Innehåll INNEHÅLL... 1 FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 BARNHÄLSOVÅRD I PRIMÄRVÅRDEN I UPPSALA LÄN 2010... 5 MÅL OCH MEDEL FÖR ATT SÄKRA KVALITÉN... 6 Barnhälsovårdens mål... 6 Barnhälsovårdens arbete... 6 Kvalitetsindikatorer... 7 DET STATISTISKA MATERIALET OCH BASTA... 8 BARNPOPULATIONEN OCH RESURSER...10 BARNS HÄLSA...14 Amning...14 Rökfri miljö...17 Övervikt och fetma...19 Vaccinationer...21 Barnsjukdomar...24 Barn med långvariga hälsoproblem...24 Reflektion barns hälsa...25 FÖRÄLDRASTÖD...26 Hembesök...26 Familjecentral...28 Postnatal depressionsscreening EPDS...29 Föräldragrupper...30 Reflektion - föräldrastöd...32 HÄLSOÖVERVAKNING PÅ BVC...33 Utfall tal och språk, hörsel samt syn...34 Remisser...37 Reflektion - Hälsoövervakning...39 Bilaga 1. Beräkning av antal nyfödda/heltidstjänst BVC baserat på vårdtyngd...40 BARNHÄLSOVÅRDENS LÄNSAVDELNING 2010...41 STÖD TILL PRIMÄRVÅRDEN...42 Tillgänglighet...42 Metodbok...42 Månadsbladet...42 Kunskapsförmedling - undervisning...43 GEMENSAM PRAXIS - SAMORDNING MED ANDRA VERKSAMHETER...44 KVALITETSSÄKRING...44 Basta...45 SPECIAL-BVC...45 MEDARBETARE...46 FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGS-AKTIVITETER...47 PUBLIKATIONER UNDER 2006-2010...50 APPENDIX 52 1
2
Förord Förutsättningarna för att driva barnhälsovård ställer stora krav på vårdgivarna, såväl offentligt som privat drivna barnavårdscentraler. År 2010 fattades det också beslut om etableringsrätt för barnavårdcentraler utanför vårdcentralerna. Vare sig barnhälsovård bedrivs i offentlig eller privat regi åligger det vårdgivarna att följa Regelbok för barnhälsovård (fastställd av hälso- och sjukvårdsstyrelsen 22 juni 2010) Barnhälsovården måste ha resurser för att uppnå de mål som finns definierade i måldokumentet. Det är fortfarande oklart hur de vårdcentraler som klarar målen respektive inte klarar målen skall uppmärksammas. Då resurserna är knappa är det särskilt viktigt att värna om och ha kontroll över hur verksamheten fungerar. Det finns goda förutsättningar att följa utvecklingen genom kvalitetsoch informationssystemet Basta som också har en administrativ-ekonomisk roll genom att leverera grunddata till ersättningssystemet. Under 2010 har diskussioner förts angående resultaten från 2009. Stämmer siffrorna? Kan man lita på Basta? Metodiska tester har dock visat att data i Basta är tillförlitliga däremot kan arbetsbelastningen ha varit av den omfattningen att man inte mäktat föra in alla uppgifter, eller matat in data under fel år. Fortfarande är internbortfallet på vissa variabler för stort. Uppgifterna från Basta är de främsta verktyg som beställare och politiker har för att bedöma vilka verksamheter som håller måttet. Det förebyggande arbetet med barn på alla preventionsnivåer står inför stora utmaningar. Vårdval innebär att det inte längre är självklart att en population definieras utifrån ett geografiskt ansvar. Arbetet måste dessutom utmärkas av hög professionalitet, hög kontinuitet och hög grad av anpassning till den individuella familjens behov. Barnets bästa måste sättas i fokus. Aktörer som mödra- och barnhälsovård har ett ansvar att stå för kunskap, synsätt och värderingar som kan hjälpa föräldrar att göra ett aktivt och hälsobefrämjande val. För att motsvara barnfamiljernas behov krävs samverkan, dels lokalt (framförallt med mödrahälsovård, socialtjänst och förskolan/öppna förskolan t ex familjecentralsverksamhet) men också regionalt och nationellt. Idag finns inte längre det geografiska områdesansvaret utan man måste lokalt finna nya vägar för samverkan med nämnda organisationer. Denna årsrapport redovisar Barnhälsovårdens verksamhet i Uppsala län under 2010, såväl vid barnavårdscentralerna, i både offentlig och privat regi, som vid Barnhälsovårdens centrala länsavdelning. Respektive vårdcentrals resultat finns att hämta i appendix sid. 52. Uppsala Mars 2011 Margaretha Magnusson Steven Lucas Thomas Wallby Vårdutvecklare Barnhälsovårdsöverläkare Barnhälsovårdssamordnare Avdelningschef 3
Sammanfattning Barnantalet 0-6 år har ökat till 28 095 barn. Så gott som alla nyfödda barn deltar i hälsoövervakningsprogrammet, 99,2%. Andel mödrar som ammar sina barn fortsätter att minska. Andel rökande småbarnsföräldrar är låg, nationellt sett. Färre 4 åriga pojkar är överviktiga och feta en nedgång som skett under de sista tre åren. Flickornas andel ligger generellt högre och ökar igen efter nedgång 2009. Vaccinationstäckningen är hög, enstaka barnavårdscentraler har låga nivåer, men dessa barnavårdscentraler har också få barn och varje barn då utgör en hög procentuell andel. Andel barn som blir sjuka trots vaccination är i princip obefintligt. 0,1 % hade fått kikhosta trots vaccination under 2009. Andel barn som fått något hembesök under sitt födelseår har fortsatt att minska och variationen på vårdcentralsnivå ligger mellan 5 % och 90 %. För att uppnå målet att mer än 80 % av mödrar ska erbjudas EPDS-screening för att tidigt identifiera postnatal depression måste alla BVC-sjuksköterskor utbildas att göra screeningen. En hög andel föräldrar blir erbjudna att delta i föräldragrupp. Dock deltar endast 43 % av förstabarnsföräldrar och 14 % av flerbarnsföräldrar. Hälsobedömningar av språk, hörsel och syn skall göras på 90 % av barnen. Andel språkbedömda vid 3 år var 98 %, hörselbedömda vid 4 år 85 % och synprövade vid 4 år 96 %. Registrering av barn med långvariga hälsoproblem behöver förbättras Remissfrekvensen har minskat de sista fyra åren, oklart vad denna minskning står för och detta skall följas upp med remissinstanserna. Registrering av data i Basta är ofullständig och skillnaderna är stora mellan vårdcentralerna. Det finns en rörlighet på personalsidan med många nya medarbetare vilket leder till stora behov av utbildning och support. För att kunna erbjuda en barnhälsovård med jämn och hög kvalitet behövs ett tillskott på ca 10 heltidstjänster, räknat på den nationella normen 60 nyfödda barn per år per heltid BVC-sjuksköterska. 4
Barnhälsovård i primärvården i Uppsala län 2010 5
