Bostadsförsörjningsprogram

FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.39 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-12, 87 Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker Parkvägen 8 Tel vx 0151-191 00 Fax 0151-191 06 E-post: kommunstyrelsen@vingaker.se www.vingaker.se Pg 95 81-0 Bg 624-8371

Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Avgränsning... 4 2 Befolkningsutveckling... 6 2.1 Allmänt om befolkningsutvecklingen i Vingåker... 6 2.2 Behov av bostäder för exkluderade... 8 2.3 Behov av bostäder för funktionshindrade... 8 2.4 Behov av bostäder för asylinvandrare... 9 2.5 Behov av bostäder för ungdomar... 10 2.6 Behov av bostäder för äldre... 10 3 Bostadsprognos och planberedskap... 11 3.1 Bostadsprognos... 11 3.2 Planberedskap... 11 3.3 Detaljplaner i Vingåkers kommun... 12 4 Riktlinjer för bostadsförsörjningen... 14 4.1 Riktlinjer för ett varierande bostadsutbud... 14 4.2 Verktyg... 14 5 Handlingsplan åtgärder för de fem bostadssociala grupperna... 16 5.1 Bostäder för de fem bostadssociala grupperna... 16 5.2 Bostäder för exkluderade... 17 5.3 Bostäder för funktionshindrade... 18 5.4 Bostäder för asylinvandrare... 19 5.5 Bostäder för ungdomar... 20 5.6 Bostäder för äldre... 21 6 Bilagor... 22

1 Inledning Vingåkers kommuns bostadsförsörjningsprogram är ett övergripande program på hur kommunen vill att boendet ska utvecklas på sikt och sträcker sig över en tre årsperiod. Programmet är till för att påverka med de verktyg som kommunen har, så att marknaden för bostäder uppfyller de behov som inte med självklarhet blir tillgodosedda. För Vingåkers kommun är det angeläget att det finns ändamålsenliga bostäder för alla innevånare och att aktivt arbeta för de grupper som har det svårt att komma in på bostadsmarknaden. Fokusen på programmet ligger på fem grupper vilka är äldre (65 och uppåt), ungdomar (18 25), funktionshindrade, asylinvandrare och exkluderade (med exkluderade menas den grupp som av sociala och ekonomiska skäl inte har det lätt att skaffa sig en bostad på egen hand). Vingåkers kommun har haft en vikande befolkningsutveckling men under de senaste åren ökar antalet kommuninnevånare igen och detta har påverkat bostadsituationen negativt, då det under början av 2000-talet avyttrades bostäder genom rivning av kommunala hyresrätter. Enligt en nyligen framtagen befolkningsprognos så visar den att befolkningen i Vingåkers kommun ökar med 25 personer per år fram till 2025. Den politiska ambitionen är att hålla denna nivå och även ha ambitionen att befolkningen ökar mer än vad prognoserna visar. Detta ställer krav på ett ökat bostadsbyggande för att tillmötesgå marknaden med kvalitativt bra bostäder. 1.1 Bakgrund Genom Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar så klargörs det att varje kommun skall planera för bostadsförsörjningen och skapa möjligheter till goda bostäder att leva i. Kommunen ska även främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs samt även samråda med andra kommuner som berörs av planeringen. Bostadsförsörjningens riktlinjer ska antas av kommunfullmäktige. Verksamheter inom de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen regleras av ny lagstiftning som började gälla 1 jan 2011 (SFS 2010:879, prop. 2009/10:185), den sk. Allvill-lagen. Lagen innebär bl.a. att kommunen som ägare kan använda överskott från bolaget om dess medel tydligt kopplas till vissa strategiska åtgärder på det bostadssociala området. För Vingåkers del saknas det dock detaljerade riktlinjer för vilken typ av åtgärder som kan bli aktuella.

