PROJEKTORGANISATION Vattenfall Eldistribution AB 461 88 Trollhättan Projektledare: Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Pöyry Sweden AB Box 1002 405 21 Göteborg Uppdragsledare: Handläggare GIS: Handläggare MKB: Kvalitetsgranskare: 2 (34)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Befintlig 45 kv luftledning mellan transformatorstationerna Sköldinge och Björkvik i Katrineholms och Flens kommuner, Södermanlands län. Icke teknisk sammanfattning Bakgrund För att bygga och nyttja elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs att nätägaren har ett särskilt tillstånd, nätkoncession för linje, vilken prövas av Energimarknadsinspektionen (Ei). Vattenfall Eldistribution AB (nedan kallat Vattenfall) har haft nätkoncession för linje för den befintliga luftledningen ML124 mellan MT12 Sköldinge och MT1241 Björkvik i Katrineholms och Flens kommuner, Södermanlands län, med giltighetstid till och med 2016-09-01. Ledningen utgör en viktig del av matningen till Björkvik och dess omgivningar. Syftet med koncessionen är att möjliggöra fortsatt drift av elförsörjningen i området. Vattenfall avser att fortsätta med verksamheten och ansöker därför om tillstånd för ledningen. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bifogas Vattenfalls ansökan om förlängning av nätkoncession för linje. MKB:n ger en samlad bedömning av effekterna på människors hälsa och miljön vid bibehållen drift av ledningen. Beskrivning av verksamheten Ledningen Den aktuella ledningen är en ca 20 km lång 45 kv-ledning, ML124, mellan stationerna MT12 Sköldinge och MT1241 Björkvik i Katrineholms och Flens kommuner, Södermanlands län. Ledningen är uppförd som luftledning. Drift och underhåll Drift och underhåll omfattar besiktning av ledningen med helikopter varje år, manuell avsyning vart åttonde år samt röjning av ledningsgatan ungefär vart åttonde år. Det kan också innebära byte av stolpar, linor och andra komponenter. Planförhållanden Ledningen bedöms vara förenlig med gällande planer. Förutsedd miljöpåverkan Landskapsbild Luftledningen är belägen/går i ett landskap med omväxlande skogsbruk, åker- eller hagmark samt mindre sjöar, vattendrag och våtmarker. På vissa ställen kommer ledningen vara mer synlig än på andra ställen. Eftersom ledningen funnits under en lång tid kan den ses som en del i landskapet. Inverkan på landskapsbilden av att låta ledningen vara kvar i befintlig utformning och sträckning bedöms därvid som liten. Naturmiljö Ledningssträckningen berör inget Natura 2000-område men passerar i närheten av naturreservatet Tolmon. Tolmon är dessutom Riksintresse för Naturvård, NRO 04 014 Tolmon Åkforsån. Längs sträckningen finns flera naturintressen. Vid underhållsarbeten kommer hänsyn att tas till känsliga områden. 3 (34)
Konsekvenserna för naturmiljöer som ledningen passerar bedöms vara mycket liten. Kulturmiljö Ledningen tangerar ett riksintresse för kulturmiljövård. Utmed sträckningen har flera lämningar identifierats. Att behålla ledningen i befintlig sträckning bedöms inte innebära några negativa konsekvenser för kulturmiljön. Friluftsliv Ledningen berör inte något riksintresse för friluftsliv eller annat område av uttalad betydelse för friluftslivet varför ledningen inte bedöms ha några konsekvenser för friluftslivet. Infrastruktur Det aktuella ledningsstråket korsar väg 52 som utgör riksintressen för kommunikationer Ledningen utgör inte något hinder för infrastrukturen i kommunen. Bebyggelse Närmaste bostadshuset ligger ca 50 meter från den befintliga ledningssträckningen. Sammantagen bedömning är att ingen påverkan sker på någon bebyggelse. Hälsa och säkerhet Elektromagnetiska fält En beräkning av det magnetiska fältet för ML124 har genomförts. Påverkan på människor som bor eller vistas i ledningens närhet bedöms vara mycket liten. Säkerhet Då besiktning, underhåll och reparationer utförs i enlighet med lagar, regler och etablerade rutiner så bedöms konsekvenserna av den befintliga ledningen vara små. Ljudeffekter De ljud som kan alstras från en strömförande ledning är låga. Ljud som uppkommer i samband med besiktning med helikopter och under röjning av ledningsgatan är av tillfällig art och med långa tidsintervall. Konsekvenserna för miljö och hälsa av buller bedöms bli