Vad finns på menyn? Kartläggning av den öppna beroende- och missbrukarvården i Gävleborgs län 2006. Meny. I dag erbjuder vi:

Vad finns på menyn? Kartläggning av den öppna beroende- och missbrukarvården i Gävleborgs län 2006 Meny I dag erbjuder vi: Motivationsprogram Anhörigstöd Tolvstegsbehandling Tjejgrupp I samarbete med: Rapport 2006:33

Vad finns på menyn? Kartläggning av den öppna beroende- och missbrukarvården i Gävleborgs län 2006 Kaj Gustafsson

Förord I socialtjänstens arbete med människor med missbruksproblem finns en tydlig tendens att kommunerna erbjuder olika former av vård, behandling och stöd i öppna former och att användningen av institutionsvård minskar. Samtidigt saknas en samlad kunskap om hur utbudet av öppenvårdsinsatser ser ut i varje kommun. Länsstyrelserna i Västmanlands, Gävleborgs, Dalarnas, Värmlands och Örebros län har tagit initiativ till en kartläggning i respektive län av socialtjänstens öppenvårdsinsatser för personer med missbruks- eller beroendeproblematik. Resultatet finns redovisat i en gemensam rapport för de fem länen. I denna rapport Vad finns på menyn? redovisas resultatet av kartläggningen i Gävleborgs län. Förutom att vara ett underlag för länsstyrelsen i dess tillsynsarbete är det länsstyrelsens förhoppning att innehållet i rapporten kan fungera som kunskapskälla för kommunerna vid planering och utformningen av sina öppenvårdsverksamheter. Dessutom kommer länsstyrelsen att använda resultatet av kartläggningen vid bedömning av kommunernas ansökningar om statsbidrag för utveckling av vård och behandling för personer med tungt missbruk. Problematiken och behoven ser olika ut för olika målgrupper inom missbruksområdet. Mot bakgrund av resultatet av klartläggningen vill länsstyrelsen betona vikten av att socialtjänsten förvissar sig om att den tillhandahåller insatser särskilt riktade till unga vuxna, kvinnor samt barn till missbrukande föräldrar. Rapporten är sammanställd av Kaj Gustafsson, projektanställd vid X-Fokus, Gävleborgs Kommuner och Landsting, som har haft ansvar för kartläggningen i Gävleborgs län. Gävle november 2006-10-26 Christina Markstedt

Innehåll SAMMANFATTNING 6 INLEDNING 7 Bakgrund och uppdrag 7 Genomförande 7 Urval 8 Informationsinsamlandet i Gävleborgs län 8 Lite om validitet och reliabilitet 9 Teoretisk utgångspunkt 9 Tjänst 9 Tjänstelogiken 10 Socialtjänstens meny 10 Producentens perspektiv 10 Förutsättningar och beredskap 11 DEN ÖPPNA BEROENDE- OCH MISSBRUKARVÅRDEN I GÄVLEBORGS LÄN 12 Samordnad beroendebehandling 12 Länsavtal kring avgiftning 13 Nada-akupunktur 13 Självhjälpsgrupper, Minnesotamodellen och Tolvstegsbehandling 13 Självhjälpsgrupper 14 Minnesotamodellen och Tolvstegsprogrammet 14 Begreppen beroende missbruk skadligt bruk 15 PRESENTATION AV KOMMUNERNAS ÖPPENVÅRDSINSATSER 17 Tydliggörande av specialisering 17 GÄVLE KOMMUN 18 SANDVIKENS KOMMUN 31 OCKELBO KOMMUN 39 HOFORS KOMMUN 42 HUDIKSVALLS KOMMUN 46 NORDANSTIGS KOMMUN 53 LJUSDALS KOMMUN 57 SÖDERHAMNS KOMMUN 60 BOLLNÄS KOMMUN 67 4

OVANÅKERS KOMMUN 71 AVSLUTANDE KOMMENTARER 75 ORDLISTA 77 SJÄLVHJÄLPSGRUPPER 81 STÖDGRUPPER FÖR BARN OCH UNGDOM 82 REFERENSER 83 BILAGA 1 84 BILAGA 2 85 5

Sammanfattning Denna kartläggning är en inventering och beskrivning av den öppna missbrukar- och beroendevården för vuxna och deras anhöriga i Gävleborgs län. Kartläggningen har sin teoretiska utgångspunkt i tjänsteforskningens begrepp och strukturer som närmare beskrivs i rapportens teoriavsnitt. Kartläggning visade att det fanns ett relativt stort utbud av olika typer av rådgivande, motiverande, behandlande och upprätthållande tjänster för personer med en drogrelaterad problematik samt deras anhöriga. Kartläggningen visade dock även att det fanns få tjänster som är specialiserade gentemot specifika målgrupper som kvinnor, unga vuxna, personer med dubbeldiagnos. Det är i företrädesvis de större kommunerna som tjänster med hög grad av specialisering har identifierats. Behandlande tjänster för unga vuxna (18 24 år) med alkohol- eller drogrelaterad problematik identifierades endast i tre av kommunerna (Sandviken, Gävle och Bollnäs). När det gäller behandlande tjänster med specifik inriktning mot kvinnor identifierades sådana tjänster endast i två kommuner (Gävle och Sandviken). Tjänster specialiserade för personer med dubbeldiagnos hittades företrädesvis i Gävle, även om fler kommuner vid tidpunkten för kartläggningen stod i ett uppbyggnadsskede. Gällande målgrupperna vuxna anhöriga samt anhöriga barn och ungdomar visade kartläggningen att det fanns få utvecklade tjänsterbjudanden som var inriktade på rådgivning till anhöriga. Däremot identifierades behandlande tjänster för vuxna anhöriga och anhöriga barn och ungdomar i de flesta men inte alla kommuner. Kartläggningen gav också tydliga indikationer på att den öppna missbrukar- och beroendevården i länet i stor utsträckning verkar ta bäring på personer med utvecklad beroendeproblematik. För personer med en problematik av karaktären skadligt bruk men inte utvecklat beroende identifierades bara ett fåtal tjänster. Av det totala utbudet rådgivande/motiverande, behandlande och upprätthållande tjänster i länet som identifierades i denna kartläggning var cirka sex av tio tillgängliga för brukarna utan krav på biståndsbeslut eller registrering vid kommunens socialtjänst Denna kartläggning har även fokuserat på att identifiera boendestödjande och arbetsstödjande tjänster för målgruppen personer med alkohol- eller drogrelaterad problematik. Sammantaget kan konstateras att få kommuner erbjöd specialiserat arbetsstöd för den aktuella målgruppen. I flertalet kommuner riktade sig dessa tjänster till en bredare målgrupp av personer som av olika anledningar behöver stöd för att komma ut i sysselsättning, arbete eller studier. Boendestödjande tjänster specifikt för personer med alkohol- eller drogproblematik identifierades i något fler av länets kommuner. Slutligen kan sägas att den öppna missbrukar- och beroendevårdens idémässiga bas i mycket stor utsträckning har sin utgångspunkt i Tolvstegsfilosofin. Nio av tio primärbehandlingar för vuxna i Gävleborgs län var vid kartläggningstillfället Tolvstegsinriktade. 6