Mål och medel för att säkra kvalitén Barnhälsovårdens mål De mål som fastställdes för barnhälsovården 1981 1 är: att minska dödlighet, sjuklighet och handikapp hos barn att söka minska skadliga påfrestningar för föräldrar och barn att stödja och aktivera föräldrar i deras föräldraskap och härigenom skapa gynnsamma förutsättningar för en allsidig utveckling hos barn Dessa huvudmål konkretiseras i följande delmål: att genomföra differentierad hälsoövervakning för barn att minska väsentliga hälsoproblem att ge behovsanpassad service, stöd och vård att uppmärksamma och förebygga risker i närmiljö och samhälle Barnhälsovårdens arbete Barnhälsovårdens arbete består av preventiva åtgärder på olika nivåer: Promotiva, allmänt hälsofrämjande åtgärder, är aktiviteter för att upprätthålla eller öka graden av välbefinnande och självförverkligande. Promotivt arbete med familjer är inriktat på samspelet mellan faktorer i familjen och faktorer i den omgivande miljön. Barnhälsovårdens insatser blir därför inte enbart inriktade på enskilda familjer utan också till verksamheter som har ansvar för den omgivande miljön liksom samhället i stort. De primärpreventiva åtgärderna syftar till att barnet inte skall utveckla sjukdom eller hälsoproblem och vänder sig till alla föräldrar och barn. Exempel på detta är att vaccinera barn, uppmuntra till amning, ge information om rökfri miljö, barnsäkerhet, kost mm. Sekundärprevention innebär att tidigt upptäcka sjukdom och handikapp för att få optimala möjligheter till behandling. De allmänna hälsoundersökningarna och screeningarna syftar till tidig upptäckt av hälsoproblem. Tertiärprevention innebär att man vid ett etablerat handikapp skapar förutsättningar för ett så normalt liv som möjligt. Barn med funktionshinder skall erhålla stöd och hjälp så att övrig utveckling blir så optimal och normal som möjligt. 1 Hälsovård för mödrar och barn inom primärvården, Socialstyrelsen 1981:4 6
Kvalitetsindikatorer En grupp som representerar svensk barnhälsovård tog 2005 fram ett antal indikatorer för att mäta kvalitén inom barnhälsovården. Dessa indikatorer skulle kunna användas för att göra öppna jämförelser mellan de olika landstingen i landet, Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer (Allmänna Barnhuset 2005). Strukturmått: Barnantal, Tjänstgöringsgrad, Läkartid, Familjecentral och organiserat arbete, Tillgång till psykolog, Vårdtyngd Processmått: Föräldrar som deltagit i föräldragrupp, Hembesök under nyföddhetsperioden, Erbjudande av EPDS Resultatmått: Amningsfrekvens, Vaccinerade med MPR-vaccin, Andel barn exponerade för tobaksrök, Tillväxt, Basprogrammets nyckelålderskontroller Amning, tobaksrök och andel vaccinerade är också de indikatorer som tagits fram i ett europeiskt samarbete där man definierat ett antal hälsoindikatorer, mått på barns hälsa, Child Health Indicators of Life and Development (CHILD) 2. De strukturella måtten handlar om vilka resurser man har till förfogande. Det gäller bl.a. personalens barnkompetens. När det gäller barnhälsovård så finns behörighetskrav på sjuksköterskefunktionen som skall ha specialistkompetens som distriktssköterska (75 hp) eller barnsjuksköterska (60 hp). När det gäller läkare så skall de antingen vara barnläkare eller allmänläkare. Vidare bör varje sjuksköterska ha ett tillräckligt stort barnunderlag, ca 25 nyfödda per år, för att säkra att barnkompetensen underhålls. Barnantalet skall inte heller vara för högt, sjuksköterskan skall ha möjlighet att arbeta mot de mål som är satta för verksamheten. År 1994 3 föreslog Socialstyrelsen att en sjuksköterska som arbetar heltid med barn skulle ha ett barnunderlag på 70 nyfödda per år. En sjuksköterska som har både barnhälsovård och vuxenvård i sin verksamhet skulle arbeta minst 20 timmar per vecka med barnhälsovård och barnunderlaget skulle utgöras av ca 35 nyfödda. I Uppsala län har man valt att ligga kvar på nivån 70 nyfödda barn per år och heltidstjänst. De flesta län följer dock den målbeskrivning som Vårdförbundet undertecknat vilket innebär att en sjuksköterska som enbart arbetar med barn skall ha 60 nyfödda barn på en heltid 4. Detta motsvarar behoven för en medeltung barnavårdscentral. Extra resurser krävs i områden med utsatta grupper. Detta innebär att någon form av vårdtyngdsmätning måste göras med populationen som utgångspunkt. Barnhälsovården i Uppsala län har arbetat fram en mall för att beräkna vårdtyngd där man tar hänsyn till andel förstabarnsföräldrar, andel rökare (socialt tyngdmått) samt barn med BCG-indikation (andel utländsk härkomst), se bilaga 1. I den barnpeng, som utgör ersättning till vårdcentralerna, har man lagt in tolkbehov som en faktor för att få extra ersättning, då kontakt med icke svensktalande familjer tar betydligt längre tid jämfört med svensktalande. Vidare finns det strukturersättning för vissa ytterkommuner. Processindikatorer handlar om hur verksamheten bedrivs. För barnhälsovården avses det hälsoövervakningsprogram som erbjuds, vilken tillgänglighet som finns, vilket stöd som ges etc. samt vad som erbjuds i det generella föräldrastödet; Föräldrar som deltagit i föräldragrupp, hembesök under nyföddhetsperioden samt erbjudande av postnatal depressionsscreening (EPDS) Såväl struktur-, process- och i viss mån resultatmått kommer att redovisas i denna rapport. 2 Child Health Indicators of Life and Development (CHILD), Report to the European Commission, September 2002 3 Socialstyrelsen. Kvalitetssäkring av barnhälsovården. Att skydda skyddsnätet, SoS-rapport 1994:19 4 Barnhälsovårdssamordnade/vårdutvecklare i Sverige. Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården 2007. 7
Det statistiska materialet och Basta MÅL: Högst 3 % av de folkbokförda barnen kan sakna data. Det statistiska materialet som ligger till grund för denna rapport är RESULTAT: 5.6 % hämtat från Barnhälsovårdens statistik- och informationsdatabas Basta, se sid.46. Databasens barnregister uppdateras kontinuerligt via Uppsala läns landstings befolkningsregister. Barn som vid någon tidpunkt folkbokförs i Uppsala län införs i registret. Den största delen av BVC:s verksamhet ägnas de två yngsta årskullarna och det är också från dessa årskullar data rapporteras vidare till nationella register. Resultaten från länets barnhälsovård baserar sig framförallt på data som distriktssköterskorna själva rapporterat in till Basta i samband med att barnet besöker mottagningen eller får hembesök. Fullständigheten i datarapporteringen varierar dock mellan olika vårdcentraler, se tabell 1. De rödmarkerade siffrorna visar avvikelser som är större än referensvärdet, dvs ett tal som är möjligt att nå under rimliga förutsättningar.. I registret finns även barn som av någon anledning inte kommer i kontakt med BVC. Det externa bortfallet, d.v.s. barn om vilka vi helt saknar data är 5.6 %, en marginell minskning jämfört med förra året. Det kan vara barn i familjer som vistas utomlands, familjer som väljer att