små. Sammanfattad konsekvensbedömning Den totala bedömningen är att endast små eller inga negativa miljökonsekvenser uppstår genom att bibehålla ledningen i befintlig sträckning och utförande. Länsstyrelsen i Södermanlands län har beslutat att fortsatt drift av ledningen inte innebär någon betydande miljöpåverkan. Ledningen bedöms vara förenlig med gällande planer. Den aktuella ledningen utgör inga hinder för infrastrukturen i kommunen. Luftledning ML 124 går i närheten av ett fåtal bostäder, den närmaste finns på ett avstånd av 50 meter. Sammantagen bedömning är att ingen påverkan sker på någon bebyggelse. Ledningen berör inte något riksintresse för friluftsliv eller annat område av uttalad betydelse för friluftslivet. Sträckningen påverkar i sin nuvarande sträckning inga höga natur- eller kulturvärden, vilket skulle kunna bli fallet vid en alternativ sträckning. Alternativa sträckningar och utförande anses medföra större miljökonsekvenser än att bibehålla kraftledningen enligt nuvarande sträckning och utförande. Några alternativ har därför inte utretts. Länsstyrelsen i Södermanlands län har bedömt den befintliga 45 kv luftledningen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken 4 (34)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 7 1.1 Sökanden... 7 1.2 Bakgrund och förutsättningar... 7 1.3 Syfte med ledningen och MKB:n... 7 1.4 Gällande tillstånd... 8 1.5 Gällande lagstiftning... 8 1.6 Företagets miljöarbete... 9 2 ALTERNATIV... 9 2.1 Nollalternativ... 9 2.2 Alternativa sträckningar... 9 3 SAMRÅDSREDOGÖRELSE... 9 3.1 Genomförda samråd... 9 3.2 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan... 10 4 BESKRIVNING AV DEN AKTUELLA LEDNINGEN... 11 4.1 Lokalisering och sträckning... 11 4.2 Översiktlig landskapsbeskrivning... 11 4.3 Ledningens utförande... 11 4.4 Markbehov... 12 4.5 Drift och underhåll... 12 5 PLANFÖRHÅLLANDEN... 13 5.2 Flens kommun ÖP... 13 6 FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN... 14 6.1 Landskapsbild... 14 6.2 Naturmiljö... 15 6.3 Kulturmiljö... 21 6.4 Friluftsliv... 23 6.5 Infrastruktur... 24 6.6 Bebyggelse... 24 7 HÄLSA OCH SÄKERHET... 25 7.1 Elektriska och magnetiska fält (EMF)... 25 7.2 Säkerhet... 27 7.3 Ljudeffekter... 27 8 BESTÄMMELSER ENLIGT MILJÖBALKEN... 28 8.1 Miljökvalitetsnormer... 28 9 JÄMFÖRELSE MED MILJÖMÅL... 30 10 JÄMFÖRELSE MED ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER... 31 5 (34)
11 SAMLAD BEDÖMNING... 32 11.1 Sammanfattning av konsekvenser... 32 11.2 Jämförelse med nollalternativ... 33 12 REFERENSER... 34 Bilagor M1 M2 M3 Kartor över ledningssträckningen och beskrivna intressen Samrådsredogörelse Beslut om betydande miljöpåverkan 6 (34)
1 INLEDNING 1.1 Sökanden Vattenfall Eldistribution AB (nedan kallat Vattenfall) äger och bygger lokalnät och regionnät som används för distribution av elektricitet samt svarar för nätens drift, underhåll och förnyelse. 1.2 Bakgrund och förutsättningar För att bygga och nyttja elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs att nätägaren har ett särskilt tillstånd, nätkoncession. Ansökan om nätkoncession för linje, såväl för nya som för förlängning av befintliga koncessioner, prövas av Energimarknadsinspektionen (Ei). Tillstånd beviljas vanligtvis tills vidare, med möjlighet till omprövning efter 40 år. Nuvarande koncession för anläggning med nummer 731ÖCÅ gällde till och med 2016-09-01. Denna MKB avser den befintliga 45 kv luftledningen, med ledningsnummer ML124, från transformatorstation MT12 Sköldinge till transformatorstation MT1241 Björkvik. Sträckan är ca 20 km och är belägen i Katrineholms och Flens kommuner, Södermanlands län. Ledningen utgör en viktig del av matningen till Björkvik och dess omgivningar. Syftet med ledningen är att möjliggöra en fortsatt drift av elförsörjningen i området. Ledningens lokalisering och sträckning framgår av Figur 1. Figur 1. Orienteringskarta med området markerat där ledningen Sköldinge - Björkvik är lokaliserad. 1.3 Syfte med ledningen och MKB:n Syftet med ledningen är att även framledes kunna förse området med el, inom ramarna för det befintliga ledningsnätet, på ett säkert och effektivt sätt. 7 (34)
Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som ledningen medför dels för människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Beskrivningen ska göra det möjligt att ge en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 1.4 Gällande tillstånd 1.4.1 Områdeskoncession Vattenfall Eldistribution AB och Tekniska Verken Katrineholm Nät AB har nätkoncession för området för ledningar upp till 24 kv. 1.4.2 Linjekoncession Vattenfall innehade nätkoncession för linje med anläggningsnummer 731ÖCÅ med giltighetstid till 2016-09-01. 1.5 Gällande lagstiftning För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs tillstånd, nätkoncession för linje, enligt Ellagen (1997:857). Enligt Ellagen ska en MKB ingå i ansökan om nätkoncession. Innan en MKB kan upprättas ställer Miljöbalken (1998:808) bl. a. krav på att den som vill bygga en ledning skall samråda med Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Samrådet berör verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och förutsedda miljöpåverkan. Ansökan inklusive MKB lämnas till Energimarknadsinspektionen som prövar om nätkoncession kan medges. Följande lagar och föreskrifter berörs eller kan komma att beröras i projektet: Ellagen (1997:857) - Bestämmelser om nätkoncession såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Elförordningen (2013:208) - Reglerar hur en koncessionsansökan skall se ut samt hur prövningen av koncessionsärenden skall gå till. Starkströmsförordningen (2009:22) - Innehåller regler för utförande och skötsel av starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. Starkströmsföreskrifterna (ELSÄK-FS 2008:1). Miljöbalken (1998:808): 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden. 4 kap. 5 Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden. 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag. 7 kap. Tillstånd att bedriva verksamhet/vidta åtgärder inom särskilt skydds- och bevarandeområde (ex strandskydd). Förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Kulturmiljölagen (1998:950) 2 kap. Bestämmelser om fornlämningar. Ledningsrättslagen (1973:1144). Förordning (1998:1388) om vattenverksamhet. Dispensansökningar (t ex strandskydd, biotopskydd). Även samråd med Länsstyrelsen, enligt 12 kap 6 miljöbalken, kan t. ex behövas vid underhåll eller om ledningen innebär en väsentlig ändring av områden som omfattas av Länsstyrelsens eller Skogsstyrelsens inventeringar. En prövning gjordes enligt erforderlig lagstiftning innan ledningen byggdes. 8 (34)
1.5.1 Markupplåtelseavtal och ledningsrätt För att få bygga ledningen krävs förutom nätkoncession, även tillträde till berörda fastigheter. Detta sker normalt genom tecknande av markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare avseende rätten att uppföra och bibehålla ledningen. Avtalet reglerar markägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för det intrång som ledningen utgör. 1.6 Företagets miljöarbete Vattenfall har en miljöpolicy och en vision att vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Vattenfall Eldistribution AB arbetar utifrån ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO14001:2004. Bolaget verkar för en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling i sin verksamhet. Det övergripande miljömålet för Vattenfall Eldistribution AB är att arbeta för ständiga förbättringar så att vi minskar riskerna för utsläpp och läckage till luft, mark och vatten från våra anläggningar. Miljöfrågor ska ingå som en naturlig del vid utredning, projektering, arbetssätt och upphandling. 2 ALTERNATIV 2.1 Nollalternativ En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla en beskrivning av nollalternativet d.v.s. om den planerade verksamheten inte blir av. Ledningen är viktig för elförsörjningen i området. En utebliven koncession, enligt nollalternativet, skulle innebära att elleveranserna till fördelningsstationerna, och lokalnätet i området, inte kan upprätthållas. 