Konst i offentlig miljö en framtidsfaktor i Fyrbodal # 2 MÄNNISKAN I ARKITEKTUREN OM MÄNNISKANS SINNLIGA OCH EMOTIONELLA BEHOV I DEN FYSISKA MILJÖN OM ARKITEKTURENS BETYDELSE KLAS THAM JUNI 1997 SYNOPSIS OCH OFULLSTÄNDIGT ARBETSPAPPER
MÄNNISKAN I ARKITEKTUREN OM MÄNNISKANS SINNLIGA OCH EMOTIONELLA BEHOV I DEN FYSISKA MILJÖN OM ARKITEKTURENS BETYDELSE KLAS THAM JUNI 1997 SYNOPSIS OCH OFULLSTÄNDIGT ARBETSPAPPER
Fågeln flyger inte genom luften den flygs av luften. Sälen simmar inte i vattnet den blir simmad av vattnet. Vi skall inte tro att vi släntrar genom stadens gator och gränder staden släntrar oss genom sig. Rolf Wohlin Arkitektur innebär manipulering. Byggnader i staden och i landskapet, deras planlösning och utformning, påverkan människan och styr hennes möjlighet att fritt röra sig, att uppleva världen, att umgås, att få vara i fred. Att förändra människors fysiska livsmiljö utan deras egen medverkan och fulla förståelse innebär manipulering av dessa människor. Denna manipulering sker i förbluffande hög grad i blindo. Trots all vår kunskap och all vår goda vilja skapar vi alldeles för ofta dålig miljö, illa fungerande, tråkig, obehaglig. Och alldeles för sällan skapar vi riktigt god miljö, väl fungerande, stimulerande, härlig att vara i. Vi arkitekter, planerare, byggherrar, beslutsfattare tycks faktiskt inte riktigt veta vad vi gör. 5
Människan är arkitekturens mått. Arkitekturen skapas av människan för människan, utifrån föreställningar om vad hon behöver, vad hon mår bra av. Vem är hon då, denna människa som vi ritar för? Människan kan inte förstås enbart i termer av biologi men hennes väsen bestäms inte heller enbart av klasstillhörighet eller psykiska trauman. Hon är arv och miljö, natur och kultur både ett djur bland alla andra och en varelse med enastående förmåga att reflektera över sin belägenhet, sina handlingar, sin framtid och sitt förflutna. Människors beteende och upplevelser, deras oro och sorg lika väl som deras lust och glädje, bestäms både av vad de erfarit under sitt liv och av deras FÖRORD OCH LÄSANVISNING Som praktiserande arkitekt kom jag under början av 1970- talet att intressera mig för hur det kunde komma sig att vår kultur, trots decenniers kvalificerad forskning och normerad kunskap beträffande samspelet människa-miljö, ändå var i stånd att producera så mycket dålig fysisk miljö. Vår normerade kunskap baserade sig väsentligen på kvantifierbara, mätbara behov. Jag undrade om våra misslyckanden kunde bero på att vi också har mer svårmätbara behov i miljön, behov som inte fått sin tillfredsställelse. Intresset ledde till litteratursökning och några betydelsefulla läsupplevelser. Helt avgörande blev mötet med Peter F Smiths böcker, utan dem hade denna text inte blivit skriven. Särskilt stor betydelse för dess innehåll och struktur har också Ingrid och Jan Gehls böcker och Patrik Grahns rapport haft. Mina studier ledde småningom till ett kapitel om gestaltning i handboken BYGG (Liber 1981). Den lista över omätbara behov jag där försöksvis ställde samman har, trots sin ofärdighet och äventyrlighet, visat sig mycket användbar som diskussionsunderlag och referens i möten med byggherrar, brukare och beslutsfattare. Litteratursökningen och läsandet har fortsatt. Det har blivit uppenbart att till förståelsen av människan som kulturvarelse, präglad under den egna livstiden, måste läggas förståelsen av henne som biologisk varelse. Människans biologiska skapnad och utvecklingshistoria bidrar med grundläggande förklaringar till hur vi upplever miljön och till våra estetiska upplevelser. Kunskap om och respekt för denna bakgrund är nödvändig för alla oss som medverkar till gestaltningen av miljön. Den kulturella präglingens betydelse för miljöupplevelsen är stor och allmänt erkänd, så även av mig. Den behöver jag inte argumentera för. Jag berör den ändå i hög grad någon tydlig gräns mellan kultur och arv är inte lätt att dra men med denna text vill jag lyfta fram arvets förbisedda betydelse för mil- 6
jöupplevelsen. Och påminna om den sinnliga, emotionella upplevelsens oerhörda kraft och tyngd i vår värdering av miljöns kvalitet. Och göra detta i termer som den vänstra hjärnhalvan förstår. Faktainnehållet i min text bygger på andras forskningsrön; därtill lägger jag mina egna funderingar. biologiskt givna böjelser och tankemönster. Det är ett ganska banalt konstaterande. Ändå har vi saknat teorier som förenar våra kunskaper om människan som biologisk varelse med de behov av mat, sömn, sex och social gemenskap som utmärker både människor och många andra djur med hennes sätt att utforma sitt samhälle och hennes kulturbärande förmåga. Det är beklagligt. Om våra kunskaper om samhällsvarelsen Homo Sapiens ska kunna fördjupas måste vi få insikter om hur det som finns nedlagt i arvsmassan samverkar med det som når individen utifrån. professor Nils Uddenberg i Arvsdygden biologisk utveckling och mänsklig gemenskap Denna oillustrerade text har sitt ursprung i en föreläsning med hundratals diabilder. Den utgör ett synopsis och ofärdigt arbetspapper där t ex källhänvisningar ännu bara undantagsvis är införda. Texten är bitvis mycket summarisk, ofta i form av stolpar, och naturligtvis är den utan bildernas stöd torrare, mer abstrakt, mindre sinnlig. Därför delades den från början bara ut till dem som upplevt min föreläsning. Men under senare år har jag förstått att texten också utan bildernas stöd någorlunda lyckas förmedla sin grundläggande tanke. Avsikten är att den färdiga texten, mycket rikt illustrerad, småningom skall publiceras i bokform. Klas Tham 7
