Skolstruktur i område öst

Utredning Skolstruktur i område öst Datum: 2016-12-13 1

1 Sammanfattning... 4 2 Inledning... 6 2.1 Syfte och mål... 6 2.2 Kommunala mål, visioner och styrdokument för lärande... 7 2.3 Uppdraget... 10 2.4 Arbetet med alternativen... 11 Alternativens bedömning... 11 Faktorer som påverkar förutsättningarna... 11 3 Struktur 2020 enligt beslut för område öst... 13 3.1 Beskrivning av skol- och förskolestrukturen... 13 Skolstrukturen... 13 Förskolestrukturen... 14 3.2 Problembild med dagens struktur... 17 Kommunövergripande och för området... 17 Floraskolans upptagningsområde... 19 Ursviksskolans upptagningsområde... 20 Örjansskolans upptagningsområde... 20 3.3 Exploatering och befolkningsprognos... 22 Exploatering i området... 22 Befolkningsprognos... 23 4 Alternativen... 24 5 Alternativ 1... 25 5.1 Beskrivning av alternativ 1... 25 Floraskolans upptagningsområde... 25 Ursviksskolans upptagningsområde... 26 Örjansskolans upptagningsområde... 26 5.2 Bedömning av alternativ 1... 26 Sammantagen bedömning alternativ 1... 26 Perspektivet lärande... 26 Perspektivet ekonomi... 28 Perspektivet samhällsplanering... 30 Varianter av alternativ 1... 31 Varianter av alternativ 1 som avskrivits... 31 6 Alternativ 2... 32 6.1 Beskrivning av alternativ 2... 32 Floraskolans upptagningsområde... 32 Ursvikens upptagningsområde... 33 Örjansskolans upptagningsområde... 33 2

6.2 Bedömning av alternativ 2... 33 Sammantagen bedömning alternativ 2... 33 Perspektivet lärande... 33 Perspektivet ekonomi... 35 Perspektivet samhällsplanering... 37 Varianter av alternativ 2... 38 Variant på alternativ 2 som har avskrivits... 38 7 Alternativ 3... 39 7.1 Beskrivning av alternativ 3... 39 Floraskolans upptagningsområde... 39 Ursvikens upptagningsområde... 40 Örjansskolans upptagningsområde... 40 7.2 Bedömning av alternativ 3... 40 Sammantagen bedömning alternativ 3... 40 Perspektivet lärande... 40 Perspektivet ekonomi... 42 Perspektivet samhällsplanering... 44 Varianter på alternativ 3... 45 Varianter på alternativ 3 som har avskrivits... 45 3

1 Sammanfattning Skellefteå kommuns förskolor och skolor står inför stora utmaningar. Dagens skolstruktur är ett arv från förr och är inte anpassad för framtiden. För att kunna nå skolans vision och mål som handlar om att alla barn ska bli sitt bästa jag, behöver en översyn göras av stadieindelning, innehållet i verksamheten och placering av skolbyggnader. Några av de största utmaningarna med skolstrukturen i Skellefteå kommun idag är: Förändrat antal barn och elever med urbaniseringstrend, byggboom, förflyttningar mellan olika stadsdelar och nyinflyttade (för stort elevunderlag på vissa och för litet på andra). Flera små enheter med traditionella lärmiljöer. Dessa har inte förändrats i samma takt som undervisningen och har svårt att möta dagens samt framtidens krav på arbetssätt och digital teknik. Stadieindelningen följer inte läroplanen (årskurs 1-3, 4-6, 7-9, där sammanhållen F-9 förordas). Behålla och attrahera behöriga lärare till alla enheter. En översyn av skolstrukturen har påbörjats och kommer att göras för hela kommunen. I juni 2016 beslutade för- och grundskolenämnden att skolstrukturgruppen, med representanter från berörda förvaltningar, skulle utreda för- och grundskolan inom område öst och presentera minst två alternativ till framtida skolstruktur. I område öst ingår tre upptagningsområden: Floraskolan (Kanal-, Bergsby- och Moröskolan), Ursviken (Ursviks- och Yttre Ursviksskolan) och Örjansskolan (Aura-, Örjansoch Stackgrönnanskolan). Som en del i att möta utmaningarna är det sedan tidigare beslutat att en ny skola, Floraskolan, för årskurs F-9 ska byggas på Morön (kvarteret Nyponet). Samtliga alternativ redovisas utifrån ambitionen för denna skola. Skolstrukturgruppen har kommit fram till tre möjliga alternativ för ny skolstruktur som alla förbättrar dagens struktur och möter, i olika grad, de utmaningar som finns. Alternativen har bedömts utifrån perspektiven: lärande, ekonomi och samhällsplanering, där barnens bästa är i fokus. Alternativ 1 Alternativet innebär att området har tre upptagningsområden och totalt fem grundskolor. Floraskolan, Ursviksskolan och Örjansskolan blir skolor för årskurs F-9. Bergbyskolan blir en skola för årskurs F-3. Yttre Ursviksskolan blir en skola för årskurs F-6. Auraskolans elever flyttar till Örjansskolan. Stackgrönnanskolans elever flyttar till Bergsbyskolan. Bergsbyskolans årskurser 4 och 5 flyttar till Floraskolan. 4

Alternativ 2 Alternativet innebär att området har tre upptagningsområden och totalt fyra grundskolor. Alternativet innebär att skolorna dimensioneras utifrån att ingen skola har färre än två paralleller per årskurs. Floraskolan, Ursviksskolan och Örjansskolan blir skolor för årskurs F-9. Bergbyskolan blir en skola för årskurs F-6. Yttre Ursviksskolans elever flyttar till Ursviksskolan. Stackgrönnanskolans elever flyttar till Bergsbyskolan. Alternativ 3 Alternativet innebär att området har tre upptagningsområden och totalt fyra grundskolor. Alternativet innebär att skolorna dimensioneras utifrån att ingen skola har färre än två paralleller per årskurs. Floraskolan blir en skola för årskurs F-9, och Bergbyskolan, Ursviksskolan och Örjansskolan blir skolor för årskurs F-6. Yttre Ursviksskolans elever flyttar till Ursviksskolan. Stackgrönnanskolans elever flyttar till Bergbyskolan. Alla elever i område öst går årskurs 7-9 på Floraskolan. 5

2 Inledning 2.1 Syfte och mål För att ge hela Skellefteå kommun bästa möjliga förutsättningar för en positiv utveckling har en utvecklingsstrategi antagits av kommunfullmäktige. Strategin bygger på en helhetssyn på samhället och den långsiktiga utvecklingen. Fyra strategiområdena har tagits fram där Kunskap och unik kompetens är ett med följande mål: kompetens för ständig utveckling utbildning som stärker varje elevs utveckling resultat i toppklass Skellefteås skolor står inför stora utmaningar. Dagens skolstruktur är ett arv från förr och är inte anpassad för framtiden. För att kunna nå målen och erbjuda en fortsatt hög kvalitet behöver en översyn göras av stadieindelning, innehållet i verksamheten och placering av skolbyggnader. Under slutet av åttiotalet och början av nittiotalet föddes många barn. När dessa nu börjar bli föräldrar, samtidigt som urbanisering och ett ökat byggande sker i Skellefteå innebär det att tillgången till förskola, fritidshem samt skola behöver tryggas. Dagens skolstruktur i Skellefteå kommun med F-5- och 6-9-skolor följer inte den tydliga stadieindelning som finns i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Kommunfullmäktige i Skellefteå beslutade 2014-03-18, 66, att skolorna i samband med strukturförändringar skulle så långt som det är möjligt anpassas till sammanhållna stadier. För-och grundskolenämnden beslutade 2016-09-14, 171, om vision och målbilder för framtida lärmiljöer i Skellefteås fritidshem och grundskolor. Visionen lyder: Flexibla lärmiljöer som optimerar lärandet, anpassade för framtiden i ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Ambitionen är att förbättra lärmiljöerna genom att anpassa lokaler och miljöer till dagens och framtidens arbetssätt och digitala behov. Flera av dagens skolor uppfyller inte fullt ut de målbilder som för- och grundskolnämnden fastställt för lärmiljöerna. Genom att förbättra skolstrukturen kan skolan skapas för alla, utifrån behov och det innebär att likvärdigheten ökar. Erfarenheter från Nyköpings kommun visar att elever får högre måluppfyllelse om elever sammanförs från olika social bakgrund. Genom en struktur med större enheter får eleverna bättre möjligheter att hitta både kompisar och vuxna som man trivs med. Elevernas tillgång till elevhälsa blir bättre med en struktur som består av färre enheter då medarbetarna endast har en arbetsplats. 6