Inledning Bakgrund och uppdrag I denna rapport redovisas resultatet av en kartläggning av insatser/tjänster som socialtjänsten har att tillgå för att möta behov hos personer med alkohol- och drogproblem. Kartläggningen har initierats av länsstyrelsen och genomförts av X-Fokus (FoU-enheten i Gävleborgs län). Bakgrunden till uppdraget ligger i att socialtjänstens arbete med människor som har missbruksproblem i hög grad sker i öppna former. Istället för institutionsvistelser erbjuds vård, behandling och stöd i öppna former och i det lokala samhället. Tendenser är att öppenvårdsinsatser i framtiden än tydligare kommer att vara socialtjänstens dominerande erbjudande till personer med missbruksproblem. Troligt är också att öppna insatser kommer att utvecklas och differentieras för att möta olika grupper och varierande behov. Kartläggningens syfte har varit att identifiera och beskriva de erbjudanden/insatser i öppna former som kommunens socialtjänst har att tillgå för att möta behov hos vuxna personer med missbruksproblem och deras anhöriga. Av särskild vikt har varit att identifiera insatser inom den öppna missbrukarvården som särskilt riktar sig till barn, till anhöriga, som är utformade för kvinnor respektive män, som riktar sig till yngre respektive äldre. Kartläggningen är tänkt att användas som en del i det fortlöpande utvecklingsarbetet av den öppna missbrukarvården. Konkret betyder detta att vägleda länsstyrelserna i deras arbete med tillsyn, utgöra underlag för dialogen mellan kommunerna och länsstyrelserna kring utvecklingsmedel och vara ett material för den kommunala planeringen. I första hand riktar sig rapporten till politiker och ledande tjänstemän. Den långsiktiga visionen är att kunskaperna tillsammans ska bidra till en utveckling av den öppna vården till såväl ökad kvalitet som ökad mångfald. Genomförande Kartläggningen har genomförts parallellt i Gävleborgs, Dalarnas, Västmanlands, Örebros och Värmlands län. Sammantaget har arbetet omfattat 64 kommuner. Informationsinsamlingen har skett under perioden februari till april 2006, och den bild av tjänsterna som presenteras var den som gällde i respektive kommun under denna period. Arbetet har samordnats av Dalarnas forskningsråd och de fem länskartläggarna har träffats en gång per månad från februari till maj 2006. Vid dessa möten har den teori och de begrepp som använts inom tjänsteforskningen introducerats. Dessutom har det skett ett fortlöpande arbete med att avgränsa, definiera och strukturera den information som samlats in genom kommunintervjuerna. I uppdraget från länsstyrelsen låg att identifiera och beskriva insatser/tjänster utformade för att möta behov hos personer med missbruksproblem samt deras anhöriga och barn. Socialt arbete bedrivs i en komplex vardag där många uppgifter och processer pågår samtidigt. Arbetet är i hög grad beroende av de förhållningssätt och den arbetskultur som präglar förvaltningen och de olika verksamheterna. En målsättning i kartläggningsarbetet har varit att söka urskilja de tjänster som erbjuds speciellt för behov hos personen med missbruksproblem och hans eller hennes anhöriga. Det allmänna sociala arbetet har lämnats utanför i detta arbete. Inte heller har socialsekreterarens utredande och myndighetsutövande arbete tagits med. 7

Urval Under kartläggningsarbetet har det i uppdraget funnits en strävan efter att identifiera insatser med ett visst mått av struktur och tydlig inriktning samt avgränsa dessa från det mer allmänna sociala arbetet. Mot bakgrund av denna strategi upprättades en sorts urvalsram för vilka insatser som skall redovisas i denna kartläggning. De insatser av öppenvårdskaraktär vi identifierat under inventeringen ute i kommunerna har bedömts utifrån tre kriterier: 1. Verksamhetsidé 2. Struktur 3. Resurser Öppenvårdsinsatserna har bedömts utifrån hur hög grad tjänsten är utvecklad i förhållande till verksamhetsidé, grad av struktur i utförandet samt resurser och förutsättningar som finns inom systemet för att utföra tjänsten (exempelvis personal, kunskap och materiella resurser). Om de identifierade tjänsterna bedömts uppfylla en tydlighet i alla tre kriterierna eller i två av dessa kriterier har tjänsten också redovisats i denna kartläggning. Om tjänsten inte förefallit uppfylla en tydlighet i något av kriterierna, har den inte redovisats som en tjänst alls eller alternativt nämnts under rubriken övrigt i rapporten. I detta sammanhang är det viktigt att notera att de bedömningar som gjorts av tjänsterna enligt de tre kriterierna primärt har syftat till att avgränsa tjänsten från det mer allmänna sociala arbetet. Bedömningarna innehåller dock inga värderingar kring tjänsternas effektivitet eller kvalitet då en sådan värdering skulle kräva ett helt annat upplägg av utvärderande karaktär. Många gånger har det varit svårt att bedöma om en tjänst/insats är så strukturerad att den skall presenteras i kartläggningen. Det har också givetvis funnits gränsfall och möjligheter till olika tolkningar. Dessa gränsfall och olika tolkningar har diskuterats under de gemensamma kartläggningsträffarna med en strävan efter att uppnå enhetliga bedömningar i de fem länen. Särskilt svårt har urvalsförfarandet varit i små kommuner där graden av specialisering av naturliga skäl är lägre. Även arbetsformer inom ramen för socialtjänstens myndighetsutövande verksamhet kan ha karaktären av relativt strukturerade öppenvårdsinsatser. Framför allt förefaller insatser av motiverande och rådgivande karaktär finnas som en viktig och mer eller mindre strukturerad insats inom socialtjänsten. Som tidigare nämnts har dock en avgränsning gjorts gentemot den myndighetsutövande och utredande verksamheten varför dessa insatser inte redovisas i denna rapport Informationsinsamlandet i Gävleborgs län Insamlandet av den övergripande informationen i syfte att få en översikt av vad kommunerna i Gävleborgs län har att erbjuda i form av öppen missbrukarvård har skett genom halvstrukturerade intervjuer. Strategin vid urvalet av intervjupersoner har varit att välja ut personer som har en god överblick över öppenvårdsinsatserna i kommunen. Intervjuerna har följt en intervjuguide (jmf Kvale, 1997) med en översikt över de områden som avsågs täckas och förslag till frågor (bilaga 2). För att komplettera den övergripande informationen har även intervjuer gjorts med personal som deltar direkt i utförandet av olika insatser eller på annat sätt har god kännedom om detta. Dessa intervjuer har tagit bäring på centrala aspekter som används inom tjänsteforskningen 8

