Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan mellan sektorer

Revisionsrapport Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan mellan sektorer Härryda kommun Viktor Prytz Bo Thörn

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 2 2.1. Bakgrund 2 2.2. Uppdrag, revisionfråga och granskningsmål 2 2.3. Metod 2 3. Iakttagelser 3 3.1. Samverkansstrukturer 3 3.1.1. Kommentar angående struktur 5 3.2. Styrning och uppföljning 5 3.2.1. Politiska beslut 5 3.2.2. Uppföljning 7 3.3. Samsyn 7 3.4. Ändamålsenlig och effektiv? 8 4. Våra slutsatser och revisionell bedömning 9 4.1. Granskningsmål 9 4.2. Revisionell bedömning 10 Härryda kommun

1. Sammanfattning Revisorerna i Härryda kommun har uppdragit åt att genomföra en granskning av samverkan mellan sektorer med inriktning på barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Vi bedömer att kommunstyrelsern endast i begränsad omfattning genom styrning och uppföljning säkerställer att samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa sker i enlighet med gällande lagstiftning. Vår bedömning baseras på att få politiskt beslutade mål finns, att målen inte är relaterade till gällande lagstiftning samt att uppföljningen av samverkan framför allt sker inom den struktur som tjänstemännen har byggt upp utan rapportering till kommunstyrelsen. Vidare gör vi en generell bedömning att sektorerna bedriver en väl utvecklad och strukturerad samverkan på flera nivåer. Det finns en begränsad politisk styrning och uppföljning av samverkan. De politiska inriktningsmålen, beslutade av fullmäktige, är från 2009 och har inte följts upp i verksamhetsberättelser, årsredovisning eller på annat sätt. Kommunstyrelsen fattade i november 2011 beslut om verksamhetsmål för utsatta barn och unga. Det är för tidigt att uttala sig om uppföljningen av dessa. Indikatorerna för kommunstyrelsens mål för samverkan är framför allt kvantitativa och vår bedömning är att det inte mäter kvalitet på samverkan eller om samverkan är ändamålsenlig och effektiv. Verksamhetmålen för utsatta barn och unga har ännu inte följts upp. Det är angeläget att kommunstyrelsen rapporterar uppföljning av fullmäktiges mål för samverkan. Kommunstyrelsen bör överväga att formulera framtida mål och indikatorer för samverkan med större fokus på kvalitet. Vi bedömer att det finns en samsyn som grund för samverkan inom flera områden och projekt. Utifrån intervjuerna bedömer vi att samsynen som grund för samverkan varierar mellan nivåerna i organisationen. Vi bedömer att den politiska uppföljningen av samverkan är mycket begränsad. Det främsta skälet är att det finns få politiska mål för samverkan att följa upp. De politiska sektorssamråden får viss information om de olika verksamheterna som bedrivs i samverkan mellan sektorerna men det är ingen uppföljning till ansvarig politisk nivå. Uppföljningen bedrivs framför allt på tjänstemannanivå med enkäter, verksamhetsberättelser och muntlig rapportering. Det är angeläget att rapporteringen om samverkan till kommunstyrelsen utvecklas. Härryda kommun 1 av 10