Bostadsförsörjningsprogrammet anger och skapar förutsättningar för att alla invånare, även de med särskilda behov, ska få ett bra boende. Genom bostadsprognosen ges en praktisk koppling mellan översiktsplan och bostadsförsörjningsprogram genom att styra och bryta ner dessa två i konkret handling. 1.2 Avgränsning Bostadsförsörjningsprogrammet inkluderar all bostadsplanering och produktion inom Vingåkers kommuns gränser och gäller för både av kommunen initierade bostadsprojekt som från privata fastighetsägare och/eller byggherrars projekt. Kommunens projekt för den kommande 2- årsperioden är kända och greppbara. För att förändringarna ska kunna fångas upp görs en kontinuerlig avstämning i form av en bostadsprognos och genom förvaltningarnas gemensamma långsiktiga planering. När det kommer till projekt som privata aktörer initierar så är det svårare att överblicka då behov och efterfrågan kan uppkomma snabbt. Därför är det viktigt att kommunen har en beredskap resursmässigt för att kunna hantera bostadsförsörjningsfrågan både långsiktigt som kortsiktigt. Bostadsförsörjningsprogrammet anger de verktyg som kommunen har för byggande och planering av bostäder samt hur dessa kan och bör användas av de kunder som är i behov av bostäderna. Syftet med programmet är att skapa bästa möjliga förutsättning för att nå politiskt ställda mål kring bostadsbyggandet. För att få en god bostadsmarknad är det viktigt att ha en jämn och hög nivå i nyproduktionen och för att klara detta krävs korta handläggningstider, en god planberedskap och en attraktiv planering med bostadsområden som lockar och tilltalar olika kundgrupper. På grund av den demografiska förändringen är det svårt att möta upp de behov som finns för vissa grupper i samhället och här finns ett ökande behov av funktionella bostäder med bra kvalité. Det finns därför ett fokus på de grupper som har det svårast på bostadsmarknaden och dessa är exkluderade, funktionshindrade, asylinvandrare, ungdomar och äldre. Att skapa åtgärder som bäst möter dessa gruppers behov är långt ifrån självklar. De åtgärder som behövs för att förbättra situationen för en av dessa grupper, kan få konsekvenser som ur ett allmänt perspektiv får negativ effekt på bostadsförsörjningen. Men de risker som finns med ett

kvarboende genom bostadsanpassningsbidrag är att den naturliga rotationen (flyttkedjorna) stannar av på bostadsmarknaden. De stora barnkullarna från 90-talet börjar nu ge sig till känna och familjebildning blir mer och mer aktuell för denna grupp och då är det viktigt att utbudet av småhus och lägenheter är tillräckligt stort för att möta upp denna grupp. Samtidigt som behovet av boende för de fem mest utsatta grupperna inte stannar upp när detta sker.

2 Befolkningsutveckling 2.1 Allmänt om befolkningsutvecklingen i Vingåker Vingåkers kommun tillhör idag en tillväxtregion där de flesta kommunerna i regionen har haft en positiv befolkningskurva de senaste tre åren. Från 1990-talets topp med över 10 000 innevånare har Vingåker idag 9 000 innevånare, vilket befolkningsprognoser visar på kommer att vara 9 200 innevånare 2025. Det som avgör efterfrågan på bostäder är befolkningstillväxt, köpkraft, kommunikation och det relativa priset för boende. Den befolkningsökning som sker idag beror till största delen på ökat antal barn och kommunmottagna invandrare. Vilka inte har samma ekonomiska förutsättningar att efterfråga nyproduktionens hyror, vilket innebär ett behov av bostäder som inte direkt kan mötas med nyproduktion av bostäder. Att möta upp behovet från asylinvandrare och ungdomar är viktigt för Vingåkers kommun då de kommer att stå för en stor del av den framtida utvecklingen i kommunen.

Något som kan avhjälpa detta är den så kallade flyttkedjan där äldre och billigare bostäder frigörs, när ett hushåll flyttar in i en nyproducerad bostad och efterlämnar en vakant bostad på den ordinarie bostadsmarknaden. När två personer flyttar in i den vakanta bostaden så frigörs två bostäder och så vidare. Denna kedja bryts när en inflyttning sker i en ledig lägenhet och där det inte ges en vakans t.ex. när en asylinvandrare flyttar in eller när ungdomar flyttar hemifrån till eget boende. När det kommer till forskning om flyttkedjor så finns det vid Uppsala universitet en rapport som professor Lena Magnusson Turner skrivit, som visar på att det har betydelse för de bostadssociala grupperna som avses i bostadsförsörjningsprogrammet. Forskningen visar på att de lägenheter som blir över i slutet av en flyttkedja främst gynnar de samhällsgrupper som redan är en del av bostadsmarknaden och därmed inte de grupper som har svårt att ta sig in. Flyttkedjornas längd påverkas även av en kommuns inflyttning. Kommuner med inflyttning har kortare flyttkedjor, vilket i sin tur innebär att de vakanta bostäderna aldrig hinner nå utsatta grupper i samhället. En sak som ifrågasatts när det kommer till flyttkedjor är relationen där äldre flyttar från egnahem på landsbygden till centrala lägenheter, där är det bl.a. de rent ekonomiska skälen som ifrågasätts (SOU 2015:85). Anledningen till det är att redan avbetalda hus är mycket billigare att bo i än en nyproducerad lägenhet och om man inte klarar av att bo i huset av fysiska skäl, så har man rätt till bostadsanpassningsbidrag från kommunen. Vilket i sin tur ger en indikation på att någon sådan omflyttning inte skulle ske i praktiken.