Lärarbristen påverkar hela landet. Skolverkets bedömning är att det år 2020 saknas minst 70 000 nya förskolelärare, lärare och fritidspedagoger i Sverige. Prognosen påverkas av om lärare stannar i yrket och i vilken utsträckning nyutbildade börjar arbeta i yrket. Kommunens skolor påverkas genom att konkurrensen om behöriga och legitimerade lärare ökar. Många lärare kommer också att gå i pension de närmaste åren. I Skellefteå kommun beräknas 200 förskollärare och lärare gå i pension till 2020, därutöver går många andra yrkeskategorier exempelvis barnskötare, fritidspedagoger, skolledare och kockar i pension. Skellefteå kommun behöver också bli en attraktivare arbetsgivare för att kunna behålla och rekrytera framtida medarbetare i förskola, fritidshem och skolan. Framtida lärare ser större enheter som attraktivt, då det bland annat ger ökade möjligheter till heltidsanställning på enheten samt fler kollegor att samarbeta med och därigenom kunna utveckla undervisningen tillsammans. Utredningen är en möjlighet att bygga en ny skolstruktur för framtiden, som ger samordningsvinster. På så sätt skulle mer resurser till den pedagogiska verksamheten frigöras. I dagens skolstruktur finns flera mindre skolor, vilket gör det svårt att behålla kvaliteten och få en ekonomi i balans - idag och för framtiden. 2.2 Kommunala mål, visioner och styrdokument för lärande När det gäller mål och visioner för för-och grundskolenämndens verksamheter i Skellefteå kommun finns följande beslut, kommunala planer, mål- och policydokument, utredningar och annat kunskapsunderlag att ta hänsyn till när en översyn av förskoleoch skolstrukturen ska göras. Utredningen har också tagit hänsyn till aktuell forskning om bland annat skolutveckling som Skolverket bevakar. Mer information finns www.skelleftea.se/forbattringsarbete läs mer under Aktuellt Forskningsrapporter om skolor och lärande. Skollagen Antagen: 2010:800, kapitel 1 Syfte: Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritids- 7

hemmet oavsett var i landet den anordnas. Slutsats: Utredningen bidrar till att utveckla elevernas undervisning. Om närhetsprincip och återupprättande av stadieindelning Antagen: Kommunfullmäktige 2014-03-18 Syfte: För de minsta barnen i förskola och lågstadium ska närhetsprincipen vara vägledande. Skolorna i kommunen ska i samband med förändring av skolstrukturen anpassas så långt som möjligt till sammanhållna stadier. Slutsats: Utredningen stödjer och bidrar till de mål som finns i fullmäktiges beslut. Utvecklingsstrategi Skellefteå 2030 Antagen: Kommunfullmäktige 2015-06-17 Syfte: Att ge hela Skellefteå kommun bästa möjliga förutsättningar för en positiv utveckling genom en helhetssyn på samhället och den långsiktiga utvecklingen. Skellefteå 2030 är det gemensamma utvecklingsarbetet med en strategi för hur vi ska bli fler, och hur vi ska vara en attraktiv plats att bo och verka på. Slutsats: Utredningen stödjer och bidrar till de mål och insatser som finns i utvecklingsstrategin. Kommunfullmäktiges mål för förskola och skola Antagen: Kommunfullmäktige 2015-09-15 Syfte: Alla elever som lämnar årskurs ett i grundskolan ska kunna läsa. 97 procent av eleverna ska känna sig trygga i sin skolmiljö, och visionen är 100 procent. Skellefteå kommun ska vara bland de 30 bästa kommunerna i landet när det gäller hur stor andel av eleverna som är behöriga till ett gymnasieprogram. Minst 90 procent av eleverna i gymnasieskolan ska avsluta sin utbildning med godkänt resultat inom 4 år. Slutsats: Utredningen stödjer och bidrar till de mål som finns i fullmäktiges beslut. För- och grundskolenämndens verksamhetsidé Antagen: För-och grundskolenämnden 2015-05-27 Syfte: Alla barn och elever i Skellefteå ges goda kunskaper och färdigheter, tror på sin egen förmåga och har en bärande framtidstro. Slutsats: Utredningen stödjer och bidrar till de mål som finns i nämndens beslut. Barncheck är en tillämpning av barnkonventionen Syfte: Barnchecken är ett sätt att synliggöra grundprinciperna från FN:s barnkonvention och består av nedanstående fem frågor som alla bör ställa sig inför beslut som kommer att påverka barnen (barn i detta sammanhang innebär unga under 18 år): Innebär ditt beslut att barnets bästa sätts i främsta rummet? Innebär beslutet att barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas? Innebär beslutet att barnets rätt till en god hälsa och utveckling beaktas? Har särskild hänsyn tagits till fysiskt och psykiskt funktionshindrade barns behov? Har barnet fått möjligheter att uttrycka sin mening? 8

Slutsats: Barnchecken har använts vid genomgången av de tre föreslagna alternativen i den här utredningen. För- och grundskolenämndens vision vid all ny-, om eller tillbyggnad Antagen: För-och grundskolenämnden 2016-09-14 Syfte: Flexibla lärmiljöer som optimerar lärandet anpassade för framtiden i ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Slutsats: Utredningen stödjer och bidrar till de mål som finns i nämndens beslut. För- och grundskolenämndens Målbilder för lärmiljön Antagen: För-och grundskolenämnden 2016-09-14 Syfte: Nämnden har tagit beslut om målbilder för lärmiljön i fritidshem och skola i Skellefteå kommun. De är uppdelade i fyra huvudområden: hållbarhet, arbetssätt, skolans rum och trygghet. Slutsats: Utredningen stödjer och bidrar till de mål som finns i nämndens beslut. För- och grundskolenämndens Ramprogram Antagen: För-och grundskolenämnden 2016-09-14 Syfte: Styrdokument som har tagits fram för att användas vid beställning, planering, utformning, upphandling och uppförande av miljöer för förskola samt fritidshem och skola. För förskolan är ett ramprogram fastställt av för- och grundskolenämnden. Det innehåller några övergripande ställningstaganden samt styrande principer för verksamheterna. Arbetet med att ta fram ett ramprogram för fritidshem- och skola pågår för närvarande. Slutsats: Utredningen stödjer och bidrar till de mål som finns i ramprogrammen. Skol- och kulturkontorets vision Syfte: Alla barn ska bli sitt bästa jag Slutsats: Utredningen stödjer och bidrar till visionen. Idédokument för nämnden för support och lokaler 2016 Antagen: Grunden i förvaltningens styrning och utgår från nämndens reglemente som togs i kommunfullmäktige 2012-12-11 Syfte: Ska samordna och utveckla effektiva stödfunktioner för den kommunala verksamheten så att samordningsvinster säkerställs. Därigenom kan kommunens verksamheter fokusera på sina respektive huvuduppdrag och ge effektivare kommunal service till invånare. Slutsats: Utredningen stödjer och bidrar till de mål som finns i nämnden för supportoch lokaler beslut. Fördjupad översiktsplan för Skelleftedalen 2030 Antagen: Kommunfullmäktige 2016-10-18 Syfte: En viktig grund för planeringsarbetet är att för- och grundskolornas lokalisering ska spegla barnens boendemiljö. Det är viktigt att lokaliseringen av skollokaler planeras så att goda skol- och utomhusmiljöer kan skapas samtidigt som resor och transporter begränsas. Det gör också nuvarande kommunala skolor i planområdet. En minskning av antalet skolor kommer att förändra strukturen samt rese- och transport- 9

behoven. Det medför därför behov av anpassning. Slutsats: Utredningen stödjer och bidrar till de mål som finns i planen. 2.3 Uppdraget Skellefteås skolor står inför stora utmaningar. Dagens skolstruktur är ett arv från förr och är inte anpassad för framtiden. För att kunna nå skolans vision och mål som handlar om att alla barn ska bli sitt bästa jag, behöver en översyn göras av stadieindelning, innehållet i verksamheten och placering av skolbyggnader. Några av de största utmaningarna med skolstrukturen i Skellefteå kommun och så även i område öst idag är: För och grundskolornas kapacitet i förhållande till behov (för stort elevunderlag på vissa och för litet på andra). Flera små enheter med traditionella lärmiljöer vilka inte har förändrats i samma takt som undervisningen och har svårt att möta dagens och framtidens krav på arbetssätt och digital teknik. Stadieindelningen följer inte läroplanen (årskurs 1-3, 4-6, 7-9, där sammanhållen F-9 förordas). Behålla och attrahera behöriga lärare till alla enheter. Som en del i att möta utmaningarna är det sedan tidigare beslutat att en ny skola, Floraskolan, för årskurs F-9 ska byggas på Morön (kvarteret Nyponet). Men fler åtgärder behövs för att lösa utmaningarna. Skolstrukturgruppen fick i uppdrag av för- och grundskolenämnden att ta fram minst två alternativ på förbättrad förskole- och skolstruktur och beskriva konsekvenserna. Under arbetets gång har det blivit tydligt att översynen av skolstrukturen behöver göras först innan arbetet med ett förslag till framtida förskolestruktur kan slutföras. Beroende på vilken struktur som skolorna får påverkar det strukturen för förskolorna. För- och grundskolenämnden har beslutat att utredningen ska innehålla en nulägesbeskrivning med organisation, upptagningsområde, elevantal och kapacitet för området samt en prognos av framtida barn och elevantal för området. Minst två alternativ ska tas fram för framtida struktur för förskola och skola. Utredningen ska innehålla en konsekvensbeskrivning av föreslagna strukturer utifrån de tre perspektiven; lärande, ekonomi och samhällsplanering. Utvärderingskriterierna tar hänsyn till följande områden: 1. Lärande, förskola och grundskola a) Lärmiljö, inom-och utomhus samt arbetsmiljö b) Kvalitet och likvärdig utbildning 2. Ekonomi, lokalernas skick a) Genomförbarhet/På vilket sätt ska strukturomvandlingen genomföras 10