Varför bygger vi städer? Varför bygger vi bostäder? Utöver de självklara uppgifterna att tillgodose ett antal mätbara behov, som ekonomisk effektivitet, fysisk säkerhet, klimatskydd, möblerbarhet vilket syfte tjänar de? OM ARKITEKTURENS BETYDELSE OCH OM DEN OFULLBORDADE FUNKTIONALISMEN Funktionalismen växte inte minst fram i reaktion mot de usla bostadsförhållanden som stora delar av Europas befolkning levde under i början av detta sekel. Utrymmesmässigt och sanitärt var förhållandena ofta katastrofala, och tuberkulosen härjade. Sverige var ett av Europas allra fattigaste länder, och bostadsstandarden tillhörde de lägsta. Den svenska funktionalismen inriktade sig i hög grad på att förbättra ett antal mätbara aspekter på bostadens planering dagsljusbelysning, luftkvalitet, sanitära förhållanden, antal kvadratmeter per boende, osv. Alltsedan funktionalismens genombrott har också en stor mängd värdefull kunskap tagits fram beträffande mätbara aspekter på gestaltningen av vår miljö, alltifrån bostadsutformning till stadsplanering; lämpliga möbleringsmått, dagsljus- och solbelysningsbehov, trafiksäkerhetskrav, etc. Denna kunskap, som ligger till grund för de regelverk som berör byggande och stadsplanering, har varit starkt bidragande till att svensk bostadsstandard småningom kommit att tillhöra de högsta i världen. Men vi har också tvingats konstatera att funktionalismens och modernismens stadsplanering gett oss nya problem. Att följa reglerna visar sig inte ge garantier för att resultatet blir god miljö vi trivs i vissa av dessa normuppfyllande bostäder, stadsdelar eller städer, men inte i andra. När vi planerar och bygger i enlighet med all denna kunskap och alla dessa normer blir det ibland bra, i allmänhet halvbra och alltför ofta riktigt dåligt. Varför? Hur kan det så ofta bli så dåligt när vi gör allt rätt? Detta tycks ha att göra med att vi för vårt välmående begär mer än de mätbara behovens tillfredsställande. Tillräcklig näringstillförsel, rent vatten, klimatskydd, fysisk säkerhet må utgöra grundvillkor för vår existens, men för att må bra behöver vi också tillfredsställande av våra mer sinnliga och emotionella behov. Torftig fysisk miljö bidrar i allt för liten utsträckning till detta. 8
Den dominans vänstra hjärnhalvans logiskt rationella tänkande fått i vår kultur har alltför ofta lett till ytterst orationella lösningar. Upprörande exempel hittas bland annat i miljonprogrammet, som trots ansenliga mätbara kvaliteter alldeles för ofta visat sig vara katastrofala felinvesteringar, såväl ekonomiskt som mänskligt. Funktionalismen som stil har inte övertygat om sin förmåga att tillräckligt svara mot praktiskt/tekniska krav eller emotionella behov. Funktionalismen som metod, att utifrån kunskap om verkligheten söka gestalta ändamålsenliga miljöer är dock alltjämt giltig, om tillämpad med en bredare och mer nyanserad föreställning om ändamålsenligheten, där även emotionella behov tillmäts sin fulla betydelse. Syftet med denna text är att i funktionalismens anda bidra till att fylla den mest uppenbara luckan i dess idévärld, och därmed till dess fullbordande. Vilka är de då, dessa behov som hindrar oss att vara nöjda med torftiga rum, torftiga hus, torftig stadsplanering? Är de planeringsbara? Eller är det obönhörligen så att god formgivning består av en begriplig, rationell och mätbar del, och en obegriplig, irrationell och omätbar del, som bara uppstår, ingen vet hur, när begåvade formgivare är i farten? Nej, fullt så utlämnade åt den tysta kunskapen och de intuitiva begåvningarna är vi inte. Sedan decennier vet vi en hel del också om våra mer svårmätbara behov. Det har blivit möjligt att planera och gestalta för dem. Financial calculations are seldom based on any understanding of human needs or the ultimate costs of ignoring them. E T Hall..vad är emotioner, känslor, passioner? Kan vi tillskriva dem ett sanningsvärde? Kan man tala om rationalitet när det gäller emotioner och begär? Nussbaums svar på den senare frågan är ett kraftfullt ja. Ur Z Zivkovics förord till Känslans skärpa, tankens inlevelse av M C Nussbaum 9
Att njutningen förekommer är det första mysteriet.... Njutningen, definierad som en känsla av tillfredsställelse, fordras för att naturen skall kunna fungera. Om det inte funnits någon njutning skulle det heller inte ha funnits några impulser som kunnat tillfredssställa de behov som krävs för kroppens och arternas överlevnad. Och av någon för oss okänd anledning är överlevnaden inskriven inristad som naturens enda mål. Tillfredsställelsen, eller försmaken av den, fungerar som sporre. Smärtan, eller fruktan för smärtan, som varning. Båda är livsnödvändiga. John Berger NATUREN I MÄNNISKAN Människan är kulturvarelse den sociala och kulturella miljöns betydelse för vårt sätt att uppleva miljön är väl belagd. Men människan är också del av naturen biologins och fysiologins lagar gäller också för oss människor. Om vi vill att miljön skall stödja det goda livet måste vi försöka förstå hur miljön tillfredsställer-sporrar-stimulerar-utvecklar och hur den smärtar-avskräcker-hämmar. Betydelsefulla förklaringar till vår upplevelse av av den fysiska miljön av arkitekturen, av konsten kan erhållas ur människans biologiska skapnad och utvecklingshistoria. Vi måste undersöka hur vår upplevelse av miljön sker, dvs vi måste studera perceptionens fysiologi, som är ett resultat av vår arts framväxt och utveckling under miljontals år, och då särskilt av sinnesorganens och hjärnans utveckling. Miljön uppfattas genom våra sinnen. Deras behov, kapacitet (räckvidd, förmåga att uppfatta nyanser, etc) ger grundläggande förutsättningar för vår upplevelse av miljön. Sinnesintrycken förmedlas till hjärnan. Den hjärna vi har idag är i hög grad densamma som den våra förfäder hade för hundratusentals år sedan. Den hade redan då nått den fysiologiska utvecklingsnivå den har idag. Hjärnans utveckling har skett stegvis och den består egentligen av tre: den första och äldsta, ett arv från vårt kräldjursstadium, utgörs av förlängda märgen eller hjärnstammen, som liksom hos kräldjuren reglerar primitiva kroppsfunktioner som inälvsfunktioner, sömn och vakenhet, försvars- och flyktreaktioner etc. Denna del av hjärnan kallas också reptilhjärnan. Den andra, kvar från ett lägre däggdjursstadium, kontrollerar tillsammans med reptilhjärnan intuitiva reaktioner och betingad inlärning (jfr Pavlovs hundar). I dessa två äldre, undermedvetna delar av hjärnan, tillsammans kallade limbiska systemet, ligger det centrum där känslor genereras. Den yngsta delen av hjärnan, hjärnbarken, utgör en sen utveckling av det högtstående däggdjurets hjärna. Den rymmer bl a centrum för medveten varseblivning. Dess 10
