40 50 Tid [år]
Växthusgasperspektivet 2,0-0.8 t -0.5 t Växthusgasemissioner [t CO 2 -ekv per hektar och år] 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0 Odlingsinsatser Fältemissioner Odlingsinsatser Fältemissioner S1 nuvarande S1 modifierad S2 nuvarande S2 modifierad Odlingsinsatser Fältemissioner Odlingsinsatser Fältemissioner Mineralgödsel & material Diesel & övrig energiinsats Lustgas mineralgödsel Lustgas biogödsel Lustgas odlingsrester Lustgas indirekt Markkol
Växthusgasperspektivet 3,5 Växthusgasemissioner [t CO 2 -ekv per hektar och år] 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0 S1 nuvarande S1 modifierad S2 nuvarande S2 modifierad Växthusgasemissioner [t CO 2 -ekv per hektar och år] Odling Biogas S1-0.8-0,7 S2-0,5-1,1 Odling netto Biogasproduktion Odling av ersättningsgrödor Biogas ersätter diesel
EU RED 50 Växthusgasemission [g CO 2 -eq (MJ) -1 ] 40 30 20 10 0-10 -60%
Pris och värde Lovisa Björnsson
Sammanfattningsvis Hållbar åkermarksanvändning ska ge minsta möjliga bidrag till växthusgasemissioner samtidigt som livsmedelsförsörjningen säkras på lång sikt Att införa gräs i spannmålsbaserade växtföljder är ett exempel på en väg att vända nuvarande negativa markkolsutveckling Viktigt att demonstrera möjligheter och positiva synergier i markanvändning för både livsmedel, foder och energiråvara Hållbarhetsbedömningar är komplexa. Metoder för att värdera dem får därför inte vara för förenklade Lokala förutsättningar, odlingssystem och växtföljdseffekter är viktiga komponenter i hållbarhetsbedömningar av åkermarksanvändning
Läs mer Lovisa Björnsson, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk, Stockholm/Malmö, Sweden. https://energiforskmedia.blob.core.windows.net/media/20192/grass-for-biogas-energiforskrapport-2016-280.pdf Thomas Prade (2016) Soil organic carbon development in a cereal-dominated region Impact of crop rotation diversification. 10th International Conference on LCA of Food, 19-21 October 2016, Dublin, Ireland. Lovisa Björnsson & Thomas Prade (2016) Arable land as carbon sink a regional case study on greenhouse gas emission impact of diversifying cereal based crop rotations. 10th International Conference on LCA of Food, 19-21 October 2016, Dublin, Ireland. Lovisa Björnsson, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Åkermark som kolsänka en utvärdering av miljö- och kostnadseffekter av att inkludera gräsvall för biogas i spannmålsrika växtföljder. Rapport Nr 98, Miljö- och energisystem, Lunds Universitet, Lund, Sweden. http://lup.lub.lu.se/record/c4b9d90c-c7f6-4481-b094-3e2e3fa6ad89
Professor Environmental and Energy Systems Studies lovisa.bjornsson@miljo.lth.se 046-222 8324 www.miljo.lth.se