för att analysera en tjänst. Intervjuerna har fokuserat på att använda ett raster för att närma sig den enskilda tjänstens karaktär enligt nedanstående: Målgrupp (Vilka riktar sig tjänsten till?) Erbjudandet (Hur ser erbjudandet till klienten ut?) Behov (Vilka behov avser tjänsten tillgodose?) Innehåll (Vilka inslag finns i tjänsten och hur ser utförandeprocessen ut?) Omfattning (Tidsmässig omfattning, intensitet, kapacitet?) Lite om validitet och reliabilitet Denna kartläggnings validitet och reliabilitet handlar givetvis om hur urvalet av intervjuade personer gjorts, hur intervjuerna utformats och genomförts samt hur utsagorna tolkats och bearbetats. Det material som insamlats under intervjuerna har inte alltid haft karaktären av exakta och explicita svar på exempelvis vilket behov en insats avser möta, utan snarare varit av flödigt beskrivande karaktär. Detta har ibland inneburit nödvändigheten av kvalitativa tolkningar från författarens sida. De ansatser som gjorts för att öka graden av validitet och reliabilitet i denna studie är framför allt: En intervjuguide har använts för att uppnå enhetlighet i intervjuerna. Kompletterande intervjuer har gjorts vid otydligheter eller frågeställningar. Under intervjuandet har min strävan varit att inte påverka intervjupersonen i någon riktning annat än den att uppmuntra till beskrivande utsagor. Det utskrivna materialet med mina kvalitativa tolkningar har kommunicerats med de intervjuade personerna samt ledningspersonal inom individ och familjeomsorgen i varje kommun. Deras synpunkter har sedan arbetats in i materialet. Kartläggningens inriktning och utfall i stort påverkas givetvis också av de teoretiska utgångspunkterna från tjänsteforskningen vi valt. Denna teoretiska ram innebär antagligen såväl möjligheter som begränsningar när det gäller att inventera och beskriva öppenvårdsinsatser. Anledningen till valet av teoretiska verktyg från tjänsteforskningen är en strävan av att få tillgång till ett sorts raster att lägga på det insamlade materialet för att enhetligt och tydligt kunna definiera och analysera de identifierade öppenvårdsinsatserna. Teoretisk utgångspunkt Som teoretisk utgångspunkt har vi i kartläggningsarbetet tagit stöd i tjänsteforskningen. Detta var en av kartläggningsuppdragets premisser. Inom tjänsteforskningen har man utvecklat begrepp och strukturer med uppgiften att beskriva tjänster. I det kommande avsnittet ges en kortfattad beskrivning av de grundläggande begreppen. En fördjupad beskrivning kan den intresserade få genom rapporten Klienten som medproducent tjänsteperspektiv på den sociala barnavården (Messing & Westlund 2004). Tjänst Ordet tjänst används inom tjänsteforskningen i betydelsen handlingar som är till nytta för någon annan, således ej en befattning eller ställning i arbetslivet. Efter Edvardsson (1996) definieras tjänster som en kedja av (sekventiella och parallella) värdeskapande aktiviteter eller handlingar, vilka bildar en process i syfte att uppnå ett visst resultat. I processen medverkar klienten genom att utföra olika moment i interaktion med socialarbetaren. Till 9

skillnad från varor är tjänster immateriella. De produceras och konsumeras samtidigt, och detta sker med klienten som medproducent. Man kan uttrycka det som att tjänster kommer till, utförs och mottas i relationer. I beskrivningen av en tjänst tar man fasta på vad som görs och söker besvara frågan: Vad pågår här? Ett fullödigt svar på frågan vad pågår här innefattar: handlingen (vad), aktörerna (vem/vilka), situationen (när och var), tillvägagångssättet, hjälpmedel, stil (hur och hurudant) samt syftet (varför). Tjänstelogiken Att tjänster kommer till, utförs och mottas samtidigt och med klienten som medproducent innebär att tjänster inte kan lagras. En socialförvaltning kan och bör ha förutsättningar och beredskap att utföra tjänster. Detta betyder att förvaltningen måste ha tillgång till de resurser, kompetenser och materiella förutsättningar som behövs för att genomföra tjänsten. En viktig aspekt, som särskiljer socialtjänsten från många andra verksamheter, är att relationen mellan klienten och socialarbetaren varierar. Den kan vara frivillig och önskad men också tvingande där klienten måste ha en kontakt vare sig han eller hon vill det eller ej. Detta ger socialarbetaren den viktiga uppgiften att skapa den samarbetsrelation som tjänsten kräver. Ytterligare en aspekt av tjänstelogiken är att samma tjänst kommer att utföras något olika från gång till gång eftersom den skapas i mänskliga möten med de möjligheter och begränsningar dessa ger. Socialtjänstens meny De tjänster förvaltningen har beredskap för att genomföra kan presenteras i en meny jämför med restaurangen där menyn talar om vilka rätter och drycker man har förberett sig på att kunna servera sina gäster. Tjänsterna, och därmed menyn, riktas till en viss grupp av klienter och är anpassade till de behov hos klienten socialtjänsten skall och/eller lämpligen bör möta. För personer med missbruksproblem ska alltså tjänsterna svara mot hans eller hennes specifika behov. Missbrukets karaktär medför att anhöriga, inkluderande barn, har angelägna behov som socialtjänsten är ålagda att möta. Klienterna klassificeras i olika målgrupper som man tänker sig har delvis olikartade behov vilket i sin tur kräver olika tjänster. Varje målgrupp kan i sin tur ha en rad legitima behov och därmed sammanhängande tjänsteerbjudanden. Menyn får formen av en matris där man vågrätt anger vilken mottagare av tjänsten som är i fokus, och lodrätt anger vilken typ av tjänst eller intervention som erbjuds. Producentens perspektiv Beroende på om man är klient eller socialarbetare betraktar man tjänsten ur olika perspektiv. Kartläggningsarbetet har utgått från producentens perspektiv. Vad innebär då detta mer i detalj? Förutsättningar och beredskap Socialtjänsten kan inte lagra och leverera tjänster, men däremot tillhandahålla förutsättningar för tjänster. För detta krävs att organisationen har en uppfattning om vad klientens behov består i och hur detta behov på lämpligaste sätt ska mötas. Idén om behovet och hur detta ska mötas benämns tjänsteerbjudande varför och vad. Till förutsättningarna hör också att organisationen har en plan för vilka aktiviteter som skall genomföras, tillsammans med vem och i vilken ordning för att tjänsteerbjudandet ska förverkligas. Detta kallas tjänsteprocessen och inriktas på hur det konkreta arbetet ska gå till. Den tredje aspekten av förutsättningar och beredskap är att organisationen har tillgång till de personella, organisatoriska och materiella resurser som krävs för att genomföra tjänsteprocessen ett tjänstesystem. 10

Sammanfattningsvis kan man uttrycka det så att: Tjänstesystemets resurser och struktur ska stödja tjänsteprocessen, och att tjänsteprocessen realiserar tjänsteerbjudandet samt att tjänsteerbjudandet tillgodoser behovet. Eller vise versa, det vill säga klienternas behov måste styra vilka erbjudanden socialtjänsten tar fram, erbjudandena måste backas upp av väl genomtänkta tjänsteprocesser och att dessa processer i sin tur kräver stöd i form av resurser och lämplig organisation. De tre komponenterna växelverkar med varandra och i samtliga tre finns klienten med. Producentens modell illustreras i figur 1. Tjänsteerbjudande Mottagare Klient Deltagare Resurs Tjänsteprocessen Tjänstesystemets resurser och struktur Figur 1: Producentens modell efter Westlund & Edvardsson (1998) sid. 41. 11

