Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 2 september 2010
Den globala ekonomiska krisens inverkan på Sveriges utrikeshandel Här kan du löpande följa utvecklingen av Sveriges utrikeshandel. Denna del av Kommerskollegiums webbplats är en del av arbetet med att följa den ekonomiska krisens inverkan på Sveriges utrikeshandel. Som en effekt av att krisen nu håller på att ebba ut och den svenska importen och exporten återhämtar sig, övergår vi nu till att rapportera om handelsutvecklingen kvartalsvis. Statistiken redovisas i huvudsak månadsvis (ibland även kvartalsvis) och vi har valt ut de mest beskrivande sammanställningarna som du hittar i diagramform tillsammans med en förklarande text under varje underrubrik i vänstermenyn. Du kan även skriva ut/spara ner all statistik i ett samlat dokument nedan: 2
Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008 - jul 2010) 20 10 0-10 -20-30 Källa: SCB Månadsvis Kvartalsvis 3
Sveriges varuexport Knappt två år efter att den ekonomiska krisen drabbade Sveriges utrikeshandel och ett år efter krisens botten kan vi konstatera att utrikeshandeln ökar kraftigt igen. I juli 2010 var värdet på varuexporten 18 procent högre än under juli 2009 men fortfarande 19 procent under toppnivån i april 2008. Det bör dock påpekas att exporten i juli generellt sett ligger ca 15 procent lägre än exporten i april varje år. I juni var exportvärdet bara fyra procent lägre än i april 2008. Under helåret 2009 minskade Sveriges export med 16 procent i värde och 18 procent i volym, jämfört med 2008. Detta utgör den största exportminskningen sedan andra världskriget. 4
Förändring över motsvarande period föregående år (%) 40 Förändring i svensk varuimport (jan 2008 - jul 2010) 30 20 10 0-10 -20-30 Källa: SCB Månadsvis Kvartalsvis 5
Sveriges varuimport Under juli 2010 importerades varor till ett värde 17 procent högre än under juli 2009. Importintäkterna låg dock 22 procent under nivån under toppmånaden april 2008 efter att i juni legat bara fem procent under aprilnivån. Under helåret 2009 minskade Sveriges import med 17 procent i värde och 16 procent i volym. 6
Exportutveckling Förändring mellan 2008 och 2009 Förändring mellan 2:a kv. 2009 och 2010 Förändring mellan juni 2009 och 2010 Varugrupper som klarat sig bättre under krisen Läkemedel + 14 % + 3 % + 18 % Livsmedel + 5 % + 5 % + 1 % Tillsammans utgjorde dessa poster cirka 12 % av Sveriges totala varuexport under 2009 Varugrupper som drabbats hårt av krisen Energivaror - 31 % + 41 % + 34 % Verkstadsvaror - 22 % + 16 % + 14 % - Maskiner - 21 % + 11 % + 17 % - Personbilar - 39 % + 20% + 30 % Järn och stål - 45 % + 55 % + 50 % Tillsammans utgjorde dessa poster cirka 55% av Sveriges totala varuexport under 2009 Källa: SCB 7
Sveriges utrikeshandel fördelat efter branscher och varugrupper Inom exporten är det läkemedel och livsmedel som klarat sig bäst undan krisens effekter. Räknat kvartalsvis så har exporten av båda dessa varor ökat kontinuerligt under hela krisens förlopp. Mellan andra kvartalet 2009 och samma kvartal i år ökade livsmedelsexporten med fem procent och läkemedelsexporten med tre procent. Dessa två varugrupper utgjorde tillsammans 12 procent av Sveriges varuexport under 2009. Varugrupper som har utvecklats sämre till följd av den ekonomiska krisen är framförallt energivaror, verkstadsvaror samt järn- och stålvaror. Mellan 2008 och 2009 sjönk dessa tre varugruppers andel av den totala svenska exporten från 62 till 55 procent. I den stora gruppen verkstadsvaror finns bland annat varugrupperna maskiner och personbilar som även de har haft en starkt negativ utveckling sedan krisens början. Under andra kvartalet 2010 ökade dock exporten av personbilar med 20 procent och järn- och stålvaror med hela 55 procent jämfört med samma kvartal 2009. Det är dock viktigt att komma ihåg att denna ökning sker från en mycket låg exportnivå. Även värdet av energivaruexporten ökade mycket kraftig till stor del som följd av stigande energipriserna. 8