funktioner är uppdelade på de två främre hjärnhalvorna, där den vänstra bl a sköter logiskt och verbalt tänkande och den högra bl a behandlar form och rumsuppfattning, färg, textur, mönster och mer sammansatt rytm. Hjärnans kapacitet att ta emot sinnesintryck är mycket stor. För att inte bli understimulerad, uttråkad och ytterst till och med hämmad i sin förmåga att uppleva och förstå världen kräver den att ständigt få ta emot en rikedom av sinnesintryck:... Förmågan att registrera synintryck beror på hur rik den visuella miljön har varit under de första levnadsåren.en visuellt torftig miljö hindrar ögats registreringsförmåga att utvecklas till fullo. (Lewin 1974)... Hjärnans tillväxt främjas om man under sin uppväxt får uppleva och aktivt delta i en visuellt rik miljö. (Bennet m fl 1972)... För mänsklig hälsa och utveckling är överraskning oundgänglig. Det räcker inte att sinnesintryck ständigt når våra ögon, öron, vår hud och andra receptorer. Det viktiga är att mönstret för dessa sinnesintryck ständigt förändras på ett oförutsägbart sätt. (Miller 1964)... Monotoni, eller brist på sinnesstimuli, är inte bara tråkigt utan aktivt skadligt för den psykiska hälsan. (Parr 1965) Dessa citat, återgivna av P F Smith, talar alla om samma sak en rikedom av sinnesintryck är stimulerande och därmed utvecklande, medan alltför få eller monotona sinnesintryck i längden är skadliga för människan. Fullständig brist på sinnesstimuli förekommer inte i den byggda miljön. Monotoni, i bemärkelsen enformig informationsfattig upprepning, är däremot rikligt förekommande. Exempel ges inte bara av det typiska kontorshuset utan också av alldeles för många bostadshus i våra förorter den otrivsamma förortens främsta karakteristikum kan sägas vara monoton upprepning av för stora enheter. se även Johan Cullberg, David Ingvar 11
Kritikern Lars O Ericsson har konstaterat att en regelbunden enkel form är lättare att upprepa än en oregelbunden och komplicerad. Geometrin har därför alltid stått i repetitionens, seriens och därmed i maktens tjänst. Det som går att upprepa, det kan också kontrolleras. Han citerar den amerikanske konstnären McCollum: repetitionen utgör maktspråket par excellence. (Dagens Nyheter) Denna den stereotypa upprepningens estetik har blivit lika omhuldad av modernismens arkitekter som den blivit avskydd av vanligt folk. Vi har inga svårigheter med att använda och tycka om industriellt massproducerade identiska ting så länge det handlar om redskap, möbler, bilar det är när massproduktionen handlar om vårt hem som vi kan reagera negativt. (jfr Identifikation nedan.) Varseblivningen sker genom två parallella system, ett medvetet i hjärnbarken (där 100 bits/sek processas) och ett omedvetet i det limbiska systemet (10 000 000 bits/sek!). Nästan all varseblivning är således omedveten. Det limbiska systemet är kapabelt ta emot information från den omgivande miljön, värdera den och låta kroppen reagera adekvat, t ex med flyktreaktioner eller känslor av välbefinnande, utan att processen når medvetandenivån. I okänd miljö och vid ovana sinnesintryck är medvetandenivån hög. När man lärt känna sin miljö avtar det medvetna registrerandet, medan det omedvetna i det limbiska systemet fortsätter på ständigt lika hög nivå. När man upphört att medvetet registrera sin omgivande miljö fortsätter således oinskränkt och med full kraft det omedvetna registrerande som i så hög grad bestämmer våra känsloupplevelser Därför blir det möjligt för oss att frånvarande, djupt försjunkna i tankar, ändå utan våda kunna gå från busshållplatsen till hemmets dörr: limbiska systemet har tagit över ansvaret och hjälpt oss att hitta hem, att undvika krockar med människor, träd och bilar, att slippa snubbla på kantstenar. 12
Hjärnbarkens vänstra och högra halvor deltar i och berikar den estetiska upplevelsen. Denna är dock framför allt emotionell, och denna emotionella reaktion på konstverket, denna kroppsliga genklang, genereras i det limbiska systemet. Eftersom nästan all arkitektur och stadsbyggnadskonst är brukskonst, som i människors vardag måste fungera på ett handfast praktiskt plan, stödjande och stimulerande, bör dess konstnärliga innehåll i de allra flesta fall väcka positiv kroppslig genklang, väcka känslor av i någon mening behaglig art (så ser inte alltid arkitekter sin uppgift inom modernismen och dess avant-garde har utvecklats en tradition av avståndstagande från ombonad hemtrevnad liksom från vardagslivets mer triviala sidor). Det enda sättet att värdera ett konstverks estetiska kvaliteter är att känna efter i vilken mån det väcker kroppslig genklang. se t ex Christopher Reed (ed): Not at Home. The Suppression of Domesticity in Modern Art and Architecture. London 1996 Den goda fysiska miljön kan naturligtvis inte ensam göra människor lyckliga. Men det är alldeles säkert att arkitektur och stadsbyggnadskonst betyder något, att de påverkar oss, att de underlättar eller försvårar våra försök att leva ett värdigt och gott liv. 13
MER SVÅRMÄTBARA BEHOV SOM DEN FYSISKA MILJÖN SKALL BIDRA TILL ATT FYLLA I det följande redovisar jag en sammanställning över mer svårmätbara behov som den fysiska miljön skall bidraga till att fylla. Många källor har bidragit. Behoven är ofta överlappande och ömsesidigt beroende. Sammanställningen är inte slutgiltig utan avsedd som underlag för en fördjupad diskussion. As a matter of fact, man has only gradually begun to fully experience himself in space on the level of everyday life using all his senses. E T Hall VÅRA SINNEN OCH SINNLIGA BEHOV Estetik, grek»aistheticos«, kan ungefärligen översättas med förnimmelsekunskap, sinneskunskap. Den estetiska upplevelsen har också andra aspekter, men denna kunskap om våra sinnen, om deras kapacitet, begränsningar och behov bör utgöra en grundsten i konstnärens och arkitektens arbete. Det kinestetiska sinnet verkar mot tyngdkraften och reaktionskraften (tyngdkraften och människan utgör arkitekturens yttersta förutsättningar). Det registrerar kroppens och lemmarnas läge i rummet, det registrerar vad som är upp och vad som är ner, de sk kallade balans- och bollsinnena ingår. Kinestetiken har i alla tider utnyttjats för dramatisering av arkitekturupplevelsen trappor, burspråk, balkonger, torn! Det ger starkt sinnliga, lustfyllt spännande upplevelser vi söker oss till kinestetiska upplevelser för nöjes skull, som i segling, utförsåkning på skidor, gungor, berg-och-dalbanor. Upplevelsen av svindlande hisnande tyngdlöshet som upphäver tyngdlagen fascinerar oss; den kan erbjudas i arkitekturen, i dansen, i lek, idrott, sport, (men också, i överförd bemärkelse, i poesi och musik). Känselsinnet (fornsvenska kænsla = kännedom, kunskap) vårt till ytan största sinne. Vi registrerar med hela kroppens hud, därtill med djupare liggande känselkroppar, hårt-mjukt, skrov- 14