Den öppna beroende- och missbrukarvården i Gävleborgs län Gävleborgs län består av tio kommuner som överlappar två landskap, Gästrikland och Hälsingland. Den totala befolkningen i länet uppgick under andra kvartalet 2006 till 275 838 invånare. Beskrivningen av länets öppenvårdsinsatser inleds nedan med en beskrivning av några aspekter som är centrala i arbetet med alkohol- och drogproblematik i Gävleborgs län. Tanken är att ge läsaren en bild av de förutsättningar och tongivande tankegångar som utgör grunden för den öppna beroende- och missbrukarvården i länet. Samordnad beroendebehandling i Gävleborgs län (SBG) I en motion i landstingsfullmäktige i mars 2001 konstaterades det att det i Söderhamn fanns en mycket välfungerande beroendemottagning som drevs i samverkan mellan Söderhamns kommun och landstinget. Denna motion blev startskottet för ett utvecklingsarbete i länet med målet att verka för att behandling av beroendesjukdomar utvecklas i samverkan mellan landstinget och kommunerna. Kommunförbundet i Gävleborgs län beslutade som ett led i detta att ansöka om projektmedel hos finansdepartementet för att åstadkomma en utvecklad samverkan i beroendefrågor. Ansökan renderade medel i form av statsbidrag för kommuner och landsting med kraftig befolkningsminskning i syfte att främja samverkan mellan kommuner och landsting. Projektet, som pågått sedan november 2003, syftar till att samordna och utveckla länets beroendebehandling och kunna integrera kommunal beroendebehandling med landstingsverksamhet och privata vårdgivare i en samarbetsorganisation kallad SBG Samordnad beroendebehandling i Gävleborg. I projektet ingår Landstinget Gävleborg, länets tio kommuner, näringslivet, Alna Öst (resurs för företag och organisationer i alkohol- och drogfrågor, se ordlista) samt privata vårdgivare (Persson och Westin, 2004). Projektets organisation är utformad med en politisk styrgrupp, en ledningsgrupp samt en projektledning. En viktig del i organisationen är också ett nätverk med ett 50-tal representanter från samtliga kommuner, landstinget, näringslivet, Alna Öst samt privata vårdgivare. I detta nätverk har det ägt rum nätverksträffar i de olika länsdelarna för att inventera och diskutera hur lokala lösningar passar in i de bärande tankegångarna i en samordnad beroendebehandling. De bärande tankegångarna inom projektet är att bygga upp fyra beroendecentrum i länet i nära samverkan mellan kommunerna och landstinget. Syftet med tillskapandet av beroendecentrum är att i samverkan mellan landsting och kommuner tillskapa en god prevention och behandling av alkohol- och drogproblem i länet. Den enskilde skall uppleva beroendevårdens insatser som en integrerad del i en obruten vårdkedja, det vill säga en helhet oavsett vårdform och ansvarig vårdgivare. Centralt i projektet är en strävan att skapa en professionell beroendebehandling med lika kvalitet för alla länsmedborgare. 12

Förslaget som arbetats fram inom projektet är att indela länet i fyra regioner där kommunerna i varje region knyts till ett beroendecentrum enligt nedan: Gävle kommun (ett eget beroendecentrum) Västra Gästrikland (Sandviken, Hofors, Ockelbo) Södra Hälsingland (Ovanåker, Bollnäs, Söderhamn) Norra Hälsingland (Hudiksvall, Ljusdal, Nordanstig) I nuläget finns det beroendecentrum i Gävle, Västra Gästrikland (lokaliserat till Sandviken) och i Söderhamn. Enligt det förslag som arbetats fram inom ramen för SBG-projektet (Persson och Westin 2004) är planen framöver att undersöka förutsättningarna för att bygga upp ett beroendecentrum för norra Hälsingland (planerad lokalisering till Hudiksvall) samt organisatoriskt knyta ihop kommunerna i södra Hälsingland (Bollnäs och Ovanåker) med det befintliga beroendecentret i Söderhamn. Länsavtal kring avgiftning Sedan 2004 har alla länets kommuner tillgång till samma landstingsfinansierade avgiftningsavtal och möjlighet att skicka patienter som behöver inneliggande avgiftning till nedanstående avgiftningsenheter: Self Help Kliniken i Söderhamn (privat vårdgivare) Lindalens behandlingshem (privat vårdgivare) Beroendeenheten, avd 65, vid Falu lasarett Nada-akupunktur Nada-akupunktur (National Acupuncture Detoxification Association) är ett centralt inslag inom beroendebehandlingen i Gävleborgs län och finns tillgänglig vid flertalet verksamheter inom beroendebehandling. Vid beroendecentrum i Söderhamn, Gävle och Västra Gästrikland erbjuds alla patienter akupunktur oavsett om de deltar i en poliklinisk avgiftning/nedtrappning, primärbehandling, eftervård, anhörigbehandling eller annan kontakt med verksamheten. Nada-akupunktur är en öronakupunktur som bygger på att frisätta kroppsegna signalsubstanser och endorfiner vilket motverkar, oro, stress, smärta, drogsug, sömnproblem med mera. Akupunkturen kombineras ibland med avslappningsövningar. Förutom de medicinska effekterna innehåller akupunkturen, enligt sjuksköterskorna som sätter nålarna, ett omvårdande inslag som ger öppningar till samtal, närhet och pedagogiska verktyg i behandlingskontakten. Självhjälpsgrupper, Minnesotamodellen och Tolvstegsbehandling I Gävleborgs län har en stor del av öppenvårdsarbetet haft sin tankemässiga förebild i Tolvstegsbehandling, Minnesotamodellen och självhjälpsgrupper så som AA (Anonyma alkoholister), NA (Anonyma narkomaner) och Länkarna. Därför ges nedan en kort beskrivning av dessa behandlingsmässiga utgångspunkter. 13