b) Lokalernas skick och ändamålsenlighet c) Investerings- och driftkonsekvenser för de kommunala verksamheterna (ekonomiskt hållbart) d) Framtida exploatering på fastigheten 3. Samhällsplanering a) Upptagningsområde b) Kommunikationer c) Risker med trafik, buller, föroreningar d) Fysisk miljö, bebyggelsestruktur, socialt hållbart Utredningen ska först godkännas av för- och grundskolenämnden och därefter ligga till grund för framtida politiska beslut. Förskoleråd och skolråd ska fortlöpande få information och utredningen ska också publiceras på www.skelleftea.se/forbattringsarbete. 2.3.1 Arbetet med alternativen Alternativens bedömning En arbetsgrupp med tjänstepersoner från berörda förvaltningar (skol- och kulturkontoret, Support- och lokaler, Samhällsbyggnad och kommunledningskontoret) har arbetat med att fram möjliga alternativ. Arbetsgruppen har beskrivit konsekvenser av och bedömt de tre perspektiven: Lärande Ekonomi bedömningen av ekonomin baseras enbart på driftskostnaderna per år jämfört med nuläget. Investeringsutgiften är redovisat som ett belopp. Samhällsplanering Perspektiven har bedömts i tre nivåer: Grön Gul Röd = Fullgott alternativ = Alternativ med vissa brister = Alternativet är svårt att genomföra Faktorer som påverkar förutsättningarna I vilken takt och hur stor bostadsexploateringen blir i framtiden inom området är i dagsläget svårt att avgöra. I och med att det finns svårigheter med att göra den bedömningen blir det även besvärligt att beräkna hur många elever det kommer att finnas inom området. Det finns även en osäkerhet kring antalet elever på Morö Backe-skolan och det kan i förlängningen påverka upptagningsområden och då även antalet elever på Florasko- 11

lan. Exploateringen på Morö Backe fortsätter, och fortgår den utvecklingen kommer Morö Backe-skolan att behöva avlastning av antalet elever för att klara av behovet. Floraskolans attraktivitet och dragningskraft för elever som bor utanför skolans upptagningsområde är för närvarande svår att bedöma, men det kan komma att påverka hur många elever som kommer att gå på Floraskolan i framtiden. Tidigare erfarenheten visar att det finns en viss osäkerhet när det gäller behovet av åtgärder vid ombyggnationer. De ekonomiska bedömningarna är en uppskattning av vad ombyggnationer och utbyggnader kostar. Om förutsättningarna ändras behöver kalkylerna justeras. En annan osäkerhetsfaktor är vilka möjligheter kommunen har att finansiera skolinvesteringarna. I kommunens policy för god ekonomisk hushållning finns ett fastställt finansieringsutrymme för de kommande årens investeringar. Skulle utrymmet behöva krympas på grund av den ekonomiska utvecklingen är ändå bedömningen att skolinvesteringar, till följd av befolkningsutvecklingen, kommer att vara prioriterade investeringar i Skellefteå kommun. Varje nytt investeringsbeslut ska alltid följas av en plan för hur driftkostnaderna ska hanteras av respektive verksamhet. I kalkylerna för alternativen förutsätts att Örjansskolans annex rivs och ersätts med nybyggnation. Beroende på alternativ är omfattningen av nybyggnation olika stor. Det finns även en variant där annexet kan behållas vilket innebär en lägre investeringskostnad, men istället blir det kvar lokaler i källarplan som inte kan användas av miljöskäl. I kalkylerna förutsätts att Stackgrönnanskolans lokaler anpassas för en förskola med tre avdelningar, hela byggnaden är kvar och det uppstår överytor. Det finns en variant på Stackgrönnanskolan där den gamla delen av skolan rivs och nuvarande idrottslokaler med omklädningsrum m.m. byggs om till en förskola med två avdelningar. 12

3 Struktur 2020 enligt beslut för område öst 3.1 Beskrivning av skol- och förskolestrukturen Skolstrukturen När redan beslutad förändring är genomförd, läsåret 2020/21, har området tre upptagningsområden och totalt sju grundskolor. Det innebär att elevantalet ser ut på följande sätt läsåret 2019/20 enligt en framskrivning av de barn som finns i området. Bergsbyskolan F-5 166 elever Floraskolan F-9 603 elever Yttre Ursviksskolan F-5 132 elever Ursviksskolan F-9 396 elever Auraskolan F-2 127 elever Stackgrönnanskolan F-5 77 elever Örjanskolan 3-9 337 elever Totalt har område öst läsåret 2020/21 enligt elevframskrivningen 1 838 elever. I området finns även två fristående skolor, Bruksskolan F-5 med för närvarande 48 elever och Björkskolan 6-9 med 80 elever. Det finns idag åtta skolkök. Efter genomförda förändringar, som redan är beslutade, blir det sju skolkök. 13

Floraskolans upptagningsområde Floraskolan byggs och blir en F-9 skola med en kapacitet för 1 000 elever. Moröskolans elever flyttar till Floraskolan. Kanalskolans elever flyttar till Floraskolan. Bergsbyskolan förblir en F-5-skola. Moröhöjdens förskola färdigställs 2017 med en kapacitet för ca 120 barn. Getbergets förskola avyttras, kapacitet för 60 barn. Asterns förskola avyttras, kapacitet för 40 barn. Ursvikens upptagningsområde Inga förändringar är beslutade. Örjansskolans upptagningsområde Inga förändringar är beslutade. Förskolestrukturen Enligt beslut kommer förskolestrukturen i Morön/Getbergets boendeområde att bestå av tre förskolor från 2018 med totalt 18 avdelningar och en maxkapacitet på 360 barn. Norrbacka förskola Moröhöjdens förskola Älvsbacka förskola Inom området finns det tre förskolekök. I nuläget består Bergsbyns boendeområde av åtta förskolor med totalt åtta avdelningar och en maxkapacitet på 160 barn. 14

Blåklintens förskola Fjärilens förskola Sagans förskola Sländans förskola Brukets förskola Lokets förskola Gunghästens förskola Grimmans förskola Inom området finns det åtta förskolekök. I nuläget består Ursvikens boendeområde av åtta förskolor med totalt 13 avdelningar och en maxkapacitet på 260 barn (exklusive Bruks fristående förskola). Furunäs förskola Tallbackens förskola Enebackens förskola Tullarens förskola Utkikens förskola Skärets förskola Måsens förskola Skogsbrynets förskola Bruks förskola (fristående) 15

I nuläget består Stackgrönnans boendeområde av två förskolor med totalt tre avdelningar och en maxkapacitet på 60 barn. Stormens förskola Toppens förskola Inom området finns det åtta förskolekök i Ursviken och ett förskolekök i Stackgrönnan. I nuläget består Skelleftehamns boendeområde av sex förskolor med totalt nio avdelningar och en maxkapacitet på 160 barn (exklusive fristående förskola). Klippans förskola Kojans förskola Spovens förskola Krossens förskola Hamnens förskola Skeppets förskola Hattstugans förskola (fristående) Inom området finns det sex förskolekök. 16

3.2 Problembild med dagens struktur Kommunövergripande och för området Ett genomgående problem med dagens skolstruktur i kommunen är att skolans styrdokument radikalt har förändrats sedan strukturen med F-5- och 6-9-skolor genomfördes, och styrdokumenten bygger i dag på en tydlig stadieindelning. Detta gäller framför allt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Kursplanerna för varje ämne är nu grupperade i centralt innehåll och kunskapskrav för respektive årskurser 3, 6 och 9. I det nya förslaget till timplan, som nu är ute på remiss, är även timplanen tydligt kopplad till stadieindelningen årskurs 1-3, 4-6 och 7-9. I dagsläget finns ett flertal skolor som inte är anpassade för framtiden. Lärmiljöerna behöver utvecklas genom att anpassa lokaler och miljöer till dagens lärande och framtida digitala behov. Skellefteå kommun behöver fortsättningsvis vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna behålla och rekrytera behöriga lärare. Erfarenheterna från Skellefteå kommuns mottagande av lärarstudenternas VFU (verksamhetsförlagd utbildning), som är den praktiska delen av lärarutbildningen, är att studenter gärna vill arbeta på enheter där 17