2.2 Behov av bostäder för exkluderade Denna grupp har svårt att sköta sitt boende och ta normal hänsyn till grannar och omgivning. De blir därmed personer som inte kan erbjudas boende i det ordinarie bostadsbeståndet. Vingåkers kommun har idag inga separata boenden att erbjuda denna grupp. För dem som har psykisk problematik erbjuds boendestöd som en insats för att boendet ska fungera för den enskilde och omgivningen. Socialnämnden har som mål att ingen invånare ska vara öppet bostadslös. I regel är det ett mål som uppnås. Ett mindre antal personer saknar egen bostad då de tidigare blivit vräkta på grund av olika former av misskötsamhet. De löser oftast sin situation som inneboende hos släkt och vänner och över tid hanterar socialförvaltningen cirka 10 sociala kontrakt. Sedan ett antal år finns ett härbärge med ett par platser som utnyttjas sparsamt i akuta situationer. 2.3 Behov av bostäder för funktionshindrade Behovet av bostäder som är anpassade till funktionshindrades situation är en utmaning som Vingåker och andra kommuner har problem att möta. Här gäller det framförallt behovet av enskilda boende som behövs. Med enskilda boende menas boende som inte är knutet till gruppboende eller andra former av stödboende. Många funktionsnedsatta vill klara sig själv och skapa sig ett bra liv med så lite inblandning av assistans eller annan hjälp som möjligt och här gäller det att skapa boende som är särskilt anpassade för deras behov. Vingåkers kommun har idag ingen plan för att kunna skapa dessa bostäder utan många är beroende av bostadsanpassningsbidrag, för att tillgänglighetsanpassa sitt boende. Att skapa boende för funktionshindrade personer skulle generera en samhällsvinst för kommunen och bättre livskvalité för de som är beroende av särskilt anpassade bostäder. De anpassade bostäderna bör så långt möjligt integreras i det övriga bostadsbeståndet. Långsiktigt sker detta genom att vid nyproduktion och omfattande renovering av befintligt bestånd sträva efter en hög tillgänglighet

2.4 Behov av bostäder för asylinvandrare Vingåker har mellan 100-200 asylinvandrare (personer på flykt som fått antingen tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd) och antalet kommer sannolikt att öka över de närmaste åren då de personer som anlände under hösten 2015 får sina uppehållstillstånd och ska flytta ut från Migrationsverkets mottagningsanläggningar. Gruppen asylinvandrare är inte homogen och behoven skiljer sig mellan olika individer. Ensamkommande barn placeras i kommunala boenden och fasas gradvis ut allt eftersom de blir myndiga, vilket ger ett behov av mindre lägenheter. Med de nya ersättningsreglerna och fokusering på stödboende kommer behovet av mindre bostäder att öka. Äldre eller personer som genom sjukdom inte kan försörja sig hanteras på samma sätt som andra funktionshindrade och äldre, vilket ökar behovet av särskilda boenden. Asylinvandrare som är i arbetsför ålder placeras i arbetsförmedlingens tvååriga etableringsprogram. Dessa bosätter sig antingen själva eller anvisas till kommuner. Kommunen har dock en skyldighet att ordna bostad till dem som anvisas. I Vingåker är antalet egenbosatta asylinvandrare stort, vilket lett till att inga asylinvandrare anvisats till kommunen under 2016 (Förordning 2016:40). Så länge egenbosatta i kommunen är fortsatt hög finns anledning att förutsätta en låg anvisningssiffra även i fortsättningen. Bland de asylinvandrare som söker bostad är ensamhushåll i majoritet men många väntar även på nära anhöriga, vilket gör att många hushåll kan expandera under de närmsta åren efter bosättning. Gemensamt för samtliga grupper är en begränsad ekonomi då det i regel tar tid innan nyanländas inkomster blir jämförbara med den övriga befolkningens (SCB 2016:30). Gemensamt är också en utbredd etnisk diskriminering, som i sin tur leder till att många hamnar i segregerade och olämpliga boendemiljöer, då man inte har annat val än att ta hyreskontrakt hos fastighetsägare som har lägre standard på lägenheterna (Boverket 2014:36; 2015:40). Bostadsförsörjningen för asylinvandrare är precis som för ungdomar och övriga ekonomiskt svaga grupper en fråga om långsiktighet.