Utveckling av svensk varuhandel intra-eu(27) och extra-eu(27) Förändring över motsvarande period föregående år (%) Andel 2009 2009 2009 kv3 2009 kv4 2010 kv1 2010 kv2 2010 maj 2010 jun Export -16,4-16,8-9,1 4,8 15,4 13,1 17,0 16,1 2010 jul Intra-EU 59-18,5-16,7-8,3 5,6 13,6 9,7 16,9 14,3 Extra-EU 41-13,2-16,9-10,4 3,7 17,8 17,6 17,0 18,7 Import -17,0-18,0-6,7 8,7 24,7 17,2 27,7 29,3 Intra-EU 69-18,2-17,6-6,9 10,8 21,1 14,1 25,7 23,9 Extra-EU 31-14,1-19,0-6,1 4,3 32,7 24,2 32,0 42,3 Källa: SCB 2009 jämfört med 2008 2:a kvartalet 2010 jämfört med 2:a kvartalet 2009 Juli 2010 jämfört med Juli 2009 9
Sveriges utrikeshandel inom resp. utanför EU-området Nedgången i svensk utrikeshandel drabbade först handeln med andra EU-medlemmar och först något senare handeln med länder utanför EU. Under tredje kvartalet 2009 hade nedgången i exporten till länder utanför EU dock kommit ikapp exporten till EU och under de två därpå följande kvartalen utvecklades exporten till andra EU-länder mer positivt än den till länder utanför EU, jämfört med ett år tidigare. Under andra kvartalet 2010 var dock förhållandena åter ombytta och exporten till länder utanför EU ökade med 18 procent medan exporten till andra EU-länder ökade med 14 procent. Också för importen var det internhandeln (intra-eu) som först drabbades av krisen men var också den del av importen som först tog sig ur krisen. Under andra kvartalet 2010 ökade dock importen från länder utanför EU med hela 32 procent medan importen från andra EU-länder ökade med 21 procent. 10
Exportutveckling till de 6 största exportmarknaderna Förändring över motsvarande period föregående år (%) Andel 2009 2009/ 2008 2009 kv3 2009 kv4 2010 kv1 2010 kv2 2010 apr 2010 maj 2010 jun Sveriges Varuexport - 16,4-16,8-9,1 4,8 15,4 13,1 17,0 16,1 Norge 10,6-6,9-5,7 1,4 1,9 12,2 15,6 11,0 10,2 Tyskland 10,2-17,9-17,3-10,1 5,1 13,8 12,6 15,1 13,7 Storbritannien 7,4-15,4-10,9 1,8 21,9 12,9 4,1 21,6 13,1 Danmark 7,3-16,9-17,1-8,4-7,9 6,4 4,8 15,7-0,2 Finland 6,4-15,1-14,0-9,1 4,3 8,2 12,4 9,2 3,6 USA 6,4-18,9-21,2-13,6-3,1 39,5 8,7 48,8 64,8 Källa: SCB 11
Sveriges export till våra största mottagarländer Av exporten till Sveriges sex största exportmarknader är det den till USA och Tyskland som drabbats hårdast av den ekonomiska krisen. Exporten minskade, mellan 2008 och 2009 med 19 respektive 18 procent till USA och Tyskland. Exporten till Danmark, Storbritannien, Finland och Norge minskade under samma tid med 17, 15, 15 respektive 7 procent. Under andra kvartalet 2010 hade utvecklingen vänt för samtliga dessa sex. Från krisens kanske sämsta kvartal, andra kvartalet 2009, till samma kvartal i år ökade exporten med 40 procent till USA, mellan 12 och 14 procent för Norge, Storbritannien och Tyskland samt sex respektive åtta procent för Danmark och Finland. Under juni 2010 ökade exporten till USA med 65 procent jämfört med samma månad 2009 vilket resulterade i att USA, under andra kvartalet 2010 hade klättrat till en tredjeplats bland Sveriges största exportmarknader, från att under 2009 ha legat på en sjätteplats. Medan utvecklingen av exportvärdet i stora drag följt samma mönster för Tyskland, Danmark, USA och Finland så utgör exporten till Norge och Storbritannien undantag. Exporten till Norge skiljer sig främst genom att inte följa en fullt så negativ utveckling som de övriga. Exporten till Storbritannien sticker ut genom att snarare följa världs marknadspriset på energivaror än krisens utveckling i stort. En fjärdedel av Sveriges export till Storbritannien utgörs av raffinerade petroleumprodukter. I juni 2010 ökade den svenska exporten till Storbritannien med 14 procent jämfört med juni 2009. 12
Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 30 Exportutvecklingen i internationell jämförelse (2007 kv1-2010 kv2) 20 10 0-10 -20-30 -40-50 2008 kv1 2008 kv2 2008 kv3 2008 kv4 2009 kv1 2009 kv2 2009 kv3 2009 kv4 2010 kv1 2010 kv2 Sverige EU (extern) Finland Tyskland USA Källa: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat och SCB 13
Sveriges export i internationell jämförelse Jämfört med andra länder med liknande exportprofil har Sveriges export klarat sig relativt väl under själva krisen. Utifrån den något bättre situation som den svenska utrikeshandeln befann sig när utvecklingen vände så har den svenska exporten inte vuxit i samma snabba takt som EU, Tyskland och USA. Den finska exporten drabbades hårdare av krisen än den svenska och har dessutom tagit längre tid på sig att återhämta sig. Under andra kvartalet 2010 var exportvärdena för USA, Tysklands och EU:s externhandel omkring 25 procent högre än ett år tidigare. Finlands export var 17 procent och Sveriges 15 procent högre än under motsvarande kvartal 2009. 14
Förändring över motsvarande månad föregående år (%) 30 Industrins exportorderingång (jan 2008 - jun 2010) 20 10 0-10 -20-30 -40 Källa: SCB Månad Kvartal 15
Den svenska industrins exportorderingång Industrins exportorderingång ger en grov indikering om exportutveck lingen för den närmsta tiden framöver. Efter att sjunkit i allt snabbare takt från minus 8 procent i maj 2008 till som lägst minus 33 procent i februari 2009 började minskningstakten för exportorderingången mattas av för att i november 2009 börja öka igen i förhållande till samma månad året innan. Under första halvåret 2010 har exportorderingångens ökningstakt accelererat markant och hade i juni nått en nivå 26 procent över nivån ett år tidigare, en klar indikering om en fortsatt positiv utveckling för den svenska exporten. 16
Förändring över motsvarande kvartal föregående år år (%) 15 Utveckling för svensk tjänsteexport (1 kv 2008-2 kv 2009 ) 10 5 0-5 -10 Källa: SCB 17
Sveriges export av tjänster Sveriges export av tjänster drabbades av krisen betydligt senare och inte lika kraftfullt som varuexporten. Det var först under andra kvartalet 2009 som tjänsteexporten började minska i förhållande till motsvarande period 2008. Under helåret 2009 uppgick tjänsteexporten till 451 miljarder kronor vilket är en minskning med tre procent jämfört med 2008. Under andra kvartalet 2010 bröts nedgången och tjänsteexporten ökade med knappt fyra procent jämfört med samma kvartal 2009. Importen av tjänster fortsatte dock sin negativa trend och minskade med drygt två procent mellan andra kvartalet 2009 och samma kvartal 2010. 18
Förändrnig över motsvarande månad föregående år (%) Index (2000=100) 25 20 Tillväxt i världsexporten (jan 2008 - jun 2010) Förändring (vänster skala) Volymindex (höger skala) 180 160 15 10 5 0-5 -10-15 -20-25 140 120 100 80 60 40 20 0 Källa: Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis 19
Världshandeln av varor och tjänster Som en följd av minskad global efterfrågan och svårigheter att få exportkrediter och övrig handelsfinansiering började världshandeln minska under tredje kvartalet 2008. Inte förrän under sista kvartalet 2009 började världsexporten öka igen. Under helåret 2009 minskade världshandeln med ca 12 procent. Efter att i mars och april 2010 ha ökat med nio procent, jämfört med samma månad 2009, återgick ökningstakten till något mer moderata fyra respektive två procent under maj och juni. 20