inte ta del av barnhälsovårdens utbud eller familjer som mer eller mindre aktivt håller sig undan samhällets insyn. Data som finns sparade möjliggör longitudinell beskrivning av förändringar hos olika hälso- och demografiska variabler. De analyser som gjorts baseras i denna rapport på de barn som under 2001 2010 ingår i åldersgrupperna 0-åringar (antal nyfödda, hemgångsdag från BB, erbjuden föräldrautbildning, föräldrarnas rökvanor vid 4 veckor och hembesök inom 30 dagar), 1-åringar (amning, deltagit i föräldrautbildning och föräldrars rökning vid 9 månader, något hembesök under första levnadsåret), 2-åringar (vaccinationer) och 4- åringar (övervikt och fetma). Variablerna nyfödda, antal barn, föräldrautbildning, rökvanor, amning, vaccinationer och övervikt/fetma är beräknade på det antal barn i respektive åldersgrupp som den 31/12 respektive år var folkbokförd i Uppsala län. När det gäller beskrivning av remissflöden och besöksstatistik baseras dessa på samtliga årskullar och såväl barn som var folkbokförda den 31/12 som barn som någon gång under året varit folkbokförda i Uppsala län. Det interna bortfallet redovisas i tabell 1. Variationen på bortfall var stora mellan olika vårdcentraler, t ex amning vid 12 månader, från 0 till 33 % och rökning hos fadern vid 9 månader från 0 till 50 %. Datamaterialets fördelning på årskullar och redovisningsår framgår av tabell 2. I och med att skolhälsovården år 2004 tog över hälsovårdsansvaret för 6-åringarna går dessa kvar på BVC endast under vårterminen det år de fyller 6 år. Basta har anpassats till detta och innehåller från och med 2004 data endast över 0 6-åringar. För att få jämförbara data mellan år från och med år 2000 redovisar vi i denna rapport endast data för årskullar t o m 6 år. Resultaten presenteras i form av longitudinella grafer för länet under perioden 2001-2010 samt grafer där resultatet från period 2010 fördelats på länets vårdcentraler. Tack vare ett stort barnunderlag går det att dra slutsatser på länsnivå, däremot kan resultaten vara mer osäkra på små barnavårdscentraler. Av denna anledning måste t ex resultaten från Öregrund, Anna, Knivsta Läkargrupp, Fjärdhundra, Lille Skutt, Österbybruk och Gimo tolkas med försiktighet då varje barn representerar en hög procentuell andel. I slutet av rapporten återfinns tabeller över motsvarande periodvisa resultat per vårdcentral, se sid 52 där man lokalt kan se förändringar över tid uttryckt som absoluta tal och relativa andelar. 8
Tabell 1. Internbortfall, andel barn som saknar uppgift, på ett antal variabler under 2010 i Uppsala län och dess vårdcentraler. Röda siffror är högre än referensvärdet. Rökning Amning Ext. Bortf BCG-ind Språk 3 Hörsel 4 Syn 4 Mor 4v Mor 9 m Far 4 v Far 9 m Erbj FG Förstab 1 v 4 mån 6 mån 12 mån Erbj EPDS VC/Åldersgrupp 0-6 år 2 år 3 år 4 år 4 år 0 år 1 år 0 år 1 år 0 år 0 år 1 år 1 år 1 år 1 år 0 år 1 Alunda 4% 3,6% 0,0% 40,0% 10,9% 0,0% 3,3% 0,0% 3,3% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 12,3% 2 Aros Läkarmottagning 23% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 10,5% 0,0% 15,8% 0,0% 0,0% 10,5% 0,0% 0,0% 0,0% 25,0% 21,1% 3 Bålsta 7% 5,1% 0,0% 7,5% 7,5% 0,9% 12,7% 1,4% 12,7% 1,3% 0,0% 0,5% 0,9% 0,9% 1,8% 22,2% 4 Ebbe Wahlund Läkarmottagning 27% 33,3% 75,0% 0,0% 0,0% 0,0% 50,0% 5,9% 50,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 33,3% 23,5% 5 Enköping HLC 5% 1,6% 0,0% 4,8% 2,7% 0,0% 14,3% 0,8% 16,0% 0,0% 0,0% 1,7% 2,3% 2,3% 4,0% 20,2% 6 Enköping VC 1% 0,9% 1,1% 1,7% 2,5% 0,0% 8,8% 0,9% 8,8% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 24,1% 7 Eriksberg 5% 1,4% 0,8% 21,0% 5,0% 0,0% 14,0% 1,9% 16,5% 0,0% 0,0% 1,7% 0,0% 0,0% 2,5% 13,6% 8 Fjärdhundra 4% 0,0% 0,0% 6,4% 6,4% 0,0% 6,7% 0,0% 6,7% 10,0% 0,0% 3,3% 6,7% 6,7% 6,7% 3,4% 9 Flogsta 3% 1,5% 0,0% 18,2% 2,1% 0,0% 4,3% 0,4% 4,3% 3,2% 0,0% 2,8% 3,1% 3,5% 5,9% 13,1% 10 Fålhagen 6% 1,6% 3,5% 15,0% 0,0% 0,0% 10,9% 0,0% 12,4% 0,0% 0,0% 0,0% 3,1% 9,3% 10,9% 7,5% 11 Gimo 6% 0,0% 2,6% 5,4% 5,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 2,6% 12 Gottsunda 6% 2,9% 1,5% 17,4% 2,2% 0,0% 12,2% 0,7% 14,2% 0,0% 0,0% 0,0% 2,4% 3,1% 11,2% 39,7% 13 Heby 5% 3,2% 0,0% 1,7% 0,0% 0,0% 3,2% 1,5% 4,8% 25,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 9,0% 14 Knivsta 7% 1,4% 0,9% 2,1% 1,3% 1,2% 10,3% 1,2% 10,8% 0,0% 0,0% 3,4% 6,4% 6,4% 8,3% 24,7% 15 Knivsta Läkargrup 18% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 16,7% 0,0% 16,7% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 17,4% 16 Knutby/Länna 6% 6,4% 2,6% 7,7% 5,5% 1,4% 6,8% 1,4% 6,8% 0,0% 0,0% 2,7% 2,7% 2,7% 1,4% 6,8% 17 Kungsgärdet 6% 3,0% 2,5% 22,6% 3,4% 0,0% 11,6% 0,6% 14,8% 0,0% 0,0% 0,0% 3,2% 2,6% 7,1% 7,3% 18 Liljefors 2% 2,4% 1,6% 2,2% 1,1% 1,2% 12,1% 1,8% 14,2% 0,0% 0,6% 0,0% 0,0% 0,0% 0,7% 11,2% 19 Nyby 8% 0,8% 0,0% 8,3% 3,1% 3,3% 3,5% 4,9% 3,5% 0,0% 2,5% 0,0% 0,0% 0,0% 3,5% 12,3% 20 Samariterhemmet 5% 5,0% 1,4% 40,0% 3,8% 0,0% 8,1% 0,0% 8,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,5% 1,6% 17,3% 21 Skutskär 7% 2,0% 4,2% 6,8% 6,8% 0,0% 6,9% 4,9% 8,9% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 1,0% 8,7% 22 Storvreta 8% 0,0% 0,6% 10,1% 5,0% 0,8% 6,8% 0,8% 6,8% 3,6% 0,0% 0,0% 0,0% 0,7% 1,4% 19,7% 23 Svartbäcken 6% 2,1% 0,3% 17,7% 2,6% 0,5% 7,0% 1,2% 8,4% 0,0% 0,0% 1,4% 1,4% 1,4% 3,1% 11,4% 24 Sävja 5% 1,4% 0,7% 15,6% 1,3% 0,8% 4,6% 0,8% 6,1% 0,0% 0,0% 0,8% 0,8% 1,5% 2,3% 18,0% 25 Tierp 4% 1,4% 2,9% 4,7% 3,0% 0,0% 8,3% 4,2% 9,4% 1,3% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 2,6% 14,1% 26 Ture Åhlander 2% 12,5% 0,0% 10,0% 10,0% 1,6% 8,7% 1,6% 8,7% 0,0% 1,6% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 14,5% 27 Årsta 9% 2,4% 0,9% 22,2% 5,0% 0,0% 12,4% 0,4% 14,1% 0,0% 0,0% 1,8% 2,1% 3,9% 5,7% 15,6% 28 Öregrund 5% 4,5% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 5,6% 29 Örsundsbro 6% 2,1% 2,0% 0,0% 0,0% 0,0% 6,3% 1,2% 7,5% 0,0% 0,0% 1,3% 1,3% 1,3% 3,8% 22,2% 30 Österbybruk 2% 0,0% 0,0% 20,0% 6,7% 5,4% 0,0% 5,4% 0,0% 0,0% 5,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 27,0% 31 Östervåla 5% 1,9% 1,4% 17,5% 10,5% 0,0% 1,7% 1,6% 3,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 1,7% 8,6% 18,8% 32 Östhammar 2% 0,0% 3,2% 5,1% 3,8% 0,0% 1,4% 1,6% 2,8% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 1,4% 4,2% 3,2% Länet 5,6% 2,6% 1,0% 13,0% 4,0% 0,5% 8,8% 1,4% 9,9% 0,9% 0,2% 0,9% 1,5% 2,1% 4,3% 16,7% Referensvärde 5,6% 2,5% 8,0% 8,0% 8,0% 8,0% 8,0% 8,0% 8,0% 8,0% 8,0% 1,5% 1,5% 1,5% 1,5% 8,0% 9