Det handlar i första hand om småskaligt, grundläggande boende som går att klara på en begränsad inkomst och som gör det möjligt för de boende att koncentrera sig på arbete eller studier och spara till ett bättre boende. I andra hand handlar det om boende för kärnfamiljer, ett boende som i och med ekonomiska begränsningar inte kan lösas genom köp av villa. I tredje och sista hand handlar det om att höja kvalitén på existerande bostäder som fått förfalla. En generellt högre kvalité på bostadsbeståndet minskar hälsoproblem och incitamenten för etnisk segregation då det inte finns ett tydligt identifierbart bottenskikt man kan skicka personer till. 2.5 Behov av bostäder för ungdomar De stora barnkullarna från början av 1990-talet kommer under de närmaste åren att efterfråga en egen bostad och detta är en utmaning som Vingåker har att möta. Det finns redan idag en brist på bra mindre och billiga lägenheter i kommunen och detta hindrar ungdomarnas insteg på bostadsmarknaden. Ungdomar i åldern 18 29 år förväntas förvisso enligt befolkningsprognosen ligga på samma nivå under de närmsta två åren, men som med alla prognoser kan det bli både fler eller färre. Med tanke på ensamkommande ungdomar är det troligt att prognoserna underskattar behovet. Här behöver vi göra noggranna uppföljningar så att situationen inte förvärras för denna ungdomsgruppen och bygga ikapp behovet av mindre och billiga bostäder, detta för att möta det behov som finns så att inte denna grupp minskar i kommunen. 2.6 Behov av bostäder för äldre Den stora befolkningsgruppen 40-talisterna gör att gruppen pensionärer ökar kraftigt framöver. 2019 beräknas åldersgruppen 65 84 år ha ökat med 75 personer från dagens 2 100 till 2 175 personer. Kvaliteten på omsorgen upplevs som god i såväl särskilt boende som hemtjänst och idag har Vingåker i förhållande till landet, en hög andel äldre som bor i särskilt boende. Generellt är snittkostnaden per omsorgstagare drygt dubbelt så hög i särskilt boende som i hemtjänst. Eftersom pensionärerna beräknas öka riskerar kostnaderna att tillta betydligt. Detta påkallar en strategi för att äldre personer i högre grad än i dag ska bo kvar hemma, något som även är viktigt med hänsyn till de låga pensionerna. Vingåkers kommun har möjlighet att möta den kommande utmaningen med strategier för kvarboende genom anpassning av det ordinarie bostadsutbudet, byggnation av mellanformer, t ex trygghetsboende samt ökad satsning på hemtjänst och rehabiliteringsinsatser.

3 Bostadsprognos och planberedskap 3.1 Bostadsprognos Vingåkers kommun arbetar inte med att ta fram prognoser över bostadsbyggandet, utan här används den statistik som presenteras i SCB och Boverket. Men om det tittas på befolkningsprognosen och ambitionen att låta Vingåker växa med den takt som anges så behövs det 10 20 nya bostäder per år. Till detta tillkommer det ca 200 sökande som är i behov av bostäder och som redan finns i de bostadsköer som kommunala och privata hyresvärdar har. Detta sammantaget gör att det finns ett behov om 100 till 150 nya bostäder i Vingåker i varierande storlek under perioden 2016 2018. 3.2 Planberedskap Vingåkers kommun och Sörmland i övrigt har (eftersom bostadssituationen i Stockholms län har förvärrats) blivit en tillväxtregion och när nu även de större kommunerna i Sörmland börjar nå en gräns där man inte kan tillgodose marknaden med bostäder. Så spiller det över på de små kommunerna i länet, som idag har detaljplanerade områden som inte är bebyggda. Efterfrågan och behov från t ex privata aktörer kan snabbt uppkomma och det är därför viktigt för kommunen att ha en resursmässig beredskap för att kunna hantera bostadsförsörjningsfrågan på lång och kort sikt. Nedan redovisas befintlig planberedskap, dvs. det antal byggrätter för bostäder som finns i laga kraftvunna detaljplaner under perioden 2016 2018.