de har kollegor som de kan utvärdera och utveckla undervisningen tillsammans med. I samband med rekryteringar av nya medarbetare är det också fler som söker till de större enheterna än till de minsta. Det finns förskolor- och skolor i området vars kapacitet inte överensstämmer med det framtida behovet utifrån antalet barn och elever. Likvärdighet ge alla elever förutsättningar Skolverket har lyft likvärdigheten som en stor utmaning för den framtida skolan i Sverige. Till exempel går elever med utländsk och svensk bakgrund i allt högre utsträckning på olika skolor. Den ökade skolsegregationen beror till stor del på den ökade bostadssegregationen, men kan till viss del även påverkas av det fria skolvalet. Elever till föräldrar med hög socioekonomisk bakgrund väljer oftare en annan skola än den närmaste och går i högre grad i en fristående skola, i jämförelse med elever till föräldrar med en lägre socioekonomisk bakgrund. Skolverkets analyser visar att betydelsen av vilken skola en elev går i har blivit större sedan slutet av 1990-talet. I skolor med en större andel elever med gynnsam socioekonomisk bakgrund tenderar resultaten att vara högre även för elever med mindre gynnsamma förutsättningar. Denna så kallade skolnivåeffekt har ökat under åren 1998-2011. Skolverket bedömer att om inga åtgärder görs för att dämpa eller kompensera för den ökade skolsegregationen riskerar svagare elevgrupper, exempelvis nyanlända elever, att drabbas negativt, både vad gäller skolresultat och framtidsutsikter. En ytterligare risk med ökad skolsegregation är att erfarna lärare och rektorer söker sig ifrån skolor med en ökande andel elever med svåra förutsättningar. I tabellen nedan åskådliggörs de skillnader som finns inom område öst vad gäller elevers sociala förhållanden. Framförallt vad gäller andelen elever med utländsk bakgrund är det stora skillnader, Skelleftehamn med drygt 10 % gentemot övriga området där snittet är under 5 %. Även för föräldrarnas utbildningsnivå är det relativt stora skillnader. Procentuell fördelning Andel elever Andel elever med Andel elever Andel barn som med utländsk minst en förälder med där familjen har bor med ensam- Skola bakgrund eftergymnasial utb. försörjningsstöd stående förälder Bergsbyn F-5 1,49 68,81 1,49 2,48 Morön F-5 4,50 69,20 0,00 3,46 Ursviken F-5 5,18 62,18 6,22 6,22 Yttre Ursviken F-5 2,29 66,41 0,00 3,05 Aura F-2 12,70 47,62 3,17 7,14 Örjan 3-5 11,01 49,54 4,59 8,26 Stackgrönnan F-5 4,17 59,72 0,00 4,17 Summa 5,35 62,66 2,14 4,63 18

SALSA Faktiskt betygsvärde gentemot modellberäknat värde SALSA är en statistisk modell som jämför skolors betygsresultat. SALSA tar hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, nyanlända elever tillsammans med elever som har okänd bakgrund och fördelningen mellan pojkar och flickor i skolorna. De mått på betygsresultat som används är andel elever som uppnått kunskapskraven och genomsnittligt meritvärde. Av tabellen framgår att skolornas slutbetyg inte kommer upp till den förväntade nivå som det modellberäknade värdet som SALSA anger. Kanalskolan har genom åren oftast legat något under det förväntade värdet. Ursviksskolan har, förutom det senaste året, legat relativt långt under det förväntade värdet, medan Örjansskolan har haft varierande värden under de tio senaste åren. Faktiskt slutbetyg jämfört med modellberäknat d.v.s. förväntat slutbetyg i årskurs 9. Kanalskolan Ursviksskolan Örjansskolan Faktiskt Modellbe- Faktiskt Modellbe- Faktiskt Modellbe- Läsår värde räknat värde Differens värde räknat värde Differens värde räknat värde Differens 2015 229 234-5 236 228 8 203 212-9 2014 199 228-29 200 227-27 214 212 2 2013 220 228-8 211 222-11 219 198 21 2012 217 224-7 198 216-18 216 200 16 2011 207 213-6 193 219-26 211 197 14 2010 217 225-8 182 206-24 188 201-13 2009 209 213-4 202 219-17 187 203-17 2008 215 221-6 198 217-19 192 213-11 2007 221 220 1 212 217-5 210 211-1 2006 213 213 0 201 213-13 200 208-8 Floraskolans upptagningsområde Floraskolan F-9 En F-9-skola färdigställs till läsåret 2020/21 där det är möjligt att använda sig av de av nämnden fastställda målbilderna för lärmiljön. Utemiljön på Floraskolan nyproduceras och förutsätts därför ha möjligheter att uppfylla dagens och även framtidens krav på en god lärmiljö utomhus. Bergsbyskolan F-5 En nackdel är att stadieindelningen på Bergsbyskolan F-5 inte följer läroplanen. Den röda skolan i Bergsbyn uppfördes 1910 och byggdes senast om 1983. Skolan kräver stora och kostnadskrävande åtgärder på fasad, fönster och tak ur ett energiperspektiv. Hela lokalen uppfyller inte tillgänglighetskraven eftersom hissen inte går till översta plan. Support och lokaler rekommenderar ur ett fastighetsperspektiv att Röda skolan rivs. 19

Bergsbyns förskolor I Bergsbyn är alla åtta förskolorna enavdelningsförskolor, vilket är en ogynnsam struktur ur flera avseenden. Större förskolor skapar möjligheter till samordning av funktioner som måltidsverksamhet, öppning och stängning. Det minskar sårbarheten vid frånvaro och skapar tillgång till fler och högre kompetenser för barnen, exempelvis förskollärare med en speciell inriktning. Dessa förskolor har anpassade kök och möjliggör högre kvalitet på maten. Ursviksskolans upptagningsområde Ursviksskolan F-9 I Ursviksskolan krävs i dagsläget inga större åtgärder av fastigheterna förutom vanligt underhåll. Skellefteå kommun hyr idag kök och matsal av Folkets hus Ursviken. Yttre Ursviksskolan F-5 Yttre Ursviksskolan är en F-5-skola vilket inte är optimalt utifrån läroplanen. Skolans storlek innebär att det idag endast finns en parallell, vilket minskar möjligheterna till kollegialt samarbete, när det t.ex. gäller planering och utveckling av undervisningen, då lärarna bland annat saknar kollegor som arbetar med samma åldersgrupp. I Yttre Ursviksskolan krävs inga större åtgärder i dagsläget av fastigheten förutom vanligt underhåll. Ursvikens förskolor I Ursviken är alla åtta förskolorna en-, två- eller treavdelningsförskolor vilket är en ogynnsam struktur ur flera avseenden. Större förskolor skapar möjligheter till samordning av funktioner som måltidsverksamhet, öppning och stängning. Det minskar sårbarheten vid frånvaro och skapar tillgång till fler och högre kompetenser för barnen, t.ex. förskollärare med en speciell inriktning. Dessa förskolor har anpassade kök och möjliggör högre kvalitet på maten. Örjansskolans upptagningsområde Ingen av skolorna i upptagningsområdet följer läroplanens stadieindelning, Auraskolan är en F-2-skola, Stackgrönnanskolan är en F-5-skola och Örjansskolan är en 3-9-skola. Auraskolan F-2 Auraskolan är en liten skola och därför mer sårbar än en större skola vid medarbetares frånvaro. En liten enhet riskerar att få problem att klara kraven på behöriga lärare i alla ämnen samt svårigheter att uppnå likvärdighet i undervisning och bedömning. I den hårda konkurrensen om behöriga och legitimerade lärare blir det allt viktigare att vara en attraktiv arbetsgivare. En framgångsfaktor är att kunna erbjuda en bra arbetsmiljö, heltidsanställningar och kollegor att samverka med. 20

Det är lättare att uppnå likvärdighet i undervisning och bedömning om det finns flera medarbetare som kan samverka på en skola och det leder till en ökad måluppfyllelse hos eleverna och en hållbar och förbättrad kvalitet i undervisningen. Det kan vara lättare att hitta nya kompisar i en skola med fler elever. En skola med få medarbetare gör att möjligheterna till kollegialt samarbete när det t.ex. gäller planering och utveckling av undervisningen begränsas. Det är också svårare att effektivt använda resurserna med en liten personalgrupp då flexibiliteten är låg och chansen till att samnyttja resurser mellan grupper försvinner. Arbetsuppgifterna på en liten enhet blir mer omfattande för medarbetarna än på en större skola. Det är många arbetsuppgifter som ska utföras av få personer, exempel på arbetsuppgifter är tillsyn på raster, IT-ansvar, likabehandlingsteam m.m. På en större enhet fördelas dessa uppgifter jämnare över en större personalgrupp. Utemiljön på Auraskolan är i dagsläget inte optimal och nu när det placerats en paviljong på skolgården är friytan ännu mer begränsad. Auraskolan är byggd 1935 och kräver stora och kostnadskrävande åtgärder ur ett energiperspektiv, även tillgängligheten behöver förbättras. Källaren hade tidigare miljöproblem som åtgärdats. Lokalerna har återställts enbart för att fungera som förråd. Support och lokaler har gjort bedömningen att undervisning i källarlokaler ska undvikas eftersom det sällan går att ordna takhöjd som uppfyller kraven eller bra dagsljusförhållanden. Idag är det många elever på Auraskolan och det behövs därför moduler för att rymma alla grupper. Support och lokaler rekommenderar ur ett fastighetsperspektiv att Auraskolan avyttras. Stackgrönnanskolan F-5 Stackgrönnanskolan är en liten enhet och därför mer sårbar än en större skola vid medarbetares frånvaro. En liten enhet riskerar att få problem att klara kraven på behöriga lärare i alla ämnen samt svårigheter med att uppnå likvärdighet i undervisning och bedömning. I den hårda konkurrensen om behöriga och legitimerade lärare blir det allt viktigare att vara en attraktiv arbetsgivare. En framgångsfaktor är att kunna erbjuda en bra arbetsmiljö, heltidsanställningar och kollegor att samverka med. Det är lättare att uppnå likvärdighet i undervisning och bedömning om det finns flera medarbetare som kan samverka på en skola och det leder till en ökad måluppfyllelse hos eleverna och en hållbar och förbättrad kvalitet i undervisningen. Det kan vara lättare att hitta nya kompisar i en skola med fler elever och flera klasser i varje årskurs. En skola med få medarbetare samt åldersintegrerade grupper och endast en parallell innebär att möjligheterna till kollegialt samarbete, när det t.ex. gäller planering och utveckling av undervisningen, begränsas då pedagogerna bland annat saknar kollegor som arbetar med samma åldergrupp. Det är också svårare att effektivt använda resurserna med en liten personalgrupp då flexibiliteten är låg och chansen till att samnyttja resurser mellan grupper försvinner. 21