Barnpopulationen och resurser Det statistiska materialet grundar sig på antal folkbokförda barn 0-6 år i Uppsala län som finns i barnhälsovårdens statistik- och informationsdatabas. År 2010 föddes drygt 4100 barn, se tabell 2. De tre yngsta åldersgrupperna består av över 4000 barn vardera. BVC finansieras med en ersättningsmodell utifrån antal listade barn per BVC där en extra ersättning ges för tolkbehov och struktur, se tabell 3. De barnavårdscentraler som bedriver familjecentraler får en årlig ersättning enligt särskild överenskommelse. De vårdcentraler som har haft den största ökningen under 2010 är Svartbäcken med 209 barn och Samariterhemmet med 172 barn, se tabell 3. Dessa två vårdcentraler har också mödravårdscentraler vilket skulle kunna förklara att föräldrar, i ökad utsträckning, listar sina barn på samma vårdcentral som man besökte när man var gravid. Figur 1 visar också att det är stora skillnader på barnantal mellan de olika vårdcentralerna. Det är framförallt under de två första åren som barnen besöker BVC ofta. Andel förstabarn var i stort densamma 2010 som 2009, dvs. drygt 42 %. Barn som går hem dag 0 har ökat från 7 % 2009 till 7.7 % 2010. Andel barn som gått hem före dag 3 har ökat från 62,8 % 2009 till 67.8% 2010. Tabell 2. Barnantal per redovisningsår och åldersgrupp (0-6 år). Redovisningsår Åldersgrupp 0 1 2 3 4 5 6 Totalt 2001 3131 3161 3077 3222 3201 3375 3792 22959 2002 3180 3286 3207 3116 3238 3255 3417 22699 2003 3389 3401 3340 3237 3166 3281 3272 23086 2004 3626 3520 3471 3391 3269 3198 3304 23779 2005 3488 3694 3542 3475 3391 3264 3183 24037 2006 3631 3547 3680 3552 3472 3383 3278 24543 2007* 3804 3860 3676 3877 3707 3635 3554 26113 2008 4056 3904 3922 3712 3910 3757 3662 26923 2009 3947 4190 3971 3968 3786 3942 3801 27605 2010 4121 4060 4199 3988 3982 3792 3953 28095 * Heby kommun inkluderad 2007. Tabell 3. Ersättning för barnhälsovård på vårdcentralen Ålder 0 år (0-365 dagar) 1-5 år Ersättning per listat barn 6 470 kr 873 kr Strukturersättning 15 % per listat barn 971 kr 131 kr Tolkersättning per listad 2 773 kr 431 kr 10
Tabell 4. Barnantal på respektive vårdcentral under 2009 och 2010 0-åringar Vårdcentral 2009 2010 Skillnad 2009-2010 0-6 år 2009 2010 Skillnad 2009-2010 Alunda 56 59 3 406 420 14 Anna* 23 48 - Bålsta 213 222 9 1937 1889-48 Enköping HLC 173 135-38 1291 1255-35 Enköping VC 145 111-34 852 830-22 Eriksberg 131 108-23 917 892-25 Fjärdhundra 28 31 3 250 243-7 Flogsta 258 244-14 1764 1744-20 Fålhagen 138 122-16 723 725 2 Gimo 31 38 7 273 270-3 Gottsunda 306 311 5 2152 2160 8 Heby 64 69 5 452 437-15 Knivsta läkargrupp 9 28 19 35 114 79 Knivsta VC 192 175-17 1766 1677-89 Knutby/Länna 77 74-3 592 589-3 Kungsgärdet 174 170-4 1127 1086-41 Liljefors 141 176 35 823 906 83 Lille Skutt* 36 79 - Nyby 125 127 2 899 870-29 Pelle Svanslös 12 64 52 27 129 102 Samariterhemmet 186 220 34 813 985 172 Skutskär 89 108 19 684 722 38 Storvreta 142 124-18 1143 1124-19 Svartbäcken 399 434 35 2302 2511 209 Sävja 124 139 15 1072 1059-13 Tierp 182 202 20 1378 1399 21 Årsta 300 293-7 1787 1835 48 Öregrund 14 18 4 138 136-2 Örsundsbro 77 83 6 703 690-13 Österbybruk 30 37 7 256 265 9 Östervåla 54 64 10 435 438 3 Östhammar 66 64-2 478 474-4 *) Barnavårdscentraler som saknar jämförelsedata från 2009 11
Figur 1. Antal barn, 0-åringar och 1-6 åringar, per vårdcentral i Uppsala län 2010. 2800 2400 2000 1600 1200 800 400 0 Anna Lille Skutt Knivsta Läkargrupp Pelle Svanslös Öregrund Fjärdhundra Österbybruk Gimo Alunda Heby Östervåla Östhammar Knutby/Länna Örsundsbro Skutskär Fålhagen Enköping VC Nyby Eriksberg Liljefors Samariterhemmet Sävja Kungsgärdet Storvreta Enköping HLC Tierp Knivsta Flogsta Årsta Bålsta Gottsunda Svartbäcken 0 år 1-6 år Primärvården genomförde under 2010 en studie över distriktssköterskans arbete. Resultatet visar att cirka en tredjedel av distriktssköterskorna arbetar med barnhälsovård 15 timmar per vecka eller mindre. I en kartläggning gjord av barnhälsovårdens länsenhet lämnade distriktssköterskorna uppgifter om hur många timmar per vecka som vårdcentralens sjuksköterskor i genomsnitt lade på barnhälsovårdsarbete. Enligt distriktssköterskornas uppgifter motsvarar barnhälsovårdsarbetet 63,3 heltidstjänster. Med ett snitt på 70 barn per sjuksköterska, vilket är normen, är motsvarande siffra 57,9 tjänster. Skulle normen vara 60 barn per sjuksköterska vilket de flesta landsting har skulle det motsvara 67,6 heltidstjänster, se tabell 5. Dessa resultat skulle kunna tolkas som att barnhälsovårdsarbetet är lagt på för många händer. För att få en tillräcklig erfarenhet och inte uppleva alltför många problem som obekanta krävs att man träffar tillräckligt många barn och lägger ned minst 20 timmar i veckan på barnhälsovårdsarbete. Eftersom det finns svårigheter att nå målen bör diskussioner föras kring vad man skulle kunna vinna på att profilera barnhälsovårdsarbetet. 12
Tabell 5. Antal nyfödda 2010 och tjänstebehov för barnhälsovård per vårdcentral räknat på 70 barn/heltid sjuksköterska. Tjänstetalen baserade på Barnhälsovårdens vårdtyngdsmodell, se bilaga 1. Vårdcentral Nyfödda 2010 Antal nyfödda per heltid 70 barn Antal timmar per vecka för bhvarbete rapporterade av BVCsjuksköterskorna. Tjänstebehov 70 barn/ BVC-sjuksk. Antal nyfödda per heltid 60 barn Tjänstebehov 60 barn/ BVC-sjuksk. Alunda 59 48 81 0,71 70 0,83 Anna 23 8 66 0,35 57 0,40 Bålsta 222 142 75 2,91 64 3,39 Enköping HLC 135 104 71 2,16 61 2,52 Enköping VC 111 80 68 1,89 58 2,20 Eriksberg 108 70 69 1,74 59 2,03 Fjärdhundra 31 20 77 0,38 66 0,45 Flogsta 244 139 70 3,6 60 4,20 Fålhagen 122 53 87 1,49 75 1,74 Gimo 38 20 78 0,44 67 0,52 Gottsunda 311 186 58 5,34 50 6,23 Heby 69 55 70 0,95 60 1,11 Knivsta läkargrupp 28 17 83 0,22 71 0,26 Knivsta VC 175 133 79 2,32 68 2,7 Knutby/Länna 74 45 82 0,92 70 1,08 Kungsgärdet 170 154 72 2,40 61 2,8 Liljefors 176 88 56 2,84 48 3,31 Lille Skutt 36 7 57 0,63 49 0,74 Nyby 127 80 64 1,97 55 2,3 Pelle Svanslös 64 37 67 0,56 58 0,66 Samariterhemmet 220 103 70 2,91 60 3,4 Skutskär 108 56 67 1,46 58 1,71 Storvreta 124 94 79 1,69 67 1,97 Svartbäcken 434 240 74 5,64 63 6,58 Sävja 139 80 67 1,97 57 2,3 Tierp 202 136 71 2,72 61 3,17 Årsta 293 192 69 4,28 59 5 Öregrund 18 7 77 0,21 66 0,24 Örsundsbro 83 25 77 1,04 66 1,22 Österbybruk 37 38 77 0,44 66 0,51 Östervåla 64 38 75 0,79 64 0,92 Östhammar 64 37 71 0,91 61 1,07 TOTALT antal heltidstjänster 63,3 57,9 67,6 13