3.3 Detaljplaner i Vingåkers kommun Område Detaljplan Byggrätt Vingåkers centralort Kastanjen 2 D27 Flerbostadshus i 3 våningar om 3 huskroppar Gränden D 46 Flerbostadshus i 3 våningar med en byggrätt om 9 333 m 2 Vannala Gärde D 61 Enbostadshus i form av radoch kedjehus Loke 1 4 D 105 Flerbostadshus i 3 våningar med en byggrätt om 7 500 m 2 varav ca 4 000 m 2 redan är utnyttjad (Loke 1 och 3 är bebyggt) Smeden D 70 Flerbostadshus i 3 våningar med en byggrätt om 3000 m 2 varav hälften är utnyttjat (Smeden 4 bebyggd). Hansjötorp D 56 Av regeringen upphävd detaljplan 1975 som kan återuppväckas. Baggetorp Storgölet V 53 En-, två-, rad- och kedjehus i 1 eller 2 våningar byggrätt 8 600 m 2 bruttoarea Högsjö Högsjöbruk Lingonvägen V 41 Enbostadshus fristående i 1 våning Läppe Läppe 1:67 D 96 Enbostadshus fristående i 1 våning.

Lindbol 1:22 D 104 Enostadshus i 2 våningar, området har en byggrätt om 3 960 m 2. Läppe 1:112; 1:113; 1:114 samt Lindbol 1:20 Östra Dimbo 1:99 och 1:140 V 50 D 102 Enbostadshus i 1 våning total byggrätt för alla fastigheter är 1 820 m 2 fördelat på 14 tomter. Enbostadshus i 1 våning total byggrätt för fastigheten Östra Dimbo 1:140 är 2 700 m 2 fördelat på 18 tomter. Stenvred V 101 och D 91 Enbostadshus i 1 plan Marmorbyn Höjd- och Bruksgårdsvägen Österåker V 51 18 tomter med enbostadshus i 1 våning med total byggrätt om 3 780 m 2 Klockaregården V 54 Enbostadshus i 1 eller 2 våningar.

4 Riktlinjer för bostadsförsörjningen 4.1 Riktlinjer för ett varierande bostadsutbud Vingåkers kommun har ett antal riktlinjer som ska möjliggöra ett varierat boende i kommunen och dessa är: Möjliggöra bostäder för 20 50 fler innevånare per år Planera för olika boendeformer Ge de fem bostadssociala grupperna och alla övriga en plats på bostadsmarknaden Bygga med en god och lagstadgad tillgänglighet Erbjuda personer med särskilda behov ett funktionellt boende Stimulera så att fler aktörer kommer in på bostadsmarknaden Samarbeta med grannkommunerna, regionala organ och aktörer för regionens bostadsförsörjning 4.2 Verktyg Vingåkershem och Vingåkers Kommunfastigheter kontrollerar ett antal verktyg för att nå en god bostadsförsörjning. Genom att tillämpa dessa på rätt sätt skapas möjligheten till en hög, jämn och effektiv bostadsplanering och byggande. Markinnehav Kommunen kan som markägare styra och ställa krav på vad som produceras och till vilken kvalitet. Med egen rådighet ökar handlingsfriheten och friheten att skapa mervärden i såväl nya som gamla områden. Det finns ett tydligt politiskt uppdrag att vara aktiv vid både försäljning av kommunal mark som vid förvärv av nya fastigheter till den kommunala markreserven. En grundläggande inställning vid all samhällsplanering är att göra det i tät samverkan med entreprenörer och byggherrar. En hög takt i bostadsbyggandet kräver att kommunen samarbetar med många byggherrar. En tydlig markfördelningspolitik är en viktig ingrediens som skapar förtroende och därmed ett gott samarbete. Planmonopol Kommunen har enligt plan- och bygglagen planmonopol och har därmed inflytande på all planläggning och bygglovsgivning. Detta planmonopol bör användas på ett sätt som skapar förtroende både mot byggherre som mot allmänhet.