2.2 Alternativa sträckningar Ny ledningssträcka skulle innebära nya stora intrång i lokalmiljön jämfört med att behålla ledningen i befintlig sträckning. Sträckan är redan vid den ursprungliga prövningen utredd för att minimera intrånget och störningen i naturmiljön. Längden av ledningens totala sträcka mellan dess anslutningspunkter är så kort som möjligt, genom att i princip utgöra en rak linje, varvid även markintrånget kan anses vara minimerat. En alternativ sträckning skulle troligen även bli längre. Sammantaget bedöms det inte vara ekonomiskt försvarbart att ersätta en fungerande ledning med en ny ledning i en annan sträckning. Ledningen påverkar i sin nuvarande sträckning inga höga natur- eller kulturvärden, vilket skulle kunna bli fallet vid en alternativ sträckning. Alternativa sträckningar och utformningar anses medföra större miljökonsekvenser än att bibehålla kraftledningen enligt nuvarande sträcka och utformning. Några alternativ till befintlig ledning har således inte utretts. 3 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 3.1 Genomförda samråd Samråd inleddes genom att en inbjudan till skriftligt samråd skickades till berörda markägare, myndigheter samt företag, organisationer och föreningar. Dessutom inbjöds allmänheten till samråd? via annons i Sörmlandsbygden den 2016-03-17. Samrådet genomfördes under mars - april 2016 Inbjudan med samrådsunderlag har skickats med mail till Bergsstaten, Boverket, Försvarets radioanstalt (FRA), Försvarsmakten, Flens kommun, Katrineholms kommun, Luftfartsverket (LFV), Länsstyrelsen i Södermanlands län, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), 9 (34)
Naturvårdsverket, Post och Telestyrelsen (PTS), Riksantikvarieämbetet (RAÄ), Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Skogsstyrelsen, Svenska Kraftnät (SVK) och Trafikverket. Inbjudan med samrådsunderlag har också skickats med mail till Tekniska verken Katrineholm Nät AB, Friluftsfrämjandet, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Katrineholms Vingåkers Ornitologiska förening, Naturskyddsföreningen i Katrineholm och Flen samt Sörmlands Ornitologer. En samrådsredogörelse, se Bilaga M2, har sammanställts där inkomna synpunkter från samrådet finns sammanfattade tillsammans med Vattenfalls bemötanden av dessa. Samrådshandlingen som skickades med inbjudan till samråd kan ses i underbilaga S2 till Bilaga M2. Kartorna som samrådshandlingen i Bilaga S1 hänvisar till motsvaras av kartorna i Bilaga M1 till denna MKB. Samrådsredogörelsen skickades i maj till Länsstyrelsen i Södermanlands län tillsammans begäran om beslut om ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. 3.2 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Södermanlands län meddelade i sitt beslut daterat 2016-07-08 att befintlig 45 kv luftledning, ML 124, mellan transformatorstationerna Sköldinge och Björkvik, inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken, se bilaga M3. 10 (34)
4 BESKRIVNING AV DEN AKTUELLA LEDNINGEN 4.1 Lokalisering och sträckning Den aktuella ledningen ML124 går i huvudsak genom Katrineholms kommun, Södermanlands län. Under en kortare del berörs Flens kommun. Den totala ledningssträckningen är ca 20 km. Den befintliga sträckningen, vilken ansökan avser, går mellan transformatorstationerna MT12 Sköldinge och MT1241 Björkvik, se Figur 2. Från Sköldinge går ledningen söderut mot Björkvik. Längs sträckningen passerar ledningen vattendragen Fimtaån och Åkforsån, sjöarna Viksjön, Täljaren och Tolsjön, länsvägarna 645, 216, 542 och 539 samt riksväg 52. Delar av sträckningen går ledningen parallellt med andra ledningar. Området karaktäriseras av omväxlande jordbruk och skogsbruk. Figur 2. Ledningens sträckning. ML124 anges med röd färg. 4.2 Översiktlig landskapsbeskrivning Ledningen sträcker sig i en nord-sydlig riktning. Luftledningen är belägen i ett landskap med omväxlande skogsbruk, åker- eller hagmark samt mindre sjöar, vattendrag och våtmarker. Till vissa delar löper ledningen parallellt med andra ledningar. Inga samhällen eller sammanhängande bostadsområden berörs. 4.3 Ledningens utförande Ledningen är en luftledning som till största delen är uppförd i portalstolpar av trä. Stolparnas höjd beror på topografin och är huvudsakligen mellan ca 7,5 20 meter höga. Ledningens faser är placerade horisontellt. I stolparna sitter en galvad järnregel som bär upp isolatorer, som är av glas, porslin eller av kompositmaterial. Linorna består av aluminium med en järnkärna i mitten. Vid byte av stolpar eller en avveckling av ledningen skickas stolparna till energiåtervinning och stålreglar, krokar samt stålstag till metallåtervinning. Även linorna kan återvinnas. Isolatorerna kan återanvändas eller kasseras. För att säkerställa denna hantering ställs krav i avtalet med ansvariga drift- och underhållsentreprenörer. I det kontinuerliga utvecklings- och underhållsarbetet så anpassas tekniken och materialval till det som anses mest lämpligt i enlighet med rådande förhållanden vid det tillfället. Därför övervägs alltid mest lämpliga teknik och materialval vid varje tillfälle för underhåll eller byte av ingående komponenter. För att kunna verka i denna anda och göra dessa substitueringar inom ramarna för gällande koncession förutsätts att miljöprestandan i princip är oförändrad eller blir förbättrad. 11 (34)