Barns hälsa Amning 4 MÅNADER Mål: 87% Resultat: 80.2% 6 MÅNADER Mål: 77% Amning är en skyddsfaktor för såväl mor som barn. Det är därför önskvärt att så många barn som möjligt får bröstmjölk. Resultat: 70.5% WHO rekommenderar att barnet får enbart bröstmjölk under de första 6 månaderna. Sedan 2004 praktiseras WHOs definition av amning i hela landet: Enbart ammade barn får endast bröstmjölk, men kan även få mediciner, vitaminer och/eller mineraler Delvis ammade barn är de barn som fortfarande ammas samt får smakportioner, modersmjölksersättning, välling eller hela mål av annan kost Ej ammade är de barn som inte får någon bröstmjölk I början av 70-talet helammade endast 35 % av mödrarna i Sverige sina barn vid 2 månader. Motsvarande siffra för Uppsala län 2010 var 75 %. I Sverige minskade helamning vid sex månader under perioden 1950 till 1970 från 40 procent till under 10 procent. Amning i Uppsala län, såväl hel- som delamning, har minskat under de senaste fyra åren, se figur 2. Figur 2. Amning (hel- + delamning) vid 1v samt 2, 4, 6, 9 och 12 månader i Uppsala län 2001-2010. 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1 vecka 2 månader 4 månader 6 månader 9 månader 12 månader I följande redovisning ingår såväl hel- som delamning. I Uppsala län ammades år 2003 87 % av 4- månadersbarnen och 77 % av 6-månadersbarnen. Dessa siffror fungerar som mål för amning i Uppsala län. År 2010 ammades drygt ca 80 % vid 4 månader och 71 % vid 6 månader, figur 3. Den trend med färre ammande som vi ser i vårt län, se figur 3 och 4, rapporteras också på nationell bas. I och med att amningsdefinitionen för helamning ändrades och blev mer strikt, jämfört med den tidigare där smakportioner ingick i helamning, kan vi inte göra en 10-årshistorik utan presenterar istället nedan hel och delamning under de senaste sju åren, figur 3 och 4. Helamning i Uppsala län minskade med 9,4 % vid 4 månader från 70,8 till 61,4 % och med knappt 11 % från 29,3 % till dryga 18,6 % vid sex månader, se figur 3. 14
Figur 3. Andel barn som är hel- respektive delammade vid 4 månaders ålder 2004 2010 i Uppsala län. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 15,4 15,7 16 17,8 17,2 19,5 18,8 70,8 69,5 68,6 66,7 64,3 62,8 61,4 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 hel del Figur 4. Andel barn som är hel- respektive delammade vid 6 månaders ålder 2004 2010 i Uppsala län. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 47,7 51,3 52,6 55,4 52 52,4 52 29,3 24,8 22,9 19,7 20,1 19,3 18,6 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 hel del Skillnaderna är stora mellan länets vårdcentraler. Högst andel ammade finns på Fålhagen och Kungsgärdet samt de nybildade barnavårdscentralerna Anna och Knivsta läkargrupp såväl vid 4 som vid 6 månader. I dessa områden ammar över 88 % vid 4 månader och över 82 % vid 6 månader. Vid flera vårdcentraler (Alunda, Lille Skutt, Östervåla och Skutskär) är amningsfrekvensen vid 4 månader under 70 % och vid 6 månader under 60 % (Enköpings VC, Fjärdhundra, Skutskär och Alunda), se figur 5 och 6. 15
Figur 5. Andel ammade barn (hel- + delamning) vid 4 månader i Uppsala län samt dess vårdcentraler år 2010 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Alunda Lille Skutt Östervåla Skutskär Enköping VC Enköping HLC Storvreta Tierp Bålsta Heby Liljefors Årsta Östhammar Knutby/Länna Fjärdhundra Gottsunda Uppsala län Sävja Pelle Svanslös Österbybruk Nyby Örsundsbro Öregrund Gimo Knivsta Svartbäcken Samariterhemmet Eriksberg Flogsta Kungsgärdet Fålhagen Anna Knivsta Läkargrupp Figur 6. Andel ammade barn (hel- + delamning) vid 6 månader i Uppsala län samt dess vårdcentraler år 2010 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Enköping VC Fjärdhundra Skutskär Östervåla Alunda Bålsta Storvreta Enköping HLC Knutby/Länna Heby Tierp Östhammar Lille Skutt Öregrund Årsta Liljefors Uppsala län Nyby Gottsunda Österbybruk Pelle Svanslös Örsundsbro Gimo Svartbäcken Eriksberg Sävja Knivsta Samariterhemmet Flogsta Fålhagen Kungsgärdet Anna Knivsta Läkargrupp 16
Rökfri miljö Att få växa upp i en rökfrimiljö är viktigt för barns hälsa. I Sverige rökte 2009 5,5 % av mödrarna då barnen var 4 veckor och 7 % vid 8 månader. I Uppsala län år 2010 är motsvarande siffror 3,9 % vid 4 veckor och 4,6 % vid 9 månader. Rökningen bland Uppsala läns spädbarnsföräldrar har minskat i ett tioårsperspektiv och nationellt sett är Uppsala ett av de län där man röker minst, se figur 7. Rikssiffrorna för 2009 avseende andel fäder som rökte var drygt 11 % såväl vid 4 veckor som vid 9 månader. I Uppsala län är motsvarande siffror 8 respektive 7 % för 2010, se figur 7. RESULTAT Mödrar vid 4 veckor 3,9 % vid 9 månader 4,6 % Fäder vid 4 veckor är 7,9 % vid 9 månader 6,9 %. Dessa siffror visar dock att det finns anledning att arbeta med information om en rökfri miljö. Det gäller särskilt i tidsspannet när många mödrar slutar amma. En del kvinnor börjar då åter röka. Fäders rökning låg lägre vid 9 månader jämfört med 4 veckor. Figur 7. Andel mödrar och fäder som röker då barnet är 4 veckor respektive 9 månader. Uppsala län 2001-2010. 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0%,0% 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Moder 4 v Fader 4 v Moder 9 m Fader 9 m Andel mödrar och fäder som röker under spädbarnsåret varierar stort mellan vårdcentralerna. Vårdcentralerna Östervåla, Skutskär, Lille Skutt i Enköping och Österbybruk har högst andel mödrar som röker då barnen är 4 veckor och vid 9 månader, vårdcentralerna Östervåla, Fjärdhundra och Gimo, se figur 8. För fädernas del är det vårdcentralerna Lille Skutt i Enköping, Österbybruk och Liljefors vårdcentraler som dominerar vid 4 veckor och Lille Skutt, Liljefors och Gottsunda vårdcentraler vid 9 månader, se figur 8 och 9. 17
Figur 8. Andel mödrar som röker då barnet är 4 veckor respektive 9 månader i Uppsala län och dess vårdcentraler. 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Kungsgärdet Samariterhemmet Fålhagen Pelle Svanslös Svartbäcken Eriksberg Sävja Knivsta Flogsta Knutby/Länna Bålsta Årsta Storvreta Fjärdhundra Alunda Uppsala län Knivsta Läkargrupp Nyby Heby Gottsunda Gimo Liljefors Anna Enköping HLC Enköping VC Östhammar Örsundsbro Tierp Öregrund Österbybruk Lille Skutt Skutskär Östervåla 4 veckor 9 månader Figur 9. Andel fäder som röker då barnet är 4 veckor respektive 9 månader i Uppsala län och dess vårdcentraler. 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Pelle Svanslös Fålhagen Samariterhemmet Knutby/Länna Kungsgärdet Bålsta Eriksberg Svartbäcken Knivsta Läkargrupp Anna Öregrund Enköping HLC Storvreta Knivsta Gimo Uppsala län Sävja Nyby Örsundsbro Alunda Årsta Skutskär Östhammar Flogsta Enköping VC Heby Fjärdhundra Gottsunda Tierp Östervåla Liljefors Österbybruk Lille Skutt 4 veckor 9 månader 18