Självhjälpsgrupper I Skandinavien blev självhjälpsgrupper kända via artiklar i tidskriften Det Bästa på 1940-talet då självhjälpsorganisationen Länkarna startade sin verksamhet i Stockholm. På 1950-talet bildades den första AA-gruppen i Sverige och rörelsen har sedan 1970-talet växt och 1999 fanns över 500 AA-grupper i Sverige. I Gävleborgs län finns cirka 20 AA-grupper samt cirka tio NA-grupper som har möten minst en gång i veckan, och på större orter varje dag. Separata veckovisa kvinnomöten förekommer också på flera ställen i länet (Klippmark, 2002). Självhjälpsrörelsen AA beskriver sig på sin hemsida som en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, förhoppningar och sin styrka med varandra för att lösa sitt gemensamma problem och hjälpa andra att tillfriskna från alkoholism. Enda villkoret för deltagande är den enskildes önskan att sluta dricka. Rörelsen är helt obunden, självfinansierad genom frivilliga bidrag, deltar inte i offentliga debatter och saknar reglementen. AA:s program grundar sig på de tolv stegen (se bilaga 1), de tolv traditionerna, den stora boken och några andra dokument. De tolv traditionerna kan sägas vara interna ordningsregler för att trygga självhjälpsgruppernas existens, tillväxt, självstyre och anonymitet. Den stora boken hos AA innehåller ett 40-tal personliga berättelser som beskriver hur personerna uppnådde stabil nykterhet för första gången med hjälp av AA. Anonyma alkoholisters 24-timmarsprogram är ett uttryck för hur AA-medlemmen försöker lösa problemet med att hålla sig nykter. Det gäller att vara nykter nu. I dag ska jag inte dricka något. I morgon kanske jag blir frestad att ta ett glas. Men den dagen, den sorgen. Nu gäller det att inte dricka något det här dygnet. Anonyma Narkomaner, NA, är tillfrisknade narkomaner som möts regelbundet för att hjälpa varandra att bli drogfria. NA:s program innebär total avhållsamhet från alla droger. Enda villkoret för medlemskap är att sluta använda droger. Verksamheten är lik den för AA med Tolvstegsprogrammet som grund. För NA innefattar dessa steg att erkänna att det existerar ett problem, att söka hjälp, självbedömning, konfidentiellt självavslöjande, gottgörelse där skada har åsamkats och arbete med andra drogberoende som vill tillfriskna. Minnesotamodellen och Tolvstegsprogrammet Minnesotamodellen introducerades i Sverige vid en konferens i Stockholm 1984. Modellen har växt fram ur självhjälpsrörelsen. Med utgångspunkt i texter från SiS hemsida, SCAA:s hemsida (Ideell stiftelse som bland annat sprider kännedom om Minnesotamodellen) samt Klippmarks (2002) rapport om missbrukarvården i Gävle och Gävleborgs län kan Tolvstegsbehandlingen sammanfattas enligt nedan: Tolvstegprogrammet, eller den så kallade Minnesotamodellen, bygger på att beroendet är en sjukdom. Individen behöver därför inte lasta sig själv för sitt drickande. Behandlingen är uppbyggd i tolv steg, där det första steget innebär att man erkänner sitt beroende. Behandlingen sker oftast i gruppform och följer ett strukturerat program som innehåller bland annat lektioner kring kemiskt beroende ur olika synvinklar som exempelvis sjukdomsbegreppet, förnekandet och återfallsprevention. I gruppen sker samtal, erfarenhetsutbyte och övningar (ibland läxor) kring missbrukets konsekvenser och påverkan på det egna livet. Centralt i gruppaktiviteterna är att identifiera sig med andra missbrukares situation och livshistoria och genom detta få insikt och styrka att börja ta ansvar för sitt tillfrisknande. Denna del i behandlingen benämns ofta primärbehandling. 14

Centralt under primärbehandlingen är att skapa insikt om det beroende den enskilde har utvecklat och att få patienten att ärligt för sig själv och för andra ge den sanna bilden av sin beroendesituation. Primärbehandlingen brukar omfatta cirka sex veckor i öppenvård eller fyra fem veckor i slutenvård. De resterande stegen i tillfrisknandet arbetar man med under efterbehandlingen som ofta pågår under cirka ett år, cirka en gång i veckan samt på lång sikt i självhjälpsgrupp. Med den grundsyn som är rådande inom Tolvstegsorienterad behandling betraktar man primärbehandlingen enbart som en vändpunkt och förutsätter att patienten har livslång kontakt med AA (eller NA) för att säkra ett nyktert (drogfritt) liv. I enlighet med det Tolvstegsbaserade synsättet ser man alkoholism och annat drogberoende som en sjukdom vilken är kronisk men behandlingsbar. En viktig aspekt i behandlingsarbetet är också inriktningen på den andliga sidan av personligheten. I ett drogberoende har de som drabbas fått ett stort tomrum i sitt inre. En väsentlig uppgift i behandlingen är därför att väcka medvetenhet hos patienterna att det är lika viktigt som drogfrihet att få ett meningsfullt innehåll i livet. Utan en sådan förändring i personligheten vet man erfarenhetsmässigt hur svårt det är att få drogfriheten att bli permanent. Det andliga innehållet kräver inte något religiöst ställningstagande. En viktig del av behandlingen är också anhörigveckorna som ofta förekommer i behandlingen. Dessa syftar till att medvetandegöra anhöriga och andra närstående om rollerna i en familj med drogberoende samt visa på vägar ut ur problemen med hjälp av självhjälpsgrupper, exempelvis Al-Anon (Stödgrupp för anhöriga. Se ordlista). Ofta erbjuds också särskilda anhörigprogram där de anhöriga på ett strukturerat sätt kan bearbeta sin anhörigproblematik. Den Tolvstegsorienterade behandlingen utförs ofta av terapeuter med egen erfarenhet av drogmissbruk. Kravet brukar vara att de själva gått igenom behandling och därefter varit fria från droger i minst två år samt genomgått en utbildning med inriktning mot alkohol- och drogberoende. Behandlarna brukar kallas alkoholterapeuter, alkoholrådgivare eller addictologer beroende på vilken typ av utbildning de genomgått. Begreppen beroende missbruk skadligt bruk Det förefaller som om personal inom individ- och familjeomsorgen av tradition använder begreppet missbruk som en samlingsterm vilket uppmärksammats under intervjuerna i denna studie. Personal med Tolvstegsinriktning, medicinsk inriktning (beroendemedicin) eller överhuvudtaget personal som arbetar operativt med behandling förhåller sig ofta mer stringent till begreppsdefinitionerna för beroende missbruk skadligt bruk som bland annat återfinns i ICD 10 och DSM IV enligt nedan: Beroende Substansberoende är ett centralt begrepp för diagnostiken av sjukdomstillstånd förorsakade av alkohol, läkemedel eller narkotika. Enligt ICD 10 avser detta en grupp fysiologiska beteendemässiga och kognitiva fenomen där den beroendeframkallande substansen får en mycket högre prioritet för individen än andra beteenden, som tidigare haft större betydelse. För att ställa diagnosen beroende krävs att tre av nedanstående kriterier är uppfyllda under det senaste året. 1. Behov av allt större dos för att uppnå ruseffekt 2. Abstinensbesvär när bruket upphör, 3. Intag av större mängd eller intag under längre tid än vad som avsågs, 4. Varaktig önskan eller misslyckade försök att minska intaget, 15