4.4 Markbehov Området längs med en luftledning kallas ledningsgata. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst starkströmsföreskrifterna. Enligt dessa ska bland annat en kraftlednings faslinor hängas på en viss nivå ovan mark. Vidare finns det bestämmelser om minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader för att undvika risken för skador på ledningen vid bränder i intilliggande byggnader. Figur 3. Exempelbild på skogsgata där ledningen är uppförd i en portalstolpe. Måtten är ungefärliga. Ytan en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av mark ledningen går igenom. Ledningsgatan i skogsmark består av skogsgata och sidoområden. Skogsgatan är det röjda markområde, som ligger under och bredvid kraftledningen. Ledningen är utförd i så kallat trädsäkert utförande, vilket innebär att inga högväxande träd tillåts komma upp och riskera att komma för nära fasledarna. Även vissa högväxande träd i sidoområdena kan behöva tas ned om de riskerar att skada ledningen. I Figur 3 visas ett exempel på skogsgatans bredd. Bredden på skogsgatan kan variera något beroende på vilken stolptyp som ledningen uppförs i och på topografin, dvs. hur landskapet ser ut. I åkermark utgörs markbehovet av de ytor ledningsstolparna samt eventuella stag tar i anspråk. 4.5 Drift och underhåll Starkströmsföreskrifterna ställer krav på omfattningen av ledningens underhåll. I enlighet med starkströmsföreskrifterna besiktigas ledningen en gång per år genom en s.k. driftbesiktning med därpå erforderliga åtgärder. Besiktningen görs till största delen från helikopter. Vart åttonde år görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar och jordtag mm kontrolleras. Det skogliga underhållet omfattar röjning av ledningsgatan för att upprätthålla ledningens säkerhet. Röjning med tillhörande kantträdsavverkning sker med åtta års intervall. Mellan röjningarna skall en röjningsbesiktning utföras vid minst ett tillfälle. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom närområdet från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs bort. Tillfälliga skador kan uppkomma i samband med underhållsarbeten på ledningar. Sådana tillfälliga skador skall snarast åtgärdas eller värderas och ersättas av ledningsägaren. Efter att tillfälliga skador 12 (34)
har åtgärdats eller ersatts, inhämtas normalt en nöjdförklaring från markägaren. Liksom under byggtiden nyttjas vid besiktning och underhåll i möjligaste mån befintliga transportvägar och arbetet planeras att i första hand utföras under säsong med tjälad mark eller sommartid, då vattenföringen i vattendrag är låg. Vid byte av stolpar kan tillfälliga vägar behövas fram till vissa stolpplatser. I övrigt sker transporter i ledningsgatan. Passager över bäckar är särskilt känsliga. Vid underhåll används befintliga broar alternativt anläggs temporära broar för att möjliggöra passage utan att skada bäckmiljöerna. Skyddsmattor används vid behov vid passager av våtmarker och sumpskogar. 5 PLANFÖRHÅLLANDEN Bedömningen är att det inte finns någon konflikt mellan ledningen och de kommunala planerna, enligt nedan. 5.1 Katrineholms kommun ÖP En av strategierna i arbetet med Katrineholms översiktsplan 2030 (ÖP 2030) för landsbygden var enligt texten i ÖP att utgå från och stärka de strukturer som finns idag. Det innebär att lokalisering av ny bebyggelse i huvudsak ska ske längs stråk där det idag finns infrastruktur och service. Inom de utpekade stråk som strategin redovisar ligger tätorterna Björkvik, Forssjö, Valla, Sköldinge, Strångsjö, Bie och Äsköping, dessa bedöms därför som möjliga utvecklingsorter. Planen beskriver förutsättningarna för utveckling i de olika tätorterna, i den stadsnära landsbygden och i infrastrukturstråk. Översiktsplanen för Katrineholms stad antogs 2014 men omfattar inte någon del av den aktuella ledningen. I förslaget till ny ÖP för landsbygden finns det planer för utveckling av Sköldinge samhälle i riktning mot söder, se Figur 4. Figur 4. Samråd ny översiktsplan Katrineholms landsbygd anger planerna för utveckling av boendet i Sköldinge. 