2. Inledning 2.1. Bakgrund Myndigheter har en allmän lagstadgad skyldighet att samverka enligt förvaltningslagen. När det gäller barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa har myndigheter även en särskild skyldighet att samverka. Detta regleras bl a i skollag och socialtjänstlag. Många nationella rapporter och utredningar visar på ett stort behov av en utvecklad samverkan. Senast Utredningen om utsatta barn i skolan (U 2009:05), som konstaterar att bättre samverkan behövs på alla nivåer. Barnskyddsutredningen (S 2007:14) betonar samhällets gemensamma ansvar för barn som befinner sig i svåra situationer och som behöver olika stödinsatser. Kraften av samverkan (Skolverket 2009) samt Strategi för samverkan (Myndigheten för skolutveckling, Socialstyrelsen samt Rikspolisstyrelsen 2007) ger goda råd och exempel inför kommunernas förbättringsarbete. Utebliven eller bristande samverkan försvårar upptäckt och förhindrar tidiga och adekvata insatser samt innebär att resursutnyttjandet inte optimeras. 2.2. Uppdrag, revisionfråga och granskningsmål Revisorerna i Härryda kommun har givit i uppdrag att granska samverkan mellan sektorerna utifrån följande revisionsfråga: Säkerställer kommunstyrelsen genom styrning och uppföljning att samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa sker i enlighet med gällande lagstiftning? Granskningsmålen är Finns en tydlig politisk styrning och uppföljning? Finns en utvecklad samsyn som grund för samverkan? Finns ändamålsenliga riktlinjer och strukturer för samverkan? Finns tillförlitliga former för uppföljning av samverkan? Visar uppföljningen på en ändamålsenlig och effektiv samverkan? 2.3. Metod Granskningen avgränsas till sektorn för utbildning och kultur (UTK) samt sektor för socialtjänst (SOC). Inledningsvis intervjuades sektorscheferna för utbildning och kultur samt för socialtjänst. Inom sektorn för utbildning och kultur intervjuadess verksamhetscheferna för förskolan, grundskolan, gymnasium samt fritid. Vidare intervjuadess 6 förskolechefer och rektorer. Två rektorer var även chefer med ansvar för elevhälsan. Inom sektor för socialtjänst intervjuas verksamhetschefen för Individ- och familjeomsorg samt cheferna för resurs- och utredningsenheterna. I granskningen har även ingått de politiska inriktnings- och verksamhetsmålen för området granskats samt verksamhetsberättelser och kvalitetsredovisningar. Vidare har vi gått igenom politiska protokoll från fullmäktige, kommunstyrelsen och de politiska sektorssamråden för sektorn för utbildning och kultur samt sektorn för socialtjänst. Härryda kommun 2 av 10

3. Iakttagelser 3.1. Samverkansstrukturer Det finns olika former av samverkan mellan sektorerna. I intervjuerna har framför allt följande grupper och projekt presenterats tillsammans med uppgifter om vilka som deltar och syftena med de olika formerna: - VIS Verksamhetschefer i samverkan. Gruppen består av verksamhetscheferna för förskolan, skola, gymnasieskolan, fritid samt individ- och familjeomsorg. Gruppen beskrivs av flera intervjuade som en utgångspunkt för det mesta av den organiserade samverkan som sker mellan sektorer. Verksamhetscheferna menar att VIS-gruppen är strukturbärande för all samverkan mellan sektorerna. - Enhetschefsgruppen (Akutgruppen) Gruppen består av enhetschefer från båda sektorerna. Vid några tillfällen deltar även representanter för polisen och kommunens säkerhetschef. Gruppen arbetar med att skapa nulägesanalyser. Den kan även omvandlas till en insatsgrupp för att hantera olika akuta situationer som kräver resurser och inblandning från flera olika enheter. Det har bl.a. skett när det förekommit omfattande skadegörelse eller klotter i Mölnlycke. - SAMSS Samverkan Skola Socialtjänst. Denna form består av ursprunligen av en grupp för rektorerna för de tidigare skolåldrarna, en grupp för rektorer för äldre skolåldrarna och en grupp för förskolecheferna. I varje grupp ingår en enhetschef från Individ- och familjeomsorg (IFO). För närvarande är gruppen för tidigare skolåldrar vilande i vänta på nytt uppdrag. Grupperna har arbetat på olika sätt men utgångspunkten har varit kollegial handledning och samtal kring enskilda avidentifierade elevärenden. Samtliga rektorer och förskolechefer deltar inte utan det är frivilligt. - Nätverksmöten/Nätverkslagen Samverkansform som används vid specifika ärenden. Syftet är att samla olika kompetenser kring ett ärende vid ett tillfälle. Det är föräldrarna som avgör vilka kompetenser som ska vara med på mötet. Antal möten och vilka deltar varierar mellan ärendena och behoven. Mötena leds av en oberoende handledare från antingen UTK eller SOC. Det finns även en styrgrupp för denna verksamhet som består av enhetschefer och rektorer. - Flexibla stödteamet Stödteam som arbetar med specifika ärenden för att underlätta barn och elevers skolgång. Teamet består av specialpedagoger och handläggare från utredningsenheten. Teamet arbetar med barnet och familjen för att kartlägga situationen och finna möjliga insatser. Teamet arbetar på lång sikt och ska fungera som en forum för att bygga förtroende mellan deltagarna. Stödteamet skapades enligt en enhetschef genom ett politiskt initiativ i kombinaiton med att tjänstemännen hade indentifierat ett behov. Härryda kommun 3 av 10