5. Betydande del av livet ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta sig från bruket av alkohol eller narkotika, 6. Varaktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas, 7. Fortsatt användning trots kroppsliga eller psykiska skador. Missbruk är en diagnostisk term i DSM IV för att beteckna ett tillstånd (substance abuse) som vanligtvis föregår DSM IV-diagnosen beroende. Termen missbruk i denna betydelse är kopplad till fyra kriterier varav ett skall vara uppfyllt under det senaste året. Kriterierna är följande: 1. Upprepad användning av alkohol eller narkotika som leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller hemmet 2. Upprepad användning av alkohol eller narkotika i riskfyllda situationer, exempelvis vid bilkörning eller i arbetslivet 3. Upprepade kontakter med rättsväsendet som en följd av missbruket 4. Fortsatt användning trots återkommande problem Skadligt bruk (harmful use) av alkohol/droger är motsvarande term till missbruk i ICD 10. Skadligt bruk definieras enligt följande: Bruk av psykoaktiva substanser på ett sätt som skadar hälsan. Skadan kan vara fysisk (som hepatit vid intravenöst missbruk) eller psykisk (som depressionsperioder sekundärt till hög alkoholkonsumtion). En avgörande skillnad mellan missbruk och beroende är graden av tillvänjning som är större vid beroende. Missbruk skiljer sig också i konsumtionsmönstret som kan variera kraftig över tid från beroende där konsumtionsnivån är mera konstant (Infomedica). Under denna kartläggning har det framförts synpunkter från initierade behandlare om värdet av att särskilja begreppen som ett led i metodutvecklingen för att möta olika typer problematik hos den enskilde och skapandet av ett gemensamt språk inom professionen. Min strategi har varit att försöka särskilja i så stor utsträckning som möjligt men jag är medveten om att termen missbruk ibland används som ett övergripande begrepp. 16

Presentation av kommunernas öppenvårdsinsatser De tio kommunernas öppenvårdsinsatser redovisas inledningsvis i en kommunmeny som ger en överskådlig bild över vad som finns tillgängligt för kommunmedborgarna i den aktuella kommunen. Strategin vid utformandet av menyerna har varit att illustrera så tydligt som möjligt vilka insatser som finns och vilken målgrupp de vänder sig till. Som ett led i detta är kommunmenyerna indelade i kolumner för olika målgrupper (vuxna män och kvinnor, unga vuxna män och kvinnor, vuxna anhöriga samt anhöriga barn/ungdomar). Menyerna är också uppdelade i rader för olika typer av insatser (rådgivande/motiverande, behandlande, upprätthållande, arbetsstöd och boendestöd). Längst ned i kommunmenyerna finns en rad för övriga insatser som faller utanför de övriga kriterierna i kommunmenyn men som bedöms väsentliga att redovisa. Tydliggörande av specialisering För att tydliggöra graden av specialisering gentemot olika målgrupper har skiljelinjen mellan kolumnerna för män och kvinnor tagits bort i de fall där insatsen riktar sig till bägge könen, exempelvis vid mixade behandlingsgrupper. När det gäller kolumnen för unga vuxna (cirka 18 24 år) redovisas endast insatser som har en specifik inriktning mot denna målgrupp trots att flertalet vuxenverksamheter vänder sig till personer från 18 år och äldre. Tanken med ovanstående strategier är att åskådliggöra avsaknaden av specialisering tydligare än om samma text återkommer i flera kolumner. Symbolen * i kommunmenyn markerar att insatsen är öppen utan krav på biståndsbeslut eller registrering vid kommunens myndighetsutövande verksamhet. Efter presentationen av kommunmenyn beskrivs kortfattat den öppna beroende/missbrukarvårdens organisation i respektive kommun. Därefter följer en kortfattad beskrivning av de befintliga öppenvårdsinsatserna i kommunen samt specificering av insatsen utifrån följande aspekter: Målgrupp Behov Erbjudande Innehåll Omfattning Kommunerna redovisas gruppvis enligt SBG:s indelning enligt nedan: Gävle Västra Gästrikland (Sandviken, Hofors, Ockelbo) Norra Hälsingland (Hudiksvall; Ljusdal; Nordanstig) Södra Hälsingland (Söderhamn, Ovanåker, Bollnäs) 17

Gävle kommun 92 257 invånare (första kvartalet 2006) Öppenvårdsinsatserna inom beroende/missbrukarvården i Gävle kommun är i huvudsak organiserade i två enheter: Gävle beroendecentrum (GBC) och Kompassen. Bägge verksamheterna ligger organisatoriskt under enheten Gävle familjecenter (GFC). Gävle beroendecentrum vänder sig i första hand till personer över 25 år. Kompassens verksamhet har inriktat sig på den yngre målgruppen mellan 15 25 år. Ytterligare en aktör inom öppenvård är Grindens verksamhet som tillhandahåller insatser i form av barn- och ungdomsgrupper samt föräldragrupper. Grindens verksamhet är en del av socialtjänsten i Gävle och ligger organisatoriskt under Gävle familjecenter. För målgruppen personer med dubbel diagnos (alkohol/ drogproblematik psykiatrisk problematik) finns verksamheten Team Douglas som är ett samarbete mellan socialtjänst, omvårdnad Gävle och psykiatrin som bedriver olika motivationsoch stödinsatser. Fokus Vuxna Unga vuxna Anhöriga Typ Män Kvinnor Män Kvinnor Vuxna Barn/ungdom Rådgivande/ motiverande Behandlande Upprätthållande *Öppen mottagning på GBC Måndag fredag 10.00 11.30 eller tidbokning *KOM (kunskaps- och motivationsprogram) Mixad grupp, 3 veckor, 3 gånger/vecka. Enskilda motivationssamtal för personer med dubbel diagnos på Team Douglas. Individuell planering. *Poliklinisk avgiftning. Grupp, halvdag, måndag fredag eller enskilt med individuell planering. *Tolvstegsorienterad grundbehandling för män i grupp, 10 veckor, 3 timmar, 3 gånger/vecka. *Tolvstegsorienterad grundbehandling för kvinnor i grupp 10 veckor, 3 timmar, 3 gånger/ vecka. Kvinnohemmet Olivia Öppen dagbehandling, grupp och enskilt. 3 12 månader. Nudax - Tolvstegsorienterad primärbehandling i mixad grupp. 8 veckor, mån - *Tolvstegsorienterad efterbehandling i grupp för män 39 veckor, 2 timmar/vecka. fre fm. *Tolvstegsorienterad efterbehandling i grupp för kvinnor i grupp 39 veckor, 2 timmar/vecka. Kvinnohemmet Olivia. Öppen dagbehandling, grupp och enskilt. 3 12 månader *Mottagning på Kompassen Måndag fredag. *Bojen Enskilda samtal med personer som är positiva på drogtest under max två månader. Måndag fredag enligt individuell plan. *Lotsen Vägledande/ motiverande kunskapsprogram i mixad grupp, 4 veckor, måndag fredag. Team Vågen Enskilda samtal och gruppaktiviteter. Individuell planering. *Trossen Tolvstegsorienterad primärbehandling i mixad grupp. 8 veckor, måndag fredag. *Kajen. Tolvstegsorienterad efterbehandling i mixad grupp. 8 månader, två gånger/vecka. Team Vågen Enskilda samtal och gruppaktiviteter. Individuell planering *Enskilda samtal och rådgivning på kompassen och beroendecentrum. *Anhörigbehandling i grupp (grund). 12 veckor, 1 gång/vecka. *Grinden Föräldragrupper. 10 tillfällen, två timmar/vecka. Nudax Anhörigbehandling i grupp. 16 veckor, 1 gång/vecka. *Efterbehandling för anhöriga i grupp 12 veckor, en gång/vecka. *Grinden Barn och ungdomsgrupper. Terminsvis, 13 15 träffar 1 gång/vecka. 18