5.2 Flens kommun ÖP Översiktsplanen för Flens kommun antogs 2007. Ledningen går en kortare sträcka genom Flens kommun, se Figur 5, och passerar där ett område utmed väg 52 som i översiktsplanen utpekats som utredningsområde för ny vägsträckning. 13 (34)
6.1.3 Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder föreslås. 6.2 Naturmiljö Naturmiljöer kan vara såväl skyddade områden som andra naturmiljöer vilka kan vara viktiga som ekologiska spridningskorridorer eller på annat sätt ha betydelse för det biologiska livet. Figur 6. Aktuella riksintressen i området. Figur 7. Naturmiljöer, biotoper och naturvärden. 6.2.1 Beskrivning Riksintressen, Natura 2000 samt naturreservat Områden utpekade som riksintressen, Miljöbalkens 3 kapitel 6, ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Graden av skydd är reglerat i lagstiftningen. Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Nätverket skapades för att hejda utrotningen av växter och djur och för att skydda deras livsmiljöer. Natura 2000-områden kan vara skyddade enligt antingen art- och habitatdirektivet eller fågeldirektivet eller enligt båda direktiven. Natura 2000 är även upptaget i Miljöbalken 4 kapitel 1. Naturreservat är ett av de viktigaste och vanligaste sätten att skydda värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter på ett långsiktigt sätt. Naturreservat beskrivs i Miljöbalkens 7 kapitel 4-8. Bildande av naturreservat är ett av flera medel för att uppnå de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen. Även natur med särskilt stora värden för friluftslivet kan prioriteras för bildande av naturreservat. Ledningssträckningen berör inget Natura 2000 område, men passerar i närheten (ca 85 m) av naturreservatet Tolmon. Tolmon är dessutom Riksintresse för naturvård, NRO 04 014 Tolmon - 15 (34)
som älg och rådjur utnyttjar kraftledningsgatorna som födobiotoper i mycket stor utsträckning. Då ledningen är en befintlig ledning och planeras att stå kvar i nuvarande sträckning och utförande bedöms de negativa konsekvenser för naturmiljön som uppkommer genom att ledningen finns bli små. 6.2.2 Konsekvenser för naturmiljön Sammantaget bedöms den aktuella ledningssträckningen innebära små eller inga konsekvenser för naturmiljön. Riksintressen, Natura 2000 och Naturreservat Ledningen berör inga Natura 2000-områden. Då ledningssträckningen ligger ca 85 m från Tolmon naturreservat bedöms inte reservatet påverkas negativt av ledningen. Ledningens inverkan på riksintresset Tolmon - Åkforsån bedöms medföra små konsekvenser. Naturvärde Ledningsgatan går i närheten av två områdena med naturvärden. Med hänsyn tagen till känsliga områden vid underhållsarbeten, bedöms ledningen innebära obetydlig påverkan på ovan nämnda intressen. Konsekvenserna för naturvärde bedöms därmed bli små. Våtmarker och sumpskogar Sumpskogar och våtmarkers hydrologiska funktion kan påverkas negativt då högre vegetation inom kraftledningsgatan tas bort och förändrar biotopens karaktär. Randzoner vid våtmarker och sumpskogar är biologiskt känsliga områden som kan påverkas. Här sker avverkningen med försiktighet. Lågväxande vegetation kan om möjligt sparas. Ledningen kommer att beröra en våtmarksinventering med naturvärdesklass 3 och två sumpskogar. Sumpskogar och våtmarker bedöms kunna tåla underhåll av ledningsgatan om god hänsyn tas till dessa marker med dålig bärighet. Vid passager av dessa våtmarker och sumpskogar har spannlängden anpassats så att stolpplatserna i möjligaste mån placerats på fast mark. För att minimera påverkan på känsliga områden såsom våtmarker och sumpskogar kan underhållsarbeten om möjligt ske på tjälad mark alternativt skyddsmattor läggas ut. På så sätt kan påverkan begränsas till det närmsta området kring stolpen. Ledningspassager över våtmarker och sumpskogar bedöms inte innebära några