Övervikt och fetma Den ökande andelen barn med övervikt och fetma utgör ett stort folkhälsoproblem som kan få oönskade konsekvenser i vuxenlivet. Från och med period 2005 innehåller Basta-databasen data över längd och vikt på förskolebarnen i länet. På dessa data beräknas Body Mass Index anpassade för barn över 2 år, ISO-BMI 5. Bortfallet på tillväxtdata för 4-åringar i Basta är drygt 15 %. Detta bortfall kan till en del förklaras av att tidpunkten för många 4-åringskontroller försköts i samband med vaccinationskampanjen mot den nya influensan och utfördes senare än 2 månader från 4-årsdagen. För att räknas skall mätningen vara gjord plus/minus 2 månader från 4-årsdagen och många mätningar blev gjorda för sent. Av 4-åringarna i Uppsala län var totalt 9,4 % överviktiga och 2,4 % feta 2010. Det var något färre överviktiga, men något fler feta jämfört med 2009. Figur 10 visar hur utvecklingen varit de senaste fem åren och vi kan konstatera att det skett en minskning över tid då det gäller övervikt och fetma hos pojkar. Flickorna ligger något högre men har minskat de sista tre åren med en viss uppgång sista året. Figur 10. Andel pojkar och flickor med övervikt respektive fetma vid 4 år i Uppsala län 2006-2010. 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor 2006 2007 2008 2009 2010 Övervikt Fetma Figur 11 visar övervikt och fetma hos länets 4-åriga pojkar på läns- och vårdcentralsnivå och figur 12 motsvarande för flickor. Högst andel överviktiga och feta pojkar fanns på Liljefors och i Heby, inga feta eller överviktiga finns på Lille Skutt, Pelle Svanslös och Öregrund, dock är barnunderlaget för dessa lågt. Hos flickorna återfanns den största andelen överviktiga/feta på Knivsta läkargrupp, Östervåla och Heby. Skillnader över tid på respektive vårdcentral kan följas i appendix, sid.52. 5 Cole, T.J., et al., Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ., 2000. 320(7244): p. 1240-3. 19
Figur 11. Andel pojkar med övervikt och fetma vid 4 år. Uppsala län och dess vårdcentraler 2010. 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Anna Lille Skutt Pelle Svanslös Öregrund Sävja Årsta Österbybruk Fjärdhundra Knivsta Läkargrupp Kungsgärdet Svartbäcken Tierp Enköping VC Uppsala län Storvreta Samariterhemmet Eriksberg Gottsunda Knivsta Örsundsbro Alunda Flogsta Enköping HLC Nyby Östervåla Knutby/Länna Gimo Skutskär Bålsta Fålhagen Östhammar Heby Liljefors Övervikt Fetma Figur 12. Andel flickor med övervikt och fetma vid 4 år. Uppsala län och dess vårdcentraler 2010. 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Anna Lille Skutt Österbybruk Knutby/Länna Storvreta Eriksberg Flogsta Knivsta Uppsala län Nyby Årsta Örsundsbro Bålsta Enköping HLC Svartbäcken Gottsunda Kungsgärdet Tierp Sävja Enköping VC Fjärdhundra Samariterhemmet Pelle Svanslös Öregrund Fålhagen Skutskär Gimo Liljefors Alunda Östhammar Heby Östervåla Knivsta Läkargrupp Övervikt Fetma 20
Vaccinationer En hög andel av länets 2-åringar, 96 %, är vaccinerade mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio samt infektion orsakad av bakterien Haemofilus Influenzae typ B (Hib), se figur 13. Uppsala läns resultat ligger något lägre än landet i övrigt. Detta beror på att vår beräkning baseras på antal folkbokförda barn medan man i andra län utgår ifrån antalet barn man har inskrivna på respektive BVC. Andel vaccinerade barn har legat relativt konstant 2001-2010, figur 13. RESULTAT Andel 2-åringar med 3 doser DTP, Polio, och HIB 96 % Mässling,Påssjuka Röda hund 94,2% Andel vaccinerade riskbarn för tuberkulos och hepatit-b 77,6 % Andel barn vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund var 2010 drygt 94 %, något högre än 2009. Denna vaccination var starkt ifrågasatt bland allmänheten i början av 2000-talet på grund av en vetenskaplig artikel som visade på samband vaccinationen och autism. Det visade sig senare att artikeln var baserad på felaktiga uppgifter och fick dras tillbaka. Föräldrars oro lever dock kvar och vaccinationsfrekvensen har ännu inte kommit upp till samma nivå som innan artikeln publicerades. Endast 86 % av länets barn vaccinerades mot dessa sjukdomar 2001. Ju färre barn som blir vaccinerade ju större är risken för lokala utbrott. Det har förekommit ett antal mässlingsepidemier under senare år i Europa som startat i områden där alltför få barn varit vaccinerade. Det är därför viktigt att vaccinationstäckningen ligger på minst 90 %, helst 95 %, i en befolkning för att undvika lokala utbrott. Även om den rekommenderade åldern för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund är 18 månader så är det aldrig för sent att vaccinera. Fortfarande önskar 1-2 % av föräldrarna vänta med att vaccinera sina barn till de är 3 år gamla. Skillnaderna är stora mellan de olika vårdcentralerna. Täckningsgraden för DTP-polio-Hib var högst på vårdcentralerna Österbybruk, Storvreta, Knivsta läkargrupp, Fjärdhundra och Anna, se figur 14. Andelen vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund var högst på Knivsta läkargrupp och Fjärdhundra vårdcentraler, se figur 15. Av barnen födda 2008 bedöms 20 % ha en ökad risk för tuberkulos. Knappt 78 % av dessa var vaccinerade vid utgången av år 2010, se figur 16. Riskbarn för hepatit-b vaccineras på barnavårdscentralerna och vaccinet ingår i ett kombinationsvaccin med difteri, stelkramp, kikhosta, polio och hib som barnet vaccineras med vid 3, 6 och 12 månaders ålder. Detta är sannolikt skälet till att hela 97 % av riskbarnen är vaccinerade. 21
Figur 13. Andel fullständigt vaccinerade 2-åringar i Uppsala län 2001-2010 100 90 80 70 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 DTP-Polio-Hib MPR Figur 14. Andel vaccinerade mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio-hib 2010. Uppsala län och dess vårdcentraler 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% Lille Skutt Pelle Svanslös Knutby/Länna Bålsta Östervåla Samariterhemmet Öregrund Alunda Gottsunda Liljefors Uppsala län Årsta Enköping HLC Enköping VC Eriksberg Flogsta Gimo Heby Svartbäcken Fålhagen Knivsta Kungsgärdet Nyby Skutskär Sävja Tierp Örsundsbro Östhammar Anna Fjärdhundra Knivsta Läkargrupp Storvreta Österbybruk 22
Figur 15. Andel vaccinerade mot mässling-påssjuka-röda hund 2010. Uppsala län och dess vårdcentraler. Figur 16. Andel BCG- och Hepatit-B vaccinerade riskbarn i Uppsala län 2001-2010 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 BCG Hepatit-B 23