Kommunala bolag Kommunens fastighetsbolag är en viktig aktör för hållbar bostadsmarknad både vad gäller miljöarbete som i arbetet med bostadssociala frågor. Genom s.k. ägardirektiv kan ägaren ge uppdrag och ställa krav, dock i enlighet med rådande lagstiftning. Bostadskö Det kommunala bostadsbolagets bostadskö ger dess medlemmar en överblick över bostadsbeståndet och en möjlighet att planera för samt välja det område som bäst passar det egna hushållet. Här finns möjligheten att prioritera olika samhällsgrupper och det är viktigt att detta föregås av en tydlig konsekvensbeskrivning för övriga grupper. Bostadsanpassningsbidrag Kommunen ansvarar för att hantera ansökan om bostadsanpassningsbidrag och syftet med bidraget är att möjliggöra för personer med olika typer av funktionsnedsättning att anpassa sitt boende, t ex genom att ta bort trösklar, bredda dörrar eller byta badkar mot en dusch. I Vingåkers kommun ansvarar samhällsbyggnadsnämnden för handläggningen av ansökan. Tillgänglighetskrav vid nybyggnation Samhällsbyggnadsnämnden har ansvar för att tillgängligheten är god vid nybyggnationer och dessa baseras på Plan och Bygglagen, Plan och byggförordningen och Boverkets byggregler (BBR).

5 Handlingsplan åtgärder för de fem bostadssociala grupperna 5.1 Bostäder för de fem bostadssociala grupperna Förslag på åtgärd Varför/därför att Initiativtagare Involverade parter Riktlinjer ska tas fram och revideras varje mandatperiod för hur delar av överskott från bostadsbolagen kan användas till bostadssociala åtgärder För att på bostadsmarknaden uppfylla behov som annars inte med självklarhet blir tillgodosedda. Kommunstyrelsen Kommunala bostadsbolagen Etablera en dialog med de privata fastighetsägarna För att komplettera det kommunala bostadsbeståndet med privata alternativ Kommunstyrelsen Privata fastighetsägare Utredning: Se över nyttjandet av Socialförvaltningens boenden Utnyttja lediga lägenheter i hela det kommunala bostadsbeståndet Socialnämnden Socialförvaltningen Utredning: Hur kan användandet av nyttjanderätt i strategiska, centrala lägen underlätta bostadsproduktion i jämförelse med markförsäljning För att tillgodose och uppfylla de behov på bostadsmarknaden, som annars inte uppfylls med självklarhet. Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsområde Regional samverkan Utnyttja lediga lägenheter i hela det regionala kommunala bostadsbeståndet Kommunstyrelsen Kommuner i regionen

5.2 Bostäder för exkluderade Förslag på åtgärd Varför/därför att Initiativtagare Involverade parter Modulboende Tillhandahålla boende för personer med särskilda behov. Socialnämnden Socialförvaltningen Skriva avtal med de privata fastighetsägarna För att lösgöra privata bostäder specifikt för exkluderade med hjälp av redan utarbetade och beprövade metoder Socialnämnden Privata fastighetsägare Akut boenden Skapa tillfälliga boende för personer med särskilda behov Socialnämnden Kommunala bostadsbolaget

5.3 Bostäder för funktionshindrade Förslag på åtgärd Varför/därför att Initiativtagare Involverade parter Inventera och starta upp en certifiering på tillgänglighetsmärkning hos kommunala bostäder Underlätta möjligheten att finna lämpliga bostäder i ordinarie beståndet. Stimulera att fler bostäder anpassas för funktionshindrade Kommunala bostadsbolaget Samhällsbyggnadsområde Tillgänglighetsanpassa befintliga bostäder Underlätta kvarboende så långt det är möjligt. Kommunala bostadsbolaget Socialförvaltningen Inventera tillgängligheten hos privata fastighetsägare Underlätta möjligheten att finna lämpliga bostäder i ordinarie beståndet. Stimulera att fler bostäder anpassas för funktionshindrade Samhällsbyggnadsnämnden Privata fastighetsägare