negativa konsekvenser. Naturvårdsprogram Ledningssträckningen berör två områden som ingår i Katrineholms kommuns naturvårdsprogram. Vid eventuell trädsäkring bör hänsyn tas till naturvärden som finns i och runt ovanstående områden. Ledningen bedöms inte innebära några negativa konsekvenser för naturvårdsprogram. Ängs- och betesmark Normalt sker inget återkommande underhåll i jordbruksmark. Det underhåll som kan ske i jordbruksmark är röjning av sly och buskar för att komma åt ledningen vid eventuella reparationer. Då röjning utförs motormanuellt med röjsåg innebär dessa åtgärder ingen negativ påverkan på jordbruksmarker. I jordbruksmark kan det förekomma stenmurar, småvatten och våtmark, odlingsrösen samt källor med omgivande våtmark liksom åkerholmar, pilevallar och alléer, det vill säga objekt som omfattas av det generella biotopskyddet kan skadas vid byggnation, underhållsarbete om de inte uppmärksammas. Den sammanvägda bedömningen är att konsekvenserna av underhållsarbete för jordbruksmark är små och de efterliknar de konsekvenser jordbruket ger upphov till. 20 (34)
6.6.1 Beskrivning Utmed sträckan från Sköldinge till Björkvik går ledningen inte genom något bostadsområde eller större samling av hus. Några byggnader som är klassade som bostadshus ligger inom ett avstånd av ca 50 meter från ledningen. 6.6.2 Konsekvenser Ledningen passerar huvudsakligen genom skogsmark och jordbruksmark. Totalt sett bedöms påverkan på bebyggelsen bli liten. Elektriska- och magnetiska fält redovisas i kapitel 7.1. I samband med underhåll uppkommer viss störning, främst genom buller för kringliggande verksamheter och närboende. Konsekvenserna av detta bedöms dock vara små eftersom påverkan är liten och arbetena sker under kort tid i anslutning till varje verksamhet, samt att underhållsarbeten sker relativt sällan. Ljud från drift av ledningen beskrivs närmare i kapitel 7.3 Sammantaget bedöms konsekvenserna för bebyggelsen bli liten. 6.6.3 Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder planeras. 7 HÄLSA OCH SÄKERHET 7.1 Elektriska och magnetiska fält (EMF) Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i denna MKB. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på faslinornas inbördes placering och avståndet mellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl. a deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/allmanhet/. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. 25 (34)
Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter, Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. 7.1.1 Beskrivning av EMF från aktuell ledning Som angetts ovan beror de magnetiska fälten kring en kraftledning på faslinornas höjd och placering samt avståndet mellan linorna och strömmens storlek. För befintlig 45 kv-ledning har teoretiska magnetfältsvärden beräknats utifrån en förväntad ström genom ledningarna. Strömlasten är ett beräknat årsmedelvärde vilket kan förändras i framtiden beroende på om energibehovet i regionen förändras. Magnetfältets utbredning i sidled från centrum av 45 kv-ledningen redovisas i diagrammen nedan. Närmaste bostadshus ligger ca 50 m från ledningen och där är magnetfältet från ML124 i stort sett obefintligt. Figur 11. Beräkning av magnetfält för ML124. 26 (34)
7.1.2 Konsekvenser av EMF Konsekvenser av EMF vid kringliggande bostäder bedöms vara mycket små. 7.1.3 Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms behövas. 7.2 Säkerhet Säkerhetsbestämmelserna för kraftledningar återfinns i Ellagen (1998:857), starkströms-förordningen (2009:22) och elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1 och 2010:1). Av starkströmsföreskrifterna följer bland annat att det krävs ett minsta avstånd mellan byggnad och närmaste faslina vid byggnation av en luftledning. Undantag finns för vissa typer av små, icke elektrifierade byggnader. Det finns även krav på minsta höjd över trafikleder. Luftledningen är konstruerad i trädsäkert utförande, vilket innebär att avstånd till närmaste träd är tillräckligt stort för att stormfällda träd inte skall kunna falla på och skada ledningen. 7.2.1 Konsekvenser för säkerhet Inga konsekvenser för säkerhet har bedömts föreligga. 7.2.2 Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder planeras utöver skötsel av ledningsgata samt besiktning och underhåll av ledning och stolpar. 