Spridningen av arbetsuppgifterna för personalen på en lite enhet blir mer omfattande än på en större skola. Det är många arbetsuppgifter som ska utföras av få personer, exempel på arbetsuppgifter är tillsyn på raster, IT-ansvar, likabehandlingsteam m.m. På en större enhet fördelas dessa uppgifter jämnare över en större personalgrupp. På Stackgrönnanskolan krävs i dagsläget inga större åtgärder förutom vanligt underhåll. Vissa åtgärder för tillgänglighet kan behövas. Örjanskolan 3-9 Annexet på Örjansskolan kräver stora underhållsåtgärder. I dagsläget används inte källarvåningen på grund av miljöproblem. Kostnaderna för att åtgärda problemen är inte försvarbara och därför är källaren avstängd. Ytskikten i huvudbyggnaden behöver åtgärdas. Det finns också bekymmer med tillgänglighet i en del av skolan. Även på Örjansskolan används idag moduler på grund av ökad verksamhet. De tar upp en stor del av skolans utemiljö. Skelleftehamns förskolor I Skelleftehamn finns fem enavdelningsförskolor samt en fyravdelningsförskola. Många enavdelningsförskolor är en ogynnsam struktur ur flera avseenden. Större förskolor skapar möjligheter till samordning av funktioner som måltidsverksamhet, öppning och stängning. Det minskar sårbarheten vid frånvaro och skapar tillgång till fler och högre kompetenser för barnen, t.ex. förskollärare med en speciell inriktning. Dessa förskolor har anpassade kök och möjliggör högre kvalitet på maten. 3.3 Exploatering och befolkningsprognos Exploatering i området I de östra delarna av Skellefteå finns flera områden för nya bostäder utpekade i den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen. De största utgörs av en förtätning på Getberget med cirka 200-300 lägenheter samt cirka 300 tillkommande lägenheter på Älvsbacka (Strömsör m.m.). Till detta förväntas cirka 20 småhus byggas. I närheten av området planeras för cirka 100 småhus/radhus på Morö backe. Någon exploatering av Scharinsområdet i Ursviken ingår inte. I övrigt kan mindre enstaka förtätningar ske. Den exakta tidpunkten för exploatering är idag oklar. Idag byggs flerfamiljshus ofta i etapper. Där en del kan bli klart för inflyttning relativt snabbt medan den sista etappen i ett område kan komma åtskilliga år senare. Den förväntade exploateringen medför att området sannolikt kommer att få drygt 200 barn fler under den närmaste tioårsperioden. 22

Skellefteå kommun planerar för att växa med 8 000 invånare till 2030. Det sker framför allt genom att staden växer påtagligt och blir rundare. Detta genererar en stor efterfrågan på bostäder och ökat bostadsbyggande. Då uppstår en begynnande brist på möjligheter till etablering av nya bostadsområden i staden, och även få kvarvarande etableringsmöjligheter för näringsliv. Det medför ett behov av en ny fördjupad översiktsplan för Skelleftedalen (Skelleftedalen 2). För att kunna öka befolkningen ytterligare, skapa mer sysselsättning och bygga nya bostäder behöver utveckling på sikt ske även utanför stadens kärna, i omgivande stadsdelar och i kommunikationsstråken nord/syd och öst/väst. Ett av dessa aktuella stråk återfinns i område öst längs väg 372 dvs. Bergsbyn, Ursviken och Skelleftehamn som samtliga kan komma att få en ökande tillväxt i takt med att kommunen utvecklas och staden får brist på nya möjligheter till etablering. Befolkningsprognos Demografin i område öst är som helhet relativt stabil. Vid senaste årsskiftet uppgick befolkningen till 17 773 personer och det är en ökning med 37 personer sedan 2010. Antalet barn i åldrarna 1-5 har minskat något (70 barn motsvarande 7 procent), medan barnen i högre åldrar har ökat i antal. Figur: Barn i område öst 2010 och 2015 23

Antalet personer i området som är 65 år eller äldre ökar i genomsnitt med cirka 60 personer per år. Det finns inget som tyder på någon större förändring de närmaste åren. Generationsskifte i det befintliga bostadsbeståndet förväntas fortgå i ungefär samma takt som de senaste åren. Område öst har idag en stabil bebyggelsestruktur men det planeras för nytillkommande bostäder som kommer att bidra till en ökande befolkning (se exploatering ovan). Totalt sett i landet och i kommunen ökar antalet nyfödda barn. För området i Skellefteå stad, nordost om älven och österut mot Bergsbyn/Ursviken/Skelleftehamn förväntas en befolkningsökning fram till 2020 till följd av demografiska förändringar, särskilt i åldrarna 1-5 år. Antalet 1-5 åringar förväntas öka med cirka 130 barn till 2020. Antalet barn i åldrarna 6-11 förväntas öka med cirka 40 barn, och i åldrarna 12-15 förväntas en ökning med 60 barn. Dessa uppskattningar har en inte oväsentlig osäkerhet då flyttströmmarna är svårbedömda. Till den demografiska förändringen ska läggas effekterna av den planerade nyexploatering som beskrivs ovan (cirka 200 barn under den kommande tioårsperioden). Utöver detta är det fullt möjligt att det tillkommer exploatering som vi idag inte känner till dels på kommunens mark dels i privat regi, Det är samtidigt svårt att bedöma om samtliga tomter kommer att bebyggas omedelbart eller om inflyttning kommer att ske över en längre tid i nya bostadsområden. 4 Alternativen I område öst ingår tre upptagningsområden: Floraskolan (Kanal-, Bergsby- och Moröskolan), Ursviksskolan (Ursviks- och Yttre Ursviksskolan) och Örjansskolan (Aura-, Örjans- och Stackgrönnanskolan). Skolstrukturgruppen har kommit fram till tre möjliga alternativ för ny skolstruktur som alla förbättrar dagens struktur och möter, i olika grad, de utmaningar som finns. Alternativen har bedömts utifrån perspektiven: lärande, ekonomi och samhällsplanering, där barnens bästa är i fokus. Alla alternativ bidrar i olika grad till att förbättra lärmiljöerna (bl. a ändamålsenliga för antal barn och elever, dagens och morgondagens arbetssätt och digitala behov, både ute och inne) frigöra resurser till fler lärare, specialpedagoger (även elevhälsa) hålla samman stadierna enligt läroplanen (årskurser 1-3, 4-6, 7-9) bli en mer attraktiv arbetsgivare (behöriga lärare) 24

5 Alternativ 1 5.1 Beskrivning av alternativ 1 Alternativet innebär att området har tre upptagningsområden och totalt fem grundskolor. Alternativet innebär att elevantalet ser ut på följande sätt läsåret 2020/21 enligt en framskrivning av de barn som finns i området. Bergsbyskolan F-3 147 elever Floraskolan F-9 710 elever Yttre Ursviksskolan F-6 154 elever Ursviksskolan F-9 374 elever Örjansskolan F-9 453 elever Totalt har område öst läsåret 2020/21 enligt elevframskrivningen 1 838 elever. Floraskolans upptagningsområde Floraskolan byggs och blir en F-9-skola med en kapacitet för 1 000 elever. Moröskolans elever flyttar till Floraskolan. Kanalskolans elever flyttar till Floraskolan. Bergsbyskolans elever i årskurs 4-5 flyttar till Floraskolan. 25

Röda skolan i Bergsbyn lämnas. Stackgrönnanskolans elever flyttar till Bergsbyskolan. Moröhöjdens förskola byggs med en kapacitet för cirka 120 barn. Getbergets förskola lämnas - kapacitet för 60 barn. Asterns förskola lämnas - kapacitet för 40 barn. Ursviksskolans upptagningsområde Yttre Ursviksskolan blir en F-6-skola. Örjansskolans upptagningsområde Auraskolans elever flyttar till Örjansskolan. Örjansskolan blir en F-9-skola. Stackgrönnanskolans elever flyttar till Bergsbyskolan. Stormens två förskoleavdelningar i Stackgrönnan lämnas och verksamheten flyttar in i skolans lokaler. Om alternativet genomförs minskar antalet skolkök från dagens sju till fem skolkök, vilket innebär cirka -1,0 tjänst. Antalet förskolekök och tjänster för förskolans måltider förändras inte då verksamheten endast flyttas om alternativet genomförs. 5.2 Bedömning av alternativ 1 Sammantagen bedömning alternativ 1 Perspektiv Floraskolan Ursviksskolan Örjansskolan Lärande Gul Gul Grön Ekonomi Grön Grön Grön Samhällsplanering Grön Grön Grön Perspektivet lärande Floraskolan Ursviksskolan Örjansskolan Gul Gul Grön Förslaget innebär att läroplanens stadieindelning följs på alla skolorna. 26