Barnsjukdomar Idag vaccineras svenska barn mot alla vanliga barnsjukdomar utom vattkoppor, som är en av de barnsjukdomar som drabbar så gott som alla barn. Under 2010 insjuknade drygt 8 % av barnen 0-6 år i Uppsala län i vattkoppor. Vi registrerar barnsjukdomar för att veta att givna vaccinationer är verksamma. Tabell 6 visar att endast ett fåtal barn fått sjukdomen trots vaccinering. Hög vaccinationstäckning innebär att också ovaccinerade barn skyddas då sjukdomen har svårt att sprida sig, så kallad flockimmunitet. Tabell 6. Barnsjukdomar under 2010 i Uppsala län hos barn 0-6 år. Sjukdomar under 2010 Sjukdom trots vaccination Antal % % Mässling 1 0 0 Påssjuka 6 0 0 Kikhosta 36 0,1 0,1 Röda Hund 2 0 0 Invasiv Haemofilus 1 0 0 Vattkoppor (vaccineras ej) 2192 8,3 - Barn med långvariga hälsoproblem Andel barn med långvariga hälsoproblem varierar starkt mellan de olika vårdcentralerna och en del av dessa problem förekommer sällan. Storleken på barnpopulationen spelar därför en viss roll för förekomsten per vårdcentral. En rimlig nivå för länsgenomsnittet torde dock vara ca 5 % istället för de 3,1 % som årets data visar. Med stigande ålder ökar andelen barn med långvariga hälsoproblem och de flesta av dessa barn återfinns i åldersspannet 3-5 år. Det är också då språk- hörsel- och synundersökningar i syfte att identifiera avvikelser genomförs, vilket sannolikt förklarar den högre andelen i dessa åldrar. Hos de små barnen dominerar de somatiska problemen. Klart är emellertid att en viss underrapportering sker. 24
Reflektion barns hälsa När det gäller barns hälsa är bilden komplex. Det finns mycket att förbättra och fundera över. Alla resultat kan inte BVC påverka själva utan samarbete bör ske med andra vårdgivare och aktörer. Färre ammar men skillnaderna är stora mellan vårdcentralerna. Nedgång i amningsfrekvens finner vi också på nationell nivå. Delvis kan strukturella faktorer förklara nedgången men bidragande kan också vara att amningsfrågorna fått minskat fokus på BVC. Det finns skäl att åter fokusera på dessa frågor i framtiden. Under 2011 kommer länets amningsstrategi att uppdateras. För att skapa en gemensam kunskapsbas kommer ett samlat grepp att tas i både mödra- och barnhälsovården som på BB när det gäller amningsfrågorna. Förhoppningsvis kan detta resultera i ökat samarbete och hög samstämmighet i rådgivningen. Relativt få mödrar röker då barnet är 4 veckor. Andelen rökande mödrar ökar dock åter vid 9 månaders ålder efter att många slutat amma. Ett viktigt arbete ligger i att stötta mödrarna att upprätthålla sitt rökstopp. För att uppmärksamma dessa mödrar kan det vara idé att ta reda på om de rökt innan de blev gravida. Det finns ett starkt samband mellan två grundläggande determinanter för barns hälsa, amning och passiv rökning, och familjens disponibla inkomst 6 7. Barn i familjer med de 25 % lägsta disponibla inkomsterna ammas i lägre utsträckning och utsätts betydligt oftare för passiv rökning. Det krävs förstärkta resurser och sannolikt även specifika metoder för att arbeta med rökfria miljöer för barn i utsatta grupper, vilket dock kan ge positiva effekter på hälsoläget på lång sikt. Andelen överviktiga fyraåriga pojkar har minskat de sista åren. Däremot har den nedgång vi såg förra året när det gäller flickor inte fortsatt, utan vänder nu åter upp. För tillförlitlighet i datamaterialet är det viktigt att barnet klär av sig i samband med vägning. Barnet bör inte ha mer än trosa eller kalsong på sig när det vägs. För närvarande pågår en nationell studie (Primrose) där Uppsala län ingår, som syftar till att ta reda på om generella primärpreventiva program kan förebygga övervikt och fetma, se sid 47. Vaccinationstäckningen är relativt god, men färre riskbarn vaccinerades 2010 mot tuberkulos jämfört med 2009. Detta skulle kunna förklaras av att vaccinationen numera åter sker på lungkliniken medan den tidigare skedde på barnspecialistmottagningarna. Vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund har de senaste åren pendlat mellan 93-94 %. Vissa vårdcentraler ligger dock under 90 % täckningsgrad, vilket bör uppmärksammas. 6 Wallby T, Hjern A. Parental region of birth, socio-economic status and infants' exposure to second-hand smoke. Acta Paediatr. 2008;97:1542-1545. 7 Wallby T, Hjern A. Region of birth, income and breastfeeding in a Swedish county. Acta aediatr. 2009 Nov;98(11):1799-804. Epub 2009 Sep 3. 25
Föräldrastöd En av Barnhälsovårdens viktigaste uppgifter är att ge stöd i föräldraskapet. Stödet förmedlas såväl generellt som specifikt samt individuellt och i grupp. Stödet kan vara känslomässigt men också professionellt informativt. En förutsättning för att kunna ge ett bra stöd är förutom tid, att BVC känner befolkningen, har personlig och regelbunden kontakt med personal från socialtjänsten samt har kontakt med barnomsorgen i det geografiska närområdet. Hembesök En viktig form för det stödjande arbetet är att lära känna familjen i dess vardag. Kunskap om hur de bor, vilket nätverk som finns etc., får man på ett bra sätt genom samtal vid ett hembesök. Såväl föräldrar 8 som sjuksköterskor 9 vittnar om detta. Alla föräldrar, såväl förstabarnsföräldrar som flerbarnsföräldrar, skall erbjudas ett hembesök inom 30 dagar efter barnets födelse. Resultatet för 2010, 56 %, är långt från målet att 85 % skall ha fått ett hembesök inom 30 dagar efter födelsen. Emellertid utgör resultatet en uppgång från 2009 då endast 49 % fick ett hembesök inom motsvarande tid. Likaså är det önskvärt med ett hembesök vid 10 månaders ålder då barnsäkerhet är ett viktigt samtalsämne. Om inget hembesök genomförts i samband med hemgång efter förlossningen är det särskilt angeläget att ett hembesök erbjuds vid 10 månaders ålder. MÅL: 85 % av alla nyfödda skall ha fått ett hembesök inom 30 dagar. RESULTAT: 56 % Historiskt sett har hembesök varit en prioriterad arbetsuppgift. Hembesöksfrekvensen har emellertid minskat nationellt, liksom i vårt län, under många år. Idag får endast 63 % något hembesök under sitt första levnadsåret. Figur 17 visar att utvecklingen från 2004 pekar i negativ riktning. Skillnaderna mellan vårdcentralerna, figur 18, är mycket stora avseende hembesök inom 30 dagar efter födelsen. Från Nyby har hembesök gjorts till 5 % av familjerna medan 98 % fått hembesök i Östhammar. 8 Jansson A. Hembesök kan ge nyblivna föräldrar stöd att utvecklas 9. Almqvist-Tangen G,Bergström M, Lindford A, Holmberg L, Magnusson M. Minskat antal hembesök inom barnhälsovården. Läkartidningen. 2010;107: 47 pp 2968-2971 26