ligt-slätt, men också temperatur, luftfuktighet och vind. Sol eller skugga, lä eller blåst beroende på hur bebyggelse och vegetation planeras kan utesittarsäsongen förlängas, eller förkortas, med upp till en månad i vårt klimat. Våra muskler medverkar också i känselsinnet genom att förmedla upplevelsen av tyngd, motstånd och form. Smaksinnet Nära förbundet med och i samverkan med luktsinnet. Kokkonsten är en tillämpad konstart liksom arkitekturen, med krav på fysisk praktisk ekonomisk funktionalitet och behaglig estetisk upplevelse. Dess visuella skönhet, aptitretande doft och ljuvliga smak är i längden ändå inte tillräcklig mat och dryck måste ge oss nödvändig näring och de får inte förgifta oss. Luktsinnet Blomdoft, kaféernas matos, dofter av bröd och kaffe, sopornas odörer, unken källarlukt alla har de rumsbeskrivande och därmed arkitektonisk betydelse. Hörselsinnet människors röster, fotsteg, fågelsång och slag av fågelvingar, vindens brus, rinnande vatten, hundskall, musik, motorljud, tryckluftborrar... Rumsupplevelsen påverkas av efterklangstiden och av ljudisoleringen mot omgivningen. Hjärnaktiviteten minskar, dvs vi tänker långsammare i rum med lång efterklangstid. Dämpad belysning och hög ljudnivå för människor närmare varandra. Men buller är ett stort samhällsproblem. Det är inte bara irriterande, det stressar oss och ger höjt blodtryck, sämre koncentrationsförmåga, sämre sömn. Skolbarn som störs av flygplatsbuller visar försämrat långtidsminne och försämrad språkförmåga (Focus: Byggd Miljö, 4 dec 97/KTH, Gävle). Man kan på goda grunder anta att dofterna är blommornas tankar. Harry Martinsson i Utsikt från en grästuva Musik är genom århundraden och årtusenden framexperimenterade ljud, som människan finner behagliga och stimulerande. Torbjörn Stockfelt 15
Synfält, synskärpa diskuteras bl a av Gehl, Arnheim, Hall visuell upplevelse av rumsdjup och rumsliga förhållanden, se Hall. Synsinnet vårt mest välutvecklade. Vi har för däggdjur utomordentligt god syn, och dessutom färgseende, vilket är mycket ovanligt bland däggdjuren. Synintrycken har kommit att bli dominanta i det medvetna registrerandet av omvärlden. Synestesi stimulans av ett sinne väcker förnimmelser också i ett annat. Sinnena bekräftar också varandra ögat ser stengolvet och foten känner dess bekräftande hårdhet. Utan denna samstämmighet blir vi i djupet förvirrade. Japanernas ma (ungefär intervall, mellanrum) inkluderar alla sinnen och därtill minnet (tiden) och fantasin i rumsupplevelsen. Ljus, skugga, färg, lukt, luftfuktighet, temperaturväxlingar, nivåskillnader kan användas för att hela kroppen som sinnesorgan skall förnimmas. Alla dofter, ljud och andra sinnesintryck, behagliga eller obehagliga, har en avsändare, utgör meddelanden som berättar om världen omkring oss och gör det möjligt för oss att förstå den och finna förankring i den. När vi hindras att uppfatta dessa meddelanden, t ex på grund av en dominant doft eller ljudkälla (bilavgaser, motorbuller, fläktar, industrier, muzak) eller därför att vi rör oss alltför hastigt, blir vi därför i viss mening avskärmade från vår omvärld, alienerade. 16
ARKETYPER OCH LIMBISKA BEHOV MÄNNISKAN I NATUREN En junimorgon då det är för tidigt att vakna men för sent att somna om Jag måste ut i grönskan som är fullsatt av minnen, och de följer mig med blicken De syns inte, de smälter helt ihop med bakgrunden, perfekta kameleonter. De är så nära att jag hör dem andas fast fågelsången är bedövande. Tomas Tranströmer formulerar den intuitiva insikten om sin samhörighet med naturen, där grönskan...är fullsatt av minnen i dikten Minnena ser mig. Föreställningen om att vi människor bär på ett gemensamt arv av uråldriga minnen har utifrån hans erfarenhet som psykoanalytiker och läkare hävdats av Carl Jung. Innehållet i detta människosläktets kollektivt omedvetna kallade Jung för arketyper, urbilder. Den faktiska existensen av sådana minnen har nu börjat bekräftas av den miljöpsykologiska forskningen, som kunnat visa att kunskaper, som varit särskilt viktiga för en arts överlevnad, lagrats och ärvts genom årtusendena. Dessa medfödda minnen gör det t ex möjligt för ett djur att så snart det öppnat ögonen efter födseln kunna känna igen och fly från en fara. Ett nyfött bytesdjur kan t ex instinktivt skilja rovfågelns siluett från duvans, förstå att rovfågeln innebär ett hot, och utföra ett adekvat flyktbeteende. Professor Richard Coss berättar ett annat exempel, där hot från skilda ormarter kräver olika slags skyddsbeteende: jag har jämfört jordekorrar som fångats i södra Kalifornien där det finns gott om skallerorm och gopher-orm... med jordekorrar som fångats högt upp i Sierra Nevada där dessa ormar inte alls förekommer. Dessa skilda raser av jordekorrar har inte haft kontakt med varandra under de senaste 300 000 åren. Det visade sig trots det att samtliga Grahn P: Människors behov av parker amerikansk forskning idag 17
Den mänskliga naturen är inte de gener som föreskriver den./../ Snarare är vår natur de epigenetiska reglerna, de medfödda regelbundenheter som föreskriver vår mentala utveckling. Dessa regler är ett slags genetiska mallar för hur våra sinnen uppfattar världen, den symboliska kod genom vilken vi föreställer oss omgivningen, de valmöjligheter vi ger oss själva och de reaktioner vi finner mest givande. Dessa epigenetiska regler har nu börjat utforskas på fysiologisk och i några fall även på genetisk nivå, till exempel hur de påverkar vår uppfattning om och språkliga klassificering av färger. Vi vet att de påverkar vår estetiska bedömning av konstnärliga motiv. Edward O Wilson, sociobiolog, professor vid Harvard University Människan står på jordklotet, genomborrad av en solstråle. Och plötsligt är det afton. Salvatore Quasimodo jordekorrar kunde skilja på de två ormarna och bete sig helt rätt. Ekorrarnas minne av dessa ormarter hade således överlevt och nedärvts under 300 000 år. Eftersom en generation människor motsvarar sju generationer