Floraskolans upptagningsområde Att Bergsbyskolan blir en F-3-skola kan upplevas som en nackdel då den riskerar att bli liten med de nackdelar som små enheter har. Bergsbyskolan blir en liten skola och därför mer sårbar än en större skola vid medarbetares frånvaro. En liten enhet riskerar att få problem att klara kraven på behöriga lärare i alla ämnen samt svårigheter med att uppnå likvärdighet i undervisning och bedömning. I den hårda konkurrensen om behöriga och legitimerade lärare blir det allt viktigare att vara en attraktiv arbetsgivare. En framgångsfaktor är att kunna erbjuda en bra arbetsmiljö, heltidsanställningar och kollegor att samverka med. Få medarbetare på en skola minskar även möjligheterna till kollegialt samarbete när det till exempel gäller planering och utveckling av undervisningen. Det är lättare att uppnå likvärdighet i undervisning och bedömning om det finns flera medarbetare som kan samverka på en skola och det leder till en ökad måluppfyllelse hos eleverna och en hållbar och förbättrad kvalitet i undervisningen. Det kan vara lättare att hitta nya kompisar i en skola med fler elever och flera klasser i varje årskurs. Det är också svårare att effektivt använda resurserna med en liten personalgrupp då flexibiliteten är låg och chansen till att samnyttja resurser mellan grupper försvinner. Ursviksskolans upptagningsområde Yttre Ursviksskolan kvarstår som en skola med en parallell och därför mer sårbar än en större skola vid medarbetares frånvaro. En liten enhet riskerar att få problem att klara kraven på behöriga lärare i alla ämnen samt svårigheter med att uppnå likvärdighet i undervisning och bedömning. I den hårda konkurrensen om behöriga och legitimerade lärare blir det allt viktigare att vara en attraktiv arbetsgivare. En framgångsfaktor är att kunna erbjuda en bra arbetsmiljö, heltidsanställningar och kollegor att samverka med. Få medarbetare på en skola minskar även möjligheterna till kollegialt samarbete när det till exempel gäller planering och utveckling av undervisningen. Det är lättare att uppnå likvärdighet i undervisning och bedömning om det finns flera medarbetare som kan samverka på en skola och det leder till en ökad måluppfyllelse hos eleverna och en hållbar och förbättrad kvalitet i undervisningen. Det kan vara lättare att hitta nya kompisar i en skola med fler elever och flera klasser i varje årskurs. Det är också svårare att effektivt använda resurserna med en liten personalgrupp då flexibiliteten är låg och chansen till att samnyttja resurser mellan grupper försvinner. Att elever i årskurs 6 har sin undervisning på Yttre Ursviksskolan innebär att undervisning i hemkunskap och språk måste lösas för eleverna. Det kan ske genom att eleverna har det på en annan skola eller att lokaler måste anpassas för det i skolan. Örjansskolans upptagningsområde I Skelleftehamn föreslås all skolverksamhet samlas i en skola vilket skulle vara en fördel ur lärandeperspektivet. Ålderskillnader blir avdramatiserade för eleverna när stora 27

och små barn lär känna varandra. De yngre får förebilder i form av äldre elever. Elever slipper byta skola så ofta. Det blir en röd tråd genom skolgången från förskoleklass till årskurs 9, överlämningar får bättre möjligheter till hög kvalitet inom en skola än när den sker mellan skolor. Det blir färre andra uppgifter för lärare. En F-9-struktur leder till ökad likvärdighet eftersom barn och elever får möjligheten till fler kamrater och lärarna får möjlighet att i högre grad planera sin undervisning och göra bedömningar gemensamt. Likvärdigheten i bedömningar ökar enligt samstämmig forskning när lärare får möjlighet att arbeta tillsammans. Att möta andra kollegor skapar förutsättningar för ett kollegialt lärande där reflektion och samarbete är en naturlig del av arbetssättet. Likvärdigheten i förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och skolan förbättras med färre enheter något som gynnar alla elevers förutsättningar att bli sitt bästa jag. Genom att samla verksamheten i F-9-skolor koncentreras också kompetenser, det blir lättare att erbjuda högre sysselsättningsgrad på tjänster, lärare får undervisa i ämnen som de är behöriga i och gör bäst. F-9-skola blir en attraktivare arbetsplats. Allt detta sammantaget kommer eleverna till gagn och ger en ökad likvärdighet. Utemiljön på Örjansskolan behöver anpassas för de tillkommande yngre eleverna. I Stackgrönnan kan all förskoleverksamhet samlas i dagens skola med de fördelar en större förskola ger. Större förskolor skapar möjligheter till samordning av funktioner som måltidsverksamhet, öppning och stängning. Det minskar sårbarheten vid frånvaro och skapar tillgång till fler och högre kompetenser för barnen, exempelvis förskollärare med en speciell inriktning. Dessa förskolor har anpassade kök och möjliggör högre kvalitet på maten. Utemiljön vid Stackgrönnanskolan behöver anpassas för att uppfylla förskoleverksamhetens krav på lärmiljön utomhus. Perspektivet ekonomi Floraskolan Ursviksskolan Örjansskolan Grön Grön Grön Lokaler, utemiljö och trafikåtgärder på tomten Investeringen beräknas uppgå till cirka 93 miljoner kronor, 2016-års prisnivå. Jämfört med nuläget minskar driftskostnaderna med cirka 0,5 miljoner kronor per år. Bergsbyskolan Anpassningar av befintliga lokaler. Röda skolan rivs (under förutsättning att nödvändiga tillstånd erhålls, kulturhistoriskt värde). Utomhusmiljön bedöms ändamålsenlig. 28

Ursviksskolan Skolans lokaler och utemiljö bedöms ändamålsenliga. Yttre Ursviksskolan Utbyggnad av skolan med utrymme för ytterligare en klass samt ny musiksal. Ombyggnation i befintlig skola för att utvidga matsalen. Auraskolan Skollokalerna avyttras. Modulerna avyttras. Örjansskolan Annexet rivs och behöver ersättas med kök, matsal, expedition, träslöjd m.m. dessutom behövs ytterligare lokaler för 6-7 klasser. Anpassningar av utemiljö för yngre elever. Trafikåtgärder på tomten för hämta- och lämnayta. Moduler avyttras. Stackgrönnanskolan Anpassning av lokalerna för enbart förskoleverksamhet, vissa överytor uppstår. Utemiljön anpassas för förskoleverksamhet. Stormens förskola, parhus, säljs. Trafiksäkerhet och kollektivtrafik Alternativet förutsätter att trafiksituationen vid Floraskolan är ändamålsenlig då utredningar kring denna pågår nu. Åtgärder på Floraskolan är därför inte med i den ekonomiska bedömningen. Alternativet innebär att fler elever måste åka kollektivtrafik till skolan då både årskurs 4-6 från Stackgrönnanskolan och Bergsbyskolan åker till Floraskolan. Elever från Stackgrönnanskolans årskurs 1-3 åker till Bergsbyskolan. Idag skulle detta alternativ innebära att cirka 135 fler elever behöver skolskjuts. Det skulle innebära en ökning på cirka 2,5 miljoner kronor om året för skolskjuts. Som linjenätet ser ut idag kommer troligtvis två extra bussar att behöva sättas in inom området för att klara ökningen. Troligt är att denna ökning kan ske inom den bussflotta som Skellefteå buss har idag. Det kan bli aktuellt att köpa in ett mindre fordon för att klara ökningen. Även fortsättningsvis behöver en buss trafikera Örviken- Skelleftehamn. Ett alternativ för Stackgrönnanskolans elever är att dessa åker till område syd då det går linjetrafik i denna riktning. Vad utredningen kan identifiera så finns inga direkta trafiksäkerhetsåtgärder som måste genomföras. För hela område öst läggs ändå en schablon på 2,5 miljoner kronor totalt på fem år från att strukturen genomförs. Nya rörelsemönster och nya påstigningsplatser för kollektivtrafiken kan innebära att åtgärder identifieras kring skolorna. 29