7.3 Ljudeffekter Ljudeffekter från en ledning alstras av koronaurladdningar, som uppstår på fasledarna när den elektriska fältstyrkan på ledarnas yta överstiger den omgivande luftens isolationshållfasthet. På en ren och torr ledning är koronaurladdningarna mycket små och det s.k. koronaljudet är då normalt inte hörbart. När fasledarna är våta vid t.ex. dimma och regn samlas en mängd vattendroppar på ledarnas undersida. Dropparna ger upphov till en förstärkning av det elektriska fältet på ledarytorna och kan då orsaka en kraftig ökning av antalet koronaurladdningar. Vid urladdningarna uppkommer ett sprakande ljud. 7.3.1 Beskrivning av aktuell ledning Ljudeffekter uppstår främst från ledningar med hög spänningsnivå (400 kv). Vid regn kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kv-ledning uppgå till 40-45 dba. Ljudnivån från en 45 kv-ledning ligger lägre än 40 db(a). Ljudnivån från ledningar understigande 40-45 db(a) är svåra att upptäcka eftersom de vanligen maskeras av andra ljud. 7.3.2 Konsekvenser Några ljudstörningar förväntas inte uppkomma från den befintliga 45 kv-ledningen. Andra störningar som kan uppkomma sker i samband med besiktning, röjning och underhåll av ledningar och består av buller från motorsågar och fordon som nyttjas. Dessa ljud uppkommer bara under kortare tid med flera års mellanrum. Vid den återkommande årliga driftbesiktningen används helikopter. Konsekvenserna av buller för miljö och hälsa bedöms bli små, då det endast förekommer under kortare tid vid besiktning, röjning och vid eventuella reparationer. 7.3.3 Skadeförebyggande åtgärder Inget behov av skadeförebyggande åtgärder bedöms föreligga. 27 (34)
1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv De nationella miljömålen har brutits ned på läns- och kommunnivå till regionala mål respektive lokala mål. Vid driften av aktuell ledning bedöms ingen negativ påverkan ske på miljömålsarbetet på nationell, regional och lokala nivå. Genom att bibehålla ledningen i befintlig utformning och sträckning påverkas inget miljömål negativt medan flera påverkas i positiv riktning, direkt eller indirekt (förutom 10 och 14 som ej är tillämpliga). 10 JÄMFÖRELSE MED ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER I Miljöbalkens andra kapitel finns allmänna hänsynsregler som gäller vid alla åtgärder som inte är av försumbar betydelse. Dessa ska följas av alla. Sökanden är medveten om sin skyldighet att visa att Miljöbalkens allmänna hänsynsregler följs. Bestämmelserna kommer att beaktas på följande sätt: Kunskapsprincipen (MB 2 kap 2 ) Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas bedömda konsekvenser för verksamhetens påverkan på omgivningen. Genom att anlita entreprenörer för arbetet som är väl förtrogna med drift och underhåll av kraftledningar kommer sökanden att säkerställa att inga misstag sker till följd av okunskap. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (BAT) (MB 2 kap 3 ) Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. 31 (34)
REFERENSER Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Statens Strålinstitut. 2000. Magnetfält och eventuella hälsorisker (ADI526). Ellagen (1997:857) Elsäkerhetsverket, Elsäk-FS 2008:1. GISdata från Länsstyrelserna i Sverige, www.gis.lst.se, 2015-10-19 Synpunkter på Katrineholms kommuns Översiktsplan 2030, del Landsbygd. Samrådsförslag hösten 2015 Översiktsplanen för Flen, antagen av kommunfullmäktige, 2007-06-14 Miljöbalken (1998:808) Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se, 2002, Examensarbete MKB-centrum SLU Uppsala Rapport ET 87:1999, Kraftledningars påverkan på naturvärden. Riksantikvarieämbetet, FMIS, Fornsök, www.raa.se, 2015-10-20 Skogsvårdsstyrelsen, Skogens pärlor, www.skogsstyrelsen.se, 2015-10-19 Socialstyrelsen, Meddelandeblad, juni 2005, Elektromagnetiska fält från kraftledningar. Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, 2009, Magnetfält och hälsorisker. Socialstyrelsen och Karolinska Institutet, 2009, ISBN 978-91-978065-7-2, Miljöhälsorapport 2009. Strålsäkerhetsmyndigheten, Allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, SSMFS 2008:18. Vatteninformationssystem Sverige, www.viss.lst.se Data hämtat maj juni 2016. 34 (34)