jord-ekorrar menar Coss att man kan anta att förhållanden som rådde för åtminstone 1,5 till 2 miljoner år sedan kan påverka oss även idag. Sådana upp mot 2 miljoner år gamla kunskaper och minnen, starkt kopplade till våra dåvarande livsbetingelser, skulle kunna förklara våra preferenser för vissa landskapstyper och för vissa stimuli, t ex ljus (det naturliga dagsljuset är nödvändigt för vår mentala och fysiska hälsa), glitter, blänk (guld! ljuskronor! enligt forskarna sannolikt associerade till vårt behov av och vår lust till vatten), våra fobier, idag till synes irrationella, men fullt berättigade och adekvata i dåtidens miljö, som t ex torgskräck, höjdskräck, kattskräck, hundskräck, mörkerrädsla, våra sinnens förmågor, som den goda synen och de svagt utvecklade lukt- och hörselsinnena. Denna uråldriga beredskap att instinktivt och starkt känslomässigt reagera på vissa typer av stimuli är naturligtvis av avgörande betydelse för vår upplevelse av omvärlden, och inte minst för upplevelsen av stadsbyggnadskonst, arkitektur, och andra konstformer. I allmänhet har dessa stimuli en stark symbolisk laddning, med en absolut, oemotsäglig kraft och självklarhet som de starka klara primärfärgerna och svart och vitt, med associationer till sol, eld, blod, vegetation, vatten, mörker, ljus etc. Liksom allt vi upplever som djupt betydelsefullt handlar de om livet och döden. Vi har konstaterat att det limbiska systemet och dess sätt att ta emot, värdera och reagera på inkommande stimuli 18
är helt avgörande för vår upplevelse av konst, arkitektur, miljö: nästan all information som når hjärnan processas i det limbiska systemet det är ständigt vaket för inkommande stimuli det reagerar lika starkt på samma stimulus den tusende gången som den första det kontrollerar det centrum där känslor genereras. Detta ger oss anledning att försöka ta reda på vilken typ av stimuli som får det limbiska systemet att reagera positivt, att generera behagliga känslor. Vissa yrkesgrupper, inte minst inom reklam och försäljning, har utvecklat kunskap om detta och styr skickligt kundernas konsumtionsval med hjälp av färg, form, doft, musik. Vi arkitekter har i hög grad förhållit oss avvisande till utvecklingen av denna typ av kunskap, möjligen därför att den uppfattas som manipulativ. Men manipulerar gör den gestaltande arkitekten vare sig han vill eller inte frågan är bara om vi skall göra det i blindo eller utifrån verklig kunskap. Kontakt med levande, oförstörd växtlighet och natur Hjärnans larmcentral DAS (Directed Attention System) vilar aldrig, är ständigt vaksamt kontrollerande inkommande stimuli, ständigt berett att slå larm när något okänt och därmed eventuellt hotfullt registrerats. DAS formades för någon miljon år sedan som ett adekvat redskap för vår överlevnad i naturen och har inte hunnit anpassa sig till våra nya urbana omgivningar; i dessa slår DAS ideligen falska larm, med följd att vår stressnivå höjs och vår koncentrationsförmåga minskar. Vi orkar inte med hur mycket information som helst, och våra försök att värja oss är inte tillräckligt framgångsrika vår hjärna tvingas ta emot, utvärdera och avvisa en oerhörd mängd oönskad information, alltifrån fläktbuller (minns den djupa sucken av lättnad när fläktarna stängs av!) till reklamaffischernas braskande maningar till köp. Denna utvärderings- och avvisningsprocess sker framför I det ösregn av information, som vi ständigt står i och som radio, affischer och annonser, neonskyltar, tidningar och allsköns trycksaker fäller, har vi lärt oss att se förbi och att avregistrera. Vårt minne är inte längre inställt på att insamla utan på att avvärja. Informationsregnet skulle annars dränka oss. En rikstidning innehåller kanske lika många tryckta ord som vad vår farfarsfar konfronterades med under ett helt år, åtminstone om han levde i ett bondesamhälle. / / Vårt dagliga och stundliga nödtvång att avregistrera inverkar med säkerhet menligt på vår förmåga att inregistrera. Magnus von Platen i artikeln Goda Minnen. (Återgivet i P Gärdenfors Fängslande Information.) 19
allt i det undermedvetna limbiska systemet, men kostar ändå mycken mental kraft vi blir trötta. Detta är en bidragande orsak till det allt vanligare fenomenet mental burn-out, kännetecknat av trötthet, koncentrationssvårigheter, beslutsoförmåga, ökad benägenhet att ta risker, irritabilitet och, inte minst oroväckande, minskad empatisk förmåga. I början av 80-talet hade Roger Ulrich visat att en operation av en gallblåsa läkte i genomsnitt en dag tidigare om patienterna hade utsikt över en park. Dessa patienter använde dessutom knappt hälften så mycket smärtstillande mediciner och klagade över smärta och irritation endast 25% så ofta som kontrollgruppen, vilken inte hade utsikt över något grönt. De kanadensiska psykologerna Rachel och Stephen Kaplan följde med ett antal patienter och vårdare från ett mentalsjukhus på några dagars utflykt i vildmarken. Patienterna var gravt mentalt störda, motoriskt mycket oroliga och inte kommunicerbara. I naturen skedde en förbluffande förändring: patienterna lugnade sig och blev möjliga att kommunicera med. Kaplans startade ett forskningsprojekt för att undersöka om denna drastiska och positiva förändring skulle kunna bero på att vistelse i naturen faktiskt har en mentalt läkande effekt. Kaplans kunde småningom bekräfta att upplevelse av naturen verkligen läker mentalt, och att det inte krävs vildmarksupplevelser; en park i staden räcker långt, redan utsikt över enstaka träd ger själslig hugsvalelse. Det exotiska, det lockande okända Ett evigt motiv i arkitekturen; mystiken, det svarta hålet, det skrämmande och lockande (Gordon Cullens the maw ), tunneln mot ljuset, labyrinten (staden). Det mättat komplexa, det på sinnesintryck överflödande rika, det kaotiska Salutorget, blomstermarknaden, barockens kyrkointeriörer. Dionysos, härligt och farligt oberäknelig, karnevalens lössläppta yra. Ljus, glitter, blänk Det naturliga dagsljuset är nödvändigt för vår mentala och fysiska hälsa. Människor som arbetar i god dagsljusbelys- 20