Bedömningen är att varken alternativ 1, 2 eller 3 leder till trafikökningar i större omfattning kring skolorna vilket gör att det inte finns något behov att göra större infrastrukturåtgärder på gator av denna anledning. Floraskolans upptagningsområde Ökade skolskjutskostnader då elever från Bergsbyskolan årskurs 4-5 åker till Floraskolan. Ursvikens upptagningsområde Ingen påverkan. Örjansskolans upptagningsområde Ökade skolskjutskostnader då elever som tidigare gått på Stackgrönnanskolan åker kollektivtrafik till Bergsbyskolan (årskurs 1-3) och till Floraskolan (årskurs 4-5). Årskurs 6 har sedan tidigare åkt till Örjansskolan. Perspektivet samhällsplanering Floraskolan Ursviksskolan Örjansskolan Grön Grön Grön Skolstrukturen i öst är idag fördelaktig ur ett närhetsperspektiv då många barn kan gå och cykla till skolan och det finns väl utbyggt gång- och cykelnät i området. Att gå och cykla till skolan har många fördelar bland annat att barns fysiska aktivitet påverkas positivt vilket enligt forskning både påverkar inlärningsförmågan och även kan leda till flexibilitet när det kommer till framtida resval. 1 Möjligheten att gå och cykla till skolan påverkas i viss utsträckning negativt av alternativ 1 då fler elever måste åka kollektivtrafik till skolan då både årskurs 4-6 från Stackgrönnanskolan och Bergsbyskolan åker till Floraskolan. Idag skulle detta alternativ innebära att cirka 135 fler elever behöver skolskjuts. Cirka 60 fler elever från Bergsbyskolan och 75 elever från Stackgrönnanskolan. Årskurs 6 från Bergsbyn åker sedan tidigare skolskjuts till Kanalskolan. Då flertalet av de planerade exploateringarna sker i de centrala delarna är det troligt att en större ökning av elever sker i Floraskolans upptagningsområde. Alternativet 1 ger fortsatt förutsättning att plats finns för dessa elever på Floraskolan. Vad gäller socioekonomisk bakgrund kvarstår samma skillnader som idag där Örjansskolans upptagningsområde har störst andel med utländsk bakgrund och lägst andel av föräldrarna som har eftergymnasial utbildning. I viss mån förstärks skillnaderna då Stackgrönnanskolan byter upptagningsområde. 1 Trafikverkets hemsida, 2016-11-22 - http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/planera-och-utreda/planera-person-- och-godstransporter/planera-persontransporter/hallbart-resande/resor-till-och-fran-skolan/ga-och-cykla-till-skolan/ 30

Floraskolans upptagningsområde Elever från Bergsbyskolan årskurs 4-6 åker till Floraskolan. Elever från årskurs 6 har tidigare åkt till Kanalskolan. Floraskolan har fortfarande kapacitet för den prognosticerade ökningen av elever som kan uppkomma i och med ökad exploatering i området. Ursvikens upptagningsområde Ingen påverkan. Örjansskolans upptagningsområde Elever som tidigare gått på Stackgrönnanskolan åker kollektivtrafik till Bergsbyskolan (årskurs 1-3) och till Floraskolan (årskurs 4-6). Elever från Stackgrönnan årskurs 6 har tidigare gått på Örjanskolan. Varianter av alternativ 1 Variant på alternativ 1 som är tänkbar: 1. Bergsbyskolan blir en F-6-skola. Se alternativ 2 och 3 för bedömning av Bergsbyskolan som F-6-skola. 2. Stackgrönnanskolans elever går på Örjansskolan eller på skola i område syd. Varianter av alternativ 1 som avskrivits Varianter på alternativ 1 som har avskrivits: 1. Yttre Ursviksskolan blir en F-3-skola Skolan skulle bli en liten enhet med färre än 100 elever och endast en parallell per årskurs, och fyra årskurser. De nackdelar som finns beskrivna för Bergsbyskolan som F-3-skola ur perspektivet Lärande för alternativ 1 är detsamma för denna skola men ännu mer problematiska då skolan endast kommer att bestå av en parallell per årskurs. 3. Stackgrönnanskolan blir en F-3-skola Skolan skulle bli en liten enhet med ca 50 elever och endast en parallell per årskurs, och fyra årskurser. De nackdelar som finns beskrivna för Bergsbyskolan som F-3-skola ur perspektivet Lärande för alternativ 1 är detsamma för denna skola men ännu mer problematiska då skolan endast kommer att bestå av en parallell per årskurs. 31

6 Alternativ 2 6.1 Beskrivning av alternativ 2 Alternativet innebär att området har tre upptagningsområden och totalt fyra grundskolor. Alternativet innebär att skolorna ska dimensioneras utifrån att ingen skola har färre än två paralleller per årskurs. Alternativet innebär att elevantalet ser ut på följande sätt läsåret 2020/21 enligt en framskrivning av de barn som finns i området. Floraskolan F-9 565 elever Bergsbyskolan F-6 292 elever Ursviksskolan F-9 528 elever Örjansskolan F-9 453 elever Totalt har område öst läsåret 2020/21 enligt elevframskrivningen 1 838 elever. Floraskolans upptagningsområde Floraskolan byggs och blir en F-9-skola med en kapacitet för 1 000 elever. Moröskolans elever flyttar till Floraskolan. Kanalskolan elever flyttar till Floraskolan. 32

Bergsbyskolan blir en F-6-skola. Moröhöjdens förskola byggs med en kapacitet för ca 120 barn. Getbergets förskola lämnas - kapacitet för 60 barn. Asterns förskola lämnas - kapacitet för 40 barn. Ursvikens upptagningsområde Yttre Ursviksskolans elever flyttar till Ursviksskolan. Yttre Ursviksskolan blir en fleravdelningsförskola. 6 förskoleavdelningar kan flytta in i Yttre Ursviksskolan. Alla elever i Ursviken går i Ursviksskolan. Örjansskolans upptagningsområde Auraskolans elever flyttar till Örjansskolan. Örjansskolan blir en F-9-skola. Stackgrönnanskolans elever flyttar till Bergsbyskolan. Stormens två förskoleavdelningar i Stackgrönnan avyttras och flyttar in i skolans lokaler. Om alternativet genomförs minskar antalet skolkök från dagens sju till fyra skolkök, vilket innebär -2,0 tjänster. Antalet förskolekök minskar från sex till två kök, vilket innebär -1,8 tjänster. 6.2 Bedömning av alternativ 2 Sammantagen bedömning alternativ 2 Perspektiv Floraskolan Ursviken Örjansskolan Lärande Grön Grön Grön Ekonomi Gul Gul Gul Samhällsplanering Grön Grön Grön Perspektivet lärande Floraskolan Ursviken Örjansskolan Grön Grön Grön Förslaget innebär att läroplanens stadieindelning följs på alla skolorna. 33

Floraskolans upptagningsområde Strukturen blir inte lika över hela upptagningsområdet, det blir en F-6 skola i Bergsbyn och övriga skolor blir F-9-skolor. Att Bergsbyskolan blir en F-6-skola innebär att undervisning i hemkunskap och språk behöver lösas för eleverna. Det kan ske genom att eleverna har det på en annan skola eller att lokaler anpassas för det i skolan. Ursvikens upptagningsområde I Ursviken föreslås all skolverksamhet samlas i en skola vilket skulle vara en fördel ur lärandeperspektivet. Ålderskillnader blir avdramatiserade för eleverna när stora och små barn lär känna varandra. De yngre får förebilder i form av äldre elever. Elever slipper byta skola så ofta. Det blir en röd tråd genom skolgången från förskoleklass till årskurs 9, överlämningar får bättre möjligheter till hög kvalitet inom en skola än när den sker mellan skolor. Det blir lättare att skapa en röd tråd i verksamheten och en likvärdig skola. Det blir färre andra uppgifter för lärare. En F-9-struktur leder till ökad likvärdigheten eftersom barn och elever får möjligheten till fler kamrater och lärarna får möjlighet att i högre grad planera sin undervisning och göra bedömningar gemensamt. Likvärdigheten i bedömningar ökar enligt samstämmig forskning när lärare får möjlighet att arbeta tillsammans. Att möta andra kollegor skapar förutsättningar för ett kollegialt lärande där reflektion och samarbete är en naturlig del av arbetssättet. Likvärdigheten i förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och skolan förbättras med färre enheter något som gynnar alla elevers förutsättningar att bli sitt bästa jag. Genom att samla verksamheten i F-9-skolor koncentreras också kompetenser, det blir lättare att erbjuda högre syselsättningsgrad på tjänster, lärare får undervisa i ämnen som de är behöriga i och gör bäst. F-9-skolor blir en attraktivare arbetsplats. Allt detta sammantaget kommer eleverna till gagn och ger en ökad likvärdighet. Utemiljön på Ursviksskolan måste anpassas eftersom det blir fler yngre elever på skolan. Att Yttre Ursviksskolan inte fortsätter att vara en skola innebär en möjlighet att bygga om den till en sex-avdelningsförskola med de positiva saker det medför. Större förskolor skapar möjligheter till samordning av funktioner som måltidsverksamhet, öppning och stängning. Det minskar sårbarheten vid frånvaro och skapar tillgång till fler och högre kompetenser för barnen, exempelvis förskollärare med en speciell inriktning. Dessa förskolor har anpassade kök och möjliggör högre kvalitet på maten. Utemiljön behöver anpassas för att uppfylla förskoleverksamhetens krav på lärmiljöer utomhus. Örjansskolans upptagningsområde I Skelleftehamn samlas all skolverksamhet i en skola vilket ger samma fördelar som i fallet med att samla all verksamhet i Ursviken. 34