5.4 Bostäder för asylinvandrare Förslag på åtgärd Varför/därför att Initiativtagare Involverade parter Klargöra och förtydliga syftet för ev. akutlösningar samt utarbeta rutiner för framtida flytt. Beredskap för ny flyktingkris, långsiktighet i bosättning Kommunstyrelsen Socialförvaltningen, Samhällsbyggnadsområde Allmänt bostadsbyggande Utöka bestånd tillgängligt för utsatta grupper Kommunstyrelsen Kommunala bostadsbolaget, Samhällsbyggnadsområde Rutin för användning av större bostäder för stora familjer Balansera behovet mellan barnfamiljer och singelhushåll på begränsad bomarknad Socialförvaltningen Socialförvaltningen, IFO Övertagande av existerande bostäder eller upprustningsavtal med privata värdar. Motverka slumförhållanden, öka tillgänglighet och minska segregation Kommunstyrelsen Kommunala och privata bostadsbolag, Socialförvaltningen, Samhällsbyggnadsområde

5.5 Bostäder för ungdomar Förslag på åtgärd Varför/därför att Initiativtagare Involverade parter Skapa ett projekt gällande billiga bostäder för ungdomar Se över hela processen, kapa kostnader, koppla träbyggande Länsstyrelsen Kommunstyrelsen Etablera en dialog med de privata fastighetsägarna För att lösgöra privata bostäder specifikt för ungdomar Kommunstyrelsen Privata fastighetsägare Översyn av samhällsbyggnadsnämndens råd och riktlinjer för tillgänglighet Undersöka möjligheterna till avsteg från tillgänglighetnormerna vid skapande av lägenheter vid t.ex. ombyggnation av vindsvåningar. Samhällsbyggnadsnämnden Byggnadsinspektör Allmän bostadsbyggnation Byggnation av nya lägenheter frigör till viss del äldre bebyggelse med lägre hyror. Kommunstyrelsen Kommunala bostadsbolaget

5.6 Bostäder för äldre Förslag på åtgärd Varför/därför att Initiativtagare Involverade parter Inventera och starta upp en certifiering på tillgänglighetsmärkning hos kommunala bostäder Underlätta möjligheten att finna lämpliga bostäder i ordinarie beståndet. Stimulera att fler bostäder anpassas för äldre. Kommunala bostadsbolaget Samhällsbyggnadsområde Tillgänglighetsanpassa befintliga bostäder Underlätta kvarboende så långt det är möjligt Kommunala bostadsbolaget Socialförvaltningen Komplettera med anpassade bostäder t.ex. skapande av trygghetsboenden eller seniorbostäder. Dessa bostäder bör placeras på tydligt anvisande platser och nära vårdcentral och affärer, gärna vid befintliga äldreboenden. Stimulera trygg och självständig ålderdom som möts med resurseffektiva insatser på platser som är attraktiva och där samordningsvinster finns Kommunstyrelsen Socialförvaltningen

6 Bilagor Bilaga 1 Karta över områden med detaljplaner för bostadsbyggnation i Vingåkers centralort Bilaga 2 Karta över områden med detaljplaner för bostadsbyggnation i Baggetorp Bilaga 3 Karta över områden med detaljplaner för bostadsbyggnation i Högsjö Bilaga 4 Karta över områden med detaljplaner för bostadsbyggnation i Läppe Bilaga 5 Karta över områden med detaljplaner för bostadsbyggnation i Marmorbyn Bilaga 6 Karta över områden med detaljplaner för bostadsbyggnation i Österåker

Bilaga 1 Hansjötorp Smeden D 70 Kastanjen 2 D 27 Loke 1 4 D 105 Gränden och Vannala gärde D 46 och D 61 Karta 1 Vingåkers centralort. Bild Eniro kartor

Bilaga 2 Storgölet V 53 Karta 2 Baggetorp. Eniro kartor

Bilaga 3 Lingon- och Tranbärsvägen V 41 Karta 3 Högsjö. Eniro kartor

Bilaga 4 Östra Dimbo 1:99 och 1:140 D 102 Läppe 1:67 D 96 Stenvred V 101 och D 91 Läppe 1:112; 1:113; 1:114, Lindbol 1:20 samt Lindbol 1:22 V 50 och D 104 Karta 4 Läppe. Eniro kartor

Bilaga 5 Höjd och Bruksgårdsvägen V51 Karta 5 Marmorbyn. Eniro kartor

Bilaga 6 Klockaregården V 54 Karta 6 Österåker. Eniro kartor