ning har lägre sjukfrånvaro och högre effektivitet än de som måste arbeta i konstljus. Guld och glitter, vatten och blänk, gärna i motljus, väcker lustfyllda reaktioner. Smycken, pärlor, glasbitar, ljuskronor, solens reflexer i fönsterspröjsen eller spegelns fasetter. Klara, starka primärfärger samt svart och vitt Rytm som framför allt hanteras i den primitiva reptilhjärnan, utgör ett oerhört kraftfullt konstnärligt redskap, använt i alla konstarter i alla tider. Vi attraheras inte bara av enkel grundrytm utan också av den raffinerat varierade rytmen, med små förskjutningar, synkoperingar och betydelseglidningar, och av rytmens släkting rimmet likeness tempered with difference (P F Smith). T ex stadsrummens och gatufasadernas rytm och skala givna av kvarteren, kvarterens tomtstorlekar, fönsteraxlar, rumssviter. Jätteskala Big is beautiful! Den arkitektoniska kraften i det överväldigande stora är frestande men inte lätt att hantera. Istället för hisnande storslagen dramatik uppnås alltför ofta bara ödslig monumentalitet. Men det övermänskligt stora byggnadsverket katedralen, skyskrapan gestaltar grundläggande existensiella frågor. Det samlande och skyddande rummet formulerar den kvinnliga principen rummet är modern och mottagaren av allt skapat (Platon) och det sig djärvt uppresande tornet den manliga. De markerar bägge världens centrum. Byggnaden skall formas så att solen tycker det är roligt att lysa in i den, mörkret, svärtan ljusets nödvändiga förutsättning Henri Ciriani Andningen, hjärtslagen, sexualakten, dygnsrytmen, gång, dans, skratt, gråt livets grundrytmer hanteras av reptilhjärnan. Den monotona upprepningen som maktens språk, och den varierade upprepningen som den trygga trevliga vanans. valv har indoeuropeiska roten wel = att svänga, rulla (välta?) med avledningar som beskriver krökta, omslutande objekt. Samma rot har latinets vulva = livmoder, skydd, något som täcker över. Mer lustfylld sinnlighet kommer ur wel: engelskans well = rolling, or bubbling water; spring, för att inte tala om den gamla högtyskans walzan att rulla, vända, dansa! Att valsen har med omslutande trygghet och med erotik, kort sagt med arkitektur, att göra är inte överraskande. källa: The American Heritage Dictionary, New York 1970 21
Imageability (easily imagined shape) Stadsbyggnadskonstens och arkitekturens urformer: Mont Saint Michel, San Gimignano, nedre Manhattan, Gamla Stan, Gullholmen, den skånska slättens kringbyggda gård, Egyptens pyramider, fyrtornet kan utgöra exempel. At the crossing of the main streets a banyan or a pipal tree was planted, representing the heaventree of Indian mythology and giving shadow to the council meeting of the village. Joseph Rykwert om en indisk by, planerad som en mandala. Pålen, kuben, klotet, pyramiden urbs=stad, av orbis=cirkel Efter att ha förfört Ariadne gav Dionysos henne en krans; det grekiska ordet för förförelse fphtheirein betyder också förstörelse. Kransen, symbol för allt som är fullkomligt, äger en kraft som är förödande. (efter R Calasso i Kadmos och Harmonias Bröllopsfest, Stockholm 1994). Geometriska grundformer Den indiska mandalan utgör en grundform i stadsbyggnadskonsten. I mandalans mitt möter de jordiska värdsaxlarna, öst-väst och nord-syd, den världsaxel som förenar himmel och jord, zenit och nadir. Där är världens centrum. I varje människa sker detta möte, varje människa utgör världens centrum. De geometriska och stereometriska grundformerna har i alla tider och i kulturer över hela jordklotet getts starka symbolvärden. Deras symboliska innehåll uppfattas märkvärdigt lika oavsett tid och plats. Cirkeln-klotet står för det andliga, den obegripliga världen, världsalltet, kosmos. Kvadraten-kuben står för det reella, den begripliga världen, det praktiskt vardagligt påtagliga. Den vilande liksidiga triangeln utgör länk emellan och förenar kvadratens värld och cirkelns, som i den klassiska barnteckningen av ett hus: en kvadrat med en triangel ovanpå och överst, balanserande på triangelns spets, faktiskt ibland en cirkel. Vinden utgör i många kulturer en helig plats; vissa förvarar där de dödas ben. Detta gäller inte i vår del av världen, men även hos oss är vinden en mystisk, spännande plats. Sammanfattningsvis skall påminnas om att det limbiska systemet är ytterligt osofistikerat, vulgärt i ordets egentliga och bästa mening. Detta ger en förklaring till vår förtjusning i naiva nöjen, i guld, glitter, krimskrams, hötorgskonstens solnedgångar, sentimentala slagdängor. Det limbiska systemets reaktioner är primitiva och omedelbara, endast vår tunna polityr av kontrollerande civilisation 22
hindrar oss att omedelbart fullfölja alla limbiska impulser aggressiva, erotiska, euforiska. Stress, trötthet, droger försvagar denna kontroll. Ju mindre positiv stimulans vi får från vår omgivande miljö, desto större blir vårt behov av den konstlade stimulans som erbjuds av droger. 23
ANDRA EMOTIONELLA OCH/ELLER SOCIALA BEHOV som arkitekturen och den fysiska miljön kan bidra till att fylla. Behovet av trygghet, av positiv identifiering med den egna hemmiljön, av kontakt med andra människor är centrala för vårt psykiska välbefinnande. Den otrygga människan mår inte bra, inte heller den som känner sig främmande i sin egen hemmiljö. Otrygghet skapar rädsla, rädsla skapar aggression. Aggressionen kan ta sig uttryck i vandalism och våld. Och omvänt den som känner stolthet, trygghet och delaktighet i sin värld är rädd om sina medmänniskor och sin miljö, tar ansvar och vårdar. Vid det rituella utsättandet av en ny stad i antikens romarrike plöjde översteprästen med plog en fåra där stadsmuren skulle stå. Vid platsen för de blivande stadsportarna lyftes och bars plogen (jfr port av portare = bära). Människooffer gjordes, kroppen begrovs under porten sedan offrets själ utnämnts till evig portvakt. (efter Rykwert) revir, av latinets ripa = strand Trygghet Den emotionella betydelsen av murens och portens uråldriga symbolik kan knappast överskattas. Muren definierar reviret och bekräftar invånarnas hemortsrätt, delaktighet och säkerhet, porten bekräftar deras beredskap att möta världen. Våra samtidiga behov av skydd och överblick, av tydliga begripliga gränser, t ex mellan offentligt och privat, utgör exempel på hur vårt revirbeteende ger utgångspunkter för gestaltningen. Revirbeteendets hantering i hjärnan: förlängda märgen sköter primitivt urval och försvar, limbiska systemet sköter känslomässiga revirreaktioner, högra hjärnhalvan hanterar begrepp och integration. (Mac Lean et al 1973, redovisat av Malmberg) Kontinuitet i tid och rum stödjer vår mentala trygghet. Långsam, småskalig stadsomvandling hjälper oss att förstå, att acceptera och ta till oss det nya (Rapoport). Modernismens, avant-gardets, drift till chockerande nyhet, till ofta storskalig brytning mot det existerande, har alltför ofta vunnit sina estetiska effekter på bekostnad av denna kontinuitet. 24