Figur 17. Andel 1-åringar som fått minst ett hembesök i Uppsala län 2001-2010 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 18. Andel barn som fått hembesök, inom 30 dagar efter födelsen, i Uppsala län och dess vårdcentraler 2010 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyby Samariterhemmet Storvreta Årsta Svartbäcken Flogsta Enköping VC Lille Skutt Anna Gottsunda Liljefors Alunda Fålhagen Uppsala län Eriksberg Tierp Kungsgärdet Enköping HLC Bålsta Pelle Svanslös Sävja Knivsta Skutskär Knutby/Länna Örsundsbro Heby Fjärdhundra Österbybruk Knivsta Läkargrupp Gimo Öregrund Östervåla Östhammar 27
Familjecentral I Uppsala län samverkar Primärvården med länets kommuner och i förekommande fall med Svenska kyrkan för att stärka det familjecentrerade arbetet och införa familjecentraler. För att stimulera utvecklingen och säkra att verksamheten med familjecentraler fortgår har Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tillfört extra medel till denna verksamhet fr.o.m. år 2010. Det familjecentrerade arbetets grundidé är att genom samverkan mellan olika professioner erbjuda tidigt stöd och tidiga insatser till barn och barnfamiljer. Detta skall ske genom att stärka familjens roll i samhället och genom att främja hälsa hos barn och föräldrar. Samverkan sker främst mellan öppna förskolan, barnhälsovården, mödrahälsovården och socialtjänstens rådgivande verksamhet med syfte att utveckla en helhetssyn och ett enhetligt förhållningssätt. Verksamheten har i funnit formerna för samarbete enligt avtal och fortsätter att utvecklas mycket positivt. Hur den enskilda familjecentralen organiseras är dock beroende av lokala förhållanden. I dagsläget finns familjecentraler i Bålsta (Håbo), Knivsta, Sävja, Gottsunda, Flogsta, Stenhagen, Gamla Uppsala, Gimo (Östhammar), Tierp, Skutskär (Älvkarleby) och i Enköping. Barnavårdscentralerna i Gottsunda, Sävja och Gimo motsvarar Socialstyrelsens definition 10 på familjecentral, samverkan mellan och samlokalisering av de fyra basverksamheterna mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst. Tabell 7 visar exempel på de olika familjecentralernas verksamhet samt antal rapporterade besök. Tabell 7 Exempel på familjecentralsverksamheter i länet. Familjecentral Fröhuset, Knivsta Gottsunda Stenhagen Ekeby/ Flogsta Gamla Uppsala Sävja Gimo (Östhammar) Skutskär och Älvkarleby Björkgården Tierp Enköping Babycafé. Krypklubb 9-18 månader. Särskild föräldrautbildning för flerbarnsföräldrar. Invigt familjecentralen i gemensamma lokaler i Mötesplats Treklangen under 2010. Babymassage. Unga föräldrar. Sångstunder. BVC deltar 1g/v. Kristallen hade 4528 besök och Treklangen 5294 besök under 2010. Förstagångsföräldrar. Babygrupper. MVC har efterträffar på ÖF. Familjeenheten informationsträffar på ÖF. Vill starta SFI i Stenhagen och utveckla föräldraträffsprogram. Öppet 5 dagar/v. 5138 besök under 2010. Alltfler pappor kommer jämfört med 2009. Mödra- och barnhälsovård har föräldraträffar då Råd och stöd och ÖF deltagit. Öppet 4 dagar/v. babymassage 1g/v. Sommarverksamhet 4H djurhagar i Disponentsvillans park. 7577 besök under 2010 Pumpen öppet 4 dagar/vecka och Heidenstam 5 dagar/vecka. Riktad verksamhet för tvillingfamiljer. Sommarverksamhet. Pumpen hade 7012 och Heidenstam 5812 besök under 2010. Öppet 4 dagar/v. Babycafé två tillfällen/v. Tvillinggrupp. Ung förälderverksamhet. Spädbarnsmassage. Föräldraträffar i öppna förskolans lokaler där mödra- och barnhälsovården samt familjeenheten samverkar. 8069 besök under 2010 BVC föräldraträffar tillsammans med andra professioner i ÖF lokaler. Barnvägning i samband med babycafé. Ung mammagrupp. Öppet 5 dagar/v. 2356 besök under 2010 i Gimo Mamma-barngrupp på prov för inslussning till kyrkans ÖF. Tematräffar. Verksamhet i både Skutskär och Älvkarleby Öppet 4 dagar/v. Babycafé. BVC s föräldrautbildning på ÖF. Handledning. BVC och MVC föräldrautbildningen på Familjecentrum under hösten. SFI-utbildning, Café för unga blivande föräldrar. Babycafé. Bålsta Föräldragrupper på ÖF, babycafé. Föräldrastödsprogram COPE och PREP. Babymassage. Föräldragrupp för unga ÖF=Öppna Förskolan. SFI= Svenska för invandrare 10 Socialstyrelsen. Familjecentraler Kartläggning och kunskapsöversikt. 2008-131-16. Stockholm 2008 28
Postnatal depressionsscreening EPDS MÅL: >80% av Mödrar erbjudna RESULTAT: 60% Det är relativt vanligt att mödrar efter förlossning kan vara deprimerade, ca 13 % 11. Perioden efter förlossningen skiljer sig inte nämnvärt från andra tidpunkter när det gäller depression. Emellertid är det en känslig tid då mamman knyter an till sitt barn och samspelet barn föräldrar är viktigt. Därför är det angeläget att identifiera deprimerade mödrar tidigt och erbjuda hjälp. Genom att använda ett screeningformulär, bestående av 10 påståenden om hur mamman mått de senaste 7 dagarna, då barnet är 6-8 veckor gammalt finns det möjlighet att identifiera mödrar som behöver stöd. Metoden heter EPDS-screening 12 (Edinburgh Postnatal Depression Scale) och sjuksköterskan på BVC lämnar över formuläret till mamman samt tolkar resultat och erbjuder erforderlig hjälp. Länets mödra- och barnhälsovårdspsykologer ansvarar för utbildning av distriktssköterskorna i EPDS och alltfler mödrar erbjuds nu screeningen. År 2010 erbjöds 60 % av mödrarna denna screening i länet. Fortfarande är det sjuksköterskor som saknar utbildning i screeningmetoden, vilket kan förklara de stora skillnaderna, 3-90%. Fjärdhundra, som kommer upp till 90 %, har förhållandevis få barn vilket gör att några barn utgör en hög procentenhet. Figur 19. Andel mödrar som erbjöds EPDS-screening i Uppsala län och dess vårdcentraler 2010 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Östhammar Anna Alunda Gottsunda Knivsta Gimo Fålhagen Årsta Nyby Liljefors Öregrund Lille skutt Uppsala län Samariterhemmet Pelle Svanslös Enköping VC Tierp Enköping HLC Örsundsbro Österbybruk Storvreta Eriksberg Bålsta Knivsta Läkargrupp Flogsta Skutskär Heby Kungsgärdet Sävja Östervåla Svartbäcken Knutby/Länna Fjärdhundra 11 Wickberg G., Hwang P. Post partum depression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Statens Folkhälsoinstitut. 2003:59 11 Cox JL, Holden JM, Sagovsky R.Detection of postnatal depression. Development of the 10-item Edinburgh Postnatal Depression Scale. Br J Psychiatry. 1987 Jun;150:782-6. 29