*Daglig stödgrupp - Måndag fredag.1,5 timme, fyra veckor eller längre. *Elefanten 1 Återfallsprevention i mixad grupp. 2 gånger/vecka, 3 4 månader. *Elefanten 2 Återfallsprevention i mixad grupp. 1 gång/vecka, 6 8 månader. Team Douglas Enskilda samtal och aktiviteter för personer med dubbel diagnos. Nudax Tolvstegsorienterad eftervård i mixad grupp. En eftermiddag/vecka under 10 måadern samt 2 träffar/månad under 12 månader. Boendestöd Arbetsträning/ sysselsättning Annat *Grinden Föräldragrupper. 10 tillfällen, 2 timmar/vecka. Boendestödsverksamheten Ny Start Praktiska Självhjälpsgrupper (AA, NA, ACoA, DAA, UPIAA, Al-Anon, Länken, FMN, Kaos, Ria, LP-kontakten). Flik (Föreningen för lek, idrott och kultur). Insatsråd, öppna föreläsningar på GBC, Nada-akupunktur mm. Insatser vid Gävle beroendecentrum (GBC) Insatserna/tjänsterna vid Gävle beroendecentrum vänder sig i första hand till personer över 25 år medan Kompassens verksamhet är särskilt inriktad på ungdomar och unga vuxna mellan 15 25 år. Det är rullande och öppet intag till de olika insatserna utan krav på registrering och biståndsbeslut. Behandlingsresurserna vid GBC består av fem sjuksköterskor, 8,5 alkohol- och drogterapeuter samt en läkare på halvtid (läkartjänsten och två sjukskötersketjänster är landstingsfinansierade). Mottagning Öppen mottagning måndag fredag, 10.00 11.30. Förutom den öppna mottagningen finns möjlighet till bokade samtal under andra tider. Alla personer som söker sig till GBC går via mottagningen innan de kommer till andra insatser. Mottagningen inrymmer framför allt tjänsterna bedömning (medicinsk och psykosocial), rådgivning, motivationssamtal samt slussning till lämpliga insatser. Anhöriga kan också vända sig till mottagningen för rådgivning mm. Behov: Bedömning och klargörande av problematik samt motivation till förändring. Erbjudande: Enskilda samtal, medicinsk och psykosocial bedömning. Innehåll: Kartläggning av missbruks/beroendemönster (ADDIS, droganamnes), medicinsk bedömning drog- och alkotester, slussning till andra insatser och remitterande till slutenvårds avgiftning vid behov. Målgrupp: Vuxna män och kvinnor med missbruksproblematik samt anhöriga. Omfattning: Cirka 1 3 besök. Poliklinisk avgiftning Poliklinisk avgiftning där patienterna förutom den medicinska behandlingen kan delta i ett motivations och stabiliseringsprogram i gruppform. Om avgiftningsgruppen är fullbelagd eller om andra skäl finns kan dock den polikliniska avgiftningen genomföras enbart genom individuella kontakter med mottagningen. Gruppverksamheten sköts av en alkohol- och drogterapeut i en lokal som är avskiljd från GBC:s övriga verksamhet. Gruppverksamheten syftar till att bistå med psykosocialt stöd och upprätthållande av motivation under avgiftnings- 19

tiden samt utgöra en brygga till fortsatt behandling. Sjuksköterskorna som är knutna till avgiftningen har delegation att remittera till slutenvårdsavgiftning vid behov. Behov: Avgiftning, abstinensbehandling, nedtrappning av abstinenslindrande läkemedel. Erbjudande: Avgiftning och abstinensbehandling i kombination med en stödgrupp. Innehåll: Daglig kontakt med sjuksköterska, medicinering i förekommande fall, akupunktur enligt NADA, föreläsningar, gruppaktiviteter, alkohol- och drogtest. Frukost, lunch och fika ingår. Möjlighet att vila/sova vid behov finns i avgiftningslokalen. Målgrupp: Vuxna män och kvinnor med resurser att klara en poliklinisk avgiftning. Omfattning: Fem förmiddagar/vecka. Individuell behandlingstid. Stödgruppen har plats för cirka åtta patienter Kunskaps- och motivationsprogram (KOM) KOM-programmet bedrivs i föreläsningsform kring olika teman (Tolvstegsorienterat) och har mer karaktären av undervisning kring beroende än behandling. Programmet syftar till att vara förberedande för grundbehandling. För deltagande krävs total drogfrihet. Kraven på närvaro är höga och man skrivs ut efter upprepad ogiltig frånvaro Behov: Insikt om problematik och motivation till förändring. Erbjudande: Utbildning i grupp. Innehåll: Kunskapsprogram i föreläsningsform. Målgrupp: Män/kvinnor med oklar motivation till behandling. Omfattning: Tre gånger/vecka (måndag, onsdag, fredag i tre veckor om totalt nio tillfällen). En grupp om upp till 30 deltagare. Grundbehandling Tolvstegsinriktad gruppbehandling för kemiskt beroende och spelberoende. Behandlingen är differentierad i olika grupper om tre mansgrupper, en kvinnogrupp och en mixad grupp för spelberoende. Behandlingen löper tre dagar i veckan. Vid två tillfällen är det terapigrupp med arbetsuppgifter, vid det tredje tillfället är det en föreläsning (öppen för allmänheten) med efterföljande diskussion i gruppen. Varje deltagare får ett arbetsmaterial med individuella uppgifter (hemläxor). Under behandlingen uppmuntras patienten att delta i självhjälpsgrupp. Behov: Insikt och kunskap om sin beroendeproblematik samt motivation och strategier för att uppnå varaktighet nykterhet. Erbjudande: Behandling i enkönad grupp. Innehåll: Terapigrupp med arbetsuppgifter som följer ett arbetsmaterial, föreläsningar och diskussioner. Målgrupp: Kemiskt beroende vuxna män och kvinnor. Omfattning: Tio veckor, tre timmar, tre gånger/vecka. Cirka 10 12 deltagare/grupp. Efterbehandling Tolvstegsinriktad efterbehandling som riktar sig till dem som genomfört grundbehandlingen inom GBC eller annan behandling vid exempelvis behandlingshem. Efterbehandlingen är uppdelad på två grupper för män, två grupper för kvinnor och en mixad grupp för spelberoende. Det finns möjlighet att gå på efterbehandling såväl dagtid som kvällstid. Varje gruppmedlem får en arbetsbok med uppgifter att arbeta med under efterbehandlingen. Behov: Upprätthållande av nykterhet. Erbjudande: Behandling i enkönad grupp. Innehåll: Gruppaktiviteter och föreläsningar. Arbetsuppgifter som följer en arbetsbok. Målgrupp: Män och kvinnor som genomfört primärbehandling. Omfattning: 39 veckor, en träff i veckan om cirka två timmar. 8 10 deltagare/grupp. 20