Ekologisk uthållighet stödjer likaså vi lever i en ångestladdad tid där vi egentligen alla vet att vår västerländska kulturs nuvarande livsform inte är långsiktigt hållbar. Situationen håller på att bli akut, ett ekologiskt medvetet förhållningssätt till omvandlingen av våra städer och byggnader blir alltmer betydelsefullt för vår emotionella trygghet, och för våra barns fysiska trygghet. Ett sådant förhållningssätt rymmer utomordentligt spännande, ännu outforskade möjligheter till meningsfullt nytänkande beträffande arkitekturens formala aspekter. Identifikation Arkitekturen kan hjälpa eller försvåra för människor att känna hemhörighet och stolthet där de lever och bor. Att själv ha möjlighet att delta i utformningen av sin livsmiljö underlättar väsentligt denna positiva identifiering. Hemmiljöns betydelse för vår självrespekt skall inte underskattas antropologen E T Hall konstaterar att den som tror att människan kan särskiljas från sin bostadsmiljö begår ett allvarligt misstag. Samma resonemang kan tillämpas på samhället som helhet dess värdighet och självrespekt återspeglas i dess omsorg om det offentliga rummets gestaltning, dess helhet och detaljer. Ordning Olika förhållningssätt till vårt behov av begriplig ordning, struktur, i den fysiska miljön, och den valda ordningen som kulturyttring. T ex underordnad naturen, dominerande naturen, trotsande naturen. T ex byggnadens tektoniska gestaltning, i enlighet med eller brytande mot byggnadsmaterialens inneboende egenskaper. Irony is the humour of anguish. Det har varit mycken ironi i arkitekturen på sistone. M Sorkin there is a close identification between the image that man has of himself and the space that he inhabits It is a mistake of the greatest magnitude to act as though man were one thing and his house or his cities were something else. E T Hall Tektonik, av grek tekton, timmerman, hantverkare, byggmästare. Allmänt avser tektonik reglerna för konstnärlig behandling av de material, som användas för byggnader och bruksföremål, och de normer som direkt givas av dessa material. Inom arkitekturen avser tektonik den sida av formgivningen som uttrycker konstruktiva förhållanden. (Svensk Uppslagsbok 1954) 25
Det grekiska ordet för upphöjdhet, perfektion, fullbordan telos betecknar samtidigt döden. (R Calasso i Kadmos och Harmonias Bröllopsfest, Stockholm 1994) Den perfekta formen kan inte utvecklas, hindrar den utveckling som är förutsättningen för livet, och den är därför död. /-/ Varje dikt är ett försök att nå detta äpple. Det hänger emellertid i paradiset. Bortom jordelivet. Därför förnimmer vi både paradiset och döden i varje på jordiskt vis fullkomligt konstverk. Den fulländade dikten skulle vara diktandets död. Diktandet är odödligt därför att det är jordiskt. För att det omöjliga den fulländade dikten aldrig ska kunna nås måste poeten alltid göra sitt bästa. Han sträcker handen mot Edens äpple, och söker därmed inget mindre än försoningen mellan insikt och skönhet, innebörd och sinnlighet, lödighet och form. Därför att som diktning står sig och bevaras all kunskap genom formen. Ulla Hahn i Unerhörte Nähe 1988, återgivet i N Burtons Resans syster, poesin 1993 Jacobs argumenterade för att det gamla urbana virrvarret i själva verket var en underbart rik och komplex ordning, som inte hade beaktats av modernismen just därför att dennas mönsterordningar var mekaniska, reduktiva och grunda M Berman om The Death and Life of Great American Cities. Vår hjärna arbetar ständigt med att tolka och söka finna strukturer i de inkommande stimuli som berättar om vår omvärld. Att förstå dessa strukturer, denna ordning, är nödvändigt för oss verkligt kaos tål vi inte länge men även ordningen kan bli kvävande. Denna ständigt pågående kamp i konsten och livet mellan ordning och kaos, mellan Apollon och Dionysos, och vår mänskliga skröplighets längtan efter det fullkomliga ger ständigt nya avtryck i litteratur och debatt. Perfektionen som ideal innebär att det ofullkomliga blir oönskat. Hyllningen till det perfekta rymmer samtidigt föraktet för det skröpliga, sneda och lytta. Komplexitet Inte oordning, men väl flera olika ordningar existerande, accepterade och synliggjorda samtidigt. Sammansatthet, mångtydighet, inte oklarhet. Den traditionella kvartersstaden ger ett exempel: dess klart strukturerade fysiska miljö, inte minst den tydliga gränsdragningen mellan privat och offentligt, samexisterar med en mängd andra ordningar, synliga och osynliga fotgängarens, cyklistens, bilistens, kollektivtrafikens, sol och skugga, vind och lä. 26
Överraskning T ex överklivning i poesin, tonartsbyte i musik, och i arkitekturen. Att hisnande plötsligt gå från en rumslig ordning eller karaktär till en helt annan. Plötsliga öppningar i tät bebyggelse eller vegetation torget, kajen, gläntan eller i rummets omslutenhet burspråket. Överraskningsmotivet är förknippat med överskridandet, och med Hegels aufhebung, upphävande, av en ordning och etablerande av en ny. Aufhebung, starkt associerat med kreativiteten, utgör en förutsättning för modernismens utvecklingsbegrepp. Uttryck för i samhället rådande förhållanden och värderingar, tekniskt, ekonomiskt, politiskt och kulturellt Vårt behov av tydlighet, ärlighet, samklang mellan uttryck och innehåll, mellan retorik och handling t ex maktens synlighet, som i Forsmarks bruk, där kyrkan och brukspatronens herrgård manifesterar sig i var sin ända av huvudgatan, eller maktens osynlighet hur gestaltas den demokratiska maktens stadsrum och byggnader? Och så förljugenheten, kitschen, utan denna samklang. Plastparkett, tegeltapeter, falska sörgårdsidyller. Andra exempel kan ges av våra olika kulturella förhållningssätt till mötet mellan civilisation och natur underordnat, samordnat, överordnat. Gemenskap; Aktiv kontakt med andra människor; Passiv