- Kraftkällan Samverkan mellan skola och socialtjänst som syftar till att hjälpa utsatta barn genom att utsatta barn får träffa varandra under trygga former och med professionell handledning. - Öppen skola Samverkan mellan skola, fritid och socialtjänsten. Verksamheten drivs av ungdomsarbetare och skolpersonal och kan vid behov även ta hjälpa av personal från socialtjänsten. Verksamheten bedrivs en dag i veckan på kvällstid i några av skolornas lokaler. Ungdomsarbeterna är socionomer och anställda av fritidsenheten. - Pinocchio Forskningsprojekt som har blivit en permanent verksamhet på initiativ av VIS-gruppen och en SAMSS-grupp. Syftet är att öka kunskapen kring vilka barn som är i riskzonen för att förhindra att barn före tonåren utvecklar ett varaktigt normbrytande beteende. Kommunstyrelsen fick information om projektet i september 2008. - Föresläsningar I intervjuerna framkommer att sektorerna i olika sammahang genomför gemensamma föreläsningar för sin personal. - Socioekonomisk grupp Grupp där representanter för båda sektorerna deltar för att diskturera och utveckla beräkningsmodeller för utanförskapet utifrån socioekonomiskt perspektiv. Arbetet har fortsatt i Mosaik-projektet som leds av SKL. - Folkhälsan PåÄngen Startade som ett samarbetsprojekt mellan Soc och Utk. Verksamheten är idag en metodenhet inom Fritid. Exempel på samverkansuppdrag är Viktiga Vuxna och olika former av föräldrastöd. - Active parenting Utbildningsprogram för föräldrar som drivs av personal från båda sektorerna. - Ungdomsnätverket Samverkan mellan sektorerna samt arbetsförmedlingen och ibland även försäkringskassan. Nätverket arbetar med individärenden för att försöka lösa elevers situation och behålla dem i undervisning eller praktik. Till nätverket finns en styrgrupp som består av verksamhetscheferna för gymnasieskolan, IFO samt för vuxenutbildningen. - Ungdomsjobb Samverkan mellan fritid, rektorn för introduktionsprogrammen och IFO. Gruppen träffas regelbundet och har även en styrgrupp med verksamhetschefer. Samverkan syftar bl.a. till att få till stånd jobbmöjligheter för skoltrötta elever. - Familjecentraler - På familjecentralen är mödravårdscentral (MVC), barnavårdscentral (BVC), individ- och familjeomsorgens familjebehandlare och öppen förskola samlade under ett tak. Syftet är att erbjuda ett lättillgängligt stöd till blivande föräldrar och till småbarnsföräldrar och deras barn. Det finns två familjecentraler i Härryda kommun. Härryda kommun 4 av 10

- Samverkan för nyanlända barn och familjer Det pågår ett utvecklingsarbete i samarbete mellan sektorerna för att på sikt etablera en gemensam verksamhet för nyanlända barn, elever och familjer. Utöver den organiserade samverkan genom nätverk och olika möten sker det enligt intervjuerna regelbunden samverkan i form av anmälningar från lärare och rektorer till socialtjänsten i enlighet med socialtjänstlagen och skollagen. 3.1.1. Kommentar angående struktur Utifrån intervjuerna, de olika samverkansinsatserna som beskrivs och deras varierande karaktär är det möjligt att åskådliggöra en inofficiell struktur för samverkan mellan sektorerna. I granskningen har vi inte funnit några formella beslut som fastställer en struktur för samverkan mellan sektorerna. VIS-gruppen är en övergripande funktion varifrån flera samverkansprojekt och bestående samverkansinsatser utgår från. Även de regelbundna mötena mellan enhetschefer och rektorer har bl.a. en funktion för att initiera samverkansprojekt. Den samverkan som sker kan sorteras utifrån tre syften: - För att samordna och planera framtida insatser och aktiviteter - För att lösa enskilda ärenden och aktuella situationer - För att stödja, lära och utbyta erfarenheter 3.2. Styrning och uppföljning 3.2.1. Politiska beslut Fullmäktige beslutade i november 2009 om en vision för utsatta barn och ungdomar: Vår vision om det goda samhället är att utsatta barn och unga skall få en lika möjlighet till ett bra liv som andra. Det sker genom deras egna insatser men kanske ännu mer, att deras familjer och det omgivande samhället skapar sådana förusättningar. Det är därför viktigt att hinder minimeras för en jämställd utveck- Härryda kommun 5 av 10