Anhörigbehandling (Grundbehandling) Tolvstegsorienterad anhörigbehandling som i första hand vänder sig till personer som har anhöriga med alkohol- och/eller drogberoende i behandling vid GBC. Grundbehandlingen syftar till att ge kunskap om sjukdomen alkoholism/kemiskt beroende. Behandlingen strävar vidare efter att medvetandegöra hur en person med beroendeproblematik påverkar sin omgivning. Centralt är också kontakten och utbytet med andra anhöriga samt introduktionen till självhjälpgrupper som Al-Anon och ACoA. Behov: Förändring av medberoendemönster, bearbetande av känslor och upplevelser. Utbyte av erfarenheter med andra i samma situation. Erbjudande: Behandling/utbildning i mixad grupp. Målgrupp: Vuxna anhöriga till alkohol- eller drogberoende (i mån av plats även anhöriga till spelberoende). Innehåll: Föreläsningar, gruppsamtal, individuella arbetsuppgifter, självdiagnos, upprättande av en handlingsplan till förbättring. Omfattning: Tolv veckor. En träff/vecka, halvdag. 10 13 personer/grupp (två grupper). Anhörigbehandling (efterbehandling) Efterbehandlingen för anhöriga är en fördjupning och fortsättning av grundbehandlingen där de anhöriga får fortsätta och stabilisera det påbörjade förbättringsarbetet. Behov: Fortsatt förändringsarbete och upprätthållande av genomförda framsteg. Erbjudande: Behandling i mixad grupp. Innehåll: Föreläsningar, diskussioner i grupp. Fortsatt arbete med handlingsplan till förbättring. Målgrupp: De som genomgått grundbehandlingen eller en anhörigvecka på behandlingshem. Omfattning: Tre timmar/vecka under 15 veckor. Daglig stödgrupp Daglig stödgrupp riktar sig till personer som genomfört grundbehandling eller behandling på behandlingshem och behöver mer stöd än vad en traditionell efterbehandling en gång/vecka kan tillgodose. Daglig stödgrupp syftar till att stödja patienten i att upprätta personliga och fungerande vardagsrutiner som ger struktur i tillvaron. Även social planering kring ekonomi, bostad, fritid är centrala inslag. Daglig stödgrupp fungerar också som ingångssluss till den ordinarie efterbehandlingen och elefanten (återfallsgrupp). Behov: Stöd för att komma in i fungerande vardagsrutiner och uppnå stabilitet i tillvaron. Erbjudande: Behandling i mixad grupp. Innehåll: Gruppsamtal, vägledning och konkret planering av vardagsrutiner utifrån en planeringskalender. Målgrupp: Vuxna män/kvinnor med extra behov av stöd och struktur. Omfattning: Måndag fredag, förmiddagar (grupptid cirka 1,5 timme/tillfälle). Fyra veckor med möjlighet till förlängning. Elefantprogrammet Elefanten är ett återfallsprogram som vänder sig till dem som gjort flera behandlingar men ändå inte lyckats uppnå en varaktig nykterhet/drogfrihet. Programmet bygger på kognitiva teorier kring processer innan återfall och använder sig av arbetsboken Leva nykter (Gorski, 2004). Elefantprogrammet är uppdelat i två grupper: Elefanten 1 och Elefanten 2. Behov: Insikt och kunskap kring mönster och varningssignaler som indikerar återfall. Erbjudande: Behandling i mixad grupp. 21

Innehåll: Arbete med material ur arbetsboken Leva nykter kring högriskkänslor och risksituationer för återfall med mera. Målgrupp: Personer med hög risk för återfall. Omfattning: Elefanten 1: två gånger/vecka under cirka 3 4 månader. Elefanten 2: en gång/ vecka under cirka 6 8 månader. 4 5 personer/grupp. Insatser vid Kompassen Kompassens verksamhet är särskilt inriktad på ungdomar och unga vuxna mellan 15 25 år. Verksamheten strävar efter hög tillgänglighet och flexibilitet för att i största möjliga mån kunna fånga upp yngre personer vars motivation ofta svänger snabbt. Verksamhet vid Kompassen präglas av ett familje- och nätverksfokus där styrkorna i klientens familj/nätverk uppmärksammas. Verksamheten är också inriktad på att vid behov använda alla kommunens resurser som komplement till insatserna på Kompassen (exempelvis de resurser som finns inom Gävle familjecentrum). Kompassen är en öppen verksamhet med rullande intag till de olika insatserna dit klienterna kan söka sig själva utan biståndsbeslut och registrering vid individ och familjeomsorgen. Behandlingsresurserna vid kompassen består av en sjuksköterska samt 2,5 alkohol- och drogterapeuter. En läkarresurs på halvtid (landstingsfinansierad) servar både Kompassen och GBC. Mottagning Mottagningsverksamheten bedrivs av en sjuksköterska samt en läkare som arbetar halvtid (servar både Kompassen och GBC). Verksamheten strävar efter att möta ungdomars krav på stor tillgänglighet och flexibilitet. Mottagningen arbetar med fokus på att göra bedömningar kring förutsättningar att gå vidare i behandling utifrån en inventering av patientens psykosociala situation och drogproblematik. Ett centralt inslag är stödjande och motiverande samtal där man strävar efter att förmedla en känsla av sammanhang (KASAM) genom att påvisa hur saker och ting hänger ihop i de ungas liv. Kombinerat med detta strävar man efter att visa på hur klienterna kan förändra sin situation. Mottagningen bedriver också rådgivnings- och stödsamtal med anhöriga. Målet med mottagningsverksamhetens insatser är att slussa patienten vidare till adekvata insatser inom ramen för Kompassen eller andra verksamheter. Möjlighet till polikliniska avgiftningar finns på Kompassen men de flesta yngre med avgiftningsbehov brukar remitteras till inneliggande avgiftning. Sjuksköterskan på mottagningen har delegation av läkare att remittera till slutenvårdsavgiftning. Behov: Bedömning/kartläggning av problematik och behov, motivation till förändring, slussning till rätt insatser. Erbjudande: Enskilda samtal med sjuksköterska och medicinsk bedömning. Innehåll: Enskilda samtal, psykosocial och medicinsk bedömning, stöd- och motivationssamtal, rådgivning, kartläggning (ADDIS), alkohol- och drogtester, slussning. Målgrupp: Personer 15 25 år som på något sätt påverkats av droger, föräldrar och andra anhöriga Omfattning: Individuellt utifrån behov. Bojen (Motivationsprogram/haschprogram) Bojen arbetar med enskilda samtalskontakter för personer som uppvisar positiva drogtest. Till största delen handlar det om personer som missbrukar cannabis. Målet med insatsen är att deltagarna skall uppnå negativa drogtest samt motivation till fortsatt behandling. Bojen arbetar med material och tekniker från haschprogrammet (HAP). 22