upplevelse av människor. Amos Rapoport talar om vårt behov av urban spaces responsive to human density requirements. Den emotionella stimulans staden ger beror i hög grad på att den låter oss möta många andra människor, låter oss uppleva tecken på andra människors liv, och samtidigt erbjuder social kontroll och anonymitet. Modernismens ödsligt storskaliga stadsrum möter illa detta behov. Temporary retardation is known in the arts as a strong incentive toward forward movement.../ /.. A door is a wall s reluctant contribution to passage. R Arnheim Två män tävlade om vem som kunde luta sig längst ut genom ett tågfönster plötsligt vann den ene. Oscar Reuterswärd i en föreläsning på 60-talet The fascinating aspect of architecture is that it is congruent with culture, so that the entire building, down to the last detail, reflects the culture Japanese buildings are finished and properly built even in places the inhabitants cannot see, whereas the European and American model emphasizes only what can be seen from the front the facade and too often ignores the real needs of the inhabitants. E T Hall i förordet till Y Ashiharas The Hidden Order (1989) Det finns ingenting som intresserar människor så mycket som andra människor. Jan Gehl 27
In the heart of the city one needs more space, not less. The home must be an antidote for city stresses. E T Hall One of the principal functions of the artist is to help the layman to order his cultural universe. E T Hall The aesthetic dimensions of the mind: It is clear both from subjective experience and from scientific evidence that there are four fundamentally different kinds of aesthetic experience Most, perhaps all, human beings possess some kind of innate aesthetic sensibility which embraces sound, shape, colour and rhythm. the capacity to respond to elegance is present at birth, and can be described by the term first order aesthetics. a further class of aesthethetic experience emerges out of the tension between the principles of complexity and pattern. This is termed second order aesthetics. Third order aesthetics comprises a combination of the first and second orders. Finally the limbic saturation aesthetic concerns the pleasure derived from the contemplation of a mass of detail which by-passes the rational classification process because of its feverish complexity. Usually such presentations are spiced with bright colour and high polish. P F Smith i inledningen till Architecture and the Human Dimension. Avskiljdhet, ensamhet Vårt behov av att få vara ifred, fysiskt och mentalt; behovet blir starkare ju tätare vi lever. Detta är inte bara en rumslig fråga utan också en akustisk buller och dålig ljudisolering utgör ett av våra största bostadsproblem. Och inte heller vill vi känna grannens stekos i våra vardagsrum. Estetiska upplevelser skönhet Estetik betyder ungefär sinneskunskap, och så enkelt kan begreppet till dels förstås. Den estetiska upplevelsen påverkas starkt av uråldriga djupa präglingar. Den påverkas också av den prägling vi själva utsatts och utsätts för i livet. Den estetiska upplevelsen är inte umbärlig, en slags onödig grädde på moset. Den är nödvändig för vår intellektuella och emotionella utveckling och mognad. Den bidrar på många plan konsten utvecklar vår förmåga att se, höra, känna, den ger träning i tolkning och strukturering och ger oss därmed ökad förståelse av och tillgång till verkligheten. Konsten handlar om livet, den gestaltar de stora livsfrågorna födelsen, sexualiteten, åldrandet, döden och den hjälper oss till försoning med livets villkor. E T Hall konstaterar att konsten utgör ett språk som är nästan tre gånger äldre än skriftspråket. Att verbala språk inte förstås utan vidare, utan kan behöva läras in, är allmänt accepterat. Men eftersom konst i allmänhet är visuell förväntar vi oss att genast förstå budskapet, och när vi inte förstår är vi benägna att uppfatta det som kränkande. De fria konstarterna kan tillåta sig den suveräna rätten att vara obegripliga för gemene man, exklusiva (dvs uteslutande). Detta gäller inte arkitekturen. Den utgör brukskonst, den kan inte som tavlan tas ned från väggen eller som musiken stängas av den är oundviklig. Detta skall naturligtvis inte tolkas som att arkitekturen bör erbjuda populism och idylliserande kitsch. Men väl som ett konstaterande av att arkitekturens gestaltning med djup respekt måste utgå från de människor som skall använda den, från deras världsbild, deras föreställningar om livet. 28
+ talmystik, proportioneringsregler, gyllene snittet, kultur, trender, smak Kärlek medkänsla Vårt behov av att få känna att vår livsmiljö är formad med kärleksfull omsorg. Denna kärlek förmedlas av arkitekten, planeraren, beställaren, politikern genom ömsint, respektfull inlevelse i det liv och de människor som skall äga rum i arkitekturen. Att ge denna kärlek är inte bara vackert, altruistiskt, utan i djupaste mening rationellt. Når alt kommer til alt betyder realismen, at man ikke tager arkitekturen alt for højtideligt, men accepterer, at den skal tjene livet i al dets kompleksitet det ophøjede såvel som det banale. (Nygaard) Arkitekturens uppgift är att stödja livet det är livet det handlar om. Arkitektur handlar om tyngdkraften, och om generositet, dvs om att ge mer än nödvändigt. Henri Ciriani...gör Perikles det fullkomligt klart att en fullödig politisk rationalitet kräver passion och det slags omdöme som uppnås med och genom kärleken och visionen. M C Nussbaum Jag är för en konst som är politiskt-erotiskt-mystisk Jag är för en konst som dyker ner i vardagens skit och kommer upp till ytan. Jag är för en konst som berättar vad klockan är, eller var den och den gatan ligger. Jag är för en konst som hjälper gamla damer över gatan. Liv, till varje pris! Claes Oldenburg 1961 ( ur Berman) Regissören Bo Widerbergs motto, enligt S Jarls minnesfilm, visad på STV1 den 9.1.2000 Avslutningsvis kan konstateras att denna genomgång kan te sig självklar intill det triviala. Ändå visar erfarenheterna av vår tids byggande att det inte nog kan upprepas: Arkitektur och stadsbyggnadskonst måste erbjuda sinnlig lust och rik stimulans, de måste underlätta, inte försvåra, kontakter mellan människor, de måste hjälpa människor att finna trygghet och stolthet där de bor. 29