ling på grund av barnens, de ungas eller deras familjer utsatthet med anledning av exempelvis sociala, ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga och etniska faktorer Utifrån visionen har det beslutats om fyra inriktningsmål varav ett för samverkan: Samverkan mellan företrädare förutbildning, socialtjänst, hälso- och sjukvård, rättsväsende och fritid och kultur är av hög kvalitet Ett politiskt inriktningsmål är, enligt underlaget till det angivna målet, av övergripande karaktär och anger den önskvärda inriktningen och utvecklingen av en verksamhet. Det angivna målet togs fram av en politisk beredning med stöd av tjänstemän med ett uppdrag från 2007. I samband med målbeslutet presenterades även vilken uppföljning fullmäktige vill ha av samverkansmålet: Vi vill mäta förekomsten av stukturellt planerad och genomförd samverkan mellan de samhällsaktörer som är inblandade i arbetet. Vi vill höra om antalet formella och informella nätverk som finns samt rappoterade aktiviteter, utbildningar, processer som pågår. Utifrån det politiska inriktningsmålet har kommunstyrelsen i hösten 2011 beslutat om verksamhetsmål för utsatta barn och unga. Bland annat finns det ett mål för samverkan: Verksamheterna beskriver och utvärderar varje år de samverkansformer som används För målet har kommunstyrelsen ställt upp indikatorer för uppföljning som består av rapportering av antal möten i SAMSS, Västbus 1, Akutgruppen, Kompetensutveckling och Ungdomsnätverket. Utöver det direkta samverkansmålet finns det även andra verksamhetsmål för utsatta barn och unga som förutsätter samverkan mellan olika aktörer. Utöver dessa mål finns det, utifrån uppgifter i intervjuerna, även politiska beslut för några av de verksamheter som bedrivs i samverkan mellan sektorerna. Samtliga intervjuade anser att den politiska styrningen av samverkan mellan sektorerna är begränsad. Det är endast sektorscheferna och verksamhetscheferna som uttrycker att de känner till det politiska inriktningsmålet och verksamhetsmålet för samverkan. I intervjuerna framgår att bakgrunden och initiativen till flertalet av de olika samverkanformerna kommer från tjänstemännen och de behov som tjänstemännen ser av att samverka. VIS-gruppen bildades på uppdrag av sektorscheferna kring 2001 och hade en tydlig operativ funktion. Uppdraget revideras 2006 och gruppen fick en tydligare strategisk roll. 1 Västbus arbetar för att barn- och ungdomar med psykisk, psykiatrisk och social problematik inte ska hamna mellan "stolarna", det vill säga komma i kläm mellan verksamheter. För att lägga hela fokus på barnet ska chefer och medarbetare från socialtjänst, skola, elevhälsa och BUP med flera arbeta enligt Västbus riktlinjer. I samarbete ingår 49 kommuner samt berörda landsting. Härryda kommun 6 av 10

I intervjuerna framgår att det för Nätverksmötena och Ungdomsnätverket finns styrgrupper. Styrgrupperna leder samverkansformen genom prioriteringar och bedriver även viss uppföljning. Styrgrupperna får sitt uppdrag från VIS-gruppen eller enhetschefsgruppen. De olika samverkansverksamheterna har bildats med ett syfte och har på så sätt även fått ett uppdrag. Utifrån den styrningen finns det även vissa riktlinjer. 3.2.2. Uppföljning Samtliga intervjuade anser att det sker olika former av uppföljning av samverkan mellan sektorerna. Uppföljningen har karaktären av interna utvärderingar, verksamhetsberättelser eller muntlig rappotering av verksamheten till ledande tjänstemän. Det sker dock ingen strukturerad uppföljning som regelbundet redovisas till ansvarig nämnd. Det finns några informationstillfällen då samverkansprojekt presenterats för de politiska sektorssamråden, kommunstyrelsen eller på kommunstyrelsens informationsmöte. Noteras bör att de politiska sektorssamråden inte har en formell funktion. SAMSS-grupperna utvärderades under 2011. Utvärderingen visade att grupperna arbetade på olika sätt och med olika innehåll. Utifrån utvärderingarna valde SAMSS-gruppen för rektorerna från de yngre åldrarna avbryta denna form av samverkan. Formen ska omvandlas för att bättre passa gruppens behov. I samband med nätverksmötena har det genomfört enkätundersökning med de familjer som har deltagit. Styrgruppen följer arbetet och det förs statistik över antal möten, vilka ärenden som hanteras samt vilka som deltar. Pinocchioverksamheten utvärderades när projektet avslutades. Utvärderingen låg därefter till grund för sektorernas gemensamma beslut att fortsätta verksamheten. De inblandade enhetscheferna och rektorerna uppger att kommunstyrelsen har visat intresse för och engagemang i verksamheten. De anser dock att det inte är någon politisk styrning eller uppföljning kopplade till verksamheten. Några rektorer och enhetschefer menar att de kommunövergripande enkätundersökningarna som genomförs årligen rörande bl.a. hälsa och användningen av narkotika och tobak till viss del kan fungera som indikatorer på hur samverkan mellan sektorerna fungerar. Det går visserligen inte att se något konkret samband mellan de goda resultaten i dessa undersökningar men rektorerna och enhetscheferna menar att det finns indirekta samband. Det sker enligt några enhetschefer rapportering från några av samverkansprojekten till VIS-gruppen. Efterfrågan på uppföljning från VIS-gruppen varierar över tid. Ingen av de intervjuade har gjort någon uppföljning eller deltagit i uppföljning i anslutning till fullmäktiges inriktningsmålen. 3.3. Samsyn I intervjuerna framkommer att det i en majoritet av den samverkan som förekommer finns en samsyn om varför det är viktigt att samverka och vad syftet är. Framför allt är de finns det en övergripande samsyn mellan sektorerna om att samverkan Härryda kommun 7 av 10