Utemiljön på Örjansskolan behöver anpassas för de yngre eleverna som börjar på skolan. I Stackgrönnan kan all förskoleverksamhet samlas i dagens skola med de fördelar det ger med en större förskola. Större förskolor skapar möjligheter till samordning av funktioner som måltidsverksamhet, öppning och stängning. Det minskar sårbarheten vid frånvaro och skapar tillgång till fler och högre kompetenser för barnen, exempelvis förskollärare med en speciell inriktning. Dessa förskolor har anpassade kök och möjliggör högre kvalitet på maten. Utemiljön vid Stackgrönnanskolan behöver anpassas för att uppfylla förskoleverksamhetens krav på lärmiljön utomhus. Perspektivet ekonomi Floraskolan Ursviken Örjansskolan Gul Gul Gul Lokaler, utemiljö och trafikåtgärder på tomten Investeringen beräknas uppgå till ca 206 miljoner kronor, 2016-års prisnivå. Jämfört med nuläget ökar driftskostnaderna ca 4,4 miljoner kronor per år. Eventuell detaljplanekostnad ingår inte i kalkylen. De flesta detaljplaner möjliggör utbyggnad. I detta alternativ finns vissa begränsningar för Ursviksskolan och Yttre Ursviksskolan då stora delar är prickmark, det vill säga områden som inte får bebyggas. För dessa områden kan det bli aktuellt att ta fram en ny detaljplan. Bergsbyskolan Röda skolan rivs (under förutsättning att nödvändiga tillstånd erhålls, kulturhistoriskt värde). Utbyggnad av skolan för sju klasser, även anpassningar inne i befintlig skola. Anpassning av utemiljön för fler barn. Ursviksskolan Om antalet elever ökar blir kostnaderna för att utöka storlek på kök och matsal i Folkets hus inte försvarbara. Då blir det nödvändigt att bygga nytt på annan plats. Ytterligare idrottslokal måste också byggas när antalet elever ökar. Utbyggnad för 6 klasser. Nybyggnad kök och matsal. Nybyggnation idrottsslokal. Anpassningar i befintliga lokaler. Utemiljön anpassas för fler yngre barn. Trafikmiljö åtgärdas på tomten. 35

Yttre Ursviksskolan Anpassningar av lokalerna för förskoleverksamhet. Köket byggs om till tillagningskök. Utemiljön anpassas för förskoleverksamhet. Överytor (ca 700 kvm) rivs. Auraskolan Skollokalerna avyttras. Modulerna avyttras. Örjansskolan Annexet rivs och behöver ersättas med kök, matsal, expedition, träslöjd m.m. dessutom behövs ytterligare lokaler för 6-7 klasser. Anpassningar av utemiljö för yngre elever. Trafikåtgärder på tomten för hämta- och lämnayta. Modulerna avyttras. Stackgrönnanskolan Anpassning av lokalerna för enbart förskoleverksamhet, vissa överytor uppstår Utemiljön anpassas för förskoleverksamhet. Stormens förskola, parhus, säljs. Trafiksäkerhet och kollektivtrafik Alternativet förutsätter att trafiksituationen vid Floraskolan är ändamålsenlig då utredningar kring denna pågår nu. Åtgärder på Floraskolan är därför inte med i den ekonomiska bedömningen. Alternativet innebär att fler elever måste åka kollektivtrafik till skolan än idag då årskurs 1-6 från Stackgrönnanskolan får åka till Bergsbyskolan. Färre elever från Bergsbyskolan behöver åka buss, då årskurs 6 går kvar på Bergsbyskolan. Alternativet skulle innebära en ökning på ca 1,3 miljoner kronor om året för busskort. I detta alternativ är även några barn från Yttre Ursviksskolan berättigade till buss till Ursviksskolan. Som linjenätet ser ut idag kommer troligtvis 3 extra bussar att behöva sättas in för att klara ökningen i området. Möjligtvis även någon buss för att täcka upp stråktrafiken Skelleftehamn-Skellefteå under maxtimmarna. Troligen kan denna ökning ske inom den bussflotta som Skellefteå buss har idag eller att något mindre fordon måste köpas in. Även fortsättningsvis behövs en buss för att trafikera Örviken Skelleftehamn. Ett alternativ för Stackgrönnanskolans elever är att dessa åker till område syd (Sörböleskolans upptagningsområde) då det går linjetrafik i den riktningen. Vad utredningen kan identifiera så finns det inga direkta trafiksäkerhetsåtgärder som måste genomföras. För hela område öst så läggs ändå en schablon på 500 000 kronor 36

årligen i fem år från att strukturen genomförs. Nya rörelsemönster och nya påstigningsplatser för kollektivtrafiken kan innebära att åtgärder identifieras kring skolorna. Bedömningen är att varken alternativ 1, 2 eller 3 leder till trafikökningar i större omfattning vid skolan vilket gör att det inte finns något behov att göra större infrastrukturåtgärder på gator av denna anledning. Floraskolans upptagningsområde Minskade skolskjutskostnader då årskurs 6 från Bergsbyskolan inte åker buss till Kanalskolan. Årskurs 6 går idag skola på Kanalskolan. Ursvikens upptagningsområde Ökade skolskjutskostnader då vissa elever från årskurs 1-3 behöver skolskjuts till Ursviksskolan. Örjansskolans upptagningsområde Ökade skolskjutskostnader då elever från Stackgrönnanskolan åker kollektivtrafik till Bergsbyskolan. Perspektivet samhällsplanering Floraskolan Ursviken Örjansskolan Grön Grön Grön Skolstrukturen i öst är idag fördelaktig ur ett närhetsperspektiv där många barn kan gå och cykla till skolan och det finns väl utbyggt gång- cykelnät i området. Att gå och cykla till skolan har många fördelar bland annat att barns fysiska aktivitet påverkas positivt. Enligt forskning och information från Trafikverket kan det både påverka inlärningsförmågan och kan även leda till flexibilitet när det kommer till framtida resval. Möjligheten att gå och cykla till skolan påverkas i viss utsträckning negativt av alternativ 2 då fler elever måste åka kollektivtrafik till skolan. Stackgrönnanskolans ca 75 elever måste ha skolskjuts samt ca 40 elever från Yttre Ursviksskolan. Eleverna från Bergsbyskolan årskurs 6 behöver inte åka buss till Kanalskolan. I jämförelse med idag skulle detta alternativ innebära att ca 90 fler elever behöver skolskjuts. Då flertalet av de planerade exploateringarna sker i de centrala delarna är det troligt att en större ökning av elever sker i Floraskolans upptagningsområde. I alternativ 2 finns fortfarande plats för en förväntad ökning av elever i Floraskolans upptagningsområde. Vad gäller socioekonomisk bakgrund kvarstår samma skillnader som idag där Örjansskolans upptagningsområde har störst andel med utländsk bakgrund och lägst andel av föräldrarna som har eftergymnasial utbildning. Till viss mån förstärks skillnaderna då Stackgrönnanskolan byter upptagningsområde. Floraskolans upptagningsområde 37

Elever från Bergsbyskolan årskurs 6 behöver inte åka buss till Kanalskolan. Årskurs 6 från Bergsbyskolan går idag på Kanalskolan. Floraskolan har fortfarande kapacitet för den prognosticerade ökningen av elever som kan uppkomma i och med ökad exploatering i området. Ursvikens upptagningsområde Vissa elever i årskurs 1-3 blir berättigade till skolskjuts till Ursviksskolan. Örjansskolans upptagningsområde Elever som tidigare gått på Stackgrönnanskolan åker kollektivtrafik till Bergsbyskolan. Varianter av alternativ 2 Variant på alternativ 2 som är tänkbar: 1. Eleverna från Yttre Ursviksskolan flyttar till Örjansskolan. 2. Yttre Ursviksskolan blir en F-6-skola. Se alternativ 1 för bedömning av Yttre Ursviksskolan som F-6-skola. 3. Stackgrönnanskolans elever går på Örjansskolan eller på skola i område syd. Variant på alternativ 2 som har avskrivits 1. Stackgrönnanskolan blir en F-6-skola. Skolan skulle bli en liten enhet med ca 90 elever och endast en parallell per årskurs, och sju årskurser. De nackdelar som finns beskrivna för Bergsbyskolan som F-3-skola ur perspektivet Lärande för alternativ 1 är detsamma för denna skola men ännu mer problematiska då skolan endast kommer att bestå av en parallell. Om Stackgrönnanskolan blir en F-6-skola innebär det att undervisning i hemkunskap och språk måste lösas för eleverna. Det kan ske genom att eleverna har det på en annan skola eller att lokaler måste anpassas för det i skolan. Det kan även behöva byggas ut eller göras anpassningar av skolan för att rymma ytterligare en årskurs. 38

7 Alternativ 3 7.1 Beskrivning av alternativ 3 Alternativet innebär att området har tre upptagningsområden och totalt fyra grundskolor. Alternativet innebär att skolorna ska dimensioneras utifrån att ingen skola har färre än två paralleller per årskurs. Alternativet innebär att elevantalet ser ut på följande sätt läsåret 2020/21 enligt en framskrivning av de barn som finns i området. Floraskolan F-9 872 elever Bergsbyskolan F-6 292 elever Ursviksskolan F-6 370 elever Örjansskolan F-6 304 elever Totalt har område öst läsåret 2020/21 enligt elevframskrivningen 1 838 elever. Floraskolans upptagningsområde Floraskolan byggs och blir en F-9-skola med en kapacitet för 1 000 elever. Moröskolans elever flyttar till Floraskolan. Kanalskolan elever flyttar till Floraskolan. 39