är en avgörande modell för att klara sektorernas gemensamma och respektive uppdrag. Enligt samtliga intervjuade är samsynen mer uttalad och enhetlig på chefsnivåerna än för lärare och tjänstemän. Detta kan bero på att nästan samtliga chefer är involverade i olika samverkansprojekt medan det inte är lika mycket organiserade samverkan mellan lärare och tjänstemän. Framför allt upplever de intervjuade att samsynen mellan lärare och tjänstemän i vissa sammanhang brister i fråga om förståelse för varandras uppdrag och funktion. Samtliga rektorer och förskolechefer har under de senaste åren fått utbildning i systemteori. Det framförs i några intervjuer att detta synsätt har påverkat utvecklingen av samverkan och samsyn mellan sektorerna på ett positivt sätt. I intervjuerna framgår att organiseringen i sektorerna, med tydliga tjänstemannaroller som motsvarar varandra i sektorerna, underlättar samverkan. Vid samverkan vet deltagarna vilket ansvar och vilka befogenheter övriga deltagare har i sammanhanget. Detta underlättar beslutsfattande och utvecklandet av en samsyn. Några intervjuade framför att kvaliteten på samverkan i vissa sammanhang avgörs av vilka personer som är inblandade och vilka kontakter som tas. Avsaknaden av konkreta mål för samverkan kan vara orsak till att kvaliteten avgörs av vilka personer som är involverade. 3.4. Ändamålsenlig och effektiv? Flera av de intervjuade bedömer samverkan som ändamålsenlig och effektiv. De utgår då bl.a. från att samverkan mellan sektorerna är en förutsättning för att klara delar av de uppdrag som de har. Vidare menar de att samverkan visserligen tar tid men att det i förhållande till resultaten är effektiv tid. Resultaten handlar då om det stöd enskilda individer kan få genom samverkan mellan sektorerna. Vidare kan samverkan skapa kortare beslutvägar och de personliga nätverken skapar grunder samsyn och effektiv handläggning. Samverkan anses även vara ett sätt att få ta del av sektorernas respektive resurser. Härryda kommun har deltagit i projekt som initierats av SKL för att räkna på samhällsekonomiska vinster med tidiga insatser för individer i riskzoner inom socialtjänsten och skolans område. Deltagarna i projektet menar att samverkan mellan sektorerna är ändamålsenlig och effektiv utifrån de eventuella framtida kostnader som gemensamma insatser kan minimera. Några intervjuade uppger att det är svårt att bedöma om den samverkan som finns är ändamålsenlig och effektiv. I några sammanhang kan dock olika möten effektiviseras för att ta mindre tid i anspråk. Utvärdering av SAMSS-gruppen visade och resulterade i Rapporteringen av Pinocchioverksamheten visade. och resulterade i Härryda kommun 8 av 10

4. Våra slutsatser och revisionell bedömning 4.1. Granskningsmål Finns en tydlig politisk styrning och uppföljning? Det finns en begränsad politisk styrning och uppföljning av samverkan. De politiska inriktningsmålen, beslutade av fullmäktige, är från 2009 och har inte följts upp i verksamhetsberättelser, årsredovisning eller på annat sätt. Kommunstyrelsen fattade hösten 2011 beslut om verksamhetsmål för utsatta barn och unga. Indikatorerna för kommunstyrelsens mål för samverkan är framför allt kvantitativa och vår bedömning är att det inte mäter kvalitet på samverkan eller om samverkan är ändamålsenlig och effektiv. Kommunstyrelsens verksamhetmålen för utsatta barn och unga har ännu inte följts upp. Det kan först ske för verksamhetsåret 2012. Vidare har målen ingen anknytning till de krav på samverkan som finns i lagstiftningen. Uppföljningen av samverkan sker på tjänstemannanivå och är i vissa delar systematiserad. Rapportering sker i dessa sammanhang till en eventuell styrgrupp eller till VIS-gruppen. Det är angeläget att kommunstyrelsen rapporterar uppföljning av fullmäktiges mål för samverkan. Vidare bör kommunstyrelsen överväga att formulera framtida mål och indikatorer för samverkan med större fokus på kvalitet. Finns en utvecklad samsyn som grund för samverkan? Vi definierar samsyn som ett förhållande då flera personer eller grupper av personer har en gemensam syn på något eller gemensam uppfattning av något. Vi bedömer att det finns en samsyn som grund för samverkan inom flera områden och projekt. Utifrån intervjuerna bedömer vi att samsynen som grund för samverkan varierar mellan nivåerna i organisationen. Samsynen är mer utpräglad och stabil på chefsnivåerna jämfört med hos lärare och handläggare. Finns ändamålsenliga riktlinjer och strukturer för samverkan? Vi bedömer att det finns en struktur för samverkan mellan sektorerna. Strukturen och förhållandet inom strukturen är ett följd av tjänstemännens identifierade behov av samverkan med varandra. Det innebär att strukturen är skapad av chefer och tjänstemän. I anknytning till strukturen finns det i första hand uppdrag till VISgruppen och till de styrgrupper som finns för några av samverkansformerna. De olika samverkansformerna har skapats med ett syfte och har på så sätt även ett uppdrag och till viss del riktlinjer. Härryda kommun 9 av 10

Finns tillförlitliga former för uppföljning av samverkan? Vi bedömer att den politiska uppföljningen av samverkan är mycket begränsad. Det främsta skälet är att det finns få politiska mål för samverkan att följa upp. De politiska sektorssamråden får viss information om de olika verksamheterna som bedrivs i samverkan mellan sektorerna men det är ingen uppföljning till ansvarig politisk nivå. Kommunstyrelsen har även informerats vid enstaka tillfällen om olika samverkansprojekt. Uppföljningen bedrivs framför allt på tjänstemannanivå med enkäter, verksamhetsberättelser och muntlig rapportering. Det är angeläget att rapporteringen om samverkan till kommunstyrelsen utvecklas. Visar uppföljningen på en ändamålsenlig och effektiv samverkan? Ändamålsenligt innebär att verksamheten efterlever och lever upp till fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Vi bedömer att det inte finns underlag för kommunstyrelsen att bedöma om samverkan mellan sektorerna är ändamålsenligt. Det politiska inriktningsmålet för samverkan har inte följts upp och verksamhetsmålet beslutades först hösten 2011. Effektivitet brukar generellt definieras som graden av måluppfyllelse i förhållande till resursanvändning. På grund av bristande uppföljning och målsättningar anser vi att kommunstyrelsen inte kan bedöma effektiviteten. 4.2. Revisionell bedömning Vi bedömer att kommunstyrelsern endast i begränsad omfattning genom styrning och uppföljning säkerställer att samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa sker i enlighet med gällande lagstiftning. Vår bedömning baseras på att få politiskt beslutade mål finns, att målen inte är relaterade till gällande lagstiftning samt att uppföljningen av samverkan framför allt sker inom den struktur som tjänstemännen har byggt upp utan rapportering till kommunstyrelsen. Vidare gör vi en generell bedömning att sektorerna bedriver en väl utvecklad och strukturerad samverkan på flera nivåer. Vidare gör vi en generell bedömning att sektorerna bedriver en väl utvecklad och strukturerad samverkan på flera nivåer. Det finns ingen övergripande uppföljning att ta del av för att bedöma effekterna av samverkan utan vår bedömning bygger på de som har framkommit i intevjuerna. De intervjuade ser ett tydligt mervärde av samverkan genom att deras insatser hjälper den enskilde individen och berörda familjer som befinner sig i situationer där båda sektorerna behöver involveras